årsredovisning 2006 - Kalmar kommun

Årsredovisning

Femårsöversikt 

2006 2005 2004 2003 2002 

Folkmängd, den 31/12 61 321 60 924 60 649 60 415 60 066 

Utdebitering* 32:03 32:03 32:03 32:03 31:73 

varav kommunen 21:56 21:56 21:56 21:56 21:56 

Skatteintäkter och generella statsbidrag i mkr 2 355,4 2 218,7 2 058,4 2 018,1 1 940,0 

Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare i kr 38 411 36 418 33 940 33 406 32 298 

Nettokostnader per invånare i kr 37 997 36 146 34 325 33 257 32 198 

Löpande kostnader i procent av skatteintäkter 

och generella statsbidrag (nettokostnadsandel) 98,3 98,4 100,5 98,9 100,3 

Årets resultat i mkr 40,9 34,9 -8,7 21,3 25,0 

Investeringar i mkr (netto) 243,8 121,1 71,2 67,4 78,5 

Pensionsåtaganden i mkr 1 179,4 983,3 948,6 921,9 962,9 

Låneskuld i mkr 47,2 47,2 60,6 82,2 82,9 

Totala tillgångar i mkr 1 833,0 1 579,5 1 505,3 1 511,0 1 517,4 

Eget kapital i mkr 1 080,6 1 039,6 1 004,8 1 013,4 992,1 

Soliditet i procent 59,0 65,8 66,8 67,1 65,4 

Antal årsarbetare 4 184 4 067 3 981 3 949 3 905 

*Utdebitering redovisas exkl kyrkoavgift 

Kalmar kommuns årsredovisning 2006

Innehåll 

Femårsöversikt 2 

Kommunstyrelsens ordförande 4 

Förvaltningsberättelse 

Verksamhetsberättelser från 

kommunens nämnder 

Verksamhetsberättelser från 

koncernens hel- och delägda bolag 

Omvärldsanalys 6 

Måluppfyllelse 8 

Årets viktigaste händelser 10 

Finansiell analys 11 

Investeringsredovisning 18 

Exploateringsredovisning 19 

Framtidsbedömning 20 

Väsentliga personalförhållanden 22 

Kommunens organisation 27 

Kommunstyrelsen – Kommunledningskontoret 28 

Kommunstyrelsen – Fastighets- och inköpskontoret 30 

Hamndirektionen 32 

Samhällsbyggnadsnämnden 34 

Gatu- och parknämnden 38 

Kultur- och fritidsnämnden 40 

Barn- och ungdomsnämnden 44 

Omsorgsnämnden 46 

Socialnämnden 48 

Södermöre kommundelsnämnd 50 

Kalmarhem AB 54 

KIFAB i Kalmar AB 56 

Kalmar Vatten AB 58 

Kalmarsundsregionens Renhållare 60 

Kalmar Slott AB 62 

Destination Kalmar AB 64 

Kalmar Energi Holding AB, koncern 66 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 68 

Kalmar Stufveri AB 70 

Kalmar Familjebad KB 72 

Industriparken i Kalmar AB 74 

Kalmar Science Park 76 

Redovisningsprinciper 78 

Finansiella rapporter, kommunen 

Finansiella rapporter, koncernen 

Tematisk redovisning 

Resultaträkning 81 

Finansieringsanalys 82 

Balansräkning 83 

Noter 84 

Resultaträkning 88 

Finansieringsanalys 89 

Balansräkning 90 

Noter 91 

Jämställdhetsperspektivet 94 

Miljöperspektivet 96 

Barn och unga i hållbar utveckling 100 

Mångfaldsperspektiv – integration 104 

Handikappolitiska programmet 106 

Ordlista 107 


Kommunstyrelsens ordförande 

2006 var ett fantastiskt år! 

Rubriken har verkligen fog för sig. Få verksamhetsår har varit 

så positiva som det år vi nu lämnar bakom oss. Det har varit 

ett år som på många sätt markerade en vändpunkt för Kalmar 

som kommun. Efter tio-femton år av strukturomvandling och 

negativ utveckling så vände det. Detta manifesteras tydligast 

genom invigningen av IKEA under juni månad. Denna etablering 

har inte bara gett arbetstillfällen och öppnat upp för flera 

andra etableringar, IKEA har också inneburit en psykologisk 

pånyttfödelse för vår kommun. Detta manifesterat i ett antal 

undersökningar. 

Låt mig ge några exempel. 

• Swedbank och Företagarnas riksorganisation har mätt optimismen 

i det svenska näringslivet. Näringslivet i Kalmar län 

hamnar i topp. 

• LRF presenterar varje år en lantbruksbarometer. Den senaste 

visade att investeringsviljan i södra Kalmar län var högst i 

landet. 

• NUTEK hade för en tid sedan en kartläggning som visar 

var de mest miljötekniska företagen fanns, i den undersökningen 

hamnar Kalmar i topp tillsammans med Norrbotten. 

• SCB har på Kalmar kommuns uppdrag frågat kommuninvånarna 

om förtroende och syn på den kommunala verksamheten, 

här ligger vi bäst till bland våra jämförelsekommuner. 

Alla dessa resultat och den optimism som nu präglar Kalmar 

och de omgivande kommunerna ger oss ett fantastiskt bra utgångsläge 

inför de kommande åren. 

Som om detta inte vore nog så tecknade Kalmar kommun 

och Fanerdun Group en investeringsöverenskommelse under 

augusti månad. Med detta som grund vill bolaget öppna ett 

grossistcentrum med 1100 utställare, bygga ett hotell och bostäder. 

Satsningen har verkligen satt Kalmar på kartan. Under 

hösten har projektet startat. 

I slutet av april presenterades en överenskommelse med Luftfartsverket 

om att kommunen från och med årsskiftet tar över 

flygplatsen. Detta mot bakgrund av statens bristande intresse att 

utveckla flyget till och från Kalmar. I samband med att överenskommelsen 

skrevs under presenterades en framtidsgrupp med 

uppdrag att studera på vilket sätt flyget till och från Kalmar 

kan utvecklas. Framtidsgruppen leddes av Ronny Nilsson och 

bestod i övrigt av företrädare för näringslivet i regionen. 

I samband med budgeten i juni tog kommunfullmäktige beslutet 

att höja ambitionerna för bostadsbyggandet till minst 500 bostäder 

per år från och med 2007 och framåt. Resurser har avsatts för 

att kunna genomföra målet. Det ska vara bostäder i hela Kalmar 

kommun och för olika behov. Det finns ett direkt samband mellan 

antalet producerade bostäder och befolkningsökning. Under 

de senaste åren har Kalmar relativt sett tappat i förhållande till 

andra kommuner i vår storlek. För att hävda oss som attraktiv boende- 

och etableringsort måste vi minst ha samma befolkningsökning 

som exempelvis Halmstad, Varberg eller Växjö. 

I augusti tog kommunstyrelsens arbetsutskott beslut om att 

sätta igång ett arbete med att utveckla Kvarnholmen som en 

plats för handel och boende. Kvarnholmen är Sveriges kanske 

vackraste stadskärna. Det finns oerhörda förutsättningar att utveckla 

Kvarnholmen ännu mer. Visste ni till exempel att Kvarnholmen 

är den stadsdel i landet som har flest K-märkta hus? 

Vi har en stadsmur runt stora delar av centrum, vi har nordens 

äldsta stadsvapen, vi har varit med i Hansan. Här finns väldigt 

mycket att vara stolt över, här finns massor som kan lyftas fram 

och tydliggöras för att göra Kvarnholmen ännu mer attraktivt 

för såväl invånare som besökare. 

Under året har det också varit fokus på infrastrukturfrågorna. Vi är 

nu överens i sydöstra Sverige om att förskottera en järnvägssatsning 

så att vi kommer ned i under timmen mellan Kalmar – Karlskrona 

och Växjö. Det är viktigt att skapa en gemensam arbetsmarknadsoch 

studeranderegion mellan dessa tre städer i sydost. 


Före sommaren presenterades Kalmarsundskommissionen. 

Den leds av förre miljöministern och Kalmarbon Olof Johansson 

och där ingår experter från länsstyrelsen, LRF, kommunen 

och högskolan. De har till uppgift att ta fram konkreta åtgärder 

för hur kustmiljön ska förbättras. Förebild för arbetet är kustmiljöarbetet 

som bedrivits i Torsås och Mönsterås kommun. Ett 

annat uppdrag var att verka för att Kalmar skulle bli en del 

av ett internationellt havsforskningsinstitut. Dagarna före jul 

presenterades en statlig utredning som innebär att högskolan i 

Kalmar får detta uppdrag med inriktning mot södra Östersjön. 

Äntligen var vi många som sa! Nu måste vi se till att utredningens 

förslag också blir regeringens förslag. 

Vi har nu en väldigt god grund att stå på. För första gången på 

länge kanske vi till och med har bättre förutsättningar än många 

andra kommuner. Jag tänker då dels på den optimism som finns 

och dels på att vi i Kalmar är hyggligt politiskt överens om var 

vi ska som kommun. Så ser det inte ut överallt. Med detta som 

utgångspunkt har vi framför oss ett väldigt spännande år där vi 

förhoppningsvis kan ta ytterligare ett steg framåt. Framåt mot 

en vision som handlar om att erbjuda barn och ungdomar en 

valfrihet att själva kunna avgöra om Kalmar och Kalmarregionen 

är en ort där man vill bo i framtiden. Den valfriheten fanns 

inte här för bara några år sedan. 

Arbetet handlar nu också om att försöka landa expansion, exploateringar 

och etableringar i så stor utsträckning som möjligt. 

Detta för att ge vår kommun chansen att för första gången på 

länge kunna landa lite mjukare i en konjunkturnedgång. På så 

sätt kan vi också påverka öka kommunens intäkter vilket i sig 

ger goda förutsättningar att utveckla välfärden i vår kommun. 

Tillväxt och välfärd är nämligen varandras förutsättningar! 

Johan Persson 

Kommunstyrelsens ordförande 


Omvärldsanalys 


Kommunen påverkas ständigt av förändringar i vår omvärld. 

Vi påverkas av det internationella ekonomiska läget, hur arbetsmarknaden 

ser ut i landet, hur utvecklingen i våra grannkommuner 

och regionen ser ut samt hur näringslivet och arbetsmarknaden 

ser ut i den egna kommunen. I det följande 

beskrivs några av de förutsättningar som på olika sätt påverkar 

kommunens utveckling. 

