hÃ¤r - Porvoo

En utredning om medborgarinstituten 

Kultur- och fritidstjänster 

Maria Malin

2 

Innehåll 

1 Sammanfattning ............................................................................. 4 

2 Inledning och bakgrund .................................................................. 7 

3 Nationell översikt ........................................................................... 8 

Faktorer som kan påverka framtida finansiering ................................................................. 8 

4 Borgå stads målsättningar ............................................................. 10 

5 Beslutsordning ............................................................................... 11 

6 Tillstånd att driva en läroanstalt ................................................... 12 

Statsandelar som beviljats Borgå stad för ......................................................................... 12 

medborgarinstitutsverksamhet 2011 - 2013: ..................................................................... 12 

7 En modell för ett tvåspråkigt institut ............................................ 13 

Tidtabell ............................................................................................................................ 13 

En förnyad organisationen ................................................................................................ 16 

8 Utrymmesfrågan ........................................................................... 21 

9 Konsekvenser ................................................................................ 23 

Språkliga konsekvenser .................................................................................................... 23 

Ekonomiska aspekter ....................................................................................................... 25 

Rektorernas åsikt om ekonomin ....................................................................................... 28 

10 Personalfrågor ............................................................................ 29 

Hörande av personalen .................................................................................................... 29 

Timlärarna ........................................................................................................................ 31 

Framtidsfrågor för personalens del ................................................................................... 32 

11 Elevsynvinkel ............................................................................... 33 

Övriga elevsynvinklar........................................................................................................ 34 

Kursavgifter .................................................................................................................. 34 

Köer till kurserna .......................................................................................................... 34 

Kurser som inte förverkligas ......................................................................................... 35 

12 Övriga aspekter ........................................................................... 36

13 Bilagor ......................................................................................... 37 

Bilaga 1. Borgå stads organisationsscheman .......................................................... 37 

Bilaga 2. Styrdokument för institutens verksamhet .................................................. 40 

Bilaga 3. Språkkonsekvensbedömning .................................................................... 41 

Bilaga 4. Exempel från andra tvåspråkiga institut .................................................... 45 

Bilaga 5. Personalmöten inom utredningen ............................................................. 47 

Bilaga 6. Konsultationer inom utredningen .............................................................. 48 

3

4 

1 Sammanfattning 

Varför har utredningen gjorts? 

Borgå stads mål var att utreda konsekvenserna av en eventuell sammanslagning av stadens två 

medborgarinstitut. Tanken bakom är att försöka bevara servicen för invånarna genom att effektivera 

instituten och öka produktiviteten i verksamheten. 

Undervisnings- och kulturministeriet har via målstyrning och projektfinansiering för strukturell utveckling 

uppmuntrat huvudmännen för medborgarinstitut att förbereda sig för framtiden genom att 

skapa större verksamhetsenheter 

Utredarens detaljerade uppdrag var att klarlägga följande aspekter: elevsynvinkeln, tidtabell, nödvändiga 

beslut; ekonomiska frågor såsom statsandelar, budgetfrågor, ekonomiska effekter av en 

sammansmältning av instituten; utrymmesfrågan, personalsynvinkeln, erfarenheter från andra 

tvåspråkiga institut och eventuella övriga ärenden. (Bildningsnämnden 21.8.2012) 

Besluten fattas av Borgå stad och av undervisningsoch kulturministeriet 

a) Beslut om en sammanslagning bör först fattas inom Borgå stads politiskt valda organ. Enligt 

förvaltningsstadgan beslutar bildningsnämnden om att inrätta eller dra in skolor, detta sker i enlighet 

med strategier och direktiv givna av fullmäktige. 

b) Undervisnings- och kulturministeriets vuxenpolitiska avdelning är den statliga instans som beviljar 

ändringar i tillstånd att driva medborgarinstitut. Samma instans fattar även beslut om sammanförandet 

av de statsandelar som hittills har beviljats skilt åt Borgå medborgarinstitut och Porvoon 

kansalaisopisto. 

Språkplanering bör göras i förväg 

En separat språkkonsekvensbedömning har utarbetats enligt modell från justitieministeriet. Språket 

är en hörnsten i en människas identitet och en viktig del av yrkeskunskapen. En lyckad sammanslagning 

bygger på att personalen hittar en gemensam intention och vilja att bygga upp en bra 

tvåspråkig verksamhet trots att de har anställts med behörighet att arbeta i ett enspråkigt institut. 

Invånarna berörs av förändringen speciellt i övergångsfasen och under uppbyggnaden av ett tvåspråkigt 

institut. Det kräver anpassning och förståelse också från invånarnas sida. 

De viktigaste förutsättningarna för att sammanslagning av instituten skall lyckas ur språklig synvinkel 

sett: 

Att det görs ett sammanslagningsavtal som garanterar en fungerande tvåspråkig verksamhet 

med fullständiga servicekedjor på två språk. 

Att det garanteras medel för svenskspråkig undervisning i förhållande till den svenska befolkningsandelen 

och att det regelbundet följs upp hur tvåspråkigheten förverkligas och 

servicen utvecklas. 

Att det stadgas om hur verksamheten organiseras och vem som ansvarar för vad. 

Att det inrättas två skilda undervisningsteam, ett finskt team och ett svenskt team och att 

antingen rektor eller biträdande rektor är svensk-/tvåspråkig.

5 

Erfarenheter från andra tvåspråkiga institut visar att det behövs två skilda undervisningsteam i de 

fall då inte hela personalstaben kan båda språken. Tvåspråkighet i rutinarbetet tar längre tid att 

förverkliga, det behöver m.a.o. reserveras tid för översättningar, förtydliganden och förklaringar. 

En äkta tvåspråkig arbetsmiljö innebär att alla kan uttrycka sig på det språk i vilket de har sin yrkesidentitet 

stadigast förankrad. Ytterligare visar erfarenheter att undervisningen på minoritetsspråket 

kan behövas skydd, t.ex. i form av specialklausuler, för att inte försvinna i mängden. 

Leder till effektivering främst på längre sikt 

År 2011 användes ca 1 300 000 euro av offentliga medel för de två Borgåinstitutens verksamhet. 

Borgå stads andel därav utgjorde ca 500 000 euro. Av totalutgifterna stod staten för 45 procent, 

Borgå stad stod för 31 procent och institutens egna inkomster stod för 24 procent. Utgifterna för 

verksamhetslokalerna utgjorde år 2011 ca 190 000 euro i form av intern hyra. På kort sikt är det 

den enda utgiftspost som direkt påverkas om instituten sammanslås och flyttar ihop. Löneutgifterna, 

som år 2011 var den enskilt största utgiften, stod för 70 procent av utgifterna, Denna utgift kan 

på längre sikt påverkas genom strategiska val vid personalförändringar eller pensioneringar. En 

sammanslagning av de två medborgarinstituten är endast det första steget till effektivering och 

rationalisering, den sammanslagna verksamheten vid ett tvåspråkigt institut måste därefter på en 

strategisk nivå inriktas på att skapa synergier och minskar överlappningar. 

En jämförelse av nyckeltal med andra medborgarinstitut, visar att det inte finns några automatiska 

ekonomiska stordriftsfördelar i medborgarinstitutsverksamhet. Det beror mera på hur arbetet är 

organiserat och hurudana synergier varje kommun lyckas skapa, vilket institut som i en jämförelse 

har de mest fördelaktiga nyckeltalen. Med tanke på utvecklingsarbete finns det fördelar med en 

större organisation, förutsatt att arbetstiden och energin kanaliseras rätt. 

Hur servicenivån för invånarna och ekonomin utvecklas som en följd av en sammanslagning kan 

följas upp genom att över tid följa med antalet undervisningstimmar och antalet elever skilt på 

svenska och finska. 

En ny organisationsmodell behövs 

Utredaren framlägger en modell för en sammanslagning. Modellen består av ett förslag till en ny 

organisation, bestående av en gemensam ledningsgrupp och en gemensam byrå, men två separata 

undervisningsteam på språklig grund. Modellen innehåller också ett förslag till en tidtabell, 

integrerad i institutens årsklocka. Tidtabellen möjliggör en gemensam försökstermin under höstterminen 

2013. Samma modell och åtgärdsplan kan vid behov också användas vid en senare tidpunkt. 

Förändringen berör både elever och personal 

Elevernas fokus är riktat mot den service instituten ger i form av intressanta och välplanerade kurser, 

rimliga kursavgifter, i lättillgängliga lokaler på rimligt avstånd. God personlig service är en viktig 

faktor. Ur rättvisesynvinkel är det viktigt att i ett tidigt skede harmonisera de regler som gäller 

för eleverna vid Porvoon kansalaisopisto och Borgå medborgarinstitut. Man kan inte planera verksamheten 

endast med tanke på de nuvarande eleverna utan man bör inrikta sig mot framtiden, 

beakta nya målgrupper och nya deltagare. 

Institutens styrka är att de har en bred kontaktyta till invånarna och en låg tröskel för deltagande. 

Deltagarna fattar på eget initiativ beslut om att delta i institutskurser.

6 

Personalens dagliga arbete påverkas allra mest av en eventuell sammanslagning. De två instituten 

verkar sida vid sida, de har många likadana arbetsrutiner, såsom en gemensam kursbroschyr 

och samma datatekniska kurshanteringsprogram, men de har som separata organisationer ända 

sedan starten 1946 utvecklat sin egen verksamhetskultur. För att ett sammanslaget institut skall få 

en god start behöver personalstaben på 14 personer få tillräckligt med stöd och utbildning. Ledningsgruppen 

tillsammans med personalen måste arbeta med att sammanjämka visioner och 

verksamhetsprinciper. Man har att ta ställning till olikheter i styrdokument, rutiner och man får lov 

att behandla nya frågor som kommer att uppstå i det dagliga arbetet. Personalen behöver också 

få möjlighet att förbättra sina språkkunskaper på arbetstid. 

Det finns i vårt land 11 tvåspråkiga av de totalt 189 medborgarinstituten. Inom Nyland finns tvåspråkiga 

medborgarinstitut t.ex. i Esbo, Grankulla, Kyrkslätt, Raseborg och Sibbo. Erfarenheter 

visar att det behövs två skilda undervisningsteam i de fall då inte hela personalstaben kan båda 

språken. Lärarna måste beredas möjlighet att fortsätta undervisa och planera kurser på det/de 

språk som deras lärarbehörighet omfattar. Ytterligare visar erfarenheter från andra institut att 

undervisningen på minoritetsspråket kan behövas skydd, t.ex. i form av specialklausuler, för att 

inte försvinna i mängden. Att förverkliga tvåspråkighet i rutinarbetet tar också längre tid, det behöver 

m.a.o. reserveras arbetstid för översättningar, förtydliganden och förklaringar. En äkta tvåspråkig 

arbetsmiljö innebär att alla anställda i arbetet kan uttrycka sig på det språk de har sin yrkesidentitet 

stadigast förankrad i. 

Utrymmesfrågan 

Med tanke på att hitta lämpliga gemensamma utrymmen fortsätter utredningsarbetet under våren 

2013. Efter att man kommer till beslut om placering av utbildningen på andra stadiet i regionen, 

frigörs eventuellt flera skolhus i centrum av Borgå som kan vara tänkbara för medborgarinstitutsverksamhet. 

