TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I HALLAND 435
inom detta område förekommo emellertid lövskogar, liksom ängs- och ljungmarker
träffades invid byar och gårdar.
För att illustrera denna nu i korthet omnämnda skogsfördelning har jag
på grundval av ovan anfört urkundsmaterial utarbetat tvenne översiktskartor
över skogens utbredning i Halland, en för tiden omkring mitten av
r6oo-talet och en för början av r8oo-talet. I ett tidigare arbete: >>Kartor belysande
skogens utbredning i Halland under olika tiden> (MALMsTRÖM 1936)
har jag utlovat, att dessa översiktskartor skulle inflyta i föreliggande avhandling.
På grund av lämplighetsskäl blir detta emellertid nu ej fallet, utan komma
dessa kartor i stället att publiceras i ett särskilt arbete.
Tönnersjöhedens försökspark ligger inom det gamla halländska bokskogsområdet,
ehuru ej långt från barrskogsområdet. Förutom bok uppträda ek
- såväl vinterek (Quercus sessiliflora) som somrnarek (Q. robur) - björk,
klibbal och tall spontant inom försöksparken. Även gran förekommer spontant,
men blott som enstaka individ eller i fåtaliga individgrupper. Gran har dock,
som redan framhållits, såsom inplanterad visat sig kunna växa förträffligt
inom området, och den självföryngrar sig även lätt, särskilt efter vägkanter
och på fuktiga och mullrika platser.
De på Tönnersjöheden förekommande spontana skogarna illustrera på ett
gott sätt den sammansättning och den fysionomi, dessa skogar normalt hava.
uppgifter om skogsförhållandena å Särö) i tidningen >>Götheborgske Spionen>> för
år 1771, sid. 94-96, (i denna kungörelse nämnes intet om gran); HöGDAHL &
SERNANDER 1914 och LANGLET 1935·
Sotareds by i Morup sn. >>Här uppväxer och hägnas en liten furudunge>> (BEXELL
r8r7-19, sid. 322).
Nyårsåsens sluttningar inom såväl Kvibille, Harplinge, Vapnö som Holm snr
voro på 1700-talet bevuxna med tallskog(BEXELL r8r7-19, sid. 127, 150, r6r
och 222; se även RICHARDSON 1752-53, sid. 187).
Utmarken mellan Halmstad och Snöstrup i Snöstorp sn. >>Å hela uhtmarken, som
ligger emellan Halmstad och Snöstrup, har warit härlig Timmerskog, hwarom the
gamle mycket tala, och skal wisas uti Snöstrups By än i dag en Bondestuga; bygd
af thet timmer, somther blifwit fält. Nog är här god liknelse til, at samma Skogswäxt
kunde än med tiden komma i stånd. Up moht Laxe-gården i Nissan är uti
nu omtal ta uhtmark strax wid Pålaeke Torpet åtskillige Furudungar, skönt grunden
är här nog sandig>> (RrcHARDSON 1752-53, sid. 194).
Frännarp i Snöstorp sn (BEXELL r8r7-19, sid. 79).
Stjernarp i Eldsberga sn (BEXELL r8r7-19, sid. 89).
Alslöv säteri i Tönnersjö sn (BEXELL r8r7-19, sid. 92).
Laholms-trakten. >>Likväl har jag för flera år tilbaka funnit små Furor uti Flygsanden
vid stranden på andra sidan Laholm>> (OsBECK 1796, sid. 39).
Tjärby sn. >>Efter almärr sägn skal här i Soknen å nu nämda ställe warit mycken
Furuskog. Kan hända, at Soknen fådt sit namn af Tiäru-brännande, hwartil
Skogen upöddes>> (RrcHARDSON 1752-'-53, sid. 229).
Våxtorp sn. >>På ljungmarkerne ha fordom varit Furuskog öfver alt, som Tallstubbar
och rötter ja äfven trän i jorden ännu bevisa, hvilka upgrafvas til ved
på många ställen, och i Wåxtorps Sockn har Ola i Hårsabäck, som dog 1793,
upgrafvit et träd, hvar af han fått 4 ståekar 5 alnar långa - - - , och det
i en liten måse tät vid gården - ->> (OSBECK 1796, sid. 38-39).