VB01/VP03 - Department of Information Technology - Uppsala ...

More documents

Recommendations

Info

fig 1 fig 2 IT-institutionens personal, heltider. (Källa: GLIS) IT-institutionen personal. (Källa GLIS) 200 180 160 0,12 0,1 140 120 100 80 IT 0,08 0,06 IT Andel Tek.nat IT Andel UU 60 0,04 40 20 0,02 0 1997-09-01 1998-05-01 1999-05-01 2000-05-01 2001-05-01 2002-05-01 0 1997-09-01 1998-05-01 1999-05-01 2000-05-01 2001-05-01 2002-05-01 Bland de problem vi arbetar med dominerar den kraftiga obalansen mellan grundutbildning, fakultetsmedel för forskning, och externfinansierad forskning. IT-institutionen hade under år 2001 mer än 20 % av fakultetens grundutbildningsstudenter, cirka 10 % av fakultetens doktorander, och 11 % av professorerna. Ändå har vi mindre än 4 % av fakultetens resurser för forskning/forskarutbildning (Fo/Fu). Det beror troligen framförallt på områdets snabba tillväxt kombinerat med tröghet i systemet. Vi har med stor tillfredsställelse noterat att fakulteten successivt ökar sin tilldelning till institutionen. Ändå gäller fortfarande det faktum som konstaterades i förra årets VBVP: För att IT-institutionen ska komma upp till en andel av fakultetsresurserna för Fo/Fu som motsvarar 11% måste snarast ett tillskott på 25 Mkr per år tillföras institutionen. Detta kan förstås inte åstadkommas på ett år, men vi finner det nödvändigt att fakulteten upprättar en flerårsplan för hur en omstrukturering ska ske mellan fakultetens institutioner! I figur 3 illustreras obalansen mellan verksamhet och resurser. Andel professorer och doktorander avser 2001 (källa GLIS), medan andel av publikationer avser alla publikationer med referee-förfarande 020528 (Källa universitetets publikationsdatabas). fig 3 I fakultetens gällande strategiska plan IT-institutionen andel av finns en omfattande lista på satsningar verksamhet och fakultetsresurser som ännu inte realiserats trots att bra verksamhet finns inom institutionen. 0,14 Optimeringsområdet kan nämnas som 0,12 0,1 ett aktuellt exempel. Ett lektorat i 0,08 optimering har varit under tillsättning, 0,06 men tyvärr måste tillsättningen 0,04 avbrytas. Rekryteringen till 0,02 0 grundutbildningen sviktar, och detta påverkar denna strategiska nyrekrytering på institutionen. Optimering är ett ämne som finns vid alla andra tekniska högskolor och som har många tillämpningar inom och utom fakulteten. Det är mycket angeläget att även Uppsala universitet börjar bygga upp kompetens inom området, vilket också var avsikten med lektoratet. Optimering är av intresse för flera avdelningar och i institutionens forskningsmiljö finns det stora möjligheter till nyutveckling inom ämnet. Professorer, andel av tek.nat. Doktorander, andel av tek.nat. Publikationer, andel av tek.nat. Externa medel Fakultetsresurser, andel av tek.nat. 4(29)
Dessutom finns mycket goda möjligheter till forskningssamarbeten med andra ämnen inom fakulteten, t ex bioinformatik. Ett förslag är att fakulteten avsätter resurser för en tjänst som biträdande lektor vid institutionen. En sådan tjänst bör vara så attraktiv att den lockar flera kvalificerade sökande. I övrigt gäller att all den Fo/Fu-verksamhet som idag bedrivs inom institutionen lider av brist på fasta fakultetsresurser. Framförallt behövs medel för att möjliggöra för våra lärare att också ägna sig åt forskning och forskarhandledning. Vi har också stora problem i dagsläget att engagera oss i EU-projekt bl a pga svårigheter att täcka tillkommande OH-kostnader. Inom ett område är situationen extra akut: Människa-dator interaktion har för närvarande enbart 350 tkr i form av en särskild fakultetsresurs till ämnet. Här måste något göras omedelbart. Det bästa vore att snarast