Undervisnings- och kulturministeriets planer för vuxenutbildningen på längre sikt 

Ministeriet uppmuntrar skapandet av större verksamhetsenheter för att läroanstalterna skall kunna 

bygga upp bättre kvalitetssystem, nyutveckla sin verksamhet och rikta om en del av undervisningen 

från nuvarande elever mot nya målgrupper, med speciell betoning på sådana målgrupper som 

hotas av marginalisering. Undervisnings- och kulturministeriet tar inte ställning till huruvida det är 

bättre med enspråkiga eller tvåspråkiga institut, förutsatt att lärarna får fortsätta undervisa i enlighet 

med sin tidigare behörighet. Rapporten kan i sin helhet läsas på: www.porvoo.fi

7 

2 

Inledning och bakgrund 

Denna utredning är utförd under perioden 1.8–31.12.2012 för att ge beslutsfattare bakgrundsfakta 

genom att belysa olika aspekter och konsekvenser av en eventuell sammanslagning 

av Borgå medborgarinstitut och Porvoon kansalaisopisto. En annan del av utredningen 

har varit förberedande till sin natur, inriktad på att bygga upp en tvåspråkig institutsmodell 

som kan användas ifall man fattar ett beslut om sammanslagning. 

Utredarens arbetsplan som godkändes av bildningsnämnden 21.8.2012 har haft följande 

innehåll: huvudmannens målsättningar, elevsynvinkeln, tidtabell för förändringen, nödvändiga 

beslut, ekonomi; statsandelar, budget, ekonomiska effekter av en sammansmältning av 

instituten, verksamhetslokaler, personalsynvinkeln och hörande av personalen, utnyttjande 

av erfarenheter från andra tvåspråkiga institut och eventuella övriga ärenden. 

En tidigare regional utredning om den fria bildningen utfördes av företaget Ramboll Management 

Consulting, under januari–september 2011. Då utreddes samarbetsmöjligheter inom 

hela den östnyländska regionen, såväl på språklig grund som på regional grund. Grannkommunerna 

Lovisa och Sibbo samt Borgå folkakademi Ab valde efter en utförd utredning 

att inte gå med i ett samarbete utan de fortsätter att bedriva sin fria bildning på egen hand.

8 

3 Nationell översikt 

Medborgarinstitutsverksamheten i Finland är från statligt håll reglerad i enlighet med 1 lagen 

om fritt bildningsarbete. Förutom medborgarinstitut lyder folkhögskolor, studiecentraler, idrottscenter 

och sommaruniversitet under samma lag. Huvudmannatillstånd och statsandelar 

som delfinansierar verksamheten förvaltas av den vuxenutbildningspolitiska enheten inom 

undervisningsoch kulturministeriet. 

I Finland finns 189 medborgarinstitut. 162 av dem är enspråkigt finska, 16 är enspråkigt 

svenska och 11 institut är tvåspråkiga. I Nyland har orterna Esbo, Grankulla, Ingå, Kyrkslätt, 

Raseborg, Sibbo och Vanda tvåspråkiga medborgarinstitut. 

Staten har under 2000-talet via informationsstyrning, riktlinjestyrning och målstyrning uppmuntrat 

den fria bildningen att förbereda sig för framtiden, att utveckla sin verksamhet och 

förtäta sitt nätverk av läroanstalter. Utredningsarbetet i Borgå har gjorts med hjälp av en 

finansiering på 16 000 euro från undervisningsoch kulturministeriet inom ramen för strukturutvecklingsprogrammet 

för den fria bildningen (KEHO). KEHO-programmet utgår från antagandet 

om att större enheter ger bättre produktivitet och effektivitet. Med hjälp av en detaljerad 

måluppställning vill staten driva fram en utveckling av verksamheten. De allmänna målen 

för fri bildning är välbefinnande, internationalism, mångkultur och hållbar utveckling. De 

särskilda målen för medborgarinstituten är att förhindra marginalisering genom att aktivera 

den del av befolkningen som ännu inte deltar i vuxenutbildning. Formuleringen om fritt bildningsarbete 

och dess samhälleliga verkningar i den statliga budgetpropositionen 2013: 

”Det fria bildningsarbetet främjar ett enhetligt samhälle, aktivt medborgarskap och ett livslångt 

lärande. Det fria bildningsarbetet bemöter de behov av bildning som de grupper som 

annars står utanför utbudet av utbildning har. Målet är att andelen av den vuxna befolkningen 

i arbetsför ålder som årligen deltar i utbildning stiger till 60 %. Målet är att ingen del av den 

vuxna befolkningen ska stanna utanför vuxenutbildningen permanent. Kvaliteten på det fria 

bildningsarbetet förbättras och dess förutsättningar att bemöta förändrade utbildningsbehov 

stärks genom att finansieringen och fördelningen av den utvecklas”. 

Det nationella utvärderingsrådet har i sin rapport från år 2011 kommenterat att man kan se 

en motsättning mellan å ena sidan statens allt starkare fokusering på gemensamma nationella 

mål, och å andra sidan lagformuleringarna för fri bildning som driver de enskilda instituten 

att med sina kurser svara mot lokala och regionala behov. Se det nationella utvärderingsrådets 

rapport: 2 Kansalaisopistojen oppilaitos ja ylläpitäjärakenteet 

Faktorer som kan påverka framtida finansiering 

Efter KEHO-programmets avslutande var det tänkt att en del av finansieringen för fri bildning 

skulle beviljas på basis av kvalitetskriterier. Tillsvidare är dessa kriterier inte fastslagna p.g.a. 

en pågående diskussion om hur man entydigt ska mäta och jämföra resultat för en utbildningsform 

som i regel inte innehåller prov eller avslutas med examina. 

I det nuvarande regeringsprogrammet är centrala mål för vuxenutbildning att öka jämlikheten 

i utbildningen, höja den allmänna kunskapsnivån och aktivera en större andel av den vuxna 

1 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980632 

2 http://www.edev.fi/img/portal/1308/julkaisu_60.pdf?cs=1339146624

9 

befolkningen till att utbilda sig. Kopplat till detta är också statens arbete med digitaliseringsprojektet 

SADE, som skall samla all information om utbildning och antagning inom en och 

samma portal: www.studieinfo.fi. Våren 2013 inleds införandet av utbildning på andra stadiet 

och högskoleundervisning. Under hösten 2014 finns det planer att föra in vuxenutbildningen i 

webbtjänsten. Det är läroanstalterna och kommunerna själva som ska stå för inmatning av 

sina ena uppgifter. 

En nypublicerad utredning (november 2012) om personliga utbildningskonton diskuterar behovet 

av förändringar i finansieringen från statens sida för att nå regeringsprogrammets mål. 

För fri bildnings del diskuteras t.ex. en minskning av de statsandelar som ges direkt till läroanstalterna 

med 20 % för att i stället styra om dem till enskilda individer via systemet med 

personliga utbildningskonton. Modellen för personliga utbildningskontona bygger på tanken 

att en individ själv påverkar utbudet på utbildningsmarknaden genom att använda sin 

voucher, individens arbetsgivare kanske också fås att satsa en viss summa och staten finansierar 

resten. Tanken bakom modellen är tvådelad: att totalt sett bredda finansieringsbasen 

och att skapa en mera efterfrågestyrd vuxenutbildning. 

Förutom finansiering via statsandelar kan läroanstalterna få statsunderstöd på basis av årliga 

projektansökningar. Tyngdpunkten är att säkerställa utbildningstjänster för invandrare och för 

invånare som löper risk att bli utslagna eller är som är i behov av studiemässig rehabilitering. 

Dessutom ligger tyngpunkten på att möta de utbildningsbehov som följer av förändringar i 

åldersstrukturen. 

En annan åtgärd som diskuteras i samband med studiesedelfinansieringen är att binda 30 

procent stället för nuvarande 15 procent till uppsökande verksamhet och vägledning. En förutsättning 

för att få del av dessa pengar föreslås vara att en läroanstalt deltar i regionala nätverk 

i samarbete med socialmyndigheter, arbetskraftsförvaltning och andra organisationer 

som bättre än läroanstalterna kan nå marginaliserade befolkningsgrupper. 

Vid seminariet ”Uudistuva ja kehittyvä vapaa sivistys” 28.3.2012 betecknade undervisningsrådet 

Leena Nissilä, som är chef för enheten för fritt bildningsarbete vid Utbildningsstyrelsen, 

skapandet av tillräckliga resurser för kursverksamheten som den största utmaningen inom 

fritt bildningsarbete. Enligt Nissilä är det nödvändigt, om instituten skall kunna utvecklas och 

överleva som organisationer, med ett ledarskap som baserar mera på management, projekthantering 

och starkare kunnande inom ekonomi än tidigare. 

Bakgrund: 

Diskussionen om folkbildningens/den fria bildningens syfte, kvalitet och effekter pågår 

just nu i hela Norden. Det råder i stort sett enighet om att verksamheten har en sällsynt 

potential att nå vanliga människor som inte studerar på heltid. Däremot finns det 

en ny förväntan från den offentliga sektorn om att målgrupperna måste breddas. Dels 

vill man försäkra sig om att skattemedlen används på ett försvarbart sätt, dels vill få 

fram mätare och bevis på effekterna.

10 

4 Borgå stads målsättningar 

Stadens mål är att trots ekonomiskt knappa tider bevara , eller t.o.m. förbättra servicen till 

invånarna, genom att effektivera i synnerhet administrationen och medborgarinstitutens 

verksamhet i allmänhet. Se Borgå stads 3 budget för år 2013 och ekonomiplan för åren 2013– 

2015. Efter att den regionala utredningen om fri bildning inte ledde till ett utökat samarbete, 

startade Borgå stad inom sitt eget uppgiftsområde kulturoch fritidstjänster en intern utredning. 

Utredningen baserar sig på uppgiftsområdets allmänna mål: att förenhetliga verksamheten 

och göra förändringar i strukturer och lokaler för att förbättra produktiviteten. 

Det detaljerade uppdraget för utredaren var tvådelat: att utreda vilka effekter en sammanslagning 

får och att utarbeta en modell för hur ett tvåspråkigt medborgarinstitut i Borgå stad i 

praktiken kan organiseras, med en realistisk tidtabell för en sammansmältning av ekonomin, 

personalen och verksamheten. Avsikten är att modellen ska kunna tas i bruk tidigast från 

1.8.2013 ifall staden under våren 2013 fattar ett beslut om sammanslagning. Rent konkret vill 

huvudmannen främst sammanslå administrationen och inrätta en gemensam MI-byrå. 

Modellen är utarbetad av rektor/utredare Maria Malin och den strävar efter att tidsmässigt 

synkronisera en sammanslagning med institutens årsklocka, på ett sådant sätt att det inte 

uppstår onödigt merarbete. 

Borgå stads 

mål 

Hörande av 

personalen 

Elevsynvinkeln 

3 

http://www.porvoo.fi/easydata/customers/porvoo2/files/muut_liitetiedostot/hallinto_ja_paatoksenteko/ta 

lous/talousarvio/ta2013_lopullinen.pdf

11 

5 Beslutsordning 

Borgå medborgarinstitut och Porvoon kansalaisopisto lyder under bildningsnämnden i Borgå 

stad. Inom tjänsteorganisationen finns de båda medborgarinstituten inom bildningssektorns 

uppgiftsområde kulturoch fritidstjänster/ utbildningstjänster och leds av kulturoch fritidsdirektören. 

(Se bilaga 1. Organisationsscheman.) Inom sitt uppgiftsområde är instituten de 

enda enheterna som verkar språkligt separerade. Borgå stads tjänster inom kultur, idrott, 

ungdom, bibliotek, konstskola och musikinstitut fungerar från tidigare i tvåspråkiga enheter. 

4 Enligt Borgå stads förvaltnings- och verksamhetsstadga från 11.4.2012 fattar bildningsnämnden 

beslut om att inrätta eller dra in skolor enligt de strategier och den budget fullmäktige 

har godkänt. Nämnden beslutar också om de principer och allmänna anvisningar som 

ska följas inom bildningssektorn. Bildningsnämnden godkänner vidare medborgarinstitutens 

läroplaner. Beslutsordningen för en eventuell sammanslagning av medborgarinstituten börjar 

med politiska beslut i stadens beslutande organ, därefter behöver en ansökan om tillstånd att 

driva ett tvåspråkigt medborgarinstitut riktas till undervisningsoch kulturministeriet. 

