TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I HALLAND 449
system och >skålbäckentorvmarker
på rullsterisgrus>> av typ 3, vilka de i andra avseenden, särskilt med hänsyn
till vegetationen, mycket likna.
Skålbäckentorvmarker av typ 2, d. v. s. skålbäckentorvmarker i
direkt förening med torvmarker på sluttande underlag, träffas liksom förut
beskrivna >>torvmarker å rullstensgrus>> av typ 4 på ställen, där antingen källor
eller avrinningsstråk från högre belägna torvmarker mynna ovanför skålbäcken
och där källvattnet resp. vattnet från avrinningsstråket översilar och
försumpar sluttningen mellan källan eller stråket och skålen. Exempel på
dylika torvbildningar lämna tarvmarksområdena 68, 69, 71, 72, 99 och 102.
Dessa torvmarker förete mycket växlande utseende, beroende dels på
ytutformningen av den terräng, där torvmarken utbreder sig, och dels på huru
stora vattenmängder, som tillföras torvmarken. - Profilerna C och F (se
fig. 54 och 55) belysa tvenne olika utbildningsformer av torvmarker av ifrågavarande
slag.
Profil C (fig. 54) genomskär torvmarksområde 68, vilket omfattar ett komplex
av talrika smärre torvmarker, vilka delvis utbildats å avsatser på en brant sluttning.
Detta torvmarksområde mottager i sina övre delar talrika vatteninmatningar
dels. från källor och dels från tvenne markerade tillrinningsstråk Ytformerna
inom detta område äro synnerligen växlande. Vissa partier äro brant sluttande,
andra äro tämligen plana eller ock något kupolformigt välvda.- Av stort
intresse är att konstatera, att uppklättringen av torvbildningarna på fastmarkssidorna
till följd av >>kantdämning>> är större inom de delar av profilområdet,
som ligga på morän, än inom de, som ligga på rullstensgrus, oaktat att fuktigheten
vid punkt 55 inom rullstensområdet (se fig. 54) är minst lika stor som vid punkt
160, som ligger inom moränområdet.
Profil F (fig. 55) övertvärar torvmarksområde 71, som till största delen är en
skålbäckentorvmark De med denna förbundna torvmarkerna på sluttande underlag
intaga sålunda endast helt smala kantzoner. Torvmarksområdet står på sin
sydöstra sida genom tillrinningsstråk i förbindelse med torvmark 72, vilken levererar
vatten till detsq.mma. Dessutom mottager området på sin nordöstra sida
mycket ;;tora tillflöden från torvmark 77 ( = Hökakärret), inom vilken kraftiga
källor bryta upp. Dessa senare vattentillflöden övergjuta dock endast en mindre
del av torvmark 71, emedan de rinna fram mera samlade som markerade översilningsströmmar
och delvis som bäcklopp inom torvmarksområdets norra och nordvästra
delar.
Markytan inom ifrågavarande torvmarksområde lutar jämnt, ehuru ej starkt,
irån östra sidan mot den västra, å vilken senare områdets avloppströskel är belägen.
Endast där översilningsströmmarna och bäckarna från Rökakärret rinna
iram, avbrytes den jämna lutningen av en c:a 50 m bred, ehuru ganska grund, försänkning.
Denna försänkning har uppkommit till följd av att genom den mycket
rikliga vattentillgången förorsakats ett annat slag av torvbildning. - Huru vegetationsförhållandena
gestalta sig inom detta torvmarksområde framgår av beskrivningen
till fig. 55·
:29. Meddel. fr/l" Statms Skogsjörsöksanstalt. Häfte go.