VB01/VP03 - Department of Information Technology - Uppsala ...
VB01/VP03 - Department of Information Technology - Uppsala ...
VB01/VP03 - Department of Information Technology - Uppsala ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Institutionen för<br />
<strong>Information</strong>steknologi<br />
Håkan Lanshamar<br />
Prefekt<br />
Adress:<br />
Polacksbacken<br />
Box 335<br />
751 05 <strong>Uppsala</strong><br />
Telefon:<br />
018 - 471 0000<br />
Telefax:<br />
018 – 51 19 25<br />
Hemsida:<br />
www.it.uu.se<br />
Epost:<br />
Hakan.lanshammar@syscon.uu.se<br />
Verksamhetsberättelse 2001<br />
och<br />
Verksamhetsplan 2003<br />
<strong>Information</strong> <strong>Technology</strong><br />
Håkan Lanshammar<br />
Head <strong>of</strong> <strong>Department</strong><br />
Address:<br />
Box 337<br />
SE-751 05 <strong>Uppsala</strong><br />
SWEDEN<br />
Telephone:<br />
+46 18 - 471 0000<br />
Telefax:<br />
+46 18 – 51 19 25<br />
Web site:<br />
www.it.uu.se<br />
E-mail:
Innehållsförteckning<br />
SAMMANFATTNING.............................................................................................................. 3<br />
1 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING................................................................................... 8<br />
1.1 Verksamhetsberättelse 2001.......................................................................................... 8<br />
1.2 Verksamhetsplan 2003................................................................................................. 12<br />
2 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING ................................................................ 18<br />
2.1 Verksamhetsberättelse 2001........................................................................................ 18<br />
2.2 Verksamhetsplan bå 2003............................................................................................ 19<br />
3 ANSÖKNINGAR OM MEDEL FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL ...................................... 20<br />
3.1 Medel för verksamhetsanknutna ombyggnader och inredning............................... 20<br />
3.2 Underlag för fakultetens prioritering av byggprojekt.............................................. 20<br />
3.3 Medel för utrustning ................................................................................................... 21<br />
4 INSTITUTIONSSTYRELSENS SAMMANSÄTTNING ................................................... 21<br />
5 ÖVRIGT................................................................................................................................ 22<br />
5.1 Arbetsmiljöplan............................................................................................................ 22<br />
5.2 Jämställdhetsplan......................................................................................................... 24<br />
Bilaga 1<br />
Bilaga 2a,b,c.d<br />
Organisationsplan för IT-institutionen<br />
Jämställhetsplanen – lönestatistik<br />
2(29)
SAMMANFATTNING<br />
Institutionen för informationsteknologi bildades 1 januari 1999. För den dagliga ledningen<br />
och verkställighet av styrelsens beslut finns en ledningsgrupp, bestående av prefekt, fem<br />
biträdande prefekter, chefsadminstratör och ordföranden i institutionens studierektorsgrupp.<br />
Institutionsgemensamma arbetsgrupper är studierektorsgruppen, administrativ utskott, fo/fuutskott,<br />
jämställdhetsgrupp och beredningsgrupp för datorfrågor.<br />
Inom institutionen bedrivs en mycket omfattande och varierande verksamhet.<br />
Ämnesområdena spänner från datalogi, över datorteknik och människa-datorinteraktion till<br />
teknisk databehandling och systemteknik (reglerteknik, signalbehandling och systemanalys).<br />
Grundutbildningen omfattar drygt 140 kursinstanser och 880 helårsstudenter (kalenderåret<br />
2001). I forskarutbildningen finns för närvarande 90 doktorander inom sju olika<br />
forskarutbildningsämnen. Inom institutionen finns både forskning av grundläggande karaktär<br />
och tillämpningsorienterad forskning som <strong>of</strong>ta utförs i samarbete mellan flera<br />
vetenskapsområden och med externa samarbetspartners.<br />
Samordningen av de tidigare institutionerna till en institution fortgår enligt plan. Hittills har<br />
grundutbildning och administration integrerats. Under våren 2002 har beslut fattats som<br />
innebär ett fullföljande av den planerade institutionsorganisationen. Från och med 020701<br />
inrättas nya funktioner som grundutbildningsprefekt och forskningsprefekt. GU-prefekten<br />
leder arbetet med utveckling av grundutbildningen och är ordförande i studierektorsgruppen.<br />
FO-prefekten har motsvarande roll inom forskningen, och leder institutionens<br />
pr<strong>of</strong>essorskollegium, som för närvarande består av 21 pr<strong>of</strong>essorer. Vidare inrättas nya<br />
funktioner som ekonomisamordnare (”ekonomichef”), personalsamordnare (”personalchef”),<br />
och TA-samordnare. Den nya organisationen presenteras närmare i bilaga 1.<br />
Den ökade samordningen innebär stora fördelar eftersom verksamheten kan drivas mer<br />
rationellt, men idag lider vi stort av att vi ännu inte kunnat samlokalisera institutionen.<br />
Planering av ombyggnader av MIC pågår för fullt. Tyvärr har beslut om länkbyggnaden<br />
mellan hus 2 och hus 3 inte tagits. Detta är mindre framsynt, eftersom det är uppenbart att<br />
nuvarande byggnader är svåra att utnyttja effektivt och att anpassa till vissa av de krav som<br />
institutionen har. Idag saknas angöringspunkt, reception, foajé och ändamålsenliga och<br />
effektiva lokaler för studerandekansliet. MIC-institutionerna ansvarar för nära hälften av<br />
fakultetens grundutbildning och praktiskt taget alla programstudenter läser någon kurs här.<br />
För många studenter är MIC den första studiemiljö de möter vid universitetet. Det är därför<br />
strategiskt viktigt för fakulteten att lokalstandarden på MIC är god. En länkbyggnad skulle<br />
öka funktionaliteten på MIC avsevärt och kunde ge möjlighet till specialanpassade och<br />
pr<strong>of</strong>essionella lokaler för delar av UPPMAX, Virtual reality mm. Vi förstår de ekonomiska<br />
problem som finns inom fakulteten, men det bör vara möjligt att göra lokalbesparingar på<br />
annat håll som kompenserar den ökade lokalkostnad som länkbyggnaden ger upphov till.<br />
Behovet av utökade lokaler illustreras väl av figur 1 och 2 där personaltillväxten illustreras i<br />
heltidsekvivalenter och som andel av tek nat fakultetens och universitetets totalsiffror.<br />
3(29)
fig 1<br />
fig 2<br />
IT-institutionens personal, heltider. (Källa: GLIS)<br />
IT-institutionen personal. (Källa GLIS)<br />
200<br />
180<br />
160<br />
0,12<br />
0,1<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
IT<br />
0,08<br />
0,06<br />
IT Andel Tek.nat<br />
IT Andel UU<br />
60<br />
0,04<br />
40<br />
20<br />
0,02<br />
0<br />
1997-09-01 1998-05-01 1999-05-01 2000-05-01 2001-05-01 2002-05-01<br />
0<br />
1997-09-01 1998-05-01 1999-05-01 2000-05-01 2001-05-01 2002-05-01<br />
Bland de problem vi arbetar med dominerar den kraftiga obalansen mellan grundutbildning,<br />
fakultetsmedel för forskning, och externfinansierad forskning. IT-institutionen hade under år<br />
2001 mer än 20 % av fakultetens grundutbildningsstudenter, cirka 10 % av fakultetens<br />
doktorander, och 11 % av pr<strong>of</strong>essorerna. Ändå har vi mindre än 4 % av fakultetens resurser<br />
för forskning/forskarutbildning (Fo/Fu). Det beror troligen framförallt på områdets snabba<br />
tillväxt kombinerat med tröghet i systemet. Vi har med stor tillfredsställelse noterat att<br />
fakulteten successivt ökar sin tilldelning till institutionen. Ändå gäller fortfarande det faktum<br />
som konstaterades i förra årets VBVP: För att IT-institutionen ska komma upp till en andel av<br />
fakultetsresurserna för Fo/Fu som motsvarar 11% måste snarast ett tillskott på 25 Mkr per<br />
år tillföras institutionen. Detta kan förstås inte åstadkommas på ett år, men vi finner det<br />
nödvändigt att fakulteten upprättar en flerårsplan för hur en omstrukturering ska ske mellan<br />
fakultetens institutioner!<br />
I figur 3 illustreras obalansen mellan verksamhet och resurser. Andel pr<strong>of</strong>essorer och<br />
doktorander avser 2001 (källa GLIS), medan andel av publikationer avser alla publikationer<br />
med referee-förfarande 020528 (Källa universitetets publikationsdatabas).<br />
fig 3<br />
I fakultetens gällande strategiska plan<br />
IT-institutionen andel av<br />
finns en omfattande lista på satsningar verksamhet och fakultetsresurser<br />
som ännu inte realiserats trots att bra<br />
verksamhet finns inom institutionen. 0,14<br />
Optimeringsområdet kan nämnas som 0,12<br />
0,1<br />
ett aktuellt exempel. Ett lektorat i<br />
0,08<br />
optimering har varit under tillsättning,<br />
0,06<br />
men tyvärr måste tillsättningen<br />
0,04<br />
avbrytas. Rekryteringen till<br />
0,02<br />
0<br />
grundutbildningen sviktar, och detta<br />
påverkar denna strategiska<br />
nyrekrytering på institutionen.<br />
Optimering är ett ämne som finns vid<br />
alla andra tekniska högskolor och som<br />
har många tillämpningar inom och<br />
utom fakulteten. Det är mycket<br />
angeläget att även <strong>Uppsala</strong> universitet börjar bygga upp kompetens inom området, vilket<br />