Bakgrund: 

I Borgå överfördes medborgarinstituten från de enspråkiga utbildningssektionerna till 

bildningsnämnden i samband med en organisationsförändring år 2010, då man inrättade 

uppgiftsområdet för kulturoch fritidstjänster. Förvaltningsmässigt är de kommunalt 

ägda medborgarinstituten i Finland organiserade på många olika sätt: de kan 

vara underlydande en egen direktion, en sektion, en bildningsnämnd, en kulturoch 

fritidsnämnd. Några är t.o.m. organiserade direkt under stadsstyrelsen. Bakgrunden 

till att institutens förvaltning är brokig beror på att medborgarinstitutsverksamheten 

har likheter, överlappningar och samarbete med vitt skilda sektorer. Det finns m.a.o. 

ingen helt självklar placering i ett kommunalt organisationsschema. 

4 

http://www.porvoo.fi/easydata/customers/porvoo2/files/muut_liitetiedostot/hallinto_ja_paatoksenteko/h 

allinto-_ja_toimintasaanto_20120411svenska.pdf

12 

6 Tillstånd att driva en läroanstalt 

Huvudmannens tillstånd att driva en läroanstalt utgör grunden för utbetalning av statsandelar, 

i detta tillstånd stadgas om utbildningsuppgift och undervisningsspråk. Alla landets institut 

har under år 2012 genomgått en förnyelseprocess av huvudmannatillstånden. De nya 

tillstånden träder i kraft 1.1.2013. Om man besluter sig för att sammanslå instituten i Borgå 

behövs en ändring i tillståndet. I ansökan bör man redogöra för de professionella förutsättningarna 

för verksamheten, såsom att man har tillgång till en tillräcklig personalresurs, att 

personalen är behörig för sitt arbete och har fungerande verksamhetslokaliteter. Ansökan bör 

inlämnas till undervisningsoch kulturministeriet inom juli månad för att man vid ministeriet 

skall hinna få med ärendet i den årliga behandlingen av statsandelar (nästa års statsandelar 

meddelas årligen i november) och för att ett nytt tillstånd skall kunna träda i kraft 1.1.2014. 

Statsandelar som beviljats Borgå stad för 

medborgarinstitutsverksamhet 2011–2013: 

Antal undervisningstimmar 

(h)som berättigar till 

statsandel 

Beräkningsgrund/ 

undervisningstimme 

Statsandel i € 

År 2011 

PKO 11 583 h 57 % av 74, 79 € 493 787 € 

BMI 6 327 h 57 % av 74, 79 € 269 722 € 

Totalt 2011 17 910 h 763 509 € 

År 2012 

PKO 10 810 h 57 % av 78,26 € 482 215 € 

+ extra 1 000 h 

57 % av 78,26 € 44 608 € 

stöd samhällsgaranti för unga 

BMI 5 536 h 57 % av 78,26 € 246 951 € 

Totalt 2012 17 346 h 773 774 € 

År 2013 

PKO 10 413 h 57 % av 78,75 € 467 414 € 

BMI 5 222 h 57 % av 78,75 € 234 403 € 

Totalt 2013 15 636 h 701 817 € 

Beslutet om hur många timmar varje institut beviljas för följande kalenderår, meddelas under 

november månad. Uppgifterna för statsandelarna år 2013 gavs 5 8.11.2012. 

Under de fyra följande åren 2013–2016 är enhetspriset för statsandelar fixerat. Antalet timmar 

som ett institut beviljas kan ändå variera, eftersom det uträknas på basis av ett medeltal 

av de undervisningstimmar som förverkligades under de två föregående åren. Tabellen visar 

att de sammanräknade statsandelarna, på grund av kommunala sparåtgärder, har minskat 

med ca 60 000 euro under de två senaste åren. 

År 2011 stod statsandelarna för 47 procent av finansieringen för Borgå medborgarinstituts 

verksamhet och för 45 procent av finansieringen för Porvoon kansalaisopisto. Sammanräknat 

stod statsandelarna år 2011 för 45,5 procent av medborgarinstitutens totalfinansiering i 

Borgå. 

5 http://vos.uta.fi/rap/vos/v13/v09yk6l13.html

13 

7 En modell för ett tvåspråkigt institut 

Tidtabell 

För att undvika onödigt arbete är det viktigt att beakta institutens årsklocka då man planerar 

tidtabellen för hur en sammanslagning av medborgarinstituten kunde gå till. 

Sammansmältningen kunde inledas med en gemensam förberedande utbildning. I februari 

och mars kan utvecklingssamtal och planeringssamtal inför följande läsår föras och samtidigt 

kan organisationsförändringen förberedas. Kursplaneringen inför nästa läsår sker huvudsakligen 

under perioden april-juni. 

I Borgå är det tryckta kursprogrammet redan från tidigare gemensamt, men verksamhetsperioder, 

lovtider, regler kring verksamhet och anmälningar avviker från varandra och de ska 

därför harmoniseras. 

Samma kurshanteringsprogram, Hellewi, används vid båda instituten. Övergången till en 

tvåspråkig version av programmet och sammanförandet av databaser kunde ske t.ex. i april 

innan följande läsårs uppgifter matas in. Arbetet med att förenhetliga webbsidor kunde ske 

under juni-augusti och den första gemensamma anmälningsperioden kunde inledas i augusti. 

Flyttningen till en gemensam verksamhetslokal kunde ske under den så gott som lektionsfria 

perioden maj-augusti förutsatt att beslut om gemensamma utrymmen har fattats innan dess. 

Ansökan om ett nytt huvudmannatillstånd bör inlämnas till undervisningsoch kulturministeriet 

senast i juli för att det, med sammanräknade statsandelar, ska kunna träda i kraft 

1.1.2014. Hösten 2013 kan betraktas som en försökstermin. 

Ekonomiskt sett ingår de båda institutens dispositionsplaner i Borgå stads budget för bildningssektorn/kultur- 

och fritidstjänsterna/utbildningstjänsterna. En sammanräkning av dispositionsplanerna 

mitt i budgetåret 2013 torde därför inte förorsaka problem. 

Under våren 2013 bör organisationen planeras för att organisationsmodellen ska kunna testas 

under hösten 2013. Lärarnas arbetsuppgifter och interna arbetsfördelning kan kartläggas 

och jämföras under våren 2013 och harmoniseras under hösten 2013 med tanke på att lärarnas 

befattningsbeskrivningar ska kunna träda i kraft senast 1.1.2014.

14 

Bild: Tidtabell för utredningar och beslut 

Beslut om gemensamma 

lokaler , senast maj 2013 

Ansökan till undervisningsoch 

kulturministeriet , 

juni 2013 

Nytt gemensamt tillstånd 

att driva en läroanstalt 

från 1.1.2014 

Politisk behandling , 

januari-april 2013 

Hörande av personalen , 

fr.o.m 17.9 

Utredning , 

augusti-december 2012

15 

Mål från 1.1.2014 : 

okt-dec 2013: 

utvecklingssamtal, 

ett fungerande 

tvåspråkigt institut 

februari-mars 

2013: 

planeringssamtal 

och intervjuer med 

den administrativa 

personalen 

mars 2013 : 

gemensam 

personalutbildning 

om förändring 

april-maj 2013: 

beslut om ny 

organisation, 

beslut om 

nyrekrytering 

maj-augusti 13: 

flyttning till 

gemensamma 

utrymmen 

augusti: 

försökstermin 

hösten 13 

jämförelse och 

harmonisering av 

lärarnas arbete 

Bild: Modell för sammanförandet av medborgarinstitutsverksamheten i Borgå i praktiken.

16 

En förnyad organisation 

Den nuvarande permanenta personalen vid de två instituten är sammanlagt 14 personer. 

Personalsituationen är stabil vid Porvoon kansalaisopisto vars personal består av 8 personer 

(8 årsverken). Vid Borgå medborgarinstitut pågår en pensioneringsboom, för under perioden 

maj 2012 och juli 2013 går fyra deltidspensionerade arbetstagare i pension: 2 lärare och 

2 byråsekreterare. En ny musiklärare och ny byråsekreterare har år 2012 anställts i heltid. 

Personalen vid BMI består nu av 6 personer (5,6 årsverken). 

De nuvarande organisationerna: 

Porvoon kansalaisopisto 

rektor 

byråsekreterare 

studierådgivare 

lärare i 

samhällsämnen, 

bitr.rektor 

språklärare 

tf. 

gymnastiklärare 

lärare i 

konstämnen 

textillärare 

Borgå medborgarinstitut 

rektor, 

tf. utredare 

byråsekreterare 

datalärare 

musiklärare 

textillärare, 

tf. rektor 

språklärare i 

deltid, 

pensioneras i juli 

2013

17 

I § 5 i lagen om fritt bildningsarbete, stadgas följande om personalen vid medborgarinstitut: 

”En läroanstalt och en sammanslagen läroanstalt inom det fria bildningsarbetet skall ha en 

rektor som svarar för verksamheten. En läroanstalt skall med beaktande av den form i vilken 

utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. 

Läroanstalten kan dessutom ha timlärare och annan personal. I fråga om behörighetsvillkoren 

för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet.” 

Om medborgarinstituten i Borgå sammanslås uppstår ett nytt större institut med 

18 000–19 000 årliga undervisningstimmar. Vartdera institutet i Borgå har nu en rektor. Ett 

sammanslaget tvåspråkigt institut behöver i fortsättningen bara en rektor och en biträdande 

rektor. I medborgarinstitut som årligen arrangerar mera än 11 000 undervisningstimmar kan 

såväl rektor som biträdande rektor arbeta i helhetsarbetstid, enligt rådande kollektivavtal. 

Behörighetskraven för biträdande rektorer är i så fall lika som för rektorer. 

Enligt lagen om samarbetsförfarande i kommuner bör individuella samtal, efter ett sammanslagningsbeslut, 

föras med personalen på grund av förändrad tjänsteställning-, ändrade befattningsbeskrivningar 

och på grund av ökade krav på språkkunskaper. 

Bakgrund: 

En jämförelse med andra medborgarinstitut i samma storleksklass runt om i landet visar 

att den nuvarande personalstyrkan i Borgå är genomsnittlig. Ytterligheterna är 

mellan 7–25 årsverken. Oftast är personalstaben 12–16 årsverken beroende på vilka 

specialområden förutom ordinär medborgarinstitutsverksamhet som administreras vid 

respektive institut, t.ex. undervisning för invandrare, grundundervisning i konst, kulturoch 

idrottsverksamhet, folkhögskoleundervisning etc. 

Av landets 189 institut har 30, eller 15 procent lika många eller flera undervisningstimmar.

18 

Modell för en ny organisation från 1.8.2013 – organisationsschemat baserar sig på nuvarande antal årsverken. 

rektor + biträdande rektor 

Finskt undervisningsteam, 

5 personer 

byrå och kundbetjäning: 

2 byråsekreterare, 

1 studierådgivare 

Svenskt undervisningsteam, 

4 personer 

plan. 

ansvarig 

lärare, 

samhällsämnen 

språk- 

lärare 

textil- 

lärare 

konst- 

lärare 

gymnastik 

lärare 

plan. 

ansvarig 

lärare, textil 

musik- 

lärare 

data- 

lärare 

från 1.8.2013 

en ny 

språklärare 

alternativt 

kursplanerare

19 

Med tanke på de framtida utmaningar som hela det fria bildningsfältet nationellt sett står inför och med tanke på de utmaningar som ett sammanslaget 

och större institut står inför föreslår utredaren ett utvidgat ledningssystem. Man måste hitta en gemensam intention och förenhetliga 

arbetsrutiner och styrdokument för verksamheten (se bilaga 2). En ledningsgrupp kunde bestå av rektor, biträdande rektor och två planeringsansvariga 

lärare, en från det svenska och en från det finska undervisningsteamet. Med tanke på framtiden är det värt att bygga en organisation 

som klarar av vardagsrutinerna men som också har ”muskler” för utvecklingsarbete. 