Samhällsekonomin 

Under hösten 2006 har det i USA skett en avmattning bl.a. på 

bostadsmarknaden och av försäljningen i detaljhandeln. I Europa 

var förväntningarna höga för 2006, men är något lägre för 2007 

då den internationella efterfrågan förväntas minska. I de nordiska 

länderna är tillväxten stark och det finns risk för överhettning i 

Danmark. Utvecklingen i Asien förväntas vara fortsatt hög. De 

s.k. BRIK-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina beräknas 

ha en sammanvägd tillväxt på 8-9 procent per år. 

Det finns vissa riskfaktorer som kan dämpa tillväxten och det 

är bl.a. de redan höga oljepriserna och om dessa stiger ytterligare. 

Detta kan stegra inflationsförväntningarna och därmed 

åtstramning i penningpolitiken. En annan faktor är om avmattningen 

av bostadsmarknaden i USA går än fortare och leder 

till en snabb ökning av hushållssparandet, vilket minskar den 

inhemska efterfrågan. 

Den svenska ekonomin är sedan tidigare beroende av omvärlden 

i och med ökad andel export. Exportens andel av BNP har 

ökat kraftigt de senaste 15 åren. Omvärldsberoendet har inverkan 

på sysselsättningen och lönebildningen i Sverige som i sin 

tur även påverkar den kommunala ekonomin. Efterfrågan på 

världsmarknaden är hög men tros minska något 2007. 

Investeringarna har varit höga de senaste åren tack vare låga räntor, 

god vinstutveckling och högt kapacitetsutnyttjande. Även 

investeringstakten förväntas minska 2007. 

Utvecklingen av BNP var 4,1 procent under 2006, men tros 

mattas av under de kommande åren. 

Konjunkturinstitutet skrev i december 2006 att Sverige är inne 

i en mycket expansiv fas där BNP, arbetskraftsutbud och sysselsättning 

ökar snabbt. Det är den starka tillväxten i omvärlden 

som även driver på den svenska ekonomin. Men även den inhemska 

efterfrågan har ökat snabbt och på bred front. För 2007 

räknar man med nästan fem procent i ökade reala disponibla inkomster 

och det är ökad sysselsättning, måttliga löneökningar, 

låg inflation och skattesänkningar som möjliggör detta. 

I januari 2007 är konjunkturläger fortfarande starkt och företagens 

förväntningar inför kvartal ett visar en fortsatt order- och 

produktionsökning. Men inom exportmarknaden är förväntningarna 

lägre, medan industrisysselsättningen ökar ytterligare 

under perioden. Även inom bygg-, handels- och tjänstesektorn 

förväntas tillväxten öka. 

De senaste åren har inflationen varit låg trots höga energipriser 

och 2006 var UND1X (Riksbankens definierat mått för underliggande 

inflationen) 1,8 procent. Den starka produktivitetstillväxten 

och måttliga löneökningar har varit bidragande till 

detta. SKL gör bedömningen att inflationen kommer att öka 

2007 beroende på ökade indirekta skatter och stigande löner. 

Kommunsektorn 

I Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publikation Ekonomirapporten 

– november 2006 beskrivs den samhällsekonomiska 

utvecklingen samt landstingens och kommunernas 

ekonomiska läge nu och på några års sikt. Bedömningen är att 

de ekonomiska förutsättningarna förväntas bli fortsatt goda de 

närmaste åren. Högre skatteintäkter förklaras främst av en starkare 

sysselsättningsutveckling. 

Under 2005 visade kommunerna på en kraftig resultatförbättring 

och översteg den tumregel på 2 procent av skatter och 

generella bidrag som används för god ekonomisk hushållning. 

Ca 160 kommuner klarade resultatnivån och endast 16 kommuner 

visade på negativt resultat 2005. Det som bidrog till 

förbättringen var ökade intäkter, verksamhetens intäkter, skatter 

och statsbidrag, för kommunerna. Kostnaderna ökade inte 

lika stor omfattning och det är första gången sedan år 2000 

som intäktsökningarna översteg kostnadsökningarna i större 

omfattning. Även under 2006 ökade skatteunderlaget och Ekonomistyrningsverkets 

prognos för 2006 var 4,6 procent. SKL´s 

bedömning var dock lägre 4,2 procent. 

Kommunernas driftskostnader har i genomsnitt ökat med 4,3 

procent per år i löpande priser åren 2000-2005. Den verksamhet 

som ökat mest är verksamheten för funktionshindrade som 

ökade med 8,8 procent per år som är en effekt av lagen om 

stöd och service till funktionshindrade (LSS). Andra verksamheter 

som också ökat är gymnasieskolan och individ- och familjeomsorgen. 

Kostnaderna inom förskoleverksamheten har 

också ökat relativt snabbt och där antalet inskrivna barn har 

ökat i förskolan medan de i familjedaghemmen har minskat. 

Inom vuxenutbildningen, kulturoch fritidsverksamheten och 

ekonomiskt bistånd har däremot kostnaderna minskat. Det har 

även skett en viss minskning inom äldreomsorgen och inom 

affärsverksamheten. 

Efterfrågeökningen är liten beroende på befolkningsutvecklingen 

fram till 2010. Det som kommer att förorsaka kostnadsökningar 

och utökning av verksamheten är statliga reformer, nya 

arbetsmarknadspolitiska åtaganden och LSS. 

Men demografin ställer ändå stora krav på kommunens anpassning 

då det är stora förändringar inom de olika årskullarna. 

Barn i åldern 1-5 år är 8 procent fler 2010 än 2005. I grundskolan 

sker däremot en kraftig minskning de närmaste åren. 

Medan det i gymnasieskolan sker en kraftig ökning fram till 

2008 för att därefter minska. Behoven inom äldreomsorgen 



ökar däremot inte så mycket beroende på demografin. Det som 

kan öka på kostnaderna inom denna verksamhet är förslaget till 

nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre. 

Andra faktorer som kan påverka kostnaderna inom kommunerna 

i framtiden är reformer som diskuterats men ej ännu beslutats eller 

beskrivits mer i detalj. Dessa är barnomsorgspeng, kommunalt 

vårdnadsbidrag, allmän förskola för treåringar och utvecklingen 

av gymnasieskolan. Fr.o.m. januari 2007 införs EU:s arbetstidsdirektiv 

vilken förmodligen kommer att få stora konsekvenser för 

personalbemanningen i den kommunala verksamheten. 

Befolkning 

Kalmar kommun har under flera år ökat sin befolkning. Så även 

2006. Kalmar kommuns befolkning ökade under 2006 med 

397 personer och uppgick vid årsskiftet till 61321 personer. 

Detta ger en ökning med 0,7 %. 

äldre 17,4 % av kommunens befolkning. Rörligheten är högst i 

de unga åldrarna och inflyttarna är i genomsnitt något yngre än 

de som flyttar ut från kommunen. 

Förvärvsarbetande Kalmarbor 

Siffrorna avser 2005. 

Antalet förvärvsarbetande Kalmarbor med bostad i kommunen 

(16-w år) uppgick den 31 december 2005 till 28304 personer 

vilket motsvarar 46 % av kommunens befolkning. 22035 personer 

i åldern 16-w år var inte förvärvsarbetande vilket motsvarar 

36 % av befolkningen i kommunen. Barn och ungdomar i 

åldern 0-15 år utgör 17 % av kommunens befolkning. 

Störst andel förvärvsarbetande återfinns inom vård och omsorg 

med 19 % av den förvärvsarbetande befolkningen. Därefter 

kommer handel och kommunikationer (19 %) följt av tillverkning 

och utvinning med 14 % av den förvärvsarbetande befolkningen 

2006 2005 

Folkmängd 61321 60924 

Folkökning 397 275 

Födda 654 631 

Döda 613 595 

Födelseöverskott 41 36 

Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (RAMS) 

efter region, näringsgren SNI 2002 och tid. 

Näringsgren okänd 1 % 

Jord och skog 2 % 

Inflyttning 3737 3617 

Utflyttning 3384 3380 

Flyttningsöverskott 353 237 

därav gentemot utlandet 299 188 

Justeringar 3 2 

Hälso- och 

sjukvård 19 % 

Tillverkningsindustri 14 % 

Energi, vatten och avfall 1 % 

Byggindustri 6 % 

Forskning och 

utveckling 13 % 

Folkökningen beror till största delen på det positiva flyttnettot 

på 353 personer. Flyttningarna gentemot det egna länet gav 

ett nettotillskott på 67 personer medan flyttningarna gentemot 

övriga Sverige gav ett minus på 13 personer. Gentemot utlandet 

hade vi ett nettotillskott på 299 personer. Under 2006 föddes 

det 654 barn i Kalmar kommun vilket är fler än föregående år. 

Samtidigt dog 613 personer vilket även det var fler än 2005. 

Födelseöverskottet 2006 var 41 personer. Kalmar kommuns befolkning 

utgör 0,7 % av rikets befolkning. 

Åldersfördelning 

Om åldersfördelningen i Kalmar relateras till landet i sin helhet 

är åldersgruppen 0-15 år något mindre än riksgenomsnittet (- 

1,3%), åldersgruppen 16-64 är något högre än riksgenomsnittet 

(+1,3%) och gruppen 65 år och äldre som riksgenomsnittet 

(+-0%). 

Åldersgruppen 0-15 år utgör 17,1 % av kommunens befolkning, 

åldersgruppen 16-64 år 65,5 % och gruppen 65 år och 

Offentlig 

förvaltning 6 % 

Finans, media och 

företagstjänster 11 % 

Personliga och 

kulturella tjänster 7 % 

Handel och 

kommunikationer 19 % 

Pendling 

29584 personer hade sin arbetsplats i kommunen 2005. 5440 

Kalmarbor pendlade till arbete i annan kommun och 6720 boende 

i andra kommuner pendlade till arbete i Kalmar kommun. 

Det gav oss ett nettotillskott om 1280 personer. Mörbylånga 

svarade för den absolut största inpendlingen med 2200 personer. 

Nybro är den kommun dit flest Kalmarbor (1086 stycken) 

pendlar för att arbeta. Men hela 38 % av utpendlarna arbetade 

utanför länets gränser – och då i första hand i Stockholms-, 

Kronobergs- och Skåne län. 


Måluppfyllelse 


Kommunen 

Kommunen uppfyller även 2006 balanskravet. Kommunallagen 

stadgar att kommuner ska ha en långsiktigt god ekonomisk hushållning. 

Detta definieras närmast på så sätt att intäkterna måste 

överstiga kostnaderna. Om synnerliga skäl finns så kan justering 

göras. Om kommunen redovisar underskott ska motsvarande belopp 

återföras senast det tredje året efter bokslutsåret. 

Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans 

(KL 8 kap.4§) ger följande resultat; 

2006 

Årets resultat enligt resultaträkningen 40,9 

avgår: samtliga realisationsvinster -3,3 

Synnerliga skäl enl KL 8 kap. 4§ 

- uppskrivning av finansiella placeringar KLP 

+ nedskrivning av finansiella placeringar KLP 

Justerat resultat 37,6 

Bokslutet visar ett justerat resultat på 37,6 mkr vilket nu täcker 

kravet på återställande av det samlade resultatet, – 23,4 mkr, 

från 2000-2005 års bokslut. Det ackumulerade resultatet är nu 

14,2 mkr. 

Det finansiella målet om 98 procent nettokostnadsandel som 

beslutades i budget 2003-2005 har inte uppfyllts 2006. Nettokostnadsandelen 

för 2006 uppgår till 98,3 procent - vilket 

motsvarar ett för lågt resultat för 2006 med ca 6 mkr. 

Det andra finansiella målet om 100 procent självfinansieringsgrad 

av investeringarna är ej heller uppfyllt 2006. Självfinansieringsgraden 

för 2006 uppgår till 48,4 procent. Investeringsvolymen 

2006 och åren framåt är ovanligt höga på grund av 

det höga investeringsbehovet i nya förskolor, infrastruktur och 

idrottssatsningar. 

De mätningar och utvärderingar som genomförts visar att den 

kommunala verksamheten över lag håller god kvalitet. 

Under hösten 2006 genomfördes en medborgarundersökning. 

Den visade att invånarna över lag var mycket nöjda med Kalmar 

som kommun att leva i. Faktorer som bedöms som bättre än 

genomsnittet är utbildningsmöjligheter, kommersiellt utbud, 

fritid, miljö och kommunikationer. De svagheter som kom 

fram var att det fanns för få arbetstillfällen och bostäder och att 

tryggheten var lite sämre än i andra kommuner som ingick i undersökningen. 

Våra verksamheter fick överlag goda omdömen. 

I Barn- och ungdomsnämndens kvalitetsredovisning 2006 bedöms 

måluppfyllelsen som god. Av eleverna som lämnade skolan med 

slutbetyg i juni var 93,6 procent behöriga och togs in på gymnasieskolan. 

Andelen var högre än föregående läsår och låg över på rikssnittet. 

82 procent av eleverna hade nått målen i samtliga ämnen. I 

jämförelse med riket var detta 6 procentenheter högre. 

I den senaste mätningen av äldreomsorgsverksamheten, kvalitetsbarometern 

våren 2005, fick Kalmar kommun omdömen 

motsvarande god kvalitet av brukarna. Dock är marginalen 

mindre till referensvärdet tveksam kvalitet mindre än tidigare. 

Områden där omsorgstagarna upplever tveksam kvalitet är personkontinuitet, 

möjlighet att påverka hjälpens utförande, personalens 

tid för att samtal/prata och utbudet på aktiviteter. Områden 

där mycket god eller god kvalitet uppnås är att personalen 

är ärlig och pålitlig, bemötande från personal och handläggare, 

personalens kunskap och kompetens, sjukvårdande insatser, att 

personalen passar tiden och helhetsomdömet om hjälpinsatserna. 

Nästa mätning planeras att göras under 2008. 

Koncernen 

En väsentlig del av Kalmar kommuns verksamhet bedrivs i 

andra former än via kommunala nämnder och förvaltningar. 

För att få en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang 

är det angeläget att tillämpa ett koncerntänkande och 

redovisa koncernens finansiella resultat och ställning. 

Kalmar kommun bedriver verksamhet i förvaltnings- och bolagsform. 

I koncernen Kalmar kommun ingår, förutom kommunen, 

22 hel- och delägda aktiebolag, tre kommunalförbund, 

tre kommanditbolag samt två handelsbolag. 

Kalmar kommun har därutöver intressen i Kalmar Läns Trafik 

(KLT), Rockneby Byggnadsförening, Södra Skogsägarna, 

Sustainable Sweden AB, Kalmar Träterminal AB, Kalmar Läns 

Pensionskapitalförvaltning AB (KLP), IUC Kalmar AB, Kommentus 

och HSB. 

Ägardirektiven för kommunala bolag har antagits av kommunfullmäktige 

2005-03-29. I dessa ingår att det i bolagens årsredovisningar 

tydligt ska framgå hur bolagen uppfyllt ägardirektiven. 

I ägardirektiven ingår i övrigt bland annat följande: 

• Bolagen ska bereda kommunfullmäktige möjlighet att ta 

ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av 

principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 

• Bolagens ekonomiska planering och redovisning ska vara 

sådan att den kan samordnas med kommunens. Bolagen ska 

rapportera i enlighet med instruktioner från kommunen för 

att uppfylla bestämmelserna om sammanställd redovisning i 

lagen om kommunal redovisning. 

Samtliga bolags ekonomiska planering och redovisning har 

kunnat samordnas med kommunens. 

• Kommunens nämnder och de kommunala bolagen ska ha 

en gemensam personal- och lönepolitik. Det innebär bl.a. 



att styrelserna för bolagen ska uppdra åt kommunstyrelsens 

personaldelegation att företräda bolagen när det gäller förhandlingar 

om kollektivavtal och tillämpning av dessa samt 

i frågor som rör de verkställande direktörernas anställningsoch 

lönevillkor. 

Kommunens regler för representation ska gälla även för de 

kommunala bolagen. 

• Bolagen ska medverka i den fysiska planeringen och i miljöoch 

naturresursplaneringen. 

• Samordning av de administrativa systemen bör också ske för 

att underlätta utbyte av information och att kommunen utåt 

visar upp ett enhetligt ansikte. 

• De kommunägda bolagen ska vara självbärande. Något 

tillskott av kommunala pengar lämnas normalt inte för 

investeringar eller driftskostnader. Normalt ställs också ett 

avkastningskrav på det av kommunen investerade kapitalet. 

Kalmar Kommunbolag AB ska ge avkastning på 975 

tkr, detta innebär att avkastningskravet motsvarar 7,5 % 

på aktiekapitalet i Kalmarhem AB och Kalmar Vatten AB. 

Däremot har KIFAB i Kalmar AB under året undantagits 

från detta avkastningskrav. 

Ljusfestival 

Kalmar Slott AB har utöver 400 tkr i näringsbidrag fått ett 

tillfälligt utökat näringsbidrag med 650 tkr per år 2006- 

2007. Bolaget ska använda 400 tkr för fortsatt utveckling av 

verksamheten och 250 tkr för en treårig försöksverksamhet 

med riktad marknadsföring i samverkan med Destination 

Kalmar AB och Kalmarturism AB. Näringsbidraget till 

Kalmar Slott AB uppgick därmed till 1 050 tkr under 2006. 

Destination Kalmar AB har under året fått ersättning för utförda 

tjänster med 7 473 tkr. Köp av tjänster avser den verksamhet 

som bedrivs i Destination Kalmar och dotterbolaget 

Kalmarturism AB där de i samverkan med Kalmar kommun 

och näringslivet ska utveckla, profilera och marknadsföra 

Kalmar som besöksmål. 

Kalmar Energi Holding AB är en renodlad energikoncern som 

till lika delar ägs av kommunen och E.ON Nord Sverige AB. 

På bolagsstämman 2006 beslutades det om utdelning till ägarna 

med 30 mkr, varav kommunen erhöll 15 mkr. 


Årets viktigaste händelser 


Kommunen 

Avgörande för en kommuns utveckling är att det finns arbetstillfällen 

i kommunen. De negativa konsekvenserna för en kommun 

vid vikande sysselsättning är väsentliga. Det är därför glädjande 

att årsmedeltalet öppet arbetslösa har minskat från 4,4 

procent till 3,9 procent mellan 2005 och 2006. Antalet hushåll 

som är beroende av försörjningsstöd har också minskat. Under 

2006 är minskningen 9 procent, från 1 418 hushåll till 1 291 

hushåll. 

Näringslivet har också utvecklats positivt – antalet företag har 

ökat med 77 stycken under 2006. IKEA.s etablering i kommunen 

innebär att Kalmars position som regional handelsstad 

förstärkts kraftigt och ett helt nytt handelsområde kommer att 

etableras. 

En annan positiv händelse i kommunen under 2006 är avtalet 

som slöts med Faner Dun Group om upplåtande av mark till 

byggandet av ett 70 000 kvadratmeter stort handelscentrum vid 

Snurrom. I projektet ingår även bostäder, hotell och logistikfunktioner. 

Vid årsskiftet 2006/2007 övertog kommunen Kalmar flygplats 

av Luftfartsverket och bolaget Kalmar Airport bildades. 

Allt detta ökar möjligheten att nå våra mål ”Kalmar 70 000 

invånare 2014” och ”Kalmar – Sveriges bästa handelstad”. 

Koncernen 

I augusti 2006 uttalade fullmäktige att Kalmar kommun ska 

se över sin totala bolagsstruktur och samla alla helägda bolag 

som dotterbolag under Kalmar kommunbolag AB. Detta har 

genomförts genom att kommunen gjort nyemissioner i Kalmar 

kommunbolag AB motsvarande det bokförda värdet av aktierna/andelarna 

i Kalmar Slott AB, Kalmar Familjebad AB och KB 

samt Destination Kalmar AB. Därefter har Kalmar kommunbolag 

AB köpt aktierna/andelarna av kommunen för samma 

summor. 

utbyggnader i IKEA-området med ledningsnät, dagvattenledningar 

och dammar. VA-saneringsarbetena i Kalmarsundsparken 

och i delar av Lindsdal har återupptagits. Bolaget har även 

under året förvärvat KLS reningsverk. 

Från och med den 1 april 2006 övertog Kalmar Energi koncernen 

genom bolaget Kalmar Energi Värme AB energicentralen 

på Kährs anläggning i Nybro. Anläggningen har tidigare arrenderats 

från E.ON. 

Efterfrågan på Kalmarhem AB:s lägenheter har under året varit 

god. Man kan konstatera att omflyttningsfrekvensen sjunkit 

från cirka 26% till 22%. Stamrenoveringsprogrammet har 

fortsatt enligt plan med fastigheten Bergkristallen 1. Beslutade 

investeringar i kv Rubinen och Vasallparken samt i Ljungbyholm 

kommer att genomföras, men för framtida investeringar 

är förutsättningarna i dagsläget oklara till följd av under året 

tillkomna beslut rörande borttagandet av investeringsbidrag 

och halverade räntebidrag. 