också var avsikten med lektoratet. Optimering är av intresse för flera avdelningar och i<br />
institutionens forskningsmiljö finns det stora möjligheter till nyutveckling inom ämnet.<br />
Pr<strong>of</strong>essorer,<br />
andel av tek.nat.<br />
Doktorander,<br />
andel av tek.nat.<br />
Publikationer,<br />
andel av tek.nat.<br />
Externa medel<br />
Fakultetsresurser,<br />
andel av tek.nat.<br />
4(29)
Dessutom finns mycket goda möjligheter till forskningssamarbeten med andra ämnen inom<br />
fakulteten, t ex bioinformatik. Ett förslag är att fakulteten avsätter resurser för en tjänst som<br />
biträdande lektor vid institutionen. En sådan tjänst bör vara så attraktiv att den lockar flera<br />
kvalificerade sökande.<br />
I övrigt gäller att all den Fo/Fu-verksamhet som idag bedrivs inom institutionen lider av brist<br />
på fasta fakultetsresurser. Framförallt behövs medel för att möjliggöra för våra lärare att också<br />
ägna sig åt forskning och forskarhandledning. Vi har också stora problem i dagsläget att<br />
engagera oss i EU-projekt bl a pga svårigheter att täcka tillkommande OH-kostnader.<br />
Inom ett område är situationen extra akut: Människa-dator interaktion har för närvarande<br />
enbart 350 tkr i form av en särskild fakultetsresurs till ämnet. Här måste något göras<br />
omedelbart. Det bästa vore att snarast inrätta ett fullt program med pr<strong>of</strong>essur och<br />
kringresurser. En sådan satsning bör göras samordnat med övrig verksamhet vid universitetet<br />
inom detta område.<br />
Ett allvarligt problem vi arbetar med är den hårda arbetsbelastningen för i stort sett all<br />
personal. För lärare påverkas detta av den låga ersättningen för grundutbildningen inom<br />
dataområdet, och av rekryteringssituationen. Läget för den administrativa personalen<br />
påverkas, förutom av resursbrister, också av det interna sammanslagningsarbetet samt av<br />
ökade krav utifrån på redovisningar mm.<br />
Biblioteksfrågan är också aktuell för oss. Här behövs en stabil långsiktig ökning av resurser<br />
för uppbyggnad av ett referensbibliotek och för elektroniska prenumerationer på tidskrifter.<br />
De senaste två åren har institutionen haft ett extra anslag om 200 KSEK från Biblioteksgrupp<br />
Linné i detta syfte, men osäkerheten om framtida finansiering är otillfredsställande.<br />
BASTU-processen resulterade i en satsning om 2 Mkr per år på High Performance Computing<br />
(HPC) och 1 Mkr per år på numerisk modellering i geovetenskapen. HPC-området finns<br />
särskilt omnämnt som "a matter <strong>of</strong> University-wide urgency". Senare har rektor valt ut<br />
UPPMAX (<strong>Uppsala</strong> mångvetenskapliga centrum för avancerad beräkningsvetenskap) som ett<br />
av sina prioriterade forskningsprojekt i den s k BASTU-portföljen (SAUNA V 2002) som<br />
rektor söker externa medel för. Detta är glädjande och nödvändigt (Se t ex ny Teknik 2002/ 20<br />
där sex superdatorcentra beskrivs på två sidor. <strong>Uppsala</strong> är det enda större universitet i Sverige<br />
som inte finns med, trots att en stor andel av den beräkningsintensiva forskningen i Sverige<br />
bedrivs av grupper i <strong>Uppsala</strong>). Det är viktigt att BASTU-medlen används så att de ger stöd till<br />
metodutveckling. Där och i kompetensöverföring har institutionen en stor och viktig roll.<br />
I det stora hela fungerar institutionen mycket bra: Våra kurser är mycket eftersökta, liksom<br />
våra examinerade studenter och doktorer. Den högkvalitativa forskningen har också lätt att<br />
attrahera externa medel. Ett tydligt uttryck för kvaliteten i vår verksamhet är högskoleverkets<br />
utvärderingar av grund- och forskarutbildningarna i numerisk analys (2001-2002, del av<br />
utvärderingen i matematik) och datavetenskap (2001), där IT-institutionen i bägge fallen<br />
mycket lovord. Bland rekommendationerna när det gäller förändringar framhålls särskilt i<br />
båda rapporterna att de fasta fakultetsresurserna snarast bör ökas. ”Lärarna på<br />
grundutbildningen bör försäkras mer tid till forskning så att en bättre koppling mellan<br />
forskning och utbildning uppnås” (sid 96 i högskoleverkets rapport, datavetenskap). I<br />
utvärderingen av numerisk analys anser bedömargruppen att det finns skäl för fakulteten att se<br />
över den skevhet i resurssituationen som finns mellan fakultetens ämnen (t ex sid 172). Det är<br />
således inte bara internt inom institutionen vi upplever en brist på fakultetsmedel.<br />
får<br />
5(29)
För att belysa att det inte bara är utbildningen som har hög kvalitet utan även forskningen har<br />
vi studerat utfallet av vetenskapsrådet senaste anslagsomgång, november 2001, avseende åren<br />
2002-2005. I figur 4 illustreras vår institutions andel av de nationella totalerna inom våra<br />
tre största ämnesområden. Av denna framgår bl a att institutionens forskare lyckats dra hem<br />
hela 29% av medlen inom datavetenskap. Totalt fick institutionen 16% av alla medel som<br />
gick till tek nat. fakulteten vid <strong>Uppsala</strong> universitet. I figur 5 visas medeltilldelningen inom<br />
dataområdet till IT-institutionen vid <strong>Uppsala</strong> universitet i jämförelse mellan motsvarande<br />
anslag till andra lärosäten. Här framgår att vår institution fick mer än hela KTH, och ungefär<br />
lika mycket som Chalmers, Linköping och Lund tillsammans! (Siffrorna har korrigerats med<br />
hänsyn till att medel överförs från KTH till <strong>Uppsala</strong> som en följd av Joachim Parrows<br />
anställning vid UU).<br />
Fig 4<br />
IT-institutionens andel av totalt beviljade medel, Vetenskapsrådet,<br />
ansökningsomgång 2001.<br />
0,35<br />
0,30<br />
0,29<br />
0,25<br />
0,20<br />
0,15<br />
0,14<br />
0,16<br />
0,10<br />
0,10<br />
0,05<br />
0,00<br />
Matematik och teknisk<br />
matematik, andel av nationella<br />
totalen.<br />
Datavetenskap, andel av<br />
nationella totalen.<br />
Signaler och system, andel av<br />
nationella totalen.<br />
IT-inst totalt, andel av tek.nat.<br />
fak. U-a totalt<br />
6(29)
Fig 5<br />
Beviljade medel, datavetenskap, Vetenskapsrådet 2002-2005, tusen kr.<br />
14000<br />
12000<br />
10000<br />
8000<br />
6000<br />
4000<br />
2000<br />
0<br />
IT-inst, UU KTH CTH Linköping Lund Övriga<br />
Bland övriga händelser under 2001 kan följande särskilt noteras:<br />
Som led i strävandena mot jämnare könsfördelning har Avdelningen för TDB tagit initiativ till<br />
och fått stöd till ett nationellt centrum för kvinnor i beräkningsvetenskap. Kvinnliga PRAOelever<br />
har liksom tidigare mottagits under 2001.<br />
Den nationella forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap, FMB, startade den 1 juli<br />
2001 med teknisk-naturvetenskapliga fakulteten i <strong>Uppsala</strong> som värd. Studierektorn för<br />
forskarskolan, Maya Neytcheva, är universitetslektor vid institutionen. Fyra doktorander i<br />
beräkningsvetenskap antogs i första antagningsomgången till FMB.<br />
<strong>Uppsala</strong>s snabbaste dator Ngorongoro levererades i december 2001 och ett Sun Center <strong>of</strong><br />
Excellence in High-Performance Computing Architecture har etablerats.<br />
Avdelningen för TDB anordnade under 2001 två konferenser och en workshop. I juni deltog<br />
ungefär 160 forskare i "International Conference On Spectral and High Order Methods<br />
(ICOSAHOM)". I november gick "EMB 01 – Electromagnetic Computations - Methods and<br />
Applications" av stapeln med 75 deltagare. En workshop som avslutning på ett nationellt<br />
nätverk i tillämpad matematik hölls i december med temat "Industrial Computational<br />
Mathematics" med ca 60 deltagare.<br />
IT-institutionen har synts i tidningar vid 53 tillfällen under 2001 i totalt 19 tidskrifter<br />
(fackpress, dagspress och lokalpress). Dessutom har institutionen setts eller hörts i andra<br />
medier 13 gånger (dvs i radio, tv och webpublicerat digitalt media).<br />
7(29)
1 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING<br />
1.1 Verksamhetsberättelse 2001<br />
Sammanslagningsprocessen pågår fortfarande, där ett exempel är regelbundna möten mellan<br />
grundutbildningskansliet, studievägledare och studierektorer. Vidare har ett större arbete med<br />
att utveckla en grundutbildningsdatabas med koppling till presentation på nätet startats och en<br />
organisationsändring med en tydligare ledarposition inom grundutbildningen har beslutats.<br />
Det sistnämnda realiseras framförallt av inrättande av en grundutbildningsprefekt inom<br />
institutionen. Studierektorsgruppen har fortsatt sin verksamhet enligt samma modell som<br />
under 2000, där möten ungefär varannan vecka under terminstid ingår.<br />
Under 2001 flyttade grundutbildningskansliet, studievägledarna och institutionsledningen in i<br />
de lokaler som civilingenjörskansliet lämnade i hus 4.<br />
Övertagandet av registreringsuppdraget för civilingenjörskurser fr.o.m. 2002 gick smidigt.<br />
Grundutbildningen har detta år stannat på ungefär samma nivå som år 2000, efter att under ett<br />
antal år vuxit med cirka 10 procent per år.<br />
Under kalenderåret 2001 tillsattes åtta lektorer (varav två pr<strong>of</strong>essorer), tre adjunkter och en<br />
vikarierande adjunkt. Ytterligare ett lektorat utlystes, men blev ej tillsatt under 2001. Två av<br />
institutionens lektorer blev uppgraderade till pr<strong>of</strong>essorer.<br />