Modell för en ledningsgrupp: 

rektor 

biträdande rektor 

Ledningsgrupp 

finsk 

planeringsansvarig 

lärare 

svensk 

planeringsansvarig 

lärare

20 

Arbetsuppgifter för ledningsgruppen: 

8000 enskilda elever, 

15 000 kursdeltagare; 

anmälningar, betalningar, 

kundbetjäning, information; 

spelregler för timlärare, 

byråpersonal och 

kvällsövervakare 

förvaltning, styrdokument, 

ekonomifrågor, permanent 

personal: 

budget 

ca 1 600 000 € 

14 permanenta arbetstagare 

utvecklingsarbete 

nya målgrupper 

nya finansiärer 

kvalitetsutveckling 

utvecklande av engelskspråkig 

undervisning 

finskt 

undervisningsteam 

ca 12 500 timmar 

173 timlärare, föreläsare och 

vikarier (motsv. 14 årsverken) 

55 kursplatser 

svenskt 

undervisningsteam, 

ca 6 000 timmar 

86 timlärare, föreläsare och 

vikarier (motsv. 6 årsverken) 

40 kursplatser

21 

8 Utrymmesfrågan 

Borgå medborgarinstituts byrå och arbetspunkter för personalen finns i Lyceiparkens skola 

på Skepparegatan 9 (634 m 2 ) och Porvoon kansalaisopistos motsvarande lokaler finns i 

Opistotalo på Mannerheimgatan 15. (525 m 2 ). Båda instituten har verkat i sina nuvarande 

lokaler över 30 år. 

År 2011 betalade instituten sammanlagt 187 992 euro intern hyra. PKO betalade 91 369 euro 

och BMI 96 624 euro. Efter det har Ristolahuset flyttats bort och Porvoon kansalaisopisto har 

effektiverat sin rumsanvändning. Det har gett en inbesparing på 44 procent i PKO:s interna 

hyra som för år 2013 är fastslagen till 51 400 euro (motsvarar 9 euro/m 2 ). För BMI:s del höjdes 

den interna hyran ytterligare och är fastslagen till 98 448 euro för år 2013 (motsvarande 

13 €/m 2 ). 

I investeringsbilagan till Borgå stads budgethandlingar 2013 står följande om den del av 

Lyceiparkens skolhus där BMI:s utrymmen är belägna: ”Hustekniken i Lyceiparkens skolas 

äldsta del kommer till slutet av livscykeln och måste förnyas under de närmaste åren. Fastighetens 

energiekonomi förutsätter också satsning i synnerhet i ventilationssystemet. Dessutom 

bör innerväggarnas ytor och fasta inventarier förnyas. Renoveringen påbörjas år 2014.” 

Enligt lokalitetsdirektören finns det inga akuta åtgärdsplaner för Opistotalo på Mannerheimgatan 

15 men på längre sikt har man planer på att sälja fastigheten. 

Personalen vid båda instituten har-i fall av en sammanslagning-uttryckt önskemål om att 

flytta till ett gemensamt verksamhetsställe som är nytt för alla. Tanken bakom detta är att det 

blir lättare att bygga upp ett gott samarbete på neutral mark. Uppgiften att hitta välfungerande 

nya utrymmen är utmanande på grund av att lokalerna måste ligga centralt, vara tillräckligt 

stora, ha frisk inomhusluft och en ventilation som räcker till för gruppundervisning, 

tillgång till hiss och också för övrigt vara handikappvänliga. Ur tillgänglighetssynvinkel är det 

viktigt att alla kurser hålls på ställen dit man kommer oberoende av hur man klarar trappor 

och oberoende av om man rör sig med hjälp av rullstol eller rollator. 

Utrymmesbehovet är sex–sju egna klassrum, administrativa rum med byrå och arbetspunkter 

för 14 personer, förrådsrum och skåp, mötesrum och sociala utrymmen. De fyra sista funktionerna 

behövs såväl för permanent personal som för timlärares behov. Vid medborgarinstituten 

undervisas i många ämnen där läraren använder mycket praktiskt material, det är ofta 

endast i samhällsämnen och i språkundervisning som lärarmaterialet finns i datamoln eller 

på minnesstickor. 

Det finns flera större skolfastigheter i Borgå som kunde vara lämpliga och eventuellt blir lediga 

men först efter att byggplanerna för andra stadiet förverkligas. Inom ramen för utredningen 

har följande utrymmen kartlagts: Borgå folkakademi, Campus, Grand, Konstfabriken, 

Linnankosken lukio, Nimbushuset och WSOY-huset. Sökandet efter lämpliga gemensamma 

utrymmen fortsätter. 

En arbetsgrupp under ledning av lokalitetsdirektören har under perioden mellan augusti 

2011–januari 2012 utarbetat en projektplan för en renovering av Borgågården. Man tänkte 

sig att konstskolan, musikinstitutet och medborgarinstituten i Borgå får gemensamma utrymmen 

där i framtiden. Planen är detaljerad men det ekonomiska läget bidrar till att denna 

plan skjuts på en oviss framtid. Enligt den nuvarande investeringsplanen är Borgågårdens 

renovering inplacerad till 2017.

22 

Lokalitetsdirektören har som alternativ föreslagit att några av klassrummen på Mannerheimgatan 

15 förvandlas till arbetsrum för BMI:s personal. I så fall uppstår emellertid ett behov av 

att hyra några dagsklassrum på en annan adress eftersom BMI i nuläget behöver tre–fyra 

dagsklassrum och PKO behöver fem–sex dagsklassrum. 

Under höstterminen 2012 startade 40 av 142 kurser (28 %) på vardagar före kl. 16 vid Borgå 

medborgarinstitut. Motsvarande tal var 72 av 310 (23 %) vid Porvoon kansalaisopisto 

Det är så gott som alltid dagsundervisningen som är svår att placera. Om staden skulle införa 

ett mera genomskinligt bokningssystem för lediga klassrum i skolor under dagtid – på 

samma sätt som för stadens mötesrum – är det möjligt att en del av problemet kunde lösas 

utan extra utgifter. 

Kvälls- och veckoslutsundervisning kan hållas på flera olika ställen, eftersom staden äger ett 

stort antal undervisningsrum som används vardagar och dagtid men som står tomma på 

kvällarna både i centrum och utlokaliserat i byarna. Det är speciellt salar för t.ex. textil-, keramik- 

och dataundervisning som kräver specialanpassade klassrum. Andra kurser, sådana 

som kan hållas i helt vanliga klassrum utan specialutrustning, kan på dagtid hållas t.ex. i 

ungdomslokalen Zentra eller i musikinstitutets klassrum i WSOY-huset.

23 

9 Konsekvenser 

Språkliga konsekvenser 

En viktig fråga som man bör beakta vid en eventuell sammanslagning av medborgarinstituten 

i Borgå är språkfrågorna. Språket är en väsentlig del av en människas yrkeskunskap och 

modersmålet utgör en hörnsten i en människas identitet. 

I 62 § i Borgå stads förvaltnings- och verksamhetsstadga finns bestämmelser om tvåspråkighet: 

”I organiseringen av stadens förvaltning och verksamhet och i informationen ska språkgruppernas 

behov beaktas likvärdigt. Servicen i staden ska ges på finska och på svenska. 

För språkkunskaper som krävs av tjänsteinnehavare och arbetstagare gäller vad som särskilt 

föreskrivs om det i språkstadgan för Borgå stads tjänste- och befattningsinnehavare.” Borgå 

stads personaldirektör hänvisar till 6 Borgå stads språkstadga. Det gäller att överväga och 

fatta beslut om klassificering av svårighetsgraden för ledaruppgifter och kundbetjäningsarbete 

vid ett tvåspråkigt institut. Om t.ex. byråarbetet bedöms höra till klass II så krävs god 

förmåga att i tal och skrift använda det ena inhemska språket och god förmåga att i tal använda 

det andra inhemska språket. För den administrativa personalens del är personaldirektörens 

rekommendation att genom intervjuer utreda förmågan att arbeta tvåspråkigt-, att på 

arbetstid ordna språkundervisning eller omorganisera arbetsuppgifterna så att tvåspråkigheten 

fås att fungera. 

De språkliga konsekvenserna av en sammanslagning av medborgarinstituten har gjorts I 

samarbete med utvecklingschef Ulf Lindholm och sakkunnig Kia Leidenius från Finlands 

Kommunförbund enligt 7 justitieministeriets modell. (Språkkonsekvensbedömningen i sin helhet 

finns i bilaga 3.) Kommunförbundets sakkunniga rekommenderar att man vid en sammanslagning 

av medborgarinstituten är proaktiv och tar ett konstruktivt språkligt grepp om 

själva verksamheten när man anpassar servicen språkligt. Grundförutsättningen för ett tvåspråkigt 

institut är att såväl personlig betjäning som telefonservice från början planeras fullständigt 

tvåspråkigt och att rektor och biträdande rektor är tvåspråkiga. Förslaget är att det 

inrättas två skilda undervisningsteam, ett finskt och ett svenskt team. 

Med tanke på att utveckla invånarnas service och att marknadsföra den egna kommunen 

som boendeort för nya invånare är det meningsfullt att införa språkstigar och servicekedjor 

på minst tre språk. Detta med tanke också på den ökande andel invånare som har ett annat 

modersmål än finska och svenska. 

Rekommendationen är vidare att det görs ett språkprogram eller en förbindelse att ge god 

service på finska, svenska och eventuellt även på engelska vid en sammanslagning. I språkprogrammet 

skall stadgas om hur man i praktiken arbetar, för att ge god språklig service och 

garantera ett mångsidigt kursutbud åt alla invånare, oberoende av modersmål. I befattningsbeskrivningarna 

bör man ta ställning till vem som ansvarar för intern och extern information, 

översättningar, marknadsföringsmaterial och möteshandlingar på olika språk. 

6 

http://www.porvoo.fi/easydata/customers/porvoo2/files/muut_liitetiedostot/hallinto_ja_paatoksenteko/s 

prokstadga.pdf 

7 

http://www.om.fi/sv/Etusivu/Perussaannoksia/Kielilaki/Kielisaannoksetsaadosvalmistelussa/Kielellisten 

vaikutustenarviointi

24 

Det är värt att notera att undervisning på minoritetsspråket kan bli dyrare per elev än undervisningen 

på majoritetsspråket på grund av att elevunderlaget är mindre. På lång sikt är det 

skäl att följa upp hur målet med sammanslagningen uppnås, dvs. att kurserna och servicen 

för invånarna bevaras eller t.o.m. utökas genom att minska på överlappande administration. 

Enligt undervisningsrådet Kirsi Lähde från vuxenutbildningspolitiska enheten vid högskoleoch 

forskningspolitiska avdelningen vid undervisningsoch kulturministeriet tar man på ministerienivå 

inte officiell ställning till huruvida ett tvåspråkigt institut skall ha språkligt separerade 

undervisningsteam eller inte men ministeriet hänvisar till följande behörighetsfrågor: 

Lärarnas behörighet förblir oförändrad vid en sammanslagning från ett enspråkigt till ett tvåspråkigt 

institut, förutsatt att arbetet organiseras så att var och en kan fortsätta undervisa på 

det språk lärarbehörigheten gäller. Enligt undervisningsoch kulturministeriets förtydliganden 

till förordningen för rektorer är det huvudmannen för en läroanstalt (Borgå stad) som själv 

kan avgöra hur bra man kräver att en rektor inom fri bildning skall behärska läroinrättningens 

undervisningsspråk. 

Orsaken till att utredaren föreslår två språkligt separerade undervisningsteam och orsaken till 

att det behövs intervjuer med personalen, språkkurser och eventuella omorganiseringar beror 

på att den permanenta personalen i Borgå har anställts med de kunskaper och den behörighet 

som räcker till för att arbeta vid enspråkiga institut. 