Under året bildades det helägda dotterbolaget Kalmar Airport 

AB som vid årsskiftet 2006/2007 tog över anläggningar och 

drift av Kalmar flygplats från Luftfartsverket. Som lokalt ägd 

flygplats räknar man med att kunna utveckla verksamheten för 

ett på regionen positivt sätt. 

I Salvestaden i Kalmar AB beslutade man, på underlag av delårsbokslutet 

som visade att det egna kapitalet var förbrukat till 

följd av ett kraftigt negativt resultat, att upprätta kontrollbalansräkning. 

Ägarna, med Kalmar kommun i spetsen, beräknar 

att återställa aktiekapitalet senast i april 2007. 

Inom Kalmarsunds Gymnasieförbund lades mycket arbete ned 

på att möta de förändringar som beslutet att reformera gymnasieskolan 

från och med hösten 2007 innebar. Efter regeringsskiftet 

kom beskedet att reformeringen avbryts i sin helhet och 

nya direktiv förväntas framöver. Under året har man haft en 

fortsatt god tillströmning av elever som grundlagt ett positivt 

resultat. 

Den 1 januari 2006 bildades kommunalförbundet Kalmarsundsregionens 

Renhållare tillsammans med Nybro, Mörbylånga 

och Torsås kommuner. Organisatoriskt innebar beslutet 

att Kalmar Vatten & Renhållning AB:s renhållningsverksamhet 

och dess personal överfördes till det nya förbundet. Slutansvaret 

för gamla deponier på Moskogen hamnade hos kommunen 

från och med 2006. Under året har förbundet inte haft egna 

mål utan fungerat som ett administrativt organ för respektive 

medlemskommuns avfallssystem. 

För Kalmar Vatten & Renhållning AB innebar bildandet av 

kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare och en 

renodling av verksamheten att bolaget bytte namn till Kalmar 

Vatten AB. VA-verksamheten har genomförts med omfattande 

10 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Finansiell analys 

Analysmetod 

För att beskriva kommunens finansiella situation används den 

så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter som är 

viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är: 

Resultat – vilken balans har kommunen haft över sina 

intäkter och kostnader under året och över tiden? 

Kapacitet – vilken kapacitet har kommunen att möta 

finansiella svårigheter på lång sikt? 

Risk – föreligger någon risk som kan påverka kommunens 

resultat och kapacitet? 

Kontroll – vilken kontroll har kommunen över den 

ekonomiska utvecklingen? 

Resultat – kapacitet 

Kommunen 

Årets resultat 

Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det 

löpande resultatet. Vad gäller resultatet före extraordinära poster 

så har det under perioden förbättrats från -5,5 mkr 2002 till 

ett positivt resultat på 40,9 mkr 2006. 

central pott för löne- och kostnadsökningar och jämförelsestörande 

poster avviker med sammanlagt +11,0 mkr och skatteintäkter 

och generella statsbidrag avviker med +28,3 mkr. Värdet 

av placerade pensionsmedel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning 

AB uppgick i bokslutet 2005 till 50,0 mkr som var 

anskaffningsvärdet. I bokslutet 2006 uppgick marknadsvärdet 

på placerade pensionsmedel till 63,4 mkr. Övriga finansiella 

kostnader och intäkter avviker med +1,5 mkr. 

Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 

(nettokostnadsandel) 

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning 

är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. 

Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor andel 

olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk 

av skatteintäkter och generella statsbidrag. På lång sikt räcker 

det inte att intäkterna och kostnaderna är lika stora, utan minst 

2 procent av de löpande intäkterna bör finnas kvar för att finansiera 

årets nettoinvesteringar med. Det innebär att de löpande 

kostnaderna över en längre period inte bör ta mer än 98 procent 

av de löpande intäkterna. 

Av tabellen nedan framgår att verksamheten exklusive avskrivningar, 

jämförelsestörande intäkter och finansnetto tog i anspråk 

96,2 procent av skatteintäkterna och statsbidragen 2006. 

Avskrivningarnas andel var 3,4 procent, jämförelsestörande 

intäkter –0,7 procent och finansnettot –0,7 procent. Nyckeltalet 

har förbättrats med 0,1 procentenheter 2006. Främst är det 

jämförelsestörande intäkter som förändrats. 

2002 2003 2004 2005 2006 

Årets resultat (mkr) 25,0 21,3 -8,7 34,9 40,9 

Resultat före EO -5,5 21,3 -8,7 34,9 40,9 

Årets resultat/skatteintäkter (%) 1,3 1,1 -0,4 1,5 1,7 

Resultat före EO/skatteintäkter (%) -0,3 1,1 -0,4 1,5 1,7 

% 2002 2003 2004 2005 2006 

Verksamhetens nettokostnader 96,2 96,1 97,7 96,0 96,2 

Jämförelsestörande poster -0,3 -0,4 -0,2 -0,1 -0,7 

Avskrivningar 3,8 3,8 3,7 3,4 3,4 

Finansnetto 0,6 -0,6 -0,7 -0,9 -0,7 

Summa löpande kostnader 100,3 98,9 100,5 98,4 98,3 

Årets resultat uppgår till 40,9 mkr för kommunen, vilket är en 

förbättring jämfört med bokslutet 2005 på 6 mkr. Jämfört med 

budget avviker resultatet med +16,5 mkr. 

Efter mars visade den samlade uppföljningen en bokslutsprognos 

på +3,6 mkr, efter juni på +2,4 mkr, delårsrapporten efter 

augusti visade på +24,6 mkr och budgetuppföljningen efter oktober 

visade en prognos på +38,9 mkr. 

Verksamhetens nettokostnader har sedan uppföljningen i oktober 

förändrats med -2,6 mkr, skatteintäkterna med -0,7 mkr 

och finansnettot med +0,4 mkr. Nämndernas nettokostnader 

har försämrats med 3,6 mkr. 

Trots förbättringen av nyckeltalet behöver kommunens balans 

mellan intäkter och kostnader stärkas ytterligare. Den andel som 

i första hand behöver förbättras är verksamhetens nettokostnader 

och då med ca 1,0 procentenheter. Detta är nödvändigt för 

att lyckas med den finansiella målsättningen. Kommunen har 

i budget för 2003-2005 beslutat att nettokostnadsandelen inte 

ska överstiga 98 procent. Detta innebär ett resultat på ca 46 

mkr för 2006 och ger kommunen ett bättre handlingsutrymme 

att möta oförutsedda händelser och ändrade förutsättningar. 

Resultatnivån ger också förutsättningar för att klara kommunens 

”normalnivå” av investeringar utan lånefinansiering. 

Jämfört med den av kommunfullmäktige reviderade budgeten 

avviker resultatet med +16,5 mkr. Nämndernas nettokostnader 

avviker från budget med -24,2 mkr. Pensioner, internräntor, 

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 11


Nettokostnads- och skatteintäktsökning 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

3,6 % 

5,1 % 

2002 

3,9 % 

4,0 % 

2003 

3,6 % 

Skatteintäktsökning 

2,0 % 

2004 

Investeringsvolym och självfinansieringsgrad 

När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå 

tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 

så att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med 

egna medel. Summan av resultatet före extraordinära kostnader, 

avskrivningar och nyintjänade pensioner utgör det finansiella 

utrymmet för investeringar som kommunen kan göra utan att 

ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. Detta nyckeltal 

benämns självfinansieringsgrad. 

2002 2003 2004 2005 2006 

Investeringsvolym (mkr) 78,5 67,4 71,2 121,1 243,8 

Självfinansieringsgrad (%) 90,8 150,7 97,6 103,7 48,8 

Kommunen investerade under 2006 för drygt 243 mkr. Större 

genomförda investeringar under året är förskolelokaler för 28,8 

mkr, fritidslokaler för 3,4 mkr, skollokaler för 19,4 mkr, arbetslokaler 

för 5,9 mkr, fritidsanläggningar för 3,1 mkr, gator- och 

vägar för 46,9 mkr, produktion av arbets- och bostadsområden 

för 38,0 mkr och markförvärv för 5,9 mkr. 

Årets investeringar har finansierats utan nyupplåning men en 

större belastning på koncernkontokrediten har skett och det 

finansiella målet om 100 procent självfinansiering av investeringar 

är inte uppfyllt. 

Soliditet 

Soliditet är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras. 

Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. 

Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats 

med skatteintäkter. 

Soliditet 2002 2003 2004 2005 2006 

Exkl. pensionsskuld 

intjänad före 1998 (%) 65,4 67,1 66,8 65,8 59,0 

Inkl hela pensionsskulden (%) 6,1 10,4 8,2 8,6 -1,2 

5,8 % 

7,8 % 

2005 

5,8 % 

6,2 % 

2006 

Nettokostndsökning 

Soliditeten, exklusive pensionsskuld intjänad före 1998, uppgick 

år 2006 till 59,0 procent vilket är en försämring med 6,8 

procentenheter från föregående år. Trots årets positiva resultat 

på 40,9 mkr minskar alltså soliditeten vilket beror på tillgångarna 

vid årsskiftet finansierats med ökning av de kortfristiga skulderna. 

Att även ta med pensionsskulden i nyckeltalet speglar 

bättre kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Soliditeten, 

inklusive pensionsskuld intjänad före 1998, har försämrats 

med 9,8 procentenheter till -1,2 procent. 

Risk – kontroll 

Kommunen 

Likviditet 

Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap 

är kassalikviditet (likvida medel + kortfristiga fordringar/ 

kortfristiga skulder). 

Kassalikviditet 2002 2003 2004 2005 2006 

(%) 43,7 45,4 41,2 42,8 38,7 

Kassalikviditeten har försämrats med 5 procentenheter från 

43,7 2002 till 38,7 procent 2006. Orsaken är främst att fordringar, 

placeringar och kassa/bank minskat relativt kortfristiga 

skulder. I budget 2006 beslutades om nya lån på 150 mkr och 

i avvaktan på upphandling av dessa har koncernkontokrediten 

ökat. Trots att kassalikviditeten understiger 100 procent föreligger 

inte några risker på kort sikt. En stor del (107,5 mkr) av 

den kortfristiga skulden utgörs av semesterlöneskuld som inte 

kommer att omsättas under det närmaste året. Exkluderas semesterlöneskulden 

ur beräkningen uppgår nyckeltalet till 47,1 

procent 2006. 

Budgetföljsamhet och prognossäkerhet 

En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning 

är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. 