Problem och åtgärder<br />
Marknadsföring måste bedrivas på alla nivåer: universitet, fakultet, institution och program,<br />
där de högre nivåerna står för övergripande information, och de lägre lägger till detaljerna.<br />
Därför är det viktigt att i tid göra marknadsföringsinsatser, och informera institutionerna om<br />
dessa. Portalerna www.tekniknatur.nu och http://www.teknat.uu.se/utbildning/ ser vi som<br />
positiva resurser, där det är av vikt att de är uppdaterade innan jullovet, så att vår<br />
marknadsföring under hela vårterminen kan hänvisa till dem. Vi ser positivt på etablerandet<br />
av MOR enheten och efterfrågar ett större samarbete med dem i våra marknadsföringsinsatser.<br />
Studentportalen har inte använts i någon omfattande grad. För att studentportalen ska<br />
användas fullt ut, behövs mer information till lärare. Det räcker inte med informationsmöten,<br />
materialet ska vara skriftlig. Särskilt behövs en testmiljö, där lärare kan se en "studentvy" av<br />
sitt material. Relationen mellan studentportalen och Ping Pong bör klargöras. Förbättrad<br />
användning av studentportalen planeras inom institutionen.<br />
Avhoppen i årskurs 1 på DVP och ITP har varit större än vanligt. Vi tror att huvudorsaken är<br />
det lägre söktrycket, och följaktligen lägre ingångbetyg. På DVP togs alla in. För att i<br />
möjligaste mån avhjälpa problemet har utbildningsplanerna ändrats: en inledande<br />
matematikkurs infördes på båda programmen. På DVP sänktes behörighetskravet till<br />
matematik D. På ITP koncentreras kursen Programkonstruktion 10p till 2.5 perioder.<br />
Under 2001 minskade antagningen till NVP och civilingenjörsprogrammen W och Q. Detta<br />
kommer att påverka oss under ett antal år framöver.Vi vill understryka att vi är beroende av<br />
vad som görs vid andra institutioner och inom programledningarna. Det är viktigt att<br />
8(29)
extraordinära åtgärder sätts in för att rekrytera till senare del i dessa program, liksom att<br />
arbeta för att denna trend inte fortsätter.<br />
DVP fyllde 20 år i 2001; jubileet firades i april 2002. I samband med firandet uppstod igen<br />
behovet av att ha en fungerande alumniverksamhet, och ambitionen att börja en sådan, bland<br />
studenter och anställda. Stöd som skulle behövas från central nivå är i första hand hantering<br />
av ett alumniregister kopplad till Uppdok. Idag förlorar studenter mycket snabbt efter sista<br />
registreringen sitt e-postkonto. Perioden borde åtminstone förlängas, men ännu bättre vore det<br />
om <strong>Uppsala</strong> universitet kunde erbjuda sina studenter ett "livslångt" e-postkonto.<br />
Kvalitetssäkring/utveckling<br />
Institutionen har sedan år 2000 en detaljerad uppföljning av antalet antagna och registrerade<br />
på varje kursinstans. Med denna modell kan vi ganska noggrant förutse antalet registreringar<br />
en termin framåt. Ett problem har visat sig vara att de avräkningar som fakulteten ger oss inte<br />
sker terminsvis, utan kalenderårsvis: en bråkdel av registreringar för period 2 räknas till<br />
nästföljande kalenderår. Detta gör det onödigt komplicerad att kontrollera våra siffror mot<br />
fakultetens.<br />
Arbetet med Teachers' Guide, som har tagits fram för att underlätta för nya (gäst)lärare att<br />
komma in i vår verksamhet samt för att komma överens om enhetliga rutiner inom<br />
institutionen, är ett fortlöpande arbete. Det finns även en kortfattad punktlista, ("lathunden")<br />
som varje lärare kan och bör använda inför och under en kurs där samma förhållande om<br />
kontinuerlig utveckling gäller.<br />
Kursvärderingar genomförs i princip på alla kurser. Det är i första hand programmen som<br />
ansvarar för detta. DVP och NVP betalar varsin kursamanuens för att sköta utvärderingarna.<br />
På civilingenjörsutbildningarna är utbildningskansliet ansvarigt och en förbättring i<br />
genomförandet har noterats för år 2001. För fristående kurser, som t.ex. distanskurser, har vi<br />
anställt en amanuens på deltid. Generellt sett är svarsfrekvensen varierande och tyvärr <strong>of</strong>ta<br />
låg.<br />
För de olika programmen finns programbaserad studievägledning. Utöver dessa bekostar<br />
avdelningarna kursrelaterad studievägledning.<br />
Kvalitetsarbete är en process som pågår kontinuerligt, och där alla deltar. Det handlar om<br />
deltagande i kurser, seminarier och konferenser, och om kursutvecklingen som sker inför<br />
varje kursstart. Även om det är svårt att få tiden att räcka till har vi arbetat målmedvetet på att<br />
förbättra vårt kursutbud.<br />
Supplemental Instruction, SI, har använts på en stor del av våra inledande<br />
programmeringskurser. Även om deltagandet varierat har verksamheten, med några få<br />
undantag, uppfattats positivt av studenter och lärare. Verksamheten anses så viktig att<br />
institutionen, tillsammans med matematiska institutionen, anställt en adjunkt med ansvar för<br />
SI-verksamheten.<br />
Nätuniversitetet har startats mycket snabbt med <strong>of</strong>ullständig information. Efter att ha utarbetat<br />
en policy för institutionen och fördelat tilldelade resurser på genomförande och utveckling av<br />
kurser under 2002/2003 anser vi oss dock ha situationen under kontroll och ser med tillförsikt<br />
9(29)
fram emot detta initiativ. Vi efterlyser dock tydligare vägledning från fakulteten om framtiden<br />
med nätuniversitetet, bl.a. angående hur ”nätkurser” ska marknadsföras och hur dess studenter<br />
ska ”bokföras”.<br />
Institutionen har arbetat aktivt med utbildningsplattformen PING PONG, både beträffande<br />
administration, teknisk hjälp och utbildning av lärare. Institutionen deltar också som<br />
representanter för <strong>Uppsala</strong> universitet i den nationella gruppen, PING PONG User Group<br />
(PAUG) som startade i december 2001. Gruppen arbetar med tekniskt, administrativt och<br />
pedagogiskt erfarenhetsutbyte inom området IKT i allmänhet och PING PONG i synnerhet.<br />
Samarbetet med <strong>Uppsala</strong> Learning Lab (ULL) har ökat, bl a genom Eva Pärt-Enander som har<br />
50% av sin tjänst som ”konsult för teknisk utveckling” vid ULL.<br />
Små kurser är dyra att genomföra och det är främst inom civilingenjörsutbildningarna som vi<br />
har sådana kurser. Under årets genomgång av studieplanerna utökades poängtalet på två<br />
kurser och två ströks. Vi räknar med att fortsätta agera i den riktningen, bl.a. beroende på att<br />
söktryck och antalet studenter sviktar på flera utbildningsprogram, t.ex. NVP och vissa<br />
civilingenjörsutbildningar. Det har bidragit till uppenbar minskning av antal studenter på<br />
många kurser och att antalet grupper minskats.<br />
Nya kurser introducerade i det reguljära utbudet under 2001 var ”Grundläggande<br />
programmering” i STS programmet, kurserna ”Medicinsk informatik” och ”Operatörer och<br />
användargränssnitt vid processtyrning” på IT programmet. Dessutom gavs under sommaren<br />
kursen “Kvantinformationsteori”.<br />
Institutionen är även aktiv i utveckling av det ännu inte fullt utbyggda STS programmet.<br />
Arbetsmiljön i datasalar har förbättrats genom inköp av 212 nya arbetsstolar för 427KSEK.<br />
Datasalarna är öppna 24 timmar per dag, 7 dagar i veckan.<br />
Institutionens Computer Science Education Research grupp har varit fortsatt aktiv, bl.a. med<br />
en lyckad ansökan till utbildningsvetenskapsforskningskommittéen. Michael Thuné är<br />
projektledare för ett treårsprojekt med en budget på över 3 MSEK där vi samarbetar med<br />
högskolan i Gävle. Arnold Pears har lett ett projekt inom Swedish Learning Lab där<br />
användning av/tillgång till en mobil miljö studeras. Institutionen har fortsatt projektet att<br />
utveckla handledning och examination i distansutbildning med utnyttjande av<br />
kommunikationscentret på Polacksbacken med stöd från distansutbildnings-myndigheten<br />
(Distum). Arbetet med själva kommunikationscentret har fortsatt.<br />
Institutionen genomförde år 2000 en självvärdering av datalogi/datavetenskapsområdet i den<br />
serie utvärderingar som högskoleverket genomförde, denna följdes upp av ett platsbesök av<br />
utvärderargruppen i början av 2001. Resultatet publicerades i maj 2001 och var mycket<br />
positivt för institutionen. Under 2001 genomfördes högskoleverkets utvärdering av området<br />
matematik. I den utvärderingen ingick numerisk analys och avdelningen för teknisk<br />
databehandling som en egen del. Slutrapporten publicerades 2002 och var mycket positiv för<br />
institutionens del.<br />
För rapporterna, se högskoleverkets<br />
http://www.hsv.se/publikationer/rapporter/utvardering.html<br />
10(29)
I februari 2001 genomfördes för andra gången ett informationsmöte för studenter och<br />
anställda kring RSI (musarm och liknande besvär).<br />
Ett "Centrum för kvinnliga forskare i beräkningsvetenskap" bildades hösten 2001. Centret<br />
fungerar som ett nationellt nätverk med avd för TDB som värd och initiativtagare.<br />
Bakgrunden till detta är att det på TDB finns en relativt sett stor andel kvinnor. Centret<br />
startade i samband med ett möte den 11 november 2001 som föranledde artiklar både i<br />
Universen och UNT.<br />
Resurser för kompetensutveckling av lärare<br />
Resurser för kompetensutveckling av lärare administreras <strong>of</strong>tast inte separat, utan ingår i<br />