Intervjuer med personal vid andra tvåspråkiga institut visar på två olika sätt att organisera 

verksamheten. Om hela personalen behärskar båda de inhemska språken är arbetet oftast 

organiserat på basis av arbetsuppgifter. Om den permanenta personalen inte är tvåspråkig, 

har arbetet organiserats i olika avdelningar på språklig grund. Personalen vid vissa av de 

intervjuade instituten upplevde att det på ytan kan se bra ut med den språkliga fördelningen 

men att det uppstår svåra situationer då man försöker diskutera rättvisefrågor (t.ex. resursfördelning, 

användning av klassrum) eller vid nyrekrytering. Många såg det som viktigt att i 

förväg fördela undervisningstimmarna enligt befolkningsandelarna på orten, gärna på en nivå 

ovanför institutet. På några orter såg man annorlunda på saken, och där strävade man efter 

maximal tvåspråkighet i kurserna i stället för en fördelning av resurserna mellan svenskt och 

finskt. 

Intervjuerna med andra institut (bilaga 4) visade på flera olika sätt att garantera god service: 

En kurs på minoritetsspråket har ett lägre minimideltagarantal än på majoritetsspråket. 

Minoritetens kursönskemål har förtur. 

Det finns egna tider för garanterad kundbetjäning på olika språk. 

I stället för att anställa en lärare i heltid har vissa institut anställt en kursplanerare för att planera 

nya kurser. En planerares tid kan användas till samarbete och utveckling på ett annat 

sätt än en lärares tid. Fördelen med heltidslärare är stabilitet och långsiktighet, nackdelen är 

att institutets resurser binds upp till ett visst ämne för en lång tid.Tvåspråkiga institut har visat 

sig ha nytta av att inte stanna enbart vid språkfrågan utan samtidigt utarbeta strategier för 

flera olika behov och befolkningsförändringar på orten, (de nyinflyttade, småbarnsfamiljer, 

seniorer, samt glesbygd och tätort). Man rekryterar medvetet utlandsfödda timlärare vilket är 

ett sätt att få till stånd förnyelse, skapa nya nätverk och erbjuda invandrare inträde till den 

finländska arbetsmarknaden. 

Vissa institut kämpar med att förnya kursutbudet. Deras största utmaning är inte tvåspråkigheten 

utan hur man skall lyckas rationalisera rutinarbetet för att frigöra resurser för utveckling 

av verksamheten.

25 

Ekonomiska aspekter 

Tabellen visar hur medborgarinstitutsverksamheten finansierades år 2011: 

2011 Bruttoutgifter Inkomster Nettoutgifter Statsandelar Borgås egen 

andel 

Porvoon 

kansalaisopisto, PKO 

Borgå 

medborgarinstitut, BMI 

1 107 088 € (66 %) 321 451 € 785 637 € (61,5 %) 493 787 € 291 850 € 

572 690 € (34 %) 81 739 € 490 951 € (38,5 %) 269 722 € 221 229 € 

Sammanlagt 1 679 778 € 403 189 € 1 277 756 € 763 599 € 513 079 € 

Porvoon kansalaisopisto hade förhållandevis större inkomster än Borgå medborgarinstitut på grund av flera olika orsaker: ett samarbetsavtal 

med Askola om att ordna kurser där, en mera omfattande uppdragsutbildning, s.k. självfinansierande kurser speciellt inom gymnastik och dans 

och ett antal projekt med utomstående finansiering.

26 

Tabellen visar hur budgetmedlen användes år 2011: 

2011 Bruttoutgifter - därav 

löneomkostnader 

-därav 

köp av tjänster 

-därav 

material + övrigt 

- därav 

intern hyra till staden 

- därav 

övriga utrymmen 

PKO 1 107 088 € 815 512 € (74 %) 145 377 € (13 %) 24 671 € (2,2 %) 91 368 € (8,3 %) 28 659 € (2,5 %) 

BMI 572 690 € 416 701 € (73 %) 41 521 € (7,3 %) 6 870 € (1,2 %) 96 624 € (17 %) 9 294 € (1,5 %) 

Köp av tjänster har ökat under de senaste åren. En del av institutens utgifter för köp av tjänster strömmar tillbaka in till Borgå stad i form av interna 

avgifter för t.ex. städning, centralförvaltning och dataservice. En del av löneutgifterna strömmar tillbaka till Borgå stad i form av kommunalskatt. 

Institutet är arbetsgivare, förutom för sin permanenta personal på 14 personer, för timlärare i en omfattning som motsvarar 20 årsverken.

27 

Tabellen visar en jämförelse mellan nyckeltal för de institut som intervjuades inom utredningen och Borgå. 

Uträkningen baserar sig på nettoutgifter. Källa: Statistikcentralen. 

2011 

Institut 

€/h €/invånare h/invånare Timantal 

2011 

Invånarantal 

31.12.2011 

Hela landet 67 25 0,36 1 922 492 5 401 267 

Nyland 85 22 0,26 399 608 1 549 058 

Borgå – 2 institut 71 27 0,38 18 757 48 833 

Esbo 94 23 0,25 62 208 252 439 

Grankulla 82 54 0,64 5 633 8 807 

Kimitoön 68 44 0,64 4 647 7 173 

Korsholm 68 46 0,67 12 581 18 868 

Kristinestad 48 41 0,85 6 036 7 096 

Kyrkslätt 54 17 0,32 11 774 37 192 

Lovisa - 2 institut 72 50 0,77 12 048 15 552 

Raseborg 49 34 0,7 20 411 28 959 

Sibbo 58 35 0,6 11 028 18 526 

Vasa – 2 institut 88 34 0,39 23 467 60 398

28 

Jämförelsen av nyckeltal i tabellen ovan visar att det ur ekonomisk synvinkel eller effektivitetssynvinkel 

inte verkar finnas en helt självklar stordriftsfördel på så sätt att stora institut automatiskt blir 

billigare per invånare eller per timme än små institut. Ur ekonomisk synvinkel är det mera avgörande 

hur många anställda man har, hur arbetet är organiserat och hurdana synergieffekter och 

samarbeten man i kommunerna lyckats uppnå. Det nationella utvärderingsrådet konstaterade 

emellertid år 2011 i sin rapport att ett större institut är bättre rustat för att beakta kvalitetsfrågor, för 

att samarbeta, utveckla sin internationella verksamhet och systematiskt utvärdera sin verksamhet. 

Tabellen nedan visar hur nyckeltalet för Borgå fördelar sig mellan dessa två institut: 

Institut €/h €/invånare Antal 

timmar 

Antal 

elever 

Borgås 

finansieringsandel 

€/invånare 

BMI 83 10,5 5 927 2 649 4,5 

PKO 61 16,5 12 830 5 312 6 

Summa 27 18 757 7 961 10,5 

Rektorernas åsikt om ekonomin 

Rektor Pertti Jääskä vid Porvoon kansalaisopisto anser att man på kort sikt kan få ekonomin i balans 

endast genom att flytta till billigare utrymmen och genom att kännbart höja kursavgifterna. På 

längre sikt kan man spara genom att omorganisera i samband med pensioneringar eller andra 

förändringar inom personalen. 

Tf. rektor Maria Lindlöf vid Borgå medborgarinstitut anser att det är möjligt att spara främst genom 

att flytta till billigare utrymmen, om man vill bevara servicen. BMI verkar fortfarande i de lokaler 

som år 1979 byggdes för dem. För fem år sedan utgjorde den interna hyran 4 procent av utgifterna 

och har nu höjts till att utgöra 17 procent av utgifterna, vilket motsvarar 16,3 euro av varje 

undervisningstimme. Sett ur ett fem års perspektiv har det nya systemet för interna hyror minskat 

på verksamheten. År 2007 hölls vid Borgå medborgarinstitut 8 091 undervisningstimmar, år 2011 

hade undervisningstimmarna minskat till 5 927 (27 %). 

28

29 

10 Personalfrågor 

Det finns en del arbetsrutiner som redan är likadana såsom rutinerna kring tryckningen av kursprogrammet, 

de av bildningsnämnden fastslagna kursavgifterna och det nätbaserade kurshanteringsprogrammet 

Hellewi som används av båda instituten för planering och anmälning. 

Personalen har redan nu samma arbetsgivare och följer samma kollektivavtal, men de permanent 

anställda lärarnas arbete har organiserats på olika sätt inom ramen för den autonomi ett självständigt 

institut har. Vid Porvoon kansalaisopisto arbetar alla permanent anställda lärare med 

nedsänkt undervisningsskyldighet och med en större andel övrigt arbete. Vid Borgå medborgarinstitut 

följer lärarna kollektivavtalets grundmodell med full undervisningsskyldighet och ett normalt 

antal timmar övrigt arbete. 

Under läsåret 2011–2012 undervisade de permanent anställda lärarna vid Porvoon kansalaisopisto 

på 17 procent av timmarna eller 2 274 av 13 648 timmar. Vid Borgå medborgarinstitut var en 

motsvarande siffra på 22 procent av timmarna eller 1 345 av 6 070 timmar. Resten av undervisningen 

sköttes av timanställda lärare som anställs för ett läsår åt gången. Ansvaret för kursplanering 

och uppföljning av dessa timlärares kurser är fördelad mellan de permanent anställda lärarna 

och rektorerna. 

Hörande av personalen 

Parallellt med utredningen har fr.o.m. 17.9.2012 regelbundet förts förberedande diskussioner och 

planeringssamtal med personalen i enlighet med lagen om samarbetsförfarande i kommuner. 

(Se bilaga 5.) 

Personalen vid båda instituten förhåller sig konstruktivt till utredningen och planeringen av framtiden. 

Alla samtycker till att internt försöka kommunicera tvåspråkigt, så att var och en kan tala sitt 

eget modersmål i arbetet. Personalen upplever emellertid att de egna språkkunskaperna är en 

viktig del av yrkeskunskapen och antar att rutinarbetet kan försvåras i ett tvåspråkigt institut. 

Med tanke på Borgå stads mål att effektivera och öka produktiviteten i verksamheten är det skäl 

att gå igenom de administrativa arbetsrutinerna för att se om det finns eventuella överlappningar 

inom administrativa rutinarbeten som kunde omorganiseras så att den egentliga kursverksamheten 

kan bevaras eller rent av ökas. 

Diskussionerna kring eventuella förändrade arbetsvillkor skapar lätt oro. Flera möten har hållits 

under hösten 2013 inom ramen för utredningen och en gemensam utbildning hålls under våren 

2013. Lärarna bokför under vårterminen 2013 sitt övriga arbete för att ha en gemensam dokumenterad 

grund att stå på. Vid utvecklingssamtal i samband med en eventuell sammanslagning behöver 

gemensamma visioner hittas, befattningsbeskrivningar och arbetsfördelning granskas och 

harmoniseras för att skipa rättvisa och ge arbetsro. 

29

30 

Följande bild visar det arbete som krävs för att hitta en gemensam intention. 

Bilden är gjord med inspiration från material om kommunsammanslagningar. 

Lust att lära sig 

nytt 

Utgångspunkt för en jämförelse mellan lärare av mängden planeringsarbete kan t.ex. vara antalet 

planerade timmar, antalet deltagare och timlärare inom den egna ämnessektorn, antal enskilda 

kurser och hur stor andel av dessa som är nya kurser och nya lärare. En nödvändig utgångspunkt 

för att kunna jämföra det övriga arbetet är att det är planerat och dokumenterat enligt gemensamma 

spelregler under en viss i förväg fastställd period. 

