här - Porvoo

44
För att undvika detta bör:
Den ledande tjänstemannanivån fatta bindande beslut om fördelning av de ekonomiska resurserna
så kan båda språkgrupperna få tjänster i förhållande till sina behov.
Det svenska undervisningsteamet planera och genomföra kurser i byarna som förut
Det fattas beslut om att det krävs färre deltagare i byakurser än i centrum för att en kurs ska få
starta.
Förutsättningen för resursfördelning och specialklausuler är dock att den politiska viljan finns att
trygga service för alla invånare.
Informationssamhällets tjänster
Kan tillgodoseendet av minoritetens språkliga rättigheter (t.ex. tillgång till fortbildning och Öppna
universitetet) tillgodoses med hjälp av datatekniska distanstjänster?
Fortbildning och Öppen universitetsundervisning kan tillgodoses med hjälp av nätkurser eller kurser
som innehåller distansavsnitt.
Fungerar de datatekniska lösningarna på båda språken?
Borgå stads webbplats, som också är institutens webbplats för allmän information, är tvåspråkig.
Det administrativa kurshanteringsprogrammet Hellewi som används av båda instituten har en tvåspråkig
version. Vid en institutssammanslagning kan de båda enspråkiga databaserna mot ersättning
sammanföras av företaget som upprätthåller kurshanteringsprogrammet.
I Hellewi kan man välja språk vid nätanmälan. Det går också att mata in information om enskilda
kurser enligt språk (se Sibbo MI som med hjälp av en extra siffra i kursnumret separerar kurser på
olika språk från varandra).
Såväl elevers som timlärares modersmål efterfrågas i databasen. Om denna uppgift har förts in är
det möjligt att skriva ut dagböcker, arbetsavtal, arbetsintyg och kursintyg på de berördas eget modersmål.
Bakgrund: Den politiska idén om två förvaltningsspråk handlar om att man som minoritet
kan lita på att ens intressen respekteras och beaktas och att man inte behöver vara rädd
för negativ särbehandling, varken när man kontaktar någon i förvaltningen eller när man
behöver betjäning sent en kväll. Att arbeta med två förvaltningsspråk betyder att det ena
språket inte ifrågasätts. Det handlar inte primärt om översättningar, protokoll eller informationsspråk
utan om att inte behöva dra sig för att tala sitt eget språk i telefon eller vid möten,
att man kan lita på att få sina papper på sitt modersmål så att man säkert förstår allt
och att det inte uppstår en språkrelaterad kamp med gliringar och bistert bemötande då
man vill uträtta sina ärenden eller få information. (texten baserar sig på Linnea Henrikssons
rapport)
Utgångspunkter för denna språkkonsekvensbedömning är:
- justitieministeriets checklista för språkkonsekvensbedömningar
- möten 12.10 och 30.11.2012 med utvecklingschef Ulf Lindholm och sakkunnig Kia Leidenius från
Finlands Kommunförbund
- Kommunförbundets Trappstegsmodell: Tre steg till bättre service
Som bakgrundsmaterial har använts:
- PL Linnéa Henrikssons utredning om två förvaltningsspråk
- Språkprogram för Nylands förbund
44