Mkr 2002 2003 2004 2005 2006 

Budgetavvik årets resultat -13,3 24,4 6,5 3,8 16,5 

Prognos budgetavvik augusti -23,3 -9,1 -26 0,6 10,9 

Nämndernas budgetavvikelse 4,1 11,6 15,5 16,5 -24,2 

Följsamheten mot budget (budgetavvikelse) har försämrats under 

2006. Nämndernas nettokostnader avviker negativt från 

budget. Jämfört med 2002-2005 är detta ett trendbrott. Omsorgsnämnden 

och barnoch ungdomsnämnden står för den 

största försämringen. Att nämnderna fortsättningsvis håller sina 

budgetramar är av stor betydelse för kommunens strävan mot 

en starkare finansiell ställning. 



Nämndernas avvikelser 


Kommunstyrelsen: 

kommunledningskontoret 5,2 2,6 0,2 2,0 3,0 


exploateringsverksamheten 0,2 0,2 -1,5 


gymnasieförbunden 0,0 -1,0 -2,4 -2,4 -3,9 


fastighets- och inköpskontoret 1,6 2,6 3,6 0,3 0,6 


kommunens revisorer 0,0 -0,2 0,0 0,0 0,0 

Hamndirektionen 3,9 2,1 1,8 3,0 3,6 

Samhällsbyggnadsnämnden 0,4 0,6 2,6 1,9 1,5 

Gatu- och parknämnden -3,1 0,4 3,7 -0,9 -5,9 

Kultur- och fritidsnämnden -0,9 -0,7 0,0 0,6 -1,0 

Barn- och ungdomsnämnden 7,3 6,6 9,2 -2,5 -11,9 

Omsorgsnämnden -10,3 1,1 -2,6 13,0 -12,5 

Socialnämnden -1,3 -3,4 -5,1 0,7 3,8 

Södermöre kommundelsnämnd 1,3 0,9 1,7 0,7 0,0 

Summa nämnder 4,1 11,6 12,9 16,5 -24,2 

När det gäller prognoserna under året är det ett område som 

bör stärkas ytterligare för att hålla en god finansiell kontroll över 

kostnader och intäkter under året. 

Pensionsskuld 

I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld 

ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. 

Enligt denna modell ska pensionsförpliktelser intjänade 

från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och 

pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 


Pensionsförpliktelser 962,9 921,9 948,5 983,3 1 179,5 

Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår till 1 179,5 

mkr varav 56,8 mkr redovisas som avsättning i balansräkningen 

och 1 122,7 mkr som ansvarsförbindelse. Detta betyder att ungefär 

95 procent ligger utanför balansräkningen. Utbetalningarna 

hänförliga till denna ansvarsförbindelse uppgår, inklusive 

löneskatt, till ca 50 mkr. Dessa utbetalningar, som belastar resultaträkningen, 

kommer successivt att öka fram till ”toppnoteringen” 

2021. Räknat i fasta priser kommer utbetalningarna att 

öka med ca 23 mkr till cirka 73 mkr. 

Borgensåtagande och koncernens resultat 


Borgensåtaganden 2 244,9 2 294,0 2 288,8 2 307,0 2 399,6 

Koncernresultat 49,3 54,5 13,4 50,6 74,5 

Kommunens borgensåtagande uppgår till 2 399,6 mkr, 39 132 

kr per innevånare. 2 240,7 mkr är beviljade till helägda bolag, 

141,1 mkr till delägda bolag och 17,8 mkr till egnahem och 

småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv. 

Av det totala borgensåtagandet för helägda bolags lån svarar Kalmarhem 

AB för 50,9 procent. En positiv befolkningsutveckling 

och därmed efterfrågan på bostäder är naturligtvis en förutsättning 

för bolagets ekonomi. Under året har i snitt 5 lägenheter 

av totalt 4 892 lägenheter varit outhyrda – en vakansgrad på 0,1 

procent. Omflyttningsfrekvensen exklusive studentlägenheter 

var 21,7 procent, en minskning med 4,1 procentenheter jämfört 

med 2005. Behovet av ytterligare bostäder i Kalmar ökar 

årligen varför detta risktagande på kort och medellång sikt bör 

betecknas som relativt lågt. 

KIFAB i Kalmar AB svarar för 30,1 procent av det totala borgensåtagandet 

för helägda bolags lån. Som fastighetsbolag är 

KIFAB beroende av ett gynnsamt företagsklimat och hyresgästernas 

förmåga att överleva på en konkurrensutsatt marknad. 

Lokalytan som KIFAB idag hyr ut är 126 806 kvadratmeter och 

fördelas på 36 procent industrilokaler, 30 procent kontorslokaler, 

19 procent högskolelokaler, 10 procent speciallokaler och 5 

procent lager/garage. Vakansgraden i snitt under 2006 var 2,6 

procent. Marknadsrisken för kommunen måste betecknas som 

högre än det för Kalmarhem AB. 

Sammanfattande kommentar 

Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig 

finansiellt och hur utvecklingen över tiden ser ut. Genom analys 

av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll 

identifieras finansiella problem och visar om kommunen har 

god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att 

kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver 

vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. 

Trots kommunens positiva resultat för 2006 har samtliga nyckeltal 

utom nettokostnadsandelen försämrats under året. Det 

viktigaste nyckeltalet är nettokostnadsandelen (olika kostnaders 

andel av skatteintäkter och generella statsbidrag) och då verksamhetens 

nettokostnader. Nyckeltalet, i denna del, har under 

2006 försämrats med 0,2 procentenheter och uppgår till 96,2 

procent. Andelen verksamhetens nettokostnader måste dock 

minskas med ca 1,0 procentenheter för att uppfylla den finansiella 

målsättningen om en resultatnivå på ca 50 mkr för de 

närmast kommande åren. 

För att säkerställa att det långsiktiga finansiella utrymmet förstärks 

krävs att kommande investeringar självfinansieras. Summan 

av resultatet, avskrivningar och nyintjänade pensioner 

utgör det finansiella utrymme för investeringar som kan göras 

utan att ta upp nya lån eller minska den befintliga likviditeten. 

Årets investeringar har inte självfinansierats. 

Nämndernas förmåga att hålla sin budget har de senaste åren 

försämrats. Det är negativt och får inte fortsätta. För att hålla 

en god finansiell kontroll över kostnader och intäkter är det 

viktigt att det finns en god säkerhet i de prognoser som görs 

under året. 



Resultat - kapacitet 

Koncernen 

Årets resultat 

Resultatet efter extraordinära poster och skatt uppgick till 70,1 

mkr (50,6 mkr), vilket är 19,5 mkr bättre än 2005. Resultatförbättringen 

beror bland annat på att kommunen gör ett resultat 

som är 6 mkr bättre än föregående år. 

Kalmar Energikoncernen fortsätter att visa goda resultat, 59 

mkr. Resultatet är 11 mkr lägre än 2005 och något under det 

planerade, vilket främst beror på den kalla inledningen av året. 

Värmerörelsen har till följd av kylan fått använda mer dyrare 

bränslen såsom el och olja då kapaciteten med biobränsleproduktion 

inte räckte till. Elnätsverksamheten visar ett gott utfall 

och har överträffat budget för året. Marknadspriserna på el har 

varierat kraftigt under året med en fördubbling under sommaren 

och sedan en kraftig tillbakagång under hösten. 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

20,6 

2,4 

Årets resultat, mkr 

49,3 

54,5 

13,4 

50,6 

70,1 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

KIFAB:s resultat efter finansiella poster var 7,3 (7,1) mkr. Bolagets 

soliditet har därmed ökat från 6,9% till 7,7%. Resultatet 

har möjliggjorts bland annat tack vare en fortsatt låg vakansgrad, 

2,6%. 

Kalmarhems resultat om cirka 1 mkr har påverkats av att ökningen 

av hyresintäkterna uteblev under året. För att kompensera 

detta och för ökade kostnader till följd av höjda taxor har 

man fått skära ned på underhållskostnaderna med 6,7 mkr. 

Räntenettokostnaden ökade med 2,6 mkr och är ett resultat av 

de höjda styrräntorna under året. 

Kalmar Vatten AB:s resultat uppgår till 6,6 mkr inklusive en 

reavinst på 6,1 mkr vid avyttring av renhållningstillgångar och 

en avfallskvarn. Omsättningen uppgick till 113,1 mkr vilket var 

en ökning främst beroende på högre VA-anslutningsavgifter. 

Kalmarsunds Gymnasieförbunds resultat uppgår till 18,7 mkr 

och jämfört med budget avviker resultatet med 17,2 mkr och 

det beror huvudsakligen på överskott av eleversättning från och 

till andra kommuner. Efter årets resultat har förbundet ett positivt 

eget kapital på 32,2 mkr och en god likviditetssituation. 

Kalmar Familjebads resultat visar -0,6 mkr och det beror till 

stor del på minskade intäkter. Kostnaderna har blivit högre 

jämfört med budget, energikostnaderna har också ökat avsevärt 

under året med 161 tkr. 

Kalmar Slotts resultat visar ett överskott på 119 tkr. En hög 

kostnadsmedvetenhet, nedskärningar av de rörliga kostnaderna 

samt stärkt efterfrågan på konferenser och gästabud har bidragit 

till det positiva resultatet. Den varma sommaren innebar dock 

färre besökare och därmed lägre intäkter. Besökarantalet uppgick 

vid årets slut till cirka 83 000 personer, vilket innebär en 

minskning med cirka 14 000 (14%) jämfört med föregående år. 

Entréintäkterna minskade med 453 tkr. 

Destination Kalmar koncernen redovisar en förlust för 2006 

med -0,8 mkr och orsakerna till detta är resultatet i Salvestaden 

i Kalmar AB som redovisar en förlust om knappa 2,4 mkr. Orsaken 

är främst att besökarantalet uppgick till cirka två tredjedelar 

av det budgeterade. Driftskostnaderna har inte kunnat reduceras 

i motsvarande grad. I moderbolaget Destination Kalmar AB 

redovisar en vinst på 0,3 mkr som kan härledas till minskade 

personalkostnader under året. Kalmarturism AB redovisar en 

vinst på 0,1 mkr och anledningen är främst ökade intäkter i 

butiksförsäljningen och logiförmedlingen samt minskade kostnader 

för personal och trycksaksproduktion. 

Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt för bolagen framgår 

nedan. Siffrorna avser det totala resultatet d v s ej kommunens 

ägda andel. 