tilldelningen för kurserna. Tyvärr är denna tilldelning allt för knapp, och har minskat för varje<br />
år, varför det svårt att prioritera kompetensutveckling. Pedagogisk utveckling sker mest<br />
genom kurser/föreläsningar anordnad av enheten för utveckling och utvärdering (<strong>of</strong>tast utan<br />
avgift).<br />
Exempel på satsningar som gjorts under året:<br />
Teacher’s Guide<br />
Pedagogiska kurser<br />
Kompetensutveckling av systemansvariga<br />
Kursutvärderingar<br />
Icke-programfinansierad studievägledning<br />
Kurs i svenska för nya, utländska lärare<br />
Avskrivningar av utrustning:<br />
Belopp 2001: 3,5 milj kr.<br />
Prognos 2002:<br />
Beräknade avskrivningskostnader 2002: minst 2,8 milj kr<br />
Avskrivningar på inköp före 2002: 2,3 milj kr.<br />
Avskrivningar på inköp vt 2002: 0,2 milj kr.<br />
Avskrivningar på inköp ht 2002 tillkommer.<br />
11(29)
1.2 Verksamhetsplan 2003<br />
Centrala problem<br />
De sjunkande ansökningssiffrorna till fakultetens utbildningsprogram gör att vi får en större<br />
spridning på förkunskaper hos våra studenter och dessutom en större risk för avhopp. Här är<br />
institutionen beroende av vad som görs vid andra institutioner och av fakulteten.<br />
Marknadsföring och information i största allmänhet är viktiga frågor i detta sammanhang.<br />
Under vårterminen kommer 9 lektionssalar att tillfälligt försvinna pga ombyggnad i hus 2. Det<br />
är av stor vikt att åtgärder för att hantera det vidtas snarast. Detta gäller även för det bortfall<br />
av stora föreläsningssalar som kommer att uppstå under höstterminen 2003. Det är i det<br />
sammanhanget viktigt att de projektinriktade kursernas lokalbehov tillgodoses.<br />
Vi har arbetat fram modeller för en enhetlig hantering av examensarbete på institutionen.<br />
Detta arbete är viktigt och bör fortsätta med att inkludera hur programspecifika krav tas om<br />
hand.<br />
Det är fortfarande svårt att engagera studenter i aktiviteter bredvid studierna (assistering på<br />
kurser, representation i olika råd etc.).<br />
Det är svårt att genomföra en långsiktig planering utan att känna till hur de finansiella<br />
ramarna kommer att vara i framtiden. Vi tror och hoppas att de nya modellerna för tilldelning<br />
och lokalkostnader kommer att förbättra tydligheten. Tydliga planer för hur under- respektive<br />
överproduktion hanteras är väsentliga för vårt budgetarbete och vår ekonomiska uppföljning.<br />
Konsekvenserna av vår tidigare överproduktion, ett kraftigt uppskrivet prestationskrav och en<br />
<strong>of</strong>ördelaktig beräkning av ersättning/prestation, och den mycket sena indragningen i<br />
budgetåret 2001 har varit demoraliserande.<br />
Lokalbrist och då framförallt för rum där projektorienterad undervisning kan bedrivas<br />
förväntas bli ett svårt problem att hantera. Det finns under de närmaste åren inget utrymme för<br />
expansion, något som gjort att databasgruppen som flyttades över från institutionen för<br />
informationsvetenskap inte kunnat samlokaliseras med resten av institutionen.<br />
Det händer att utbildningsprogram utanför fakulteten tillfrågar vår institution att ge en kurs<br />
inom programmet (språkteknologi, systemvetenskap). Betalningen blir sedan en<br />
förhandlingsfråga mellan vår institution och programansvarig institution för varje enskild<br />
kurs, som <strong>of</strong>tast blir ganska låg. Detta står i kontrast med att vår fakultet betalar teknik-priset<br />
för kurser som institutioner utanför fakulteten ger på t.ex. STS-programmet. För att få ett<br />
fungerande utbyte av kurser mellan fakulteterna efterlyses gemensamma och enkla rutiner för<br />
genomförande av kurser inom utbildningsprogram utanför fakulteten.<br />
Antagningssystemet för fristående kurs har stora brister.<br />
12(29)
Projekt<br />
Inom området "IT och lärande" pågår ett antal projekt:<br />
- Michael Thuné leder projektet ”Lärande, läranderesurser och lärandemiljöer inom<br />
datavetenskap” finansierat under tre år av vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga<br />
kommitté. Projektet genomförs i samarbete med högskolan i Gävle.<br />
- Arnold Pears kommer att fortsätta ett projekt inom BASTU där användning av/tillgång<br />
till en mobil miljö studeras.<br />
- Mats Daniels kommer att fortsätta ett projekt inom BASTU där former för distribuerad<br />
undervisning med lokal kontroll studeras.<br />
- Anders Berglund tog en licentiatexamen under 2002 och beräknas doktorera under<br />
2003. Dessa doktorandstudier är inriktade på peer-learning i Runestone och finansieras<br />
av KK-stiftelsen samt utbildningsvetenskapsforskningskommittéen.<br />
- Inom nätuniversitetet kommer tre kurser; ”Datakommunikation”, ”Datorer och<br />
programmering TDB2” och ”Design och konstruktion av användargränssnitt”, att<br />
anpassas på olika sätt till andan i nätuniversitetet.<br />
- Utveckling av en kurs ”Programmering och beräkningsteknik för naturvetare NV1”,<br />
10p. Kursen ges på NV-programmets ingångar mot biologi, kemi, geologi och ersätter<br />
en tidigare kurs.<br />
Kompetensutveckling<br />
IT-området befinner sig i en hastig utveckling. Det är därför nödvändigt med kontinuerlig<br />
kompetensutveckling. Vårt mål är att institutionens medarbetare, såväl lärare som<br />
administrativ och teknisk personal, ska få möjlighet att utveckla sig. Vi planerar att avsätta<br />
resurser ur såväl grundutbildnings- som forskningsmedel för detta ändamål. Det är strategiskt<br />
viktigt för institutionen att prioritera våra kvinnliga lärare: våra kvinnliga studenter behöver<br />
goda förebilder.<br />
Det är viktigt att definiera vad som menas med kompetensutveckling i GU-sammanhang. Vi<br />
anser att forskning ska heta forskning, inte kompetensutveckling. Det betyder att forskningen<br />
ska finansieras med forskningsmedel, och att externa medel kompletteras med fakultetsmedel<br />
för att medge "fri" forskning, samt kompetensutveckling inom forskningen. Detta är en<br />
nödvändighet för att attrahera nya disputerade lärare. Dessutom bör det inom ramen för GU<br />
finnas medel för kompetensutveckling: för pedagogisk utveckling, för skapandet av nya<br />
kurser, samt för kontinuerlig utveckling av befintliga kurser.<br />
Kommunikationscentrum Polacksbacken, som byggts upp med hjälp av centrala medel är<br />
lokaliserat till Hus 1 på MIC. Där finns utrustning och programvara för videokonferenser mm<br />
på Internet. Institutionen har i samarbete med Institutionen för informationsvetenskap fått<br />
projektmedel från Distansutbildningsmyndigheten (Distum) för utveckling av handledning<br />
och examination i distansutbildning med utnyttjande av kommunikationscentret. Den<br />
kompetens och erfarenhet som byggs upp kommer också att vara till nytta även för<br />
kursgivning på Campus. Det skapas också möjligheter att öka insatserna i distansutbildning/elearning.<br />
Det finns ett stort behov av och en stor marknad för distanskurser inom<br />
institutionens område.<br />
Trivsel i arbetet är en viktig faktor för att kunna genomföra ett gott arbete. Vi noterar med<br />
glädje att en reform när det gäller omtentor är på gång. Den i många fall helt orimliga<br />
13(29)
situationen inför omtentorna i januari och juni har varit ett stressmoment. Vi förutspår också<br />
att reformen kommer att innebära besparingar genom att möjliggöra säkrare prognoser vad<br />
gäller antalet tentander. Det är dock viktigt att följa upp om det får konsekvenser för<br />
studenternas genomströmning.<br />
Ansökan BASTU-medel<br />
Nedan finns två förslag beträffande BASTU-medel<br />
1. Medel för att utveckla en temaperiod (period 44) inom civilingenjörsprogrammet<br />
System i teknik och samhälle ("humanistingenjörsprogrammet").<br />
Temaperioden ska bidra till integrationen mellan ämnena och helheten inom programmet.<br />
På grund av programmets uppläggning (se nedan under bakgrund) existerar det idag inga<br />
"färdiga" kurser som kan användas. De nya kurserna utvecklas så att vi tar till vara<br />
studenternas kunskaper inom såväl humaniora och samhällsvetenskap som teknik och<br />
naturvetenskap och arbetar med tvärvetenskap och integration av olika ämnen, likaväl som<br />
pedagogisk förnyelse och integration av olika arbetsformer.<br />
Temaperioden omfattar 10 poäng och består av kurserna Komplexa system i teknik och<br />
samhälle: teknik, respektive Komplexa system i teknik och samhälle: humaniora. Ett<br />
överordnat syfte är att förverkliga integrationen av teknik- och vetenskapsstudier med<br />
utbildningens tekniska och naturvetenskapliga innehåll. Studenterna ska inom temaperioden<br />
inom ramen för ett projekt belysa ett komplext, dynamiskt system ur både tekniska och ett<br />
övergripande humanistiskt perspektiv, det senare baserat på teknik- och vetenskapsstudier. I<br />
kursen Komplexa system i teknik och samhälle där teknik ingår, särskilt teorimoment kring<br />
icke-linjära system. Projekten anpassas till utbildningens två rekommenderade studiegångar<br />
(<strong>Information</strong>steknologi respektive biologiska system).<br />
Utbildningen inleds med en introduktionskurs där studenterna också i projektgrupper arbetar<br />
med olika stora tekniska system. Den aktuella temaperioden syftar till att binda ihop stora<br />
delar av utbildningens innehåll i en mer omfattande temaperiod med ett större projektarbete<br />
som spänner över flera olika vetenskapliga discipliner.<br />