inrätta ett fullt program med professur och kringresurser. En sådan satsning bör göras samordnat med övrig verksamhet vid universitetet inom detta område. Ett allvarligt problem vi arbetar med är den hårda arbetsbelastningen för i stort sett all personal. För lärare påverkas detta av den låga ersättningen för grundutbildningen inom dataområdet, och av rekryteringssituationen. Läget för den administrativa personalen påverkas, förutom av resursbrister, också av det interna sammanslagningsarbetet samt av ökade krav utifrån på redovisningar mm. Biblioteksfrågan är också aktuell för oss. Här behövs en stabil långsiktig ökning av resurser för uppbyggnad av ett referensbibliotek och för elektroniska prenumerationer på tidskrifter. De senaste två åren har institutionen haft ett extra anslag om 200 KSEK från Biblioteksgrupp Linné i detta syfte, men osäkerheten om framtida finansiering är otillfredsställande. BASTU-processen resulterade i en satsning om 2 Mkr per år på High Performance Computing (HPC) och 1 Mkr per år på numerisk modellering i geovetenskapen. HPC-området finns särskilt omnämnt som "a matter of University-wide urgency". Senare har rektor valt ut UPPMAX (Uppsala mångvetenskapliga centrum för avancerad beräkningsvetenskap) som ett av sina prioriterade forskningsprojekt i den s k BASTU-portföljen (SAUNA V 2002) som rektor söker externa medel för. Detta är glädjande och nödvändigt (Se t ex ny Teknik 2002/ 20 där sex superdatorcentra beskrivs på två sidor. Uppsala är det enda större universitet i Sverige som inte finns med, trots att en stor andel av den beräkningsintensiva forskningen i Sverige bedrivs av grupper i Uppsala). Det är viktigt att BASTU-medlen används så att de ger stöd till metodutveckling. Där och i kompetensöverföring har institutionen en stor och viktig roll. I det stora hela fungerar institutionen mycket bra: Våra kurser är mycket eftersökta, liksom våra examinerade studenter och doktorer. Den högkvalitativa forskningen har också lätt att attrahera externa medel. Ett tydligt uttryck för kvaliteten i vår verksamhet är högskoleverkets utvärderingar av grund- och forskarutbildningarna i numerisk analys (2001-2002, del av utvärderingen i matematik) och datavetenskap (2001), där IT-institutionen i bägge fallen mycket lovord. Bland rekommendationerna när det gäller förändringar framhålls särskilt i båda rapporterna att de fasta fakultetsresurserna snarast bör ökas. ”Lärarna på grundutbildningen bör försäkras mer tid till forskning så att en bättre koppling mellan forskning och utbildning uppnås” (sid 96 i högskoleverkets rapport, datavetenskap). I utvärderingen av numerisk analys anser bedömargruppen att det finns skäl för fakulteten att se över den skevhet i resurssituationen som finns mellan fakultetens ämnen (t ex sid 172). Det är således inte bara internt inom institutionen vi upplever en brist på fakultetsmedel. får 5(29)
Page 1 and 2: Institutionen för Informationstekn
Page 3: SAMMANFATTNING Institutionen för i
Page 7 and 8: Fig 5 Beviljade medel, datavetenska
Page 9 and 10: extraordinära åtgärder sätts in
Page 11 and 12: I februari 2001 genomfördes för a
Page 13 and 14: Projekt Inom området "IT och lära
Page 15 and 16: Studeranderepresentanter kommer ock
Page 17 and 18: År 3 (2205) Utvärdering samt revi
Page 19 and 20: Forskarutbildning Forskarkurser vid
Page 21 and 22: 3.3 Medel för utrustning Vi äskar
Page 23 and 24: det krävs en heltid som arbetar me
Page 25 and 26: en sammanställning av resultatet a
Page 27 and 28: Under hösten 2000 inleddes ett pro
Page 29: Kontaktombudet skall ha fortsatt re

VB01/VP03 - Department of Information Technology - Uppsala ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?