Årets resultat, mkr 2004 2005 2006 

Kalmar kommun -8,7 34,9 40,9 

Kalmarhem AB 2,8 1,9 1,0 

Kalmar Vatten AB 0,2 0,2 12,8 

KIFAB i Kalmar AB 3,8 -3,6 3,9 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 1,9 9,1 18,7 

Kalmarsundsregionens Renhållare 3,3 

Kalmar Energi Holding AB, koncern 49,3 49,6 42,7 

Naturbruksgymnasierna i Kalmar län 5,1 4,8 -27,2 

Kalmar Stufveri AB 0,4 0,6 0,9 

Kalmar Science Park AB -0,2 0,1 -0,1 

Destination Kalmar AB, koncern -0,2 -1,6 -0,8 

Kalmar Slott AB -0,5 0,2 0,1 

Kalmar Familjebad AB o KB -1,9 -1,6 -0,6 

Industriparken i Kalmar AB -3,5 

Den totala koncernomsättningen, uttryckt i verksamhetens intäkter 

inklusive skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, 

uppgick till 3 760 mkr, vilket är en ökning med 231 mkr 

jämfört med 2005. Av den totala omsättningen hänför sig 69 

% till kommunen och 31 % till bolagen. Det är framförallt 

kommunen, Kalmarsunds Gymnasieförbund och Kalmar Energikoncernen 

som ökat omsättningen 2006. 



Kalmar Vatten 

3% 

Kalmarhem 

6% 

Gymnasieförbundet 

8% 

KIFAB 

2% 

Omsättning 

Kalmar Energi - 

koncernen 

8% 

Övriga 

4% 

Kommun 

69% 

Nettoinvesteringar 

Under året investerade koncernen för totalt 610,2 (342,1) 

mkr och försäljning av anläggningstillgångar gjordes med 95,6 

(11,5) mkr. Den största investeringsvolymen stod Kalmar kommun 

för med 285,9 mkr. 

Kalmarhem har under året investerat för 69,9 mkr och de största 

projekten är stamrenoveringen i Bergkristallen 1 och 2, samt 

stamrenoveringen i kvarteret Marmorn/Porfyren. Flera investeringar 

har blivit skjutna på framtiden då detaljplanerna inte är 

lösta, såsom för Lunden/Gläntan. 

Kalmar Vatten AB har investerat för 39,8 mkr och bland de 

större investeringarna kan nämnas dubblering av råvattenledning, 

VA-ledningar i IKEA-området och till Hossmo-Åviken, 

samt köpet av KLS reningsverk. 

KIFAB i Kalmar AB har under året investerat för 65,3 (30,2) 

mkr vilket är en ökning med 35,1 mkr mot föregående år. Stora 

investeringar har gjorts i Norrgård 1 där delar omvandlats till 

moderna och ändamålsenliga högskolelokaler. Bland investeringar 

i industrifastigheter märks främst Plåten 9 med Motoman 

Robotics som hyresgäst, samt Muttern 12 med Trelleborg 

Rubore som hyresgäst där omfattande ombyggnationer skett. 

Soliditet 

Soliditeten visar koncernens långsiktiga betalningsförmåga. Det 

vill säga hur stor del av balansomslutningen som har finansierats 

med eget kapital (aktiekapital och ackumulerade vinster). 

Soliditeten påverkas med andra ord av en förändrad balansomslutning 

och ett förändrat resultat. Soliditeten för koncernen 

har under 2006 minskat från 27,4 till 26,2 %. En hög soliditet 

innebär att handlingsfriheten ökar såväl som förmågan att hantera 

svängningar i resultatutvecklingen. 

% 

28,5 

28,0 

27,5 

27,0 

26,5 

26,0 

25,5 

25,0 

24,5 

24,0 

28,1 

25,8 

Soliditet 

25,5 

Skuldsättningsgrad 

Den del av koncernens totala tillgångar som finansieras med 

främmande kapital benämns skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden 

ingår avsättningsgrad, långfristig skuldsättningsgrad 

och kortfristig skuldsättningsgrad. Koncernens skuldsättningsgrad 

har ökat från 72,6 till 73,8 %. Ökningen beror 

framförallt på att de långfristiga skulderna har ökat hos Kalmar 

Vatten AB med 51,9 mkr, Kalmar Energikoncernen med 60,8 

mkr, Kalmarhem har ökat med 32,8 mkr och även KIFAB har 

ökat med 48,7 mkr. Totalt har de långfristiga skulderna ökat 

med 180,7 mkr från 2 631,8 till 2 812,5 mkr. 

27,0 

Långfristiga skulder 

27,1 

27,4 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

26,2 

Kalmar Energikoncernen har under året totalt investerat för ca 

194 mkr. Inom nätverksamheten investerades det för 27 mkr, 

varav 16 mkr i en ombyggnad av ställverket vid huvudstation 

1 på Lindölundsgatan. Inom affärsområde värme investerades 

det under året för 167 mkr, varav 134 mkr avser förvärvet av 

energicentralen på Kährs anläggning i Nybro och cirka 20 mkr 

avser utbyggnad av distributionsnätet. 

Kalmar Energi - 

koncernen 

3% 

KIFAB 

26% 

Övriga 

9% 

Kalmar Vatten AB 

7% 

Kommun 

2% 

Kalmarhem 

53% 

Mkr 

700,0 

600,0 

500,0 

400,0 

300,0 

200,0 

100,0 

0,0 

Nettoinvesteringar 

610,2 

472,2 

353,7 

330,6 

296,1 

176,4 

103,0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Risk – kontroll 

Koncernen 

Betalningsförmåga på kort sikt 

Genom det gemensamma koncernkontot, där likviditetsflödena 

samordnas och koncernkontokrediten ger möjligheter till förmånlig 

finansiering av korta rörelsekrediter. Det finns genom 

denna finansiella konstruktion normalt sett alltid möjlighet att 

möta periodvisa underskott för respektive bolag. 



Rörelsekapitalet, dvs. omsättningstillgångar minskat med de 

kortfristiga skulderna, var vid årsskiftet negativt och uppgick 

till - 325,2 mkr (- 219,2 mkr), en försämring med 106,0 mkr. 

Detta beror i huvudsak på att kommunens rörelsekapital har 

minskat med 126,2 mkr. 

Ränterisk – finansnetto 

Det negativa finansnettot har ökat med 8,8 mkr under året till 

96,8 mkr. De finansiella kostnaderna är i princip oförändrade 

samtidigt som de finansiella intäkterna minskat med 8,9 mkr, 

varav 7 mkr i kommunen. 

Finansnetto, mkr 

Prognossäkerhet 

Resultat efter finansnetto, mkr Prognos Bokslut 

helår 2006 

Kalmar kommun 24,6 40,9 

Kalmarhem AB 0,6 1,4 

Kalmar Vatten AB 9,0 6,6 

KIFAB i Kalmar AB 3,9 3,9 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 1,5 18,7 

Kalmarsundsregionens Renhållare 0,0 3,3 

Kalmar Energi Holding AB, koncern 59,0 60,2 

Naturbruksgymnasierna i Kalmar län -28,5 -27,2 

Kalmar Stufveri AB 0,6 1,4 

Destination Kalmar AB, koncern -1,7 -1,9 

Kalmar Slott AB 0,2 0,1 

Kalmar Familjebad AB o KB -0,6 -0,6 

0 

-20 

-40 

-60 

-80 

-100 

-120 

-140 

-160 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

-88,0 

-113,5 -117,1 -113,8 -105,4 -96,8 

-140,6 

Prognossäkerhet 

I tabellen nedan anges prognos för helårsresultat i delårsrapporten 

och resultat i bokslut 2006. Siffrorna i tabellen visar bolagens 

totala resultat efter finansnetto. 

Kalmar Vatten AB:s avvikelse mellan prognos och bokslut beror 

i huvudsak på att bolaget har haft ökade underhålls- och elkostnader 

gentemot budget, totalt 7 mkr. På intäktssidan märks en 

reavinst på 6,1 msek. Bolagets omsättning var 15,6 mkr bättre än 

budget och det beror främst på ökade VA-anslutningsintäkter. 

Avvikelse mellan prognos och bokslut för Kalmarsunds Gymnasieförbund 

beror på att överskottet av eleversättningen från och 

till andra kommuner blev större än väntat, minskad pensionsskuld 

och överskott i enheternas resultatutjämningsfonder. 



Driftsredovisning 

Kommunens verksamheter 

Budget 

Utfall 

Mkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Budgetavvikelse 


kommunledningskontoret 87,2 -258,0 -170,8 110,3 -278,1 -167,8 3,0 

exploateringsverksamhet 28,9 -0,4 28,5 28,1 -1,1 27,0 -1,5 

gymnasieförbundet 0,0 -258,7 -258,7 0,0 -262,6 -262,6 -3,9 

fastighets- och inköpskontoret 303,8 -300,7 3,1 393,9 -390,2 3,7 0,6 

kommunens revisorer 0,0 -2,5 -2,5 0,0 -2,5 -2,5 0,0 

Hamndirektionen 23,2 -22,9 0,3 23,5 -19,6 3,9 3,6 

Samhällsbyggnadsnämnden 17,2 -82,5 -65,2 29,4 -93,1 -63,7 1,5 

Gatu- och parknämnden 68,8 -135,4 -66,6 77,7 -150,2 -72,6 -5,9 

Kultur- och fritidsnämnden 14,2 -123,5 -109,3 16,2 -126,5 -110,3 -1,0 

Barn- och ungdomsnämnden 74,3 -700,0 -625,7 152,1 -789,7 -637,6 -11,9 

Omsorgsnämnden 179,6 -944,4 -764,8 189,2 -966,5 -777,3 -12,5 

Socialnämnden 21,9 -186,1 -164,2 31,0 -191,4 -160,4 3,8 

Södermöre kommundelsnämnd 18,7 -175,2 -156,4 23,4 -179,8 -156,4 0,0 

Summa nämnder 837,8 -3 190,3 -2 352,5 1 075,8 -3 452,5 -2 376,7 -24,2 

Jämförelsestörande poster 2,0 0,0 2,0 2,4 0,0 2,4 0,4 

Finansförvaltningen del av 70,5 -36,8 33,7 69,0 -24,7 44,3 10,6 

Verksamhetens nettokostnader 910,3 -3 227,1 -2 316,8 1 147,2 -3 477,2 -2 330,0 -13,2 


Investeringsredovisning 


Tkr 

Kommunens verksamheter 

Budget Utfall Avvikelse 

Kommunstyrelsen: kommunledningskontoret 15 380 15 477 -97 

Kommunstyrelsen: exploateringsverksamhet 80 111 43 880 36 231 

Varav: 

Prod. av arbetsområden 16 300 33 620 -17 320 

Prod. av bostadssområden 31 378 7 604 23 774 

Markförvärv, markregler. 19 641 18 050 1 591 

Övriga planeringsåtgärder 12 792 -3 224 16 016 

Övrig mark och fastigheter 0 -12 170 12 170 

Kommunstyrelsen: fastighets- och inköpskontoret 258 339 109 284 149 054 

Varav: 