Arbetet avses påbörjas under ht 2002 genom att de lärare och institutioner som ska medverka<br />
identifieras och påbörjar sitt arbete. Under 2003 fortsätter arbetet med att utveckla och också<br />
eventuellt pröva innehållet i det två aktuella kurserna:.<br />
Ekonomiska ramar:<br />
Kostnad (arbetstid) 100.000 kr<br />
Kostnader för kurskollegiet, studiebesök, litteratur, internat mm 20.000 kr<br />
Totalt sökt belopp /termin: 120.000 kr<br />
Personal:<br />
Bengt Carlsson, avd för systemteknik<br />
Jörgen Nissen, avd för människa-dator interaktion<br />
Christina Björkman, avd för datorteknik<br />
NN, inst f biologisk grundutbildning<br />
Sven Widmalm, inst f idé- och lärdomshistoria<br />
NN, inst f idé och lärdomshistoria eller annan humanistisk inst<br />
14(29)
Studeranderepresentanter kommer också att delta i utvecklingsarbetet<br />
Bakgrund<br />
Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle (- en utbildning till<br />
"humanistingenjör") startade hösten 2000. Programmet har en unik tvärvetenskaplig pr<strong>of</strong>il<br />
genom att en tredjedel (60 poäng) utgörs av humaniora/ samhällsvetenskap. Utbildningen<br />
domineras av teknik, naturvetenskap och matematik med fokus på komplexa, dynamiska<br />
system, som lägger grunden för traditionellt civilingenjörskunnande. Denna del syftar till<br />
kunskaper i modellering, analys, simulering och styrning av komplexa, dynamiska<br />
system/nätverk. Det humanistiska/ samhällsvetenskapliga innehållet motsvarar det<br />
tvärvetenskapliga området teknik- och naturvetenskapsstudier, som internationellt benämns<br />
STS (Science and <strong>Technology</strong> Studies) och byggs upp av kurser i traditionella ämnen som t<br />
ex idé- och lärdomshistoria, filos<strong>of</strong>i, kulturgeografi och företagsekonomi mm. Det<br />
humanistiska/ samhällsvetenskapliga blocket avslutas med en tio-poängsuppsats med djup och<br />
omfattning motsvarande C-nivå. Utformningen av denna del innebär att en bredare<br />
teknikdefinition, som tar hänsyn till att teknik och tekniska system är produkter av mänsklig<br />
verksamhet och utgör delar av sociala strukturer, blir en del av civilingenjörens tekniska<br />
kunnande.<br />
Utbildningen syftar till att utbilda civilingenjörer som utöver att behärska teknik,<br />
naturvetenskap och matematik också har insikter i hur människan och samhället fungerar och<br />
som förstår att teknikanvändning också beror på historiska, kulturella, individuella och<br />
samhälleliga faktorer. Ett mål är att de ska kunna arbeta med teknisk utveckling och ta hänsyn<br />
till de människor som använder tekniken, de organisationer och sammanhang där den ska<br />
brukas, det vill säga att utvecklingen sker i samklang med användarnas behov och situation.<br />
<strong>Information</strong>stekniken har en central position inom utbildningen. Redan i den första kursen, en<br />
introduktionskurs till programmet, behandlas IT-området, bl a i föreläsningar och i två av de<br />
sex projekt som genomfördes i årets upplaga av kursen. Vidare läser samtliga studenter 15<br />
poäng inom datavetenskap/teknik under de två första åren (grundläggande programmering,<br />
datastrukturer och databaser samt numeriska metoder). Under det tredje året läses 15 poäng<br />
systemtekniska kurser, såsom dynamiska system, reglerteknik och systemanalys. Dessa kurser<br />
utgör grunden i studenternas tekniska fördjupning. Användning av IT-baserade hjälpmedel<br />
såsom datorer är också central i många kurser, t ex för att ersätta "våta" laborationer i biologi<br />
och kemi, och för att modellera, analysera och simulera system.<br />
Studenten avslutar programmet med en av två pr<strong>of</strong>iler (motsvarande 20 - 25 poäng), en mot<br />
fördjupad systemteknik och IT, den andra mot biologiska system.<br />
För mer information om programmet, se http://www.humanisting.nu<br />
2. Utveckling av individualiserad undervisning i beräknings- och datavetenskap bl a för<br />
i kurspaket för breddmagisterutbildning<br />
Bakgrund<br />
Det finns fr o m vårterminen 2003 ett kurspaket Beräkningsvetenskap, 20p utannonserat. Vi<br />
planerar att "bredda" detta kurspaket och har ansökt om en motsvarande inriktning inom<br />
magisterexamen med ämnesbredd. Målgruppen för paketet är yrkesverksamma ingenjörer och<br />
motsvarande samt studenter vid andra högskolor, där paketet kan fungera som en påbyggnad<br />
för forskarstuderande inom olika ämnen och/eller utländska studenter<br />
15(29)
Det är ett faktum att vi har det största utbudet i landet av kurser av denna typ och inom detta<br />
område. Det är också ett område som inte finns i någon högre grad hos de mindre och<br />
medelstora högskolorna och universiteten. Detta, tillsammans med att paketet ges på distans<br />
bör kunna öka attraktionskraften hos grupperna ovan.<br />
De kurser som planeras ingå i paketet är<br />
Numerisk analys HPB, 5p<br />
Objektorienterad vetenskaplig programmering HPB, 5<br />
Programmering av parallelldatorer HPB, 5p<br />
Vetenskaplig visualisering, 5p<br />
Databaser, 5p<br />
Projekt 5p<br />
Examensarbete 10 alt 20p<br />
Kurserna ska kunna läsas av studenter med mycket heterogen bakgrund. I målgruppen ingår<br />
studenter från hela Sverige samt även utländska studenter. Det är därför viktigt att samtliga<br />
kurser ges på distans med flexibel kurstakt, att kurserna har ett individualiserat och<br />
modulariserat innehåll och att samtliga kurser ges på engelska<br />
Projektbeskrivning<br />
Vi söker medel för utveckling av individualiserad undervisning enligt ovan. Utveckling sker<br />
under 2003 för fyra av kurserna, samt under 2004 för två kurser samt examensarbetet. Vi har<br />
tidigare, från arbetet med den nationella forskarskolan NGSSC (National Graduate School in<br />
Scientific Computing) mött heterogena studentgrupper med modulariserad undervisning, dvs<br />
kursen är indelad i moduler där studenten kan välja moduler som passar hans/hennes<br />
bakgrund och intressen. Vi avser att använda samma typ av upplägg här och bygga vidare på<br />
erfarenheterna därifrån. Resultat från andra pågående projekt t ex inom Computer<br />
Science Research Group kommer också att utnyttjas.<br />
Kurserna ska ges som distanskurser, där undervisningen kommer att ske över internet. Vi<br />
kommer att använda någon utbildningsplattform till detta, sannolikt PING PONG. Även delar<br />
av examination kommer att ske via webbaserad redovisning. Kurserna ska ha en given<br />
startpunkt men i övrigt är kurstakten individuell. Erfarenheter från många håll säger att<br />
en tydlig startpunkt för distanskurser främjar genomströmning och effektivitet och förhindrar<br />
att kursen "rinner ut i sanden".<br />
Lärarrollen kommer att vara okonventionell och innebära handledning över internet av<br />
grupper av studenter och enskilda. Samarbeten mellan studenter ska organiseras och<br />
stimuleras, då detta är en viktig del av inlärningen. Inlämnings- och projektuppgifter ska lösas<br />
i grupper över nätet, t ex genom att använda diskussionsgrupper. Diskussionsgrupper blir<br />
således en del av inlärningen och även av examinationen. För motivationens skull kommer det<br />
att behövas bra och tillämpningsnära inlämnings- och demonstrationsuppgifter av olika slag.<br />
Vi ansöker om medel för utveckling enligt:<br />
År 1 (2003)<br />
Utveckling av metoder och material för fyra kurser, ca 1.5<br />
lektormånader per kurs: 360 kkr.<br />
År 2 (2004)<br />
Kursutveckling 2 kurser: 180 kkr<br />
Utveckling examensarbete: 40 kkr<br />
16(29)
År 3 (2205)<br />
Utvärdering samt revision av kurser: 100 kkr<br />
Totalt belopp: 680 kkr<br />
Ansvarig personal:<br />
Ansvarig för projektet är Stefan Pålsson. Andra personer kommer att vara ansvariga för<br />
utveckling av respektive kurs. Personer som kan engageras i arbetet är bland annat Maya<br />
Neytcheva och Richard Wait.<br />
17(29)
2 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING<br />
2.1 Verksamhetsberättelse 2001<br />
Forskning<br />
Vi har, i enlighet med fakultetens anvisningar lagt in publikationerna från 2001 i<br />
universitetets publikationsdatabas. Observera att denna databas inte kan användas för tiden<br />
fram t o m 2000, eftersom vi inte lagt in data för dessa år. Istället hänvisar vi till de<br />
verksamhetsberättelser vi inlämnat tidigare år.<br />
Totalt har 5 doktorsexamina och 13 licentiatexamina avlagts under 2001. Antalet<br />
publikationer i tidskrifter och konferenser med refereeförfarande uppgår till 155 (varav<br />
tidskrifter 73, proceeding 1, konferensbidrag 77, bok 1, bokkapitel 3). Det ska betonas att<br />
inom dataområdet är det i stor utsträckning de ledande konferenserna som har hög prestige<br />
snarare än tidskrifter, varför sådana bidrag är svårare att få accepterade. Därför är totalsiffran<br />
den mest relevanta i vårt fall.<br />
I nedanstående sammanställning av de olika programmen har vi använt en uppdelning i de av<br />
fakulteten definierade forskningsprogrammen, som i vårt fall sammanfaller med institutionens<br />
avdelningar. Vi har alltså inte använt de nya breda forskarutbildningsämnena, eftersom vi<br />
bedömer att detta skulle göra informationen mer svårtolkad. Däremot har vi i tabellen angett<br />
motsvarigheten enligt de nya benämningarna.<br />
Det är också värt att notera att 12 patent finns registrerade i databasen för år 2001.<br />
