VB01/VP03 - Department of Information Technology - Uppsala ...

Dessutom finns mycket goda möjligheter till forskningssamarbeten med andra ämnen inom
fakulteten, t ex bioinformatik. Ett förslag är att fakulteten avsätter resurser för en tjänst som
biträdande lektor vid institutionen. En sådan tjänst bör vara så attraktiv att den lockar flera
kvalificerade sökande.
I övrigt gäller att all den Fo/Fu-verksamhet som idag bedrivs inom institutionen lider av brist
på fasta fakultetsresurser. Framförallt behövs medel för att möjliggöra för våra lärare att också
ägna sig åt forskning och forskarhandledning. Vi har också stora problem i dagsläget att
engagera oss i EU-projekt bl a pga svårigheter att täcka tillkommande OH-kostnader.
Inom ett område är situationen extra akut: Människa-dator interaktion har för närvarande
enbart 350 tkr i form av en särskild fakultetsresurs till ämnet. Här måste något göras
omedelbart. Det bästa vore att snarast inrätta ett fullt program med professur och
kringresurser. En sådan satsning bör göras samordnat med övrig verksamhet vid universitetet
inom detta område.
Ett allvarligt problem vi arbetar med är den hårda arbetsbelastningen för i stort sett all
personal. För lärare påverkas detta av den låga ersättningen för grundutbildningen inom
dataområdet, och av rekryteringssituationen. Läget för den administrativa personalen
påverkas, förutom av resursbrister, också av det interna sammanslagningsarbetet samt av
ökade krav utifrån på redovisningar mm.
Biblioteksfrågan är också aktuell för oss. Här behövs en stabil långsiktig ökning av resurser
för uppbyggnad av ett referensbibliotek och för elektroniska prenumerationer på tidskrifter.
De senaste två åren har institutionen haft ett extra anslag om 200 KSEK från Biblioteksgrupp
Linné i detta syfte, men osäkerheten om framtida finansiering är otillfredsställande.
BASTU-processen resulterade i en satsning om 2 Mkr per år på High Performance Computing
(HPC) och 1 Mkr per år på numerisk modellering i geovetenskapen. HPC-området finns
särskilt omnämnt som "a matter of University-wide urgency". Senare har rektor valt ut
UPPMAX (Uppsala mångvetenskapliga centrum för avancerad beräkningsvetenskap) som ett
av sina prioriterade forskningsprojekt i den s k BASTU-portföljen (SAUNA V 2002) som
rektor söker externa medel för. Detta är glädjande och nödvändigt (Se t ex ny Teknik 2002/ 20
där sex superdatorcentra beskrivs på två sidor. Uppsala är det enda större universitet i Sverige
som inte finns med, trots att en stor andel av den beräkningsintensiva forskningen i Sverige
bedrivs av grupper i Uppsala). Det är viktigt att BASTU-medlen används så att de ger stöd till
metodutveckling. Där och i kompetensöverföring har institutionen en stor och viktig roll.
I det stora hela fungerar institutionen mycket bra: Våra kurser är mycket eftersökta, liksom
våra examinerade studenter och doktorer. Den högkvalitativa forskningen har också lätt att
attrahera externa medel. Ett tydligt uttryck för kvaliteten i vår verksamhet är högskoleverkets
utvärderingar av grund- och forskarutbildningarna i numerisk analys (2001-2002, del av
utvärderingen i matematik) och datavetenskap (2001), där IT-institutionen i bägge fallen
mycket lovord. Bland rekommendationerna när det gäller förändringar framhålls särskilt i
båda rapporterna att de fasta fakultetsresurserna snarast bör ökas. ”Lärarna på
grundutbildningen bör försäkras mer tid till forskning så att en bättre koppling mellan
forskning och utbildning uppnås” (sid 96 i högskoleverkets rapport, datavetenskap). I
utvärderingen av numerisk analys anser bedömargruppen att det finns skäl för fakulteten att se
över den skevhet i resurssituationen som finns mellan fakultetens ämnen (t ex sid 172). Det är
således inte bara internt inom institutionen vi upplever en brist på fakultetsmedel.
får
5(29)