Fordon (räntabel) 6 150 2 621 3 529 

Arbetslokaler 24 847 5 949 18 898 

Förvaltningslokaler 11 036 9 530 1 506 

Gymnasielokaler 11 925 4 333 7 592 

Fritidslokaler 63 099 3 429 59 670 

Omsorgslokaler 60 040 34 951 25 089 

Skollokaler 50 481 19 436 31 045 

Förskolelokaler 29 466 28 833 633 

Hamndirektionen 15 274 482 14 792 

Samhällsbyggnadsnämnden 7 522 5 825 1 697 

Gatu- och parknämnden 107 034 58 398 48 637 

Varav: 

Huvudnät 82 860 45 551 37 309 

Lokalnät 2 075 723 1 352 

Gång- och cykelvägar 2 710 139 2 571 

Övrig väghållning 2 365 636 1 730 

Parkering 2 105 1 949 156 

Trafiksäkerhet 3 055 333 2 722 

Miljöåtgärder 3 599 1 137 2 462 

Parker 4 290 4 383 -93 

Fritidsanläggningar 2 955 3 148 -193 

Kultur- och fritidsnämnden 1 615 2 002 -387 

Barn- och ungdomsnämnden 6 188 5 083 1 105 

Omsorgsnämnden 3 600 2 059 1 541 

Socialnämnden 122 404 -282 

Södermöre kommundelsnämnd 1 000 930 70 

Summa nettoinvesteringar 496 185 243 824 252 361 



Exploateringsredovisning 

Exploateringsmark 

Tkr 2005-12-31 2006-12-31 

Berga 10:13 mfl 0,0 25,6 

Berga övrigt 106,6 110,6 

Berga/Bergagården 207,5 8,9 

Djurängen 22,5 22,5 

Dörbylund 71,7 71,7 

Fjölebro 0,0 6,7 

Flodhästen 0,0 92,5 

Flygplatsområdet 35,8 43,8 

Fruskogen 881,9 912,7 

Gamla industriområdet 0,0 50,0 

Hagby övrigt 2,0 6,2 

Hagbygärde/Svaneberg 0,0 2,6 

Halltorp 0,4 4,5 

Ingelstorp 0,0 6,2 

Kalmar tätort 133,9 0,0 

Karlsro 233,0 233,0 

Karlssons äng, etapp 1 0,0 253,1 

Konvaljen 82,2 82,2 

Krafslösa 151,1 151,5 

Kvarnholmen 0,0 13,7 

Lagerträdet 25,0 25,0 

Lillviken 0,0 20,0 

Lindsdal 81,1 81,1 

Lindsdals centrum 0,0 22,0 

Ljungbyholm 0,8 0,8 

Ljungbyholm övrigt 7,0 7,0 

Ljungbyholm Kölbygärde 0,0 14,9 

Läckeby 11,2 14,9 

Läckeby övrigt 3,7 8,0 

Magistern 0,0 34,9 

Moskogen 55,3 55,9 

Neptunusvägen 0,0 60,0 

Norrgård 0,0 4,4 

Norrgårdsgärde 0,0 38,0 

Norrliden 53,4 59,8 

Ofördelat bostadsområden 0,0 0,7 

Oxhagen övrigt 0,0 22,5 

Rinkabyholm Boholmarna 0,0 2,9 

Rinkabyholm övrigt 44,4 44,4 

Rockneby 17,1 17,1 

Smedby 0,0 40,7 

Smedby 149,9 149,9 

Smedby, Dokumentvägen 0,0 199,7 

Smedbyvägen 115,5 115,5 

Snurrom 38,3 225,4 

Snättebro 148,9 148,9 

Solvägen 0,0 292,4 

Svensknabben 0,0 3,0 

Södra vägen, Bragegatan 0,0 248,3 

Tallhagen, övrigt 0,0 13,8 

Talludden 36,6 36,6 

T-bryggan 0,0 50,0 

Trekanten 89,5 89,5 

Trekanten, övrigt 0,0 1,4 

Tusenskönan 60,0 60,0 

Tyska bruket 0,0 31,3 

Vallmon 19,9 23,4 

Varvsholmen 0,0 92,5 

Vesslan/Folkets park 0,0 310,0 

Vimpeltorpet 200,0 200,0 

Västra Djurängen 0,0 399,9 

Västra Lindsdal 0,0 133,9 

Ölandshamnen 0,0 93,5 

Övrig landsbygd 11,9 0,0 

Övrig landsbygd 76,8 0,0 

Utan objekt 0,0 152,0 

3 174,7 5 743,8 


Framtidsbedömning 


Kommunen 

En grundläggande förutsättning för att kommunen ska kunna 

infria de finansiella målsättningarna och nå en ekonomi i balans 

är att nämnderna håller sina budgetar och att anpassa verksamheterna 

i takt med de demografiska förändringarna. 

Ytterligare förbättringar av den ekonomiska utvecklingen ligger 

i att befolkningen ökar i Kalmar kommun. Befolkningsutvecklingen 

i kommunen har, i genomsnitt, varit högre än 

riket de senaste åren. Förutsättningen för en fortsatt positiv 

befolkningsutveckling är flera men den viktigaste faktorn är att 

förbättra tillgången på bostäder. Ytterligare framgångsfaktorer 

är samarbetet med näringslivet och högskolan i tillväxt- och utvecklingsarbetet. 

Viktigt framåt blir att klara omfördelningen av resurser från 

grundskolan till gymnasieskolan och äldreomsorgen. Antalet 

barn i förskolan och elever i gymnasieskolan ökar medan antalet 

elever i grundskolan minskar fram till 2009-2010. Åldersgruppen 

65-79 år kommer att öka kraftigt fram till 2009. Antalet 

äldre över 80 år har under många år ökat. De kommer däremot 

att minska kommande åren för att 2009 öka igen . 

Inflationstrycket är för närvarande lågt, men vissa kostnadsslag, 

som köp av verksamhet från annan huvudman och energikostnader, 

har haft en starkare ökningstakt. Nämndernas 

möjligheter att påverka sina intäkter har i och med maxtaxornas 

införande också begränsats. Utebliven kompensation för kostnadsökningar 

kan till viss del ”hämtas hem” genom effektiviseringar, 

men på sikt är det risk för att verksamhetens innehåll 

och kvalitet försämras. Redan beslutad verksamhet måste också 

erhålla ”rätt” anslag innan ny verksamhet startas. 

Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår till 1 179,4 

mkr varav 56,7 mkr redovisas som avsättning i balansräkningen 

och 1 122,7 mkr redovisas som ansvarsförbindelse. Utbetalningarna 

hänförliga till denna ansvarsförbindelse uppgår, inklusive 

löneskatt, till cirka 48 mkr. Dessa utbetalningar kommer successivt 

att öka fram till ”toppnoteringen” 2021. Räknat i fasta 

priser kommer utbetalningarna att öka med cirka 23 mkr till 

cirka 71 mkr. Detta betyder att andra kostnader måste reduceras 

för att kommunen ska kunna bibehålla önskad resultatnivå. 

Att kommunen uppfyller det finansiella målet skapar ett viktigt 

handlingsutrymme för oförutsedda händelser och det blir möjligt 

att möta de framtida kraven på ökade pensionsutbetalningar, 

ökande behov av vård och omsorg om äldre och andra liknande 

generationsfrågor. Därmed skapas bättre förutsättningar 

för att trygga den långsiktiga välfärden genom utbildning, vård, 

omsorg och annan kommunal service. 

Viktigt framåt är också att investeringsnivån är kontrollerad, 

det vill säga anpassad till resultatnivån, samt att en fullständig 

kostnadsbedömning, på såväl kort som lång sikt, görs vid större 

investeringsprojekt. En utmaning blir att se över den lokalmässiga 

situationen. Stora förändringar på grund av demografin 

är att vänta. Fram till 2010 minskar elevunderlaget med 500 

elever, vilket innebär att lokalytorna måste minska och/eller 

omdisponeras. 

Länets kommuner och Regionförbundet har sagt upp avtalet 

med Accelerated Wireless AB angående bredbandsutbyggnad i 

Kalmar län. Kalmar kommun har en fordran på företaget med 

1,1 mkr som enligt bankgaranti ska återbetalas. 

Koncernen 

Kalmarhem AB:s renoveringsprogram har nu påbörjats och 

kommer att pågå de kommande åren. Räntans utveckling är 

den post som kan påverka Kalmarhems ekonomi mest och man 

ser nu höjda styrräntor som påverkar räntenettot negativt. Stora 

ansträngningar kommer att göras för att nå ett nollresultat 

2007. Den stora framtidsfrågan är om kommande investeringar 

ska kunna finansieras med nuvarande hyresnivå. 

KIFAB i Kalmar AB ser positivt på den närmaste framtiden. 

De senaste årens investeringar har ökat den uthyrbara ytan 

vilket kommer att höja intäkterna och resultatnivån i bolaget. 

Stigande fastighetsvärden och andra aktörers ökade intresse för 

Kalmar kan också leda till fler fastighetstransaktioner på den 

lokala marknaden framöver. 

Kalmar Vatten AB kommer att arbeta vidare med att mildra 

följderna av extremt regnande med översvämmade källare m.m. 

Stora delar av ledningsnätet som byggdes ut under 70- och 80- 

talen står inför ett renoverings- och förbättringsbehov. Kalmars 

expansion med nya bostads- och handelsområden ställer också 

krav på utbyggnad av VA-försörjningen. Biogasverksamheten 

står inför ett vägval. Förutsättningarna för biogasdrift av kollektivtrafikens 

bussar utreds och för att klara en sådan eventuell 

satsning krävs omfattande investeringar. 

Från Kalmar Energi koncernen har en ansökan lämnats in gällande 

ett biobränsleeldat kraftvärmeverk vid, i första hand, 

Moskogen. Om miljötillstånd och bygglov lämnas kan byggnationen 

som beräknas ta två år påbörjas under året och produktionen 

vara igång i slutet av 2009. 

Den viktigaste framtidsfrågan för Kalmar Familjebad KB är att 

finna en långsiktig lösning för finansiering av större investeringar 

i fastigheten och i utvecklingen av verksamheten. 

För Kalmar Slott AB i framtiden gäller att planeringsförutsättningarna 

förbättras så att slottet som verktyg för Kalmars attraktionskraft 

stärks och att verksamhetens förmåga att hantera 

en svag turistsäsong ökar. 