Program Ämnesbenämning Dyrbar<br />
utrustn<br />
separat<br />
Totalt<br />
extern<br />
anslag<br />
tkr<br />
Antal publikationer<br />
m refereeförfarande*<br />
Datalogi Datavetenskap 4 995 18<br />
Datorteknik Datavetenskap<br />
Datavetenskap inriktn<br />
realtidssystem<br />
Datavetenskap inriktn<br />
datorkommun<br />
15 328 30<br />
Människadatorinteraktion<br />
Numerisk<br />
analys<br />
Reglerteknik<br />
Människadatorinteraktion<br />
Beräkningsvetenskap<br />
Beräkningsvetenskap<br />
inriktn numerisk analys<br />
Elektroteknik inriktn<br />
reglerteknik<br />
Elektroteknik inriktn<br />
signalbeh<br />
Elektroteknik inrikt<br />
systemanalys<br />
5 502 11<br />
4600<br />
Parallelldator 8 898 31<br />
3 287 65<br />
*Siffrorna i tabellen kan förväntas öka en del eftersom alla publikationer för 2001 ännu inte<br />
inrapporterats.<br />
18(29)
Forskarutbildning<br />
Forskarkurser vid IT-institutionen år 2001<br />
Namn Poäng Antal deltagare<br />
Advanced Array Processing 8 5<br />
Artificiella neuronnät 4 2<br />
Avancerad kurs i datakommunikation 5 2<br />
Avancerad kurs i datorarkitektur 5 9<br />
Classic articles in numerical analysis 5 19<br />
Initial boundary Value Problems II 5 10<br />
Initial Boundary Value Problems 5 15<br />
Iterative Methods II 5 8<br />
Kolmogorov Complexity 5 16<br />
Moderna systemutvecklingsmodeller i ett MDI-perspektiv 5 6<br />
Nonlinear Hyperbolic Conservation Laws 5 10<br />
Numerical Solution <strong>of</strong> ODE 5 13<br />
Process Algebra 5 20<br />
Rekursiv identifiering 7 5<br />
Reaktiva system 4 9<br />
Scripting: Higher-Level High-Performance Computing 3-4 15<br />
Stokastiska dynamiska system 10 6<br />
Symosa seminar 2 10<br />
Säkerhetskritiska system,seminarieserie 10 15<br />
Tillämpad systemanalys 5 5<br />
Dessutom organiserade institutionen, genom avdelningen för TDB, två forskarkurser i<br />
nationella forskarskolan för teknisk-vetenskapliga beräkningar (NGSSC):<br />
Numerical Analysis NGSSC 3 11<br />
Object Oriented Scientific Programming 3 9<br />
Det har dessutom givits ett stort antal kurser, <strong>of</strong>ta läskurser, med enstaka deltagare.<br />
2.2 Verksamhetsplan bå 2003<br />
Prognos externa anslag 2003<br />
Den bästa prognos vi för närvarande kan ge är att anslagen 2003 blir <strong>of</strong>örändrade i förhållande<br />
till 2002. I tabellen nedan redovisas därför beloppen i institutionens budget för 2002.<br />
Bidrags fo varav EUbidrag<br />
Uppdrags fo Summa totalt<br />
Tkr Tkr Tkr Tkr<br />
Datalogi 6 049 920 378 6 427<br />
Datorteknik 16 592 3 850 168 16 760<br />
MDI 9 603 800 1 321 10 925<br />
Systemteknik 5 057 350 5 407<br />
TDB 10 796 0 10 796<br />
Summa 48097 2217 50 314<br />
19(29)
3 ANSÖKNINGAR OM MEDEL FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL<br />
3.1 Medel för verksamhetsanknutna ombyggnader och inredning<br />
Så länge lokalutredning pågår kan vi inte förutsäga behovet av ombyggnader och inredning.<br />
3.2 Underlag för fakultetens prioritering av byggprojekt<br />
Lokalutredning pågår. (1999/511).<br />
Planering av ombyggnader av MIC pågår för fullt. Tyvärr har beslut om länkbyggnaden<br />
mellan hus 2 och hus 3 inte tagits. Detta är mindre framsynt, eftersom det är uppenbart att<br />
nuvarande byggnader är svåra att utnyttja effektivt och att anpassa till vissa av de krav som<br />
institutionen har. Idag saknas angöringspunkt, reception, foajé och ändamålsenliga och<br />
effektiva lokaler för studerandekansliet. MIC-institutionerna ansvarar för nära hälften av<br />
fakultetens grundutbildning och praktiskt taget alla programstudenter läser någon kurs här.<br />
För många studenter är MIC den första studiemiljö de möter vid universitetet. Det är därför<br />
strategiskt viktigt för fakulteten att lokalstandarden på MIC är god. En länkbyggnad skulle<br />
öka funktionaliteten på MIC avsevärt och kunde ge möjlighet till specialanpassade och<br />
pr<strong>of</strong>essionella lokaler för delar av UPPMAX, Virtual reality mm. Vi förstår de ekonomiska<br />
problem som finns inom fakulteten, men det bör vara möjligt att göra lokalbesparingar på<br />
annat håll som kompenserar den ökade lokalkostnad som länkbyggnaden ger upphov till.<br />
Tillkommande lokalkostnad för länkbygganden: ca 3-4 miljoner kronor per år.<br />
Datorutställning på MIC - En del av ett framtida Teknikmuseum?<br />
Föreningen UPDATE bildades 1983, med Stacken i Stockholm som förebild. UPDATE har<br />
för tillfället ca 150 medlemmar, vilka är studenter, alumni eller anställda vid <strong>Uppsala</strong><br />
universitet. Verksamheten tog fart på allvar 1991 i samband med avvecklingen av de två<br />
DEC-20 maskiner som använts inom grundutbildningen (främst DVL och MNL). Föreningens<br />
lokaler består av DEC-20 maskinernas datorhall (ca 100 kvm). UPDATE har sedan tidigt 90-<br />
tal tagit hand om ett flertal gamla maskiner "donerade" av institutionerna på Polacksbacken,<br />
och även gamla maskiner som donerats av andra institutioner inom <strong>Uppsala</strong> universitet. Man<br />
har, så gott det går, försökt behålla maskinerna i drift (både hård- och mjukvarumässigt).<br />
Vad man behöver är medel för:<br />
- Lagring - medel för täckande av hyreskostnader<br />
- Utställning - kanske några montrar att ställa ut i hus 1,2,4, eller ännu hellre i den<br />
planerade länkbyggnaden om den kommer till stånd<br />
- Labb-utrymme - "retro-labb".Här finns unika möjligheter att köra HP-Basic, ett antal<br />
utdöda LISP och Prolog dialekter, mm<br />
20(29)
3.3 Medel för utrustning<br />
Vi äskar här inga särskilda medel för utrustning, eftersom det tydligt meddelats från<br />
fakulteten att vi inte kan påräkna några sådana medel. Trots detta strävar vi efter att även<br />
framöver kunna hålla en hög nivå på dator- och annan utrustning, både kvantitativt och<br />
kvalitativt. Vi förutsätter också att problemet med tillkommande kostnader i samband med ITinstitutionens<br />
särskilda uppdrag att tillhandahålla datorresurser för andra studenter än våra<br />
egna får en tillfredsställande lösning.<br />
4 INSTITUTIONSSTYRELSENS SAMMANSÄTTNING<br />
Ledamöter perioden 2000-09-01 -- 2003-08-31:<br />
Ordinarie ledamöter<br />
Lärare: Lina von Sydow, Sverker Holmgren, Per Lötstedt, Björn Victor, Roland Bol<br />
TA-personal: Roland Grönroos<br />
Studenter: Dan Wallin, Peter Sandström (DVP), Gustav Dahlin (ITP)<br />
Suppleanter<br />
Lärare: Torsten Söderström, Jan Gulliksen<br />
TA-personal: Elisabeth Lindqvist<br />
Studerande: Daniel Noreland, Erik Magnusson (DVP), Christopher Taylor (ITP)<br />
Styrelsens sammansättning: Nio ordinarie ledamöter, varav en kvinna samt sex suppleanter,<br />
varav en kvinna.<br />
21(29)
5 ÖVRIGT<br />
5.1 Arbetsmiljöplan<br />
Arbetsmiljöplan<br />
Arbetsmiljöplanen har upprättats i samarbete med skyddsombuden.<br />
Tonvikten i arbetsmiljöarbetet under 2001 har varit att fortsätta arbetet med att bygga upp en<br />
väl fungerande och stabil organisation med tydliga roller.<br />
En arbetsgrupp bestående av Anna Blomberg, Ivan Christ<strong>of</strong>f, Olle Eriksson, Erik Hagersten,<br />
Håkan Lanshammar, Lotta Lundell och Daniel Noreland tog fram ett förslag till ny<br />
organisation, som var klart i november 2001 (se bil 1).<br />
Datordrift<br />
En utredning av organisation av datordriften vid IT-institutionen har gjorts av Tom Smedsaas.<br />
Utredningens följande 9 förslag antogs vid styrelsemötet 011122:<br />
1. Flytta ansvar och kostnader (för såväl drift som kapital) för grundutbildningsdatorer<br />
från avdelningarna till institutionen. På sikt bör samma sak göras för personalens<br />
basdatorer.<br />
2. Ge en person ett tydligt lednings- och samordningsansvar för systemgruppen.<br />
3. Ge systemgruppen eget budgetansvar för driften.<br />
4. Inrätta en kontakt- och referensgrupp. Gruppen skall också svara för budgetberedning<br />
samt strategi- och policyfrågor.<br />
5. Definiera vilka system som och vilka tjänster som systemgruppen skall hantera och<br />
vilka övergripande prioriteringar som skall göras. Definiera baskonfiguration, back-up<br />
och säkerhetsfunktioner. Inför en enkel tidredovisning.<br />
6. Se till att systempersonalen får möjlighet till koncentrerat arbete på olika projekt.<br />
Detta är åtminstone delvis genomfört genom ”datorquratorn”.<br />
7. Prioritera arbetet med en unifiering av basdatorsystemen i hus 1 och 2.<br />
8. En gemensam lokalisering bör beaktas vid kommande byggnationer och<br />
omlokaliseringar men behöver inte prioriteras just nu.<br />
9. Utred vilken nivå på säkerhet som vi behöver med hänsyn till krav på tillgänglighet,<br />
krav på skydd av information, kostnader etc.<br />
Administration<br />
Administrationen i den nya storinstitutionen har delvis samlokaliserats och centraliserats<br />
under 2001. Det har lett till kortare och enklare kommunikationsvägar inom gruppen, bättre<br />
möjligheter för specialisering och koncentration på ett visst arbetsområde vilket ger högre<br />
kompetens samt mindre sårbarhet för personalförändringar och bättre back-up vid semestrar<br />
etc.<br />
En befattning som ekonomi- och personaladministratör renodlades och bytte namn till<br />
personaladministratör. Personaladministrationen på institutionen är av så stor omfattning att<br />
22(29)
det krävs en heltid som arbetar med dessa frågor. Det innebär också utökade möjligheter för<br />
