TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I HALLAND 409
rz-6o+cm. u. markytan kakaobrun mineraljord; färgen är starkast i
lagrets översta delar och förtonar tydligt mot
djupet (på nivån rs-r8 cm u. my. pH 4, 7
och på nivån 6o-63 cm pH 5,o).
Mineraljordart: stenigt rullstensgrus (rörande dess mekaniska sammansättning, se
tabell s).
Tallskogar.
Omfattande kulturer av tall hava även utförts inom försöksparkens område.
De äldsta kulturer, som baron STIERNCRoNA lät utföra å hyggena efter avverkade
bokbestånd och av vilka knappast något finnes kvar, utgjordes
sålunda som redan vidrörts i kapitel 3 av enbart tall. Mycket snart övergick
han emellertid till kulturer av tall i förening med gran (och i vissa fall
även lärk) samt från och med r88z nästan helt till rena grankulturer.
I blandkulturerna hade tallen, som av allt att döma var av tysk proveni··
ens, under de första z o a 30 åren vanligen ett stort försprång framför granen,
vilken senare behövde längre tid på sig för att komma i god växt. Sedan tallen
härefter i stor omfattning börjat torka och dö, till följd av sjukdomar eller
allmän svaghet och fallit till marken eller avverkats, har granens utvecklingsmöjligheter
i hög grad stegrats. Av kulturtall i de gamla blandbestånden
å f. d. bokskogsmarker finnes därför nu ej mycket kvar. Endast inom
tvenne helt små kulturbestånd, belägna strax nordost om Kollabäckskärret
invid landsvägen Åbacken-Ågarp, är tallen fortfarande det dominerande
trädslaget.
Inom de gamla ljunghedsområdena på försöksparken ha även utförts talrika
tallkulturer, huvudsakligen mellan åren r8g3-1897 och I9IZ-I9I3,
dels å större sammanhängande ytor, dels och framför allt i bälten omväxlande
med gran (se fig. 38). Härvid kom av allt att döma frö av sydsvensk
proveniens nästan helt till användning. -Ur dessa tallkult'\].rer å f. d. ljunghedar
äro Tönnersjöhedens nuvarande kulturtallskogar alltså till allra största
delen framgångna.
Ganska stora växlingar råda inom Tönnersjöhedens kulturtallskogar med
hänsyn till undervegetationens floristiska sammansättning liksom också är
fallet inom kulturgranskogarna. Växlingarna synas företrädesvis bero på växtplatsens
geologiska beskaffenhet och föregående vegetationsförhållanden.
Inom kulturtallskogar å f. d. ljungmarker finner man sålunda alltjämt flera
ljunghedselement, liksom inom kulturtallskogar å f. d. bokskogsmarker en
del bokskogsrelikter. Undervegetationen inom kulturtallskogarna består
huvudsakligen antingen av lingonris och kruståtel eller av blåbärsris och
kruståteL Den förstnämnda typen, vilken är den ojämförligt allmännaste,
dominerar å ,;äxtplatser på rullstensgrus, den senare å växtplatser på morän.
Lingonrika kulturtallskogar kunna dock även förekomma å morän, t. ex. inom
Eriksköps utmark, liksom också, ehuru mera sällan, blåbärsrika å rullstensgrus.