här - Porvoo

42
Justitieministeriets checklista för språkkonsekvensbedömningar används som modell i nedanstående
text. Fri bildning är inte en grundläggande medborgerlig rättighet, därför används checklistan
här i en anpassad form.
Vad kan göras för att bevara ett ”svenskt rum” i Borgå?
Ett språkligt ”rum” kan beskrivas som ett ställe dit man kan gå och vila i sitt språk. Där man är säker
på att få börja, bli förstådd och vägledd på sitt eget modersmål. Ett språkligt rum är en plats
där beaktandet av den egna kulturidentiteten är självklar. Det är också ett ställe där man kan få
känna språklig tillhörighet och förstärka sin språkliga identitet.
Om de svenska kvällskurserna fortsättningsvis huvudsakligen hålls på en svensk skola och de
finska kvällskurserna på en finsk skola så kan man i någon mån bevara känslan av språkliga vardagsrum
trots att administrationen för institutet blir tvåspråkig.
En sammanslagning av instituten kan planeras så att man inte i onödan rubbar den del av verksamheten
som fungerar och som eleverna är nöjda med. Det finns det inga hinder för att kvällsundervisningen
fortsätter som förut i stadens egna skolhus. Hittills har Lyceiparkens skola fungerat
som svenskt MI-vardagsrum och såväl Opistotalo på Mannerheimgatan 15 som Linnankosken
lukio har fungerat som motsvarande på finska.
Läsåret 2011-2012 Hållna timmar Antal deltagare
Opistotalo 4730 1353
Linnanjoen lukio 1746 817
Lyceiparkens skola 4257 2140
Under läsåret 2011 – 2012 höll Porvoon kansalaisopisto 47 % av sina undervisningstimmar för 36
% av sina kursdeltagare på Opistotalo eller LILU, Borgå medborgarinstitut höll 70 % av sina timmar
för 62 % av sina deltagare på LYPA .
Behövs det särskilda lösningar för att trygga tillgången till tjänster för någondera
språkgruppen och för att säkerställa jämlika tjänster/jämlikt ledarskap?
Det är en utmanande uppgift att som rektor fungera neutralt och jämlikt i ett sammanslaget institut.
Intervjuer med tvåspråkiga institut visade att det på ytan kan ser bra ut med den språkliga fördelningen
men att det uppstår svåra situationer då man försöker diskutera rättvisefrågor eller nyrekrytering.
Många institut såg det som ett viktigt sätt att garantera jämlika tjänster på en tillräckligt bindande
nivå i förväg fördela undervisningstimmarna enligt befolkningsandelarna på orten.
På andra orter såg man annorlunda på saken, då eftersträvades maximal tvåspråkighet i kurserna
i stället för en fördelning av resurserna mellan svenskt och finskt.
Vilka är konsekvenserna för sysselsättningen?
Alla nyrekryteringar bör göras med tanke på god språklig service. Om två skilda undervisningsteam
grundas i Borgå påverkas inte undervisningspersonalen lika mycket som den administrativa
personalen av en sammanslagning
Kan språkundervisning ordnas på arbetstid
för att täppa till luckorna i personalens språkkunskaper? Språkundervisning kan ordnas på arbetstid
med institutets egna timlärare för att förbättra personalens språkkunskaper. T.ex. ledaren för
Tandemverksamheten i språk kan fungera som brobyggare mellan personalgrupperna.
Vem ansvarar för ledning, utveckling och uppföljning av att institutstjänsterna ges på alla
invånares språk?
Ledningen har det övergripande ansvaret för att arbetet löper och servicen fungerar på finska,
svenska och engelska. Alla anställda har ansvar för sin egen attityd och för att arbeta konstruktivt i
språkliga frågor. Det är viktigt att personalen vid ett sammanslaget och tvåspråkigt institut tar upp
42