tid till strategiskt personalarbete och egen kompetensutveckling.<br />
IT-institutionens arbetsmiljöarbete under 2001<br />
Fysisk arbetsmiljö<br />
En skyddsrond genomfördes den 17 maj 2001. En uppföljning av identifierade problem<br />
gjordes under november 2001. Då var samtliga problem åtgärdade. De flesta problem<br />
handlade om trasiga lampor, lösa sladdar, lösa handtag på fönster och dörrar etc.<br />
Psykosocial arbetsmiljö<br />
Den enkätundersökning som gjordes i samarbete med Previa i december 2000 resulterade i ett<br />
antal rekommendationer från Previa som följer nedan.<br />
Då många av de anställda inte känner till beredskapsplanen för olyckor, brand eller risk för<br />
detta, bör en handlingsplan upprättas. Universitetet planerar att genomföra en gemensam<br />
utbildning i brandskydd för anställda under vt –02. Institutionen avvaktar åtgärder tills dess.<br />
Undersökningen visade också att många har symtom från nacke, skuldror, axlar, armar och<br />
ländrygg. Det beror med stor sannolikhet på att personalen hela eller stor del av arbetsdagen<br />
har stillasittande arbete vid dator. För att undvika belastningsbesvär rekommenderas<br />
personalen att röra på sig, göra pausgymnastik t ex med hjälp av något dataprogram. Att ta en<br />
promenad i samband med lunchen är också ett bra sätt att röra på sig.<br />
Prefekt och avdelningsföreståndare har haft utvecklingssamtal med en del av medarbetarna.<br />
Regelbundna möten hålls mellan olika personalkategorier.<br />
All personal fick erbjudande att under våren 2001 göra friskvårdspr<strong>of</strong>iler genom Previa. Detta<br />
utnyttjades av många medarbetare.<br />
Hela Institutionen samlades i september 2001 vid Aronsborg för att under avspända former<br />
diskutera institutionens mål och strategier. Detta engagerade alla och många goda förslag kom<br />
fram. Ett uppföljningsmöte har senare hållits, men detta arbete är ännu inte avslutat.<br />
Arbetsmiljöplan 2003<br />
Åtgärdsförslag Tidsplan Ansvarig<br />
Fysisk arbetsmiljö<br />
Erbjuda personalen att göra friskvårdspr<strong>of</strong>iler<br />
genom Previa vt 2003 Prefekt<br />
personaladministratören<br />
Göra ergonomisk kontroll av den fysiska arbetsmiljön<br />
hos de anställda som bytt arbetsrum vt 2003 Prefekt<br />
personaladministratören<br />
23(29)
Psykosocial arbetsmiljö<br />
Uppföljning av hur många anställda som haft<br />
utvecklingssamtal under 2002, samt utvärdering<br />
av kvalitén.<br />
vt & ht 2003 Prefekt<br />
personaladministratören<br />
Följa upp och tydliggöra arbetsmiljöorganisationen, ht 2003 Prefekt<br />
delegera vissa arbetsmiljöuppgifter till<br />
personaladministratören<br />
avdelningsföreståndare och motsvarande<br />
Följa upp och slutföra arbete med att fastställa ht 2003 Prefekt<br />
mål och strategier för institutionen<br />
Styrelse<br />
5.2 Jämställdhetsplan<br />
Uppföljning av jämställdhetsutvecklingen<br />
Åtgärder i anslutning till jämställdhetsplanen 2001/2002<br />
Enligt den jämställdhetsplan, som antogs av institutionsstyrelsen 2001-05-29, skall det vid<br />
Institutionen för informationsteknologi finnas kontaktombud för jämställdhetsfrågor samt för<br />
frågor rörande sexuella trakasserier. Dessa har under 2001/2002 varit Daniel Noreland<br />
respektive Lotta Lundell.<br />
Sedan 2001 drivs ett projekt (”Händerna på täcket”) med syfte att skapa en studiemiljö i<br />
institutionens lokaler som är välkomnande för alla. Projektet syftar i första hand till att<br />
komma till rätta med de problem som tidigare förekommit i form av nedladdning och utskrift<br />
av material av kränkande karaktär i datorlabben. Sedan projektet inleddes har inga klagomål<br />
av dylik karaktär inkommit till kontaktombuden.<br />
Till institutionens jämställdhetsmål hör att minska den stora snedfördelningen mellan antalet<br />
män och kvinnor i samtliga personalkategorier. Institutionen strävar därför efter att utforma<br />
alla platsannonser på ett neutralt sätt, samtidigt som vi uppmanar personer av<br />
underrepresenterat kön (kvinnor för lärartjänster och män för administratörstjänster) att söka.<br />
När det gäller lärartjänster kompletteras annonserna vidare med personliga uppmaningar till<br />
kvinnor att söka tjänsterna. Problemen att rekrytera kvinnor till lärartjänster kvarstår dock,<br />
men institutionen har under 2001 lyckats rekrytera en kvinnlig lektor (Maya Neytcheva från<br />
Holland). Vidare har en manlig ekonomiadministratör rekryterats (Patrik Johansson).<br />
Institutionen har ett introduktionsdokument (”Teacher’s guide”) för nya lärare. Inför nästa<br />
läsår ingår i detta formuleringar gällande vikten av att behandla alla studenter lika oavsett<br />
kön, att lärare på första kursen i programmering skall informera eleverna om att de regler de<br />
skriver på skall följas samt att tillämpningsexempel inte alltid skall väljas från traditionellt<br />
manliga miljöer.<br />
Jämställdhetsplanen föreskriver en fortlöpande kontakt mellan institutionens<br />
jämställdhetsombud och personer med motsvarande funktion på studentsidan. Under våren<br />
har en förfrågan angående studenternas uppfattning av jämställdhetsläget skickats till <strong>Uppsala</strong><br />
teknolog- och naturvetarkårs studiesociala utskott. Institutionen väntar för närvarande på<br />
24(29)
en sammanställning av resultatet av förfrågningen. I övrigt upprätthålls informella kontakter<br />
med andra representanter för GU-sidan. Inga missförhållanden vid institutionen har härvid<br />
påtalats.<br />
För att stärka gemenskapen mellan institutionens kvinnor har de möjlighet att på<br />
institutionens bekostnad träffas och äta lunch en gång per termin. Ett sådant möte ägde rum<br />
under hösten.<br />
Övriga åtgärder<br />
Institutionen driver utveckling av, och deltar i, utbildningsprogram som kan vara mera<br />
lockande för kvinnor än traditionella datavetenskapliga och tekniska utbildningar. En sådan<br />
utbildning är civ ing programmet System i teknik och samhälle. Under 2002 startar även ett<br />
nytt kurspaket i medicinsk systemteknik. Vidare ger institutionen kurser på ett antal<br />
civilingenjörsprogram med relativt jämn könsfördelning.<br />
Institutionen är ansvarig för ett nystartat nätverk för kvinnliga forskare inom<br />
beräkningsvetenskap. Tanken med nätverket är både att skapa en naturlig mötesplats, och att<br />
utåt synliggöra de kvinnor som faktiskt är aktiva inom forskningsområdet.<br />
Det är ett faktum att roten till problemen med att rekrytera kvinnor till vissa<br />
utbildningsprogram samt forskarutbildning i mångt och mycket står att finna långt innan<br />
individerna når universitetsvärlden. De direkta åtgärder som institutionerna kan vidta är tyvärr<br />
ganska begränsade. Trots det har institutionen viss verksamhet som syftar till att mera<br />
långsiktigt sprida intresset för teknik och naturvetenskap, och skapa kontakter. Institutionen<br />
tar sedan ett antal år emot kvinnliga PRAO-elever från högstadiet. Ett annat pågående initiativ<br />
är att bjuda in kommunens daghem för att komma och titta på och leka med en av<br />
datorlabbens Legorobotar. Detta har varit mycket uppskattat både bland barnen,<br />
daghemspersonalen och föräldrarna, och bidrar till att avdramatisera teknik och<br />
naturvetenskap samt högskolevärlden i allmänhet. Projektet som sköts av studenter från ITprogrammet<br />
har rönt en hel del positiv publicitet.<br />
Jämställdhetsplan vid Institutionen för informationsteknologi 2002/2003<br />
Denna plan omfattar all verksamhet inom Institutionen för informationsteknologi. Alla<br />
anställda och alla studenter inom institutionen är därmed berörda. Planen kompletterar<br />
<strong>Uppsala</strong> universitets och Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens jämställdhetsplaner.<br />
Jämställdhetsplanen gäller för år 2002/2003 och antogs vid institutionsstyrelsens<br />
sammanträde den 23/5-2002. De juridiska utgångspunkterna för jämställdhet finns angivna i<br />
<strong>Uppsala</strong> universitets jämställdhetsplan, vilken finns tillgänglig via universitetets hemsida.<br />
Innehåll<br />
1. Ansvarsfördelning<br />
2. Överordnade jämställdhetsplaner<br />
3. Beskrivning av tidigare genomförda jämställdhetsåtgärder<br />
4. Analys av jämställdheten vid institutionen<br />
5. Mål och åtgärder år 2002/2003<br />
25(29)
1 Ansvarsfördelning<br />
Prefekten har det övergripande ansvaret för jämställdhetsarbetet vid institutionen. Vid<br />
institutionen skall finnas ett av institutionsstyrelsen utsett kontaktombud för jämställdhet.<br />
Kontaktombudet har i ansvar att följa och utvärdera jämställdhetsarbetet, planera och<br />
genomföra jämställdhetsprojekt, samt ansvara för att jämställdhetsplanen uppdateras<br />
kontinuerligt. Kontaktombudet skall också ge studenter och anställda stöd beträffande<br />
problem och frågor som rör jämställdhet inom institutionen.<br />
2. Överordnade jämställdhetsplaner<br />
Universitetet och fakulteten har antagit egna jämställdhetsplaner som är överordnade<br />
institutionens.<br />
3 Tidigare genomförda jämställdhetsåtgärder<br />
Detta är det andra året som institutionen har en jämställdhetsplan. För en utvärdering av<br />
jämställdhetsarbetet det gångna året se ovan.<br />
4 Analys av jämställdheten vid institutionen<br />
I detta kapitel redovisas och analyseras jämställdheten inom institutionen inom några valda<br />