Undervisningsplanering vid ett institut kan indelas i dels teknisk planering och dels nyutvecklande 

planering. Teknisk planering består av rutiner kring datum och veckodagar, bokningar av lokaler 

och lärare samt kurstexter. Den nyutvecklande planeringen är inriktad på pedagogisk förnyelse, 

30

31 

på ökat samarbete med andra aktörer och på att följa med den allmänna utvecklingen i samhället. 

I intervjuerna med andra institut varnades det för att reservera alltför litet resurser för den nyutvecklande 

delen av undervisningsplaneringen eftersom det kan leda till att man betjänar samma 

nöjda kunder från år till år, men inte hittar fram till nya målgrupper och nya ämnen. 

Timlärarna 

Då man talar om personalen vid ett medborgarinstitut är det viktigt att beakta timlärarna. 83 procent 

av timmarna, vilket motsvarar 14 årsverken, vid Porvoon kansalaisopisto och 78 procent av 

timmarna,vilket motsvarar 6 årsverken,vid Borgå medborgarinstitut undervisades av timanställda 

lärare år 2011. 

För byråpersonal och för kvällsövervakare är arbetet med betjäning i lika hög grad inriktat på att 

sköta praktiska ärenden såsom information, utbetalningar och dokument för timlärarnas del och att 

hjälpa timlärare tillrätta i samband med kurserna som på att betjäna institutets elever. 

Uträkningen av timlärarnas årsverken har gjorts med hjälp av en modell utarbetad år 2011 av fem 

medborgarinstitut inom ramen för kvalitetsprojektet 8 ”Henki ja elämä” –kansalaisopistojen sosiaalisen 

ja yhteiskunnallisen vaikuttavuuden arviointiraportti.. Projektet utfördes med finansiering av 

undervisningsoch kulturministeriet år 2011. 

8 http://www.suonenjoki.net/kansalaisopisto/henkijaelama25.4.2012.pdf 

31

32 

Framtidsfrågor för personalen 

Följande avsnitt fungerar som exempel på vilket slags ärenden man måste ta ställning till i ett 

sammanslaget institut. Borgå medborgarinstituts deltidspensionerade språklärare avgår med 

pension i juli 2013. Följande diagram är sammanställt som underlag för beslut om huruvida en 

ersättande språklärare skall anställas eller om man i stället skall anställa en professionell kursplanerare 

med ansvar dels för språkkurser dels för kurser också i andra ämnen. Det är skäl att utreda 

eventuella synergieffekter inom språksektorn vid instituten i form av gemensamma timlärare 

och gemensamma kurser. Flera av de avancerade språkkurserna förverkligas redan från tidigare i 

samarbete. 

Under läsåret 2012–2013 planerades 79 språkkurser vid Porvoon kansalaisopisto och 34 språkkurser 

vid Borgå medborgarinstitut. Läsåret 2012-2013 planerades vid PKO sammanlagt 2 546 

timmar i språk. Vid BMI planerades 1 378 timmar. 

PKO deltagare 

BMI deltagare 

PKO timmar 

2011 

2010 

2009 

2008 

2007 

BMI timmar 

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 

32

33 

11 Elevsynvinkeln 

De två medborgarinstituten i Borgå betjänar invånarna i Borgå stad, Porvoon kansalaisopisto betjänar 

dessutom invånarna i Askola. De mest väsentliga frågorna ur invånares/elevers synvinkel är 

sannolikt: 

Intressanta kurser 

Rimliga kursavgifter 

Tydlig information 

Smidiga och snabba anmälnings- och betalningssystem 

Personlig betjäning 

Kunniga och vänliga lärare 

Trivsam kursplats med fungerande teknik och frisk inomhusluft 

Tillgängligt läge med parkeringsmöjligheter 

Elevstatistik 2011: 

Institut 

Antal elever 

(fysiska 

personer) 

Antal 

kursdeltagare 

Andel av befolkningen som 

använder institutens tjänster 

BMI 2 649 (33 %) 5 065 (34 %) 17,4 % av svenskspråkiga invånare i 

Borgå 

PKO 5 333 (67 %) 10 044 (66 %) 15 % av finskspråkiga invånare i 

Borgå och Askola 

Sammanlagt 

7 982 15 109 (100 %) 

Befolkningsstatistik 2011: 

Kommun Invånarantal Modersmål Modersmål Övriga modersmål 

år 2011 finska 

svenska 

Borgå 48 833 31 631 (64,8 %) 15 091 (30,9%) 2 111 (4,3% ) 

Askola 4 911 4 669 154 88 

18 procent av invånarna i Borgå stad är under 15 år, 66 procent är mellan 15–64 och 16 procent 

är över 65 år gamla. År 2011 var 21 procent av invånarna pensionerade, 8 procent arbetslösa och 

andelen invånare som hade högre högskoleutbildning var 29 procent. 

Med tanke på planeringen av kursutbudet för seniorer är språkförhållandet annorlunda än för hela 

befolkningen. Modersmålet för invånarna i Borgå över 65 år är till 54 procent finska, 45 procent 

svenska och 1 procent något annat. 

Om det nuvarande systemet med studiesedlar–i regeringsprogrammets anda–förändras i riktning 

mot personliga utbildningskonton, så förändras sannolikt också villkoren för seniorer. En skärpning 

av reglerna för studiesedlar ingår i förslaget, så att en pensionär måste ha det ekonomiskt knappt 

33

34 

ställt eller ha en låg grundutbildning för att få en studievoucher. Hittills har det räckt med att man 

är pensionerad för att få en nedsänkt kursavgift. 

Institutens service berör ca 8 000 personer årligen, vilket motsvarar ca 15 procent av invånarna. 

Medborgarinstitutsverksamhet ses i allmänhet som en service med låg tröskel och stor öppenhet 

för invånares egen aktivitet. Mot bakgrund av detta är det inte i onödan skäl att rubba den del av 

kursverksamheten som fungerar bra. För fem år sedan lät Borgå stad FCG Efeko Oy undersöka 

hur stadens invånare upplever den kommunala servicen. 71 procent av de som besvarade enkäten 

ansåg då att medborgarinstitutens verksamhet var väl organiserad. Inom uppgiftsområdet kultur- 

och fritidstjänster i Borgå stad var det bara biblioteket och simhallen som fick bättre feedback. 

För trivselns och kontinuitetens del finns det inga hinder för att kvällsundervisningen fortsätter i 

stadens egna skolhus som förut. Lyceiparkens skola (LYPA) har fungerat som svenskt MIvardagsrum 

och både Opistotalo på Mannerheimgatan 15 och Linnankosken lukio (LILU) har fungerat 

som finska vardagsrum. 

Under läsåret 2011–2012 höll Porvoon kansalaisopisto 47 procent av sina undervisningstimmar 

på Opistotalo eller LILU. Borgå medborgarinstitut höll 70 procent av sina timmar på LYPA. 

Läsåret 2011–2012 Hållna timmar Antal deltagare 

Opistotalo 4 730 1 353 

LILU 1 746 817 

LYPA 4 257 2 140 

Övriga elevsynvinklar 

Kursavgifter 

Följande tabell visar en jämförelse mellan kursavgifterna i Östra Nyland 

Kurspris/45 minuter 

Konst- och hantverksämnen 

Språk Gymnastik- och dans 

undervisning 

Borgå 0,70 € 0,90 € gymnastik: 1,40€, 

dans: 0,90€ 

Lovisa, cirkapris 0,68 € 0,80 € 1 € 

Sibbo 1 € 1,35 € 2,10 € 

I Borgå och Sibbo är kursavgifterna prissatta enligt ämne och undervisningstimme. I Lovisa varierar 

avgifterna beroende på om kurserna pågår en eller flera timmar per gång. 

Köer till kurserna 

26.11.2012 var 5 procent av dem som anmält sig vid BMI och 15,5 procent av dem som anmält 

sig vid PKO fortfarande kvar på väntelistan. Instituten har hittills inte bokfört deltagarnas avbrottsprocent 

eller hur stor andel av deltagare som de facto finns kvar på väntelistorna när läsåret slutar. 

34

35 

Kurser som inte förverkligas 

Tabellen nedan visar i vilken grad de planerade undervisningstimmarna förverkligas vid instituten. 

Undervisningstimmar Läsåret 2010–2011 Läsåret 2011–2012 

BMI planerade 6 182 6 379 

BMI förverkligade 5 851 6 070 

BMI inhiberade 331 (5 %) 309 (5 %) 

PKO planerade 14 083 14 783 

PKO förverkligade 13 051 13 648 

PKO inhiberade 1 032 (7 %) 1 135 (8 %) 

Ur elevsynvinkel är medborgarinstitut annorlunda än andra läroanstalter. Det finns ingen inbyggd 

automatik med elever som går vidare från ett skolstadium till följande. En del av institutens elever 

behöver ett visst kunnande och deltar därför i enstaka kurser, andra elever åter blir kvar som elever 

i flera år eftersom det ökar deras fysiska och psykiska välbefinnande och de trivs med fri bildning 

som livsstil. 

Ur personalens synvinkel är det lättare att komma i kontakt med och kommunicera med den stora 

mängd människor som redan är elever, det finns en viss risk för att man glömmer dem som ännu 

inte har hittat institutets service. Det är emellertid skäl att inrikta sig mot framtiden, att satsa resurser 

för att bättre än tidigare nå t.ex. de målgrupper som staden i sin strategi för kulturoch fritid 

satsar på eller de målgrupper för vuxenutbildning som prioriteras i regeringsprogrammet. 

Bakgrund: 

Nypublicerad forskning om medborgarinstitutens samhälleliga effekter och om elevsynvinklar 

som är viktiga för verksamheten. 

9 Omaehtoisen aikuisopiskelun vaikutukset – Vapaan sivistystyön merkitys ja vaikutukset 

aikuisten elämässä. Jyri Manninen, Saara Luukannel 

10 ”Henki ja elämä” – kansalaisopistojen sosiaalisen ja yhteiskunnallisen vaikuttavuuden arviointiraportti. 

11 Vapaan sivistystyön esteettömyys – en utredning om tillgänglighet inom fri bildning.som 

utförts vid Kansalaisopistojen liitto. 

9 

http://www.vsy.fi/doc/Raportti_Vaikutukset.pdf 

10 http://www.suonenjoki.net/kansalaisopisto/henkijaelama25.4.2012.pdf 

11 http://www.kynnys.fi/vse/ 

35

36 

12 Övriga aspekter 

De två registrerade elevföreningar som nu verkar vid medborgarinstituten i Borgå vill fortsätta som 

separata föreningar oberoende av vilka beslut som fattas om sammanslagning. 

Porvoon kansalaisopiston opistolaiskunta r.y. får ett bidrag på 1 900 euro per år för sin verksamhet 

och Kamratförbundet vid Borgå medborgarinstitut r.f. får 1 680 euro per år. Bidragen betalas 

av Borgå stad via institutens dispositionsplaner. 

Exempel från andra tvåspråkiga institut visar att där det fortfarande finns aktiva kamratföreningar, 

fungerar de enspråkigt oberoende av om moderinstitutet har blivit tvåspråkigt eller inte. Enligt en 

12 utredning som utfördes på uppdrag av Kansalaisopistojen liitto r.y. år 2011 är en liten andel av 

landets kamratföreningar fortfarande mycket aktiva. Samtidigt lägger många av dem ner hela sin 

verksamhet eller låter den vila trots att föreningen kvarstår i föreningsregistret. 

12 http://ktol.fi/doc/opistolaisyhdistykset_2011.pdf 

36

37 

13 Bilagor 

Bilaga 1. Borgå stads organisationsscheman 

37

38 

38

39 

39

40 

Bilaga 2. Styrdokument för institutens verksamhet 

Gemensamma styrdokument: 

13 Serviceprogram för Kultur- och fritidstjänster 2012 – 2014. 

Borgå stads budget 2013/ Kultur- och fritidstjänster/Undervisningstjänster 

Bildningsnämndens beslut: 4.5.2011 om kulturoch fritidstjänsternas klientpriser, prislistor och 

prissättningsgrunder, BILDN § 40 och 9.8.2011 om Porvoon kansalaisopistos och Borgå medborgarinstituts 

läroplaner, BILDN § 69 

Olika styrdokument: 

Vid Borgå medborgarinstitut 

Verksamhetsidé 

Fem ledande principer 

Verksamhetsberättelse 

Från A till Ö för timlärare vid Borgå medborgarinstitut 

Regler för eleverna på webben och i det tryckta kursprogrammet. 

