TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

340 CARL MALMSTRÖM
g. Vid avloppsbäcken från Balasjön, mellan sjön och Holkaflyet, har legat en
kvarn, Bala kvarn, som med säkerhet varit i bruk så sent som på 187o-talet.
När kvarnen anlades är ej känt. En kvarn å Bala omnämnes emellertid i
1695 års köpehandling, då Bala kom under Stjernarp.
10. Nära intill den plats, där Bala kvarn legat, träffas Bala mineralkälla. Denna
var en på 17oo-talet (och kanske även tidigare) mycket besökt hälsobrunn.
Den omnämnes också i nästan alla större äldre topografiska arbeten över
Halland, t. ex. RICHARDSON 1752----'53, sid. 245; FisCHERSTRÖM 1761, sid.
268; OsBECK 1796, sid. 91 och 241, samt BEXELL 1817-19, sid. 92-93. Numera
är Bala hälsobrunn ej längre i bruk, och få äro säkerligen de hallänningar,
som ens veta att den existerar. Ingen väg leder längre fram till hälsobrunnen.
- I vilken omfattning bebyggelse förekommit vid Bala hälsobrunn
har jag ej lyckats utröna. Om en sådan överhuvudtaget förekommit,
har den sannolikt varit ganska liten.
På Ågarps marker:
Från Ågarps marker känner man icke någon säker äldre torpbebyggelse, ehuru
en sådan mycket väl kan ha förekommit. Märken efter en mindre åker, träffas
emellertid 2 km SW om Ågarp-gården nära det ställe, där avtagsvägen från stora
landsvägen mot Öppinge skär försöksparkens gräns. Denna åker tillhörde ett
under Igoo-talet nedlagt torp på Öppinge marker.
Vid Ågarp fanns på I6oo-talet en kvarn belägen vid >>Pehr Matsons gårdh>>.
Denna utdömdes i den >>Ransakning öfwer Qwarnarna uthi Tönnersiö härad>>,
som hölls år 1697.1 Vidare träffades omkring mitten av I8oo-talet inom sydöstra
delen av Ågarps inägaområde en mindre stuga.
I sen tid har på Översteholmen i Stora Skärsjön uppförts en mindre sport- eller
fiskestuga.
Belägenheten av dessa nu försvunna bebyggelser visas å kartan, fig. 3, där
bebyggelseplatserna äro inlagda med särskild beteckning och numrerade i
enlighet med ovanstående förteckning.
Om näringslivet under olika tider och dess inflytande
på vegetationen, särskilt skogarnas fördelning.
Vid den tid, då människan först slog sig ned på Tönnersjöheden och började
uppodla mark, var området säkerligen till största delen skogbeklätt.
Huru skogarna på Tönnersjöheden då vorosammansatta låter sig dock tyvärr
för närvarande ej med säkerhet avgöras, enär tidpunkten för människans
första bosättning inom området ej är närmare fastställd och skogarnas sammansättning
enligt de i torvmarkerna bevarade trädresternas vittnesbörd
växlat ganska mycket under olika skeden av postglacial tid (se pollendiagrammen,
fig. 58-63). Då bosättningen dock sannolikt ej är äldre än från me-
1 Detta dokument förvaras å Riksarkivet under avdelning Topographica, Vol. 93
(Tönnersjö härad).