områden. åtgärder som följer av denna analys och som bör vidtas under nästkommande år<br />
återfinns i avsnitt 5. Som en grund för analysen uppmanades institutionens anställda via LäsIT<br />
att ta kontakt med jämställdhetsgruppen i frågan. Endast ett fåtal reaktioner har kommit<br />
gruppen till del.<br />
a) Arbetsförhållanden<br />
Institutionsstyrelse och ledningsgrupp<br />
Institutionsstyrelsen har inte en jämn könsfördelning. Den består av 2(1) kvinnor och 14(8)<br />
män. Siffror inom parentes anger ordinarie ledamöter. Prefekt och samtliga<br />
avdelningsföreståndare vid institutionen är män.<br />
Arbetsförhållanden<br />
Alla aspekter av arbetsmiljön, arbetsorganisationen och andra arbetsförhållanden skall lämpa<br />
sig för både kvinnor och män. Detta är en mycket viktig del i arbetet mot en jämställd<br />
institution. Den lokala arbetsmiljögruppen vid institutionen skall vid sina utvärderingar också<br />
ta hänsyn till arbetsmiljön ur ett jämställdhetsperspektiv.<br />
Sexuella trakasserier<br />
Vid <strong>Uppsala</strong> universitet finns ett program mot sexuella trakasserier. Där beskrivs åtgärder mot<br />
sexuella trakasserier samt hur inträffade händelser skall hanteras och anmälas. I programmet<br />
framgår också att disciplinära åtgärder kan komma att vidtas mot arbetstagare som gör sig<br />
skyldiga till sexuella trakasserier. Programmet finns tillgängligt via universitetets hemsida.<br />
Policy: Sexuella trakasserier får inte finnas vid <strong>Uppsala</strong> universitet.<br />
Definition: Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön<br />
eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens integritet i arbetet<br />
(Jämställdhetslagen §6). Det är personen som utsätts som avgör om beteendet eller handlingen<br />
är önskvärd eller inte.<br />
Kontaktperson: Vid institutionen skall en kontaktperson finnas till vilken institutionens<br />
anställda och studenter kan vända sig i frågor som rör sexuella trakasserier.<br />
Om problem uppstår: Vid anmälan om händelse, till kontaktombud eller prefekt, skall frågan<br />
behandlas konfidentiellt och skyndsamt.<br />
26(29)
Under hösten 2000 inleddes ett projekt kallat ”Händerna på täcket” där både personal och<br />
studenter deltog aktivt. Projektet syftade till att arbeta fram riktlinjer för hur datasalarna skall<br />
vara en trevlig arbetsmiljö för alla. Ett resultat av arbetet var att skyltar med regler sattes upp i<br />
datasalarna. Dessa skyltar är underskrivna av både prefekter (vid IT- och matematiska<br />
institutionen) samt ett flertal studenter. Nya skyltar sätts upp inför varje termin.<br />
Föräldraledighet och sjukfrånvaro<br />
Hur föräldraledighet och sjukfrånvaro fördelar sig mellan kvinnor och män vid institutionen<br />
har ej analyserats. Möjligheten att kombinera studier, forskning och förvärvsarbete med<br />
omvårdnad om barn skall underlättas i största möjliga utsträckning.<br />
b) Könsfördelning och löneskillnader bland de anställda<br />
Målet för <strong>Uppsala</strong> universitet är en jämn könsfördelning vid samtliga arbetsplatser och i alla<br />
befattningskategorier, samt lika lön för kvinnor och män för arbete av lika värde.<br />
Könsfördelning bland de anställda<br />
Av institutionens totalt 211 anställda (februari 2002) är 41 kvinnor (19%). Uppdelat på<br />
tjänstekategorier är den sneda fördelningen än mera tydlig. Tabellen nedan redovisar<br />
könsfördelningen för de olika kategorierna.<br />
Personalkategori antal kvinnor antal män % underrepresenterat<br />
kön<br />
Administrativ personal 18 2 10<br />
Teknisk personal 1 11 8<br />
Pr<strong>of</strong>essorer 0 24 0<br />
Lärare 8 43 16<br />
Forskare 1 11 8<br />
Doktorander 12 69 15<br />
Siffrorna ovan skall jämföras med fakultetens mål för fakulteten som helhet till den 30 juni<br />
2001: minst 10 % kvinnliga pr<strong>of</strong>essorer, minst 20 % kvinnliga universitetslektorer, samt minst<br />
35 % kvinnliga forskarassistenter.<br />
Könsuppdelad lönestatistik<br />
Könsuppdelad lönestatistik för januari 2001 visas i bilaga 2. I samtliga kategorier är lönerna<br />
jämförbara mellan könen med undantag för amanuenser där kvinnor ligger en bra bit lägre.<br />
Orsaken till skillnaden mellan kvinnors och mäns löner i gruppen administratörer och tekniker<br />
är främst att den första gruppen har en lägre genomsnittslön och dessa främst är kvinnor<br />
medan den andra gruppen har en högre genomsnittslön och de främst är män.<br />
c) Forskarutbildningen<br />
Forskarutbildning<br />
Andelen kvinnliga forskarstuderande anställda vid institutionen är 15%. Denna procentsats<br />
bör öka under de kommande åren för att kunna öka andelen kvinnor även bland forskare och<br />
disputerade lärare..<br />
27(29)
Kvinnor vid disputationer<br />
I betygsnämnden för en disputation skall enligt fakultetens regler minst en vara kvinna. Vi har<br />
inte undersökt närmare hur detta har efterlevts vid institutionen. Institutionen bör sträva efter<br />
att hålla på denna regel samt att ha kvinnliga opponenter vid disputationer.<br />
Handledning<br />
En mängd handledare vid institutionen har genomgått fakultetens<br />
forskarhandledningsutbidlning. Denna har genomgående fått mycket gott betyg. Då denna<br />
kurs tar upp genusperspektiv i handledningen är den ett utmärkt sätt att föra in dessa<br />
tankegångar i handledningen.<br />
d) Grundutbildningen<br />
Institutionens lärare bör alltid sträva efter att skapa en grundutbildning som attraherar<br />
personer av båda könen, stödja ur könshänseende okonventionella studieval, samt tillgodose<br />
att studenter möter både kvinnor och män som lärare och författare av kurslitteratur.<br />
På de utbildningar där IT-institutionen är med och undervisar är antalet manliga studenter i<br />
många fall större än antalet kvinnliga. Samtliga lärare vid institutionen bör sträva efter att<br />
göra studiemiljön för det fåtal kvinnor vi har vid vissa av utbildningarna så positiv och<br />
stimulerande som möjligt samt att vid information till gymnasiet etc. uppmuntra kvinnliga<br />
elever att söka traditionellt manliga utbildningar.<br />
5 Mål och åtgärder år 2002/2003<br />
Det skall finnas ett kontaktombud för jämställdhet. Denna person är Daniel Noreland.<br />
Institutionens arbetsmiljögrupp skall vid sina utvärderingar även granska arbetsmiljön<br />
ur ett jämställdhetsperspektiv.<br />
Det skall finnas en kontaktperson för sexuella trakasserier. Denna person är Lotta<br />
Lundell.<br />
Sexuella trakasserier: Några fall av sexuella trakasserier har, kontaktombuden<br />
veterligen, aldrig förekommit på institutionen. Likväl skall jämställdhetsgruppen<br />
upprätta en policy i fråga om aktiviteter som kan anses stötande och sexuellt<br />
trakasserande (t ex förekomst av pornografiska bilder eller användande av<br />
institutionens datorer för besök på pornografiska hemsidor). En handlingsplan om hur<br />
en anmälan om sexuella trakasserier skall hanteras skall upprättas och dokumenteras.<br />
Alla anställda skall informeras om institutionens och universitetets policy rörande<br />
sexuella trakasserier. Projektet ”Händerna på täcket” skall drivas vidare.<br />
Handledare inom forskarutbildningen skall uppmanas att delta vid<br />
handledarutbildningar som anordnas av universitetet. En strategi för att öka<br />
deltagandet vid sådana utbildningar skall utarbetas i samråd med institutionens<br />
studierektor för forskarutbildning.<br />
Vi bedömer att det inte föreligger några större löneskillnader mellan män och kvinnor<br />
inom samma anställningskategori - med undantag för amanuenser. Däremot är det en<br />
mycket stor snedfördelning vad gäller antalet män och kvinnor inom de olika<br />
kategorierna. En viktig åtgärd är därför att aktivt verka för att rekrytera fler kvinnor till<br />
samtliga tjänstekategorier (utom administratörer). Detta kan exempelvis ske genom att<br />
institutionsledningen tydligt uppdrar åt rekryteringsgruppen att aktivt gå ut och<br />
uppmana behöriga kvinnor att söka aktuella tjänster. På administratörssidan bör man<br />
då det är möjligt rekrytera män. Vad amanuenslönerna beträffar måste de ojämna<br />
lönerna has i åtanke vid nyrekrytering för att undvika att skillnaderna består.<br />
28(29)
Kontaktombudet skall ha fortsatt regelbunden kontakt med studerandeskyddsombudet<br />
och berörda studentorganisationer.<br />
En undersökning av hur GU-studenterna uppfattar jämställdhetssituationen skall<br />
utföras i samarbete med <strong>Uppsala</strong> teknolog- och naturvetarkår.<br />
De kvinnor som finns anställda vid institutionen skall beredas möjlighet att träffa<br />
varandra för att upprätta ett informellt kvinnligt nätverk inom institutionen. Detta<br />
stöds av institutionen genom att man bjuder på två luncher (en per termin) för<br />
institutitionens samtliga kvinnor. Ansvarig för att detta genomförs under läsåret<br />
2002/2003 är Elisabeth Larsson.<br />
Institutionen skall fortsätta sina mera långsiktiga engagemang för att öka intresset för,<br />
och locka kvinnor till, tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Initiativen kan<br />
bestå i presskontakter och annan information som riktar sig till en bredare allmänhet.<br />
Kvinnliga studenter från Datavetenskapliga programmet skall sändas ut till<br />
gymnasieskolor i regionen för att göra PR för utbildningen.<br />
29(29)