Vid Porvoon kansalaisopisto 

Verksamhetsidé 

Värdegrund 

Kvalitetshandbok 

Verksamhetsberättelse och bokslut 

Introduktionsguide för timlärare 

Regler för eleverna på webben och i det tryckta kursprogrammet 

Läroplan för grundundervisning i teaterkonst 

13 http://www.porvoo.fi/easydata/customers/porvoo2/files/muut_liitetiedostot/kulttuuri-_ja_vapaaaikap/serviceprogrammet.pdf 

40

41 

Bilaga 3. Språkkonsekvensbedömning 

Bedömning av de språkliga konsekvenserna av en sammanslagning av det finska och det 

svenska medborgarinstitutet i Borgå. 

Invånarnas språk i Borgå år 2011 

Invånarantal totalt 48 833 

Finskspråkiga 64,8 % 31 631 

Svenskspråkiga 30.9 % 15 091 

Andra modersmål 4,3 % 2 111 

Elever vid medborgarinstituten i Borgå 

år 2011 

Inskrivna elever sammanlagt 7 961 

Porvoon kansalaisopisto 66,7 % 5312 

Borgå medborgarinstitut 33,3 % 2649 

Det finns inga tillförlitliga uppgifter om eventuella överlappningar. Instituten har hittills inte statistikfört 

de elever som under samma läsår deltar i kurser vid båda instituten. 

Allmänt: 

Kommunförbundets sakkunniga rekommenderar att man vid en sammanslagning av medborgarinstituten 

är proaktiv och tar ett konstruktivt språkligt grepp om själva verksamheten när man anpassar 

servicen språkligt. Grundförutsättningen för ett tvåspråkigt institut är att såväl personlig 

betjäning som telefonservice från början planeras fullständigt tvåspråkigt och att rektor och biträdande 

rektor är tvåspråkiga. Förslaget är att det inrättas två skilda undervisningsteam, ett finskt 

och ett svenskt team. 

Man rekommenderar vidare att det görs ett språkprogram eller en förbindelse att ge god service 

på olika språk vid en sammanslagning. I språkprogrammet stadgas om att hur man i praktiken ska 

arbeta, för att ge god språklig service och garantera ett mångsidigt kursutbud åt alla invånare, 

oberoende av modersmål. 

I befattningsbeskrivningarna bör man ta ställning till vem som ansvarar för intern och extern information, 

översättningar, marknadsföringsmaterial och möteshandlingar på olika språk. 

Det är värt att notera att undervisning på minoritetsspråket kan bli dyrare/elev än undervisningen 

på majoritetsspråket på grund av att elevunderlaget är mindre. 

Med tanke på att utveckla invånarnas service och att marknadsföra den egna kommunen som 

boendeort för nya invånare är det meningsfullt att införa språkstigar och servicekedjor på minst tre 

språk. Detta med tanke också på den ökande andel invånare som har ett annat modersmål än 

finska och svenska. 

På lång sikt är det skäl att följa upp hur målet med sammanslagningen uppnås, dvs. att kurserna 

och servicen för invånarna bevaras eller utökas genom att man minskar på överlappande administration. 

41

42 

Justitieministeriets checklista för språkkonsekvensbedömningar används som modell i nedanstående 

text. Fri bildning är inte en grundläggande medborgerlig rättighet, därför används checklistan 

här i en anpassad form. 

Vad kan göras för att bevara ett ”svenskt rum” i Borgå? 

Ett språkligt ”rum” kan beskrivas som ett ställe dit man kan gå och vila i sitt språk. Där man är säker 

på att få börja, bli förstådd och vägledd på sitt eget modersmål. Ett språkligt rum är en plats 

där beaktandet av den egna kulturidentiteten är självklar. Det är också ett ställe där man kan få 

känna språklig tillhörighet och förstärka sin språkliga identitet. 

Om de svenska kvällskurserna fortsättningsvis huvudsakligen hålls på en svensk skola och de 

finska kvällskurserna på en finsk skola så kan man i någon mån bevara känslan av språkliga vardagsrum 

trots att administrationen för institutet blir tvåspråkig. 

En sammanslagning av instituten kan planeras så att man inte i onödan rubbar den del av verksamheten 

som fungerar och som eleverna är nöjda med. Det finns det inga hinder för att kvällsundervisningen 

fortsätter som förut i stadens egna skolhus. Hittills har Lyceiparkens skola fungerat 

som svenskt MI-vardagsrum och såväl Opistotalo på Mannerheimgatan 15 som Linnankosken 

lukio har fungerat som motsvarande på finska. 

Läsåret 2011-2012 Hållna timmar Antal deltagare 

Opistotalo 4730 1353 

Linnanjoen lukio 1746 817 

Lyceiparkens skola 4257 2140 

Under läsåret 2011 – 2012 höll Porvoon kansalaisopisto 47 % av sina undervisningstimmar för 36 

% av sina kursdeltagare på Opistotalo eller LILU, Borgå medborgarinstitut höll 70 % av sina timmar 

för 62 % av sina deltagare på LYPA . 

Behövs det särskilda lösningar för att trygga tillgången till tjänster för någondera 

språkgruppen och för att säkerställa jämlika tjänster/jämlikt ledarskap? 

Det är en utmanande uppgift att som rektor fungera neutralt och jämlikt i ett sammanslaget institut. 

Intervjuer med tvåspråkiga institut visade att det på ytan kan ser bra ut med den språkliga fördelningen 

men att det uppstår svåra situationer då man försöker diskutera rättvisefrågor eller nyrekrytering. 

Många institut såg det som ett viktigt sätt att garantera jämlika tjänster på en tillräckligt bindande 

nivå i förväg fördela undervisningstimmarna enligt befolkningsandelarna på orten. 

På andra orter såg man annorlunda på saken, då eftersträvades maximal tvåspråkighet i kurserna 

i stället för en fördelning av resurserna mellan svenskt och finskt. 

Vilka är konsekvenserna för sysselsättningen? 

Alla nyrekryteringar bör göras med tanke på god språklig service. Om två skilda undervisningsteam 

grundas i Borgå påverkas inte undervisningspersonalen lika mycket som den administrativa 

personalen av en sammanslagning 

Kan språkundervisning ordnas på arbetstid 

för att täppa till luckorna i personalens språkkunskaper? Språkundervisning kan ordnas på arbetstid 

med institutets egna timlärare för att förbättra personalens språkkunskaper. T.ex. ledaren för 

Tandemverksamheten i språk kan fungera som brobyggare mellan personalgrupperna. 

Vem ansvarar för ledning, utveckling och uppföljning av att institutstjänsterna ges på alla 

invånares språk? 

Ledningen har det övergripande ansvaret för att arbetet löper och servicen fungerar på finska, 

svenska och engelska. Alla anställda har ansvar för sin egen attityd och för att arbeta konstruktivt i 

språkliga frågor. Det är viktigt att personalen vid ett sammanslaget och tvåspråkigt institut tar upp 

42

43 

de språkfrågor som uppstår i arbetet och det behövs en kontinuerlig uppföljning. Kvalitetsmätning 

bör göras regelbundet och vara en naturlig del av arbetsuppgifterna. Verksamhetsplanen och berättelsen 

kompletterar en kontinuerlig uppföljning. 

Vilka konsekvenser har förslaget på t.ex. 20 års sikt? 

Målet med sammanslagningen på lång sikt är att effektivera administrationen. Avsikten är att de 

knappa resurserna skall användas till mera undervisning i stället för till överlappande administration. 

Huruvida man når långsiktsmålet är möjligt att följa upp på basen av verksamhetsstatistik. 

Intervjuer med andra tvåspråkiga institut visar att det inom ett tvåspråkigt institut med tiden sker 

en förskjutning mot allt flera tvåspråkiga kurser, speciellt i ämnen där läraren handleder eleverna 

individuellt eller ifall deltagarna annars inte skulle räcka till i något ämne för att starta en kurs. 

Vilka konsekvenser har förslaget för den språkliga servicen för invånarna? 

Intervjuer med andra tvåspråkiga institut visar att det finns flera olika sätt att garantera minoritetens 

kursverksamhet: 

ett lägre antal minimideltagare på minoritetsspråken tillåts 

minoritetens kursönskemål högprioriteras 

minoriteten tillåts en litet större andel timmar överplanering 

särskilda betjäningstider reserveras, t.ex. både för service på svenska och på engelska 

en extra arbetsinsats för nyutveckling av kurser för minoriteten 

ett visst antal undervisningstimmar i förväg reserveras för de olika språkgrupperna i enlighet 

med deras befolkningsandelar 

Hur påverkas behörighetsvillkoren? Kommer det att ske förändringar i tjänsternas behörighetsvillkor? 

Enligt förordningen om behörighet för rektorer skall en rektor behärska undervisningsspråket vid 

en läroanstalt inom fri bildning. Enligt de förtydliganden som Undervisnings- och kulturministeriet 

har gett avgör Borgå stad som huvudman själv hur fullständiga språkkunskaper de kräver. 

De permanent anställda lärarnas behörighet påverkas inte såvitt de kan fortsätta undervisa på 

det/de språk lärarbehörigheten omfattar. 

Den nuvarande personalen på 14 personer har rekryterats för att arbeta vid två enspråkiga institut. 

I takt pensioneringar och nyrekrytering kan befattningsbeskrivningarna och behörighetskraven 

ändras i riktning mot allt större tvåspråkighet. 

Kan beredningen av ärenden och mötesrutinerna inom ett sammanslaget institut fungera 

på båda språken? 

Personalen uppmuntras att använda sitt eget modersmål i den interna kommunikationen på arbetet 

och att verka för att tvåspråkighet upplevs som naturlig. Alla anställda har rätt att uttrycka sig 

på sitt eget modersmål t.ex. på personalmöten. 

Institutets interna PM kan sannolikt skrivas tvåspråkigt – utan översättning - precis såsom ärendena 

har diskuterats. 

Tvåspråkighet i arbetet tar litet längre tid att förverkliga, därför måste tillräckligt tid reserveras för 

samarbete, för ömsesidiga förtydliganden och vid behov för skriftliga översättningar av texter. 

Är det möjligt att inrätta egna servicenummer/ egna e-postadresser för betjäning på 

finska/svenska? 

E-post på olika språk kan internt styras och besvaras inom en rimlig tid på ett par dygn. För telefonbetjäningen 

är det en utmaning eftersom medborgarinstitutet har kursverksamhet från nio på 

morgonen till nio på kvällen. Det är en utmaning att under alla klockslag betjäna på olika språk. 

Tillgång till tjänster i glesbygden 

Kommer tjänsterna att koncentreras på ett sådant område som geografiskt sett ligger 

längre bort från kursdeltagarna? 

43

44 

För att undvika detta bör: 

Den ledande tjänstemannanivån fatta bindande beslut om fördelning av de ekonomiska resurserna 

så kan båda språkgrupperna få tjänster i förhållande till sina behov. 

Det svenska undervisningsteamet planera och genomföra kurser i byarna som förut 

Det fattas beslut om att det krävs färre deltagare i byakurser än i centrum för att en kurs ska få 

starta. 

Förutsättningen för resursfördelning och specialklausuler är dock att den politiska viljan finns att 

trygga service för alla invånare. 

Informationssamhällets tjänster 

Kan tillgodoseendet av minoritetens språkliga rättigheter (t.ex. tillgång till fortbildning och Öppna 

universitetet) tillgodoses med hjälp av datatekniska distanstjänster? 

