här - Porvoo

8
3 Nationell översikt
Medborgarinstitutsverksamheten i Finland är från statligt håll reglerad i enlighet med 1 lagen
om fritt bildningsarbete. Förutom medborgarinstitut lyder folkhögskolor, studiecentraler, idrottscenter
och sommaruniversitet under samma lag. Huvudmannatillstånd och statsandelar
som delfinansierar verksamheten förvaltas av den vuxenutbildningspolitiska enheten inom
undervisnings- och kulturministeriet.
I Finland finns 189 medborgarinstitut. 162 av dem är enspråkigt finska, 16 är enspråkigt
svenska och 11 institut är tvåspråkiga. I Nyland har orterna Esbo, Grankulla, Ingå, Kyrkslätt,
Raseborg, Sibbo och Vanda tvåspråkiga medborgarinstitut.
Staten har under 2000-talet via informationsstyrning, riktlinjestyrning och målstyrning uppmuntrat
den fria bildningen att förbereda sig för framtiden, att utveckla sin verksamhet och
förtäta sitt nätverk av läroanstalter. Utredningsarbetet i Borgå har gjorts med hjälp av en
finansiering på 16 000 euro från undervisnings- och kulturministeriet inom ramen för strukturutvecklingsprogrammet
för den fria bildningen (KEHO). KEHO-programmet utgår från antagandet
om att större enheter ger bättre produktivitet och effektivitet. Med hjälp av en detaljerad
måluppställning vill staten driva fram en utveckling av verksamheten. De allmänna målen
för fri bildning är välbefinnande, internationalism, mångkultur och hållbar utveckling. De
särskilda målen för medborgarinstituten är att förhindra marginalisering genom att aktivera
den del av befolkningen som ännu inte deltar i vuxenutbildning. Formuleringen om fritt bildningsarbete
och dess samhälleliga verkningar i den statliga budgetpropositionen 2013:
”Det fria bildningsarbetet främjar ett enhetligt samhälle, aktivt medborgarskap och ett livslångt
lärande. Det fria bildningsarbetet bemöter de behov av bildning som de grupper som
annars står utanför utbudet av utbildning har. Målet är att andelen av den vuxna befolkningen
i arbetsför ålder som årligen deltar i utbildning stiger till 60 %. Målet är att ingen del av den
vuxna befolkningen ska stanna utanför vuxenutbildningen permanent. Kvaliteten på det fria
bildningsarbetet förbättras och dess förutsättningar att bemöta förändrade utbildningsbehov
stärks genom att finansieringen och fördelningen av den utvecklas”.
Det nationella utvärderingsrådet har i sin rapport från år 2011 kommenterat att man kan se
en motsättning mellan å ena sidan statens allt starkare fokusering på gemensamma nationella
mål, och å andra sidan lagformuleringarna för fri bildning som driver de enskilda instituten
att med sina kurser svara mot lokala och regionala behov. Se det nationella utvärderingsrådets
rapport: 2 Kansalaisopistojen oppilaitos ja ylläpitäjärakenteet
Faktorer som kan påverka framtida finansiering
Efter KEHO-programmets avslutande var det tänkt att en del av finansieringen för fri bildning
skulle beviljas på basis av kvalitetskriterier. Tillsvidare är dessa kriterier inte fastslagna p.g.a.
en pågående diskussion om hur man entydigt ska mäta och jämföra resultat för en utbildningsform
som i regel inte innehåller prov eller avslutas med examina.
I det nuvarande regeringsprogrammet är centrala mål för vuxenutbildning att öka jämlikheten
i utbildningen, höja den allmänna kunskapsnivån och aktivera en större andel av den vuxna
1 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980632
2 http://www.edev.fi/img/portal/1308/julkaisu_60.pdf?cs=1339146624