Fortbildning och Öppen universitetsundervisning kan tillgodoses med hjälp av nätkurser eller kurser 

som innehåller distansavsnitt. 

Fungerar de datatekniska lösningarna på båda språken? 

Borgå stads webbplats, som också är institutens webbplats för allmän information, är tvåspråkig. 

Det administrativa kurshanteringsprogrammet Hellewi som används av båda instituten har en tvåspråkig 

version. Vid en institutssammanslagning kan de båda enspråkiga databaserna mot ersättning 

sammanföras av företaget som upprätthåller kurshanteringsprogrammet. 

I Hellewi kan man välja språk vid nätanmälan. Det går också att mata in information om enskilda 

kurser enligt språk (se Sibbo MI som med hjälp av en extra siffra i kursnumret separerar kurser på 

olika språk från varandra). 

Såväl elevers som timlärares modersmål efterfrågas i databasen. Om denna uppgift har förts in är 

det möjligt att skriva ut dagböcker, arbetsavtal, arbetsintyg och kursintyg på de berördas eget modersmål. 

Bakgrund: Den politiska idén om två förvaltningsspråk handlar om att man som minoritet 

kan lita på att ens intressen respekteras och beaktas och att man inte behöver vara rädd 

för negativ särbehandling, varken när man kontaktar någon i förvaltningen eller när man 

behöver betjäning sent en kväll. Att arbeta med två förvaltningsspråk betyder att det ena 

språket inte ifrågasätts. Det handlar inte primärt om översättningar, protokoll eller informationsspråk 

utan om att inte behöva dra sig för att tala sitt eget språk i telefon eller vid möten, 

att man kan lita på att få sina papper på sitt modersmål så att man säkert förstår allt 

och att det inte uppstår en språkrelaterad kamp med gliringar och bistert bemötande då 

man vill uträtta sina ärenden eller få information. (texten baserar sig på Linnea Henrikssons 

rapport) 

Utgångspunkter för denna språkkonsekvensbedömning är: 

- justitieministeriets checklista för språkkonsekvensbedömningar 

- möten 12.10 och 30.11.2012 med utvecklingschef Ulf Lindholm och sakkunnig Kia Leidenius från 

Finlands Kommunförbund 

- Kommunförbundets Trappstegsmodell: Tre steg till bättre service 

Som bakgrundsmaterial har använts: 

- PL Linnéa Henrikssons utredning om två förvaltningsspråk 

- Språkprogram för Nylands förbund 

44

45 

Bilaga 4. Exempel från andra tvåspråkiga institut 

Exempel från andra tvåspråkiga medborgarinstitut 

Inom utredningen intervjuades ledare från nio institut för att få kännedom om god praxis i en tvåspråkig 

vardag. 

Vissa institut upplevde att det på ytan kan ser bra ut med den språkliga fördelningen men att det 

uppstår svåra situationer då man försöker diskutera rättvisefrågor eller nyrekrytering. Många såg 

det som viktigt att på en tillräckligt bindande nivå i förväg fördela undervisningstimmarna enligt 

befolkningsandelarna på orten. 

På andra orter såg man annorlunda på saken, då eftersträvades maximal tvåspråkighet i kurserna 

i stället för en fördelning av resurserna mellan svenskt och finskt. 

Intervjuerna visade på olika sätt att garantera god service: 

Lägre minimideltagarantal för att en kurs ska få starta på minoritetsspråket än på majoritetsspråket. 

Att ge minoritetens kursönskemål förtur. 

Egna tider för garanterad kundbetjäning på olika språk. 

I stället för att anställa en lärare i heltid har man anställt en kursplanerare för att planera kurser på 

minoritetsspråket. Planeraren finns oftare tillgänglig än en undervisande lärare för kursplanering 

och samarbete. Fördelen med heltidslärare är stabilitet och långsiktighet i planeringen, nackdelen 

är att institutets resurser binds upp till ett visst ämne för en lång tid fastän det uppstår ett förändringsbehov. 

Tvåspråkiga institut har visat sig ha nytta av att inte stanna enbart vid språkfrågan utan samtidigt 

utarbeta strategier för flera olika befolkningsförändringar på orten, de nyinflyttades, småbarnsfamiljers, 

seniorers, skillnader i kursbehov mellan glesbygd-tätort. 

Att medvetet rekrytera utlandsfödda timlärare för att få till stånd förnyelse, skapa nya nätverk och 

erbjuda invandrare inträde till den finländska arbetsmarknaden. 

Vissa institut kämpar med att förnya kursverksamheten. Deras största utmaning är inte tvåspråkigheten 

utan hur man skall lyckas rationalisera rutinarbetet för att frigöra resurser för nyutveckling 

av verksamheten. 

Tvåspråkiga kurser förekom i olika grad vid de intervjuade instituten. I vissa institut hade man utvecklat 

olika nivåer för tvåspråkighet. Att utarbeta en kort instruktion för vad man ska tänka på om 

man anställs för att undervisa på tvåspråkiga kurser förstärker kvaliteten i undervisningen. Den 

berörda läraren måste känna sig bekväm med situationen för att en tvåspråkig kurs ska lyckas 

pedagogiskt och kursinformationen behöver utformas så att det tydligt framgår på vilket sätt kursen 

fungerar. 

Det förekom olika praxis i fråga om hur de tvåspråkiga timmarna bokförs. Oftast bokfördes timmarna 

som antingen svenska eller finska enligt lärarens modersmål, men ibland delades timantalet 

för de tvåspråkiga kursernas del på hälft så att hälften bokfördes som svenska och hälften som 

finska timmar. Ibland bokförde alla tvåspråkiga kurser som svenskspråkiga oberoende av lärarens 

modersmål. 

Hur många timmar kursplanering en anställd lärare eller kursplanerare ansvarar för variera 

de från 1500 h timmar till 4000 h beroende på institutens storlek, på befattningsbeskrivningarna 

och huruvida en lärare arbetade som planeringsansvarig eller inte. 

Allmänt ansågs att tvåspråkighet slukar mera arbetstid och att det lönar sig att i befattningsbeskrivningarna 

skriva in vem som ansvarar för kundservice, informationen, och annat som t.ex. 

kräver översättning av texter. 

45

46 

De allra flesta institut hade den allmänna informationen klickbar på olika språk på webben, men 

de enskilda kurserna presenterades ämnesvis och språkligt blandat. 

Några enkla men kreativa sätt kan användas för att tydligare särskilja kurser på olika språk från 

varandra: 

Sibbo MI använder ett sjusiffrigt kursnummer i stället för det vanliga sexsiffriga, en av siffrorna 

anger och sorterar kurserna digitalt enligt språk. 

Kyrkslätt MI använder grafisk variation med olika färger/bakgrundsfärger för att informera om 

kursspråket. 

Timlärarens arbete 

Vid de intervjuade instituten finns många goda exempel på hur timlärarna tätare kan engageras i 

planeringen. Esbo arbis använder sig t.ex. av ämnesvisa planeringsteam, om en timlärare deltar i 

teamarbete erbjuds hen 5 h lön per månad för detta arbete. 

Vid flera olika institut får timlärarna egna lösenord till kurshanteringsprogrammet, de kan t.ex. 

själva skriva ut sina kursdokument eller delta i planeringen genom att skriva in sina förslag till kurser 

och kurstexter inför följande läsår. 

Många tvåspråkiga institut håller två separata timlärarmöten, ett på vardera språket. De inbjuder 

ändå oberoende av språk alla timlärare till båda mötena. En del institut har helt frångått stora timlärarsamlingar, 

i så fall håller deras permanent anställda lärare i stället flera mindre ämnesvisa 

planeringsträffar för timlärare. 

Ett exempel på rationalisering var att från början ge all skriftlig information och all nätinformation åt 

alla timlärare på tre språk. Vid instituten engareras flere och flere lärare med ett annat modersmål 

än finska och svenska, som invandrarlärare, som språklärare och i ökande grad även i andra ämnen. 

Att arbeta som timlärare vid ett medborgarinstitut et har visat sig vara en bra inkörsport i arbetslivet 

och en genväg till ett socialt nätverk på en ny hemort. 

Följande personer intervjuades: 

16.8 rektor Ann-Maj Björkell-Holm, Vasa arbis, p.g.a. delade lärartjänster med Vaasan opisto. 

21.8 direktör Bob Karlsson vid UBS, intervjuperson i egenskap av f.d. Bildningsdir. i Raseborg 

22.8 rektor Anna Lyytikäinen, Kyrkslätt medborgarinstitut 

23.8 rektor Benita Serén , Sibbo medborgarinstitut 

24.8 rektor Maarit Hujanen och bitr. rektor Thomas Dahlström, Raseborgs medborgarinstitut 

28.8 rektor Roger Renman, Grankulla medborgarinstitut 

29.8 rektor Tarja Lang, Esbo stads arbetarinstitut 

4.10 samintervju med rektorerna Rose Heir vid Korsholm vuxeninstitut, Sven Rosendahl vid 

Kristinestad medborgarinstitut , Dinah Sorsa Kimitoöns vuxeninstitut och biträdande rektor Ann- 

Christine Stenbacka Esbo arbis. 

46

47 

Bilaga 5. Personalmöten inom utredningen 

Möten med personalen vid Borgå medborgarinstitut och Porvoon kansalaisopisto under hösten 

2012 inom ramen för utredningen: 

17.9 Samarbetsförhandling 1, varsitt möte på BMI och PKO. 

1.10 Utredaren deltog i personalmöten vid båda instituten. 

29.10 Ett gemensamt möte för båda personalgrupperna på BMI. 

1.11 Textillärarna höll en samarbetsträff. 

5.11 Utredaren deltog i BMI:s personalmöte. 

7.11 Byråpersonalen vid båda instituten träffades på BMI. 

12.11 Ledningen och utredaren, styrdokument och verksamhetsprinciper. 

15.11 Konst-, musik -, och gymnastiklärarna höll en samarbetsträff. 

22.11 BMI:s rektor och utredaren, organisationsfrågor. 

26.11 PKO: s rektor och utredaren, nyckeltal och jämförelser. 

14.12 Samarbetsförhandling 2 hölls på PKO, gemensam för alla. 

47

48 

Bilaga 6. Konsultationer inom utredningen 

Konsultationer inom ramen för utredningen: 

21.8 Personaldirektör Anu Kalliosaari- om hörande av personalen 

4.9 Lokalitetsdirektör Börje Boström – utrymmesfrågan 

11.9 Kompassens förman Marjut Björklund, kundrådgivare Anna Eriksson – om kundservice 

12.9 Planerare Tarja Lahti – befolkningsstatistik, finansstatistik 

13.9 Rektor Solveig Mickels vid Inveon–utrymmesfrågan 

19.9 Verksamhetsledare Annika Lindroos vid Grand – utrymmesfrgan 

20.9 Rektor Henrika Nordin vid Borgå folkakademi – utrymmesfrågan 

20.9 Språktandemkoordinator Bitte Askelund – om tvåspråkig intern kommunikation 

24.9 Undervisningsråd Kirsi Lähde, UKM - tillstånd och behörigheter 

10.10 Arbetshandledare Gunilla Oljemark - om att möta förändringar. 

12.10 och 30.11 Sakkunnig Kia Leidenius och utvecklingschef Ulf Lindholm 

vid Finlands kommunförbund – om språkkonsekvensbedömning 

15.10 Disponent Magnus Björklund vid Grand - utrymmesfrågan 

15.10 och 4.12 Disponent Pekka Kunnas, WSOY – utrymmesfrågan 

17.10 Rektor Aira Wollsten – utrymmesfrågan 

2.11 Regeringsråd Piritta Väinölä, UKM – om rektorsbehörighet 

48

hÃ¤r - Porvoo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?