För Destination Kalmar koncernen fortsätter arbetet med att 

utveckla Kalmar som varumärke och attraktiv stad. För Kal- 



marturism AB väntar implementering av ett nytt affärssystem 

för bokning och kommunikation. För Salvestaden i Kalmar AB 

pågår en process där verksamheten kan övertas och drivas av 

annan huvudman än nuvarande. 

För Kalmarsundsregionens Renhållare kommer arbetet med att 

ta fram nya rutiner och policies att fortsätta. Den viktigaste frågan 

blir avfallsplanen 2008-2012 som kommer att bli styrande 

för förbundets verksamhet. Man kommer även att samarbeta 

med kringliggande kommuner för att finna gemensamma lösningar 

för större ekonomiska investeringar. 

Kalmarsunds Gymnasieförbunds verksamhet kommer att påverkas 

av nya direktiv från regeringen kring en ny struktur för 

gymnasieskolan. Det kan även förväntas ny lagstiftning inom 

området. Minskade elevkullar från 2010 kommer att ställa krav 

på anpassning av personal- och lokalresurser och man håller på 

att bygga upp en buffert för kommande avvecklingskostnader. 

Johan Persson och Peter Borgebäck. 


Väsentliga personalförhållanden 


Personalsammansättning 

Vid årets slut hade Kalmar kommun 4 612 anställda med tillsvidareanställning. 

Utöver dessa fanns ett antal vikarier anställda 

för kortare eller längre tid. Antalet tillsvidareanställda hade jämfört 

med samma tidpunkt år 2005 ökat med 105 personer. Omsorgsförvaltningen 

svarade för den största ökningen, + 83 personer. 

Procentuellt ökade kulturoch fritidsförvaltningen mest 

(+6,2 %). Barn- och ungdomsförvaltningen var enda förvaltning 

där antalet minskade jämfört med för ett år sedan (- 12). 

I genomsnitt har de tillsvidareanställda ökat med 2,5 % per år och 

antalet årsarbetare (omräknade heltider) med 2,7 % sedan 1998. 

Timavlönade *) mätt i årsarbeten (1 700 tim/år) 

2005 2006 Förändr. 

Barn- och ungdomsförvaltningen 57,2 59,6 + 2,4 

Brandkåren 0,0 0,1 + 0,1 

Fastighets- och inköpskontoret 8,9 8,5 - 0,3 

Gatu- och parkförvaltningen 2,5 2,0 - 0,5 

Hamnförvaltningen 0,4 0,0 - 0,4 

Kommunledningskontoret 0,6 1,9 + 1,2 

Kultur- och fritidsförvaltningen 5,6 2,6 - 3,0 

Omsorgsförvaltningen 295,0 294,1 - 1,0 

Samhällsbyggnadskontoret 0,0 0,0 0,0 

Socialförvaltningen 6,7 8,3 + 1,7 

Södermöre kommundelsförvaltning 39,3 38,8 - 0,6 

Totalt 416,3 416,0 - 0,3 

Tillsvidareanställda och årsarbetare 

5000 

4 378 

4 325 

4 292 

4 177 

4 426 

4 507 

4 612 

Trenden under senare år har gått mot en ökad insats av timavlönade 

men den trenden bröts under 2006. 

4000 

3 788 

3 381 

3 833 

3 439 

3 753 

3 864 

3 913 

3 949 

3 981 

4 184 

4 067 

Personer 

Årsarbetare 

Antal timmar (timavlönade) mätt i årsarbetare 

500 

452,7 

430,6 

416,3 416,0 

390,8 400,1 

400 

3000 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

300 

Insatsen av timavlönad personal uppgick under året till 707 132 

timmar vilket är en minskning med 583 timmar jämfört med 

2005. Antalet timmar motsvarade ca 416 årsarbetare om vi mäter 

en årsarbetare som 1 700 timmar/år vilket var en minskning 

med 0,3 årsarbetare jämfört med för ett år sedan. Som framgår av 

följande tabell svarar omsorgsförvaltningen för den största delen 

av timmarna (70,7 %) följt av barnoch ungdomsförvaltningen 

(14,3 %) och Södermöre kommundelsförvaltning (9,3 %). 

Årsarbetare 

200 

100 

0 

2001 2001 2001 2001 2001 2001 

Tillsvidareanställda den 31 dec. Personer och årsarbetare*) 

2005 2006 Förändring 

Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare 

Barn- och ungdomsförvaltningen 1 503 1 429,2 1 491 1 417,8 -12 -11,4 

Brandkåren**) 50 49,3 52 51,5 +2 +2,2 

Fastighets- och inköpskontoret 174 160,1 179 164,2 +5 +4,1 

Gatu- och parkförvaltningen 77 73,3 78 74,3 +1 +1,0 

Hamnförvaltningen 14 13,5 14 13,5 0 0,0 

Kommunledningskontoret 109 107,1 110 108,6 +1 +1,5 

Kultur- och fritidsförvaltningen 129 117,7 137 126,7 +8 +9,1 

Omsorgsförvaltningen 1 866 1 588,5 1 949 1 679,8 +83 +91,3 

Samhällsbyggnadskontoret 67 64,1 68 64,6 +1 +0,5 

Socialförvaltningen 139 135,5 147 143,7 +8 +8,2 

Södermöre kommundelsförvaltning 379 329,0 387 338,9 +8 +9,9 

Totalt 4 507 4 067,2 4 612 4 183,5 +105 +116,3 

*)Inkl. tillsvidareanställda med lönebidrag 

Årsarbetare (omräknade heltider) = anställningar x sysselsättningsgrader x (anställningsdagar/365). 

**) Exkl. deltidsbrandmän. 



Andelen kvinnor av de tillsvidareanställda var 79 %. Av samtliga 

anställda arbetade 63 % heltid vilket är oförändrat jämfört 

med för ett år sedan. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 

har ökat från 90,2 % till 90,7 %. Kvinnornas ökade sysselsättningsgrad 

bidrog till hela ökningen då den höjdes med 0,5 procentenheter 

under året emedan männens var oförändrad. 

En bidragande orsak till kvinnornas höjda sysselsättningsgrad 

beror på att omsorgsförvaltningen genomför ett projekt under 

2006 och 2007 som innebär att man som anställd kan önska 

vilken sysselsättningsgrad man vill ha (hur många timmar i 

veckan man vill jobba). Olika arbetsplatser går in i projektet vid 

olika tidpunkter under 2006 och 2007. Under året ökade sysselsättningsgraden 

på förvaltningen med 1,1 procentenhet från 

85,1 % till 86,2 %. 

Andel heltider Genomsnittlig 

Förvaltning Kvinnor Män Totalt Syss.- 

grad 

i % 

Barn- och ungdomsförvaltningen 82 % 90 % 84 % 95,1 

Brandkåren*) ** 100 % 98 % 99,0 

Fastighets- och inköpskontoret 54 % 92 % 68 % 91,7 

Gatu- och parkförvaltningen 90 % 90 % 90 % 95,2 

Hamnförvaltningen ** 100 % 93 % 96,4 

Kommunledningskontoret 95 % 96 % 95 % 98,7 

Kultur- och fritidsförvaltningen 64 % 93 % 77 % 92,5 

Omsorgsförvaltningen 39 % 56 % 41 % 86,2 

Samhällsbyggnadskontoret 73 % 97 % 84 % 94,9 

Socialförvaltningen 90 % 97 % 91 % 97,7 

Södermöre kommundelsförvaltning 42 % 86 % 56 % 87,4 

Totalt 58 % 84 % 63 % 90,7 

*) Exkl. deltidsbrandmän 

**) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler på förvaltningen 

Kalmar kommuns framtida rekryteringsbehov beror mycket på 

förväntade pensionsavgångar de närmsta åren. I det hänseendet 

kan det vara intressant att studera de stora personalgruppernas 

åldersstruktur. Nedan visas ett diagram med dessa gruppers åldersfördelning 

och där framgår att grupper med stora förväntade 

pensionsavgångar de närmsta åren i förhållande till antal 

anställda är framför allt ekonomi- och vårdbiträden. I båda 

grupperna är över en femtedel av personalen 60 år eller mer. 

Under året har det kunnat gå att notera att det har blivit svårare 

att hitta personal med rätt kompetens och andelen sökande 

till tjänster som kräver någon form av specialistutbildning har 

minskat. Konkurrensen om arbetskraften har ökat och det har 

varit vissa svårigheter att besätta tjänster på exempelvis samhällsbyggnadskontoret, 

gatuoch parkförvaltningen samt mark- och 

planeringsenheten. Kommunstyrelsen fastställde i maj månad 

en ny rekryteringsprocess. 

Åldersfördelning i % per personalgrupp 

Barnskötare 

Förskollärare 

Fritidspedagoger 

Behandlings- och pedagog.ass 

Lärare 

Personliga assistenter 

Vårdare 

Vårdbiträden 

Undersköterskor 

Ekonomibiträden 

Städare 

Kontorspersonal administration 

Totalt 

0 20 40 60 80 100 

Den genomsnittliga åldern hos de anställda var vid mättillfället 

46,1 år vilket är en liten höjning mot förra året (46 år). Männens 

medelålder är 46,2 och kvinnornas 46,0. 

20-29 år 

30-39 år 

40-49 år 

50-59 år 

> 60 år 

Under 2006 fortsatte gruppen under 30 år att öka som andel av 

den totala personalen om än marginellt till 6,8 %. Trendbrottet 

som skedde under 2005 då den äldsta åldersgruppens andel 

minskade bröts under året för att stiga från 9,8 % till 10,8 %. 

Medelålder, år 

I ett mångfaldsperspektiv kan det vara intressant att se vilket 

födelseland kommunens anställda har. Kommunförbundet har 

samkört uppgifter från kommunens lönesystem med statistik 

från SCB för att därigenom göra det möjligt att granska personalens 

födelseland. 

50 

Med utländsk bakgrund räknas de som är födda i annat land 

och de som fötts i Sverige med två utrikes födda föräldrar. 

45,6 

45,3 

45,4 

45,8 

45,4 

45,1 

45,4 45,6 

46,1 

45,9 

46,6 

46,3 

46,3 46,2 

46,0 46,0 

Av Kalmar kommuns tillsvidareanställda hade 5,2 % utländsk 

bakgrund den 31 december 2005 vilket är en ökning jämfört 

med samma tidpunkt året innan med 0,3 procentenheter. 

40 

Män 

Kvinnor 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Kalmar kommun har en lägre andel anställda med utländsk bakgrund 

än rikets kommuner där andelen är 9,5 %. Detta innebär 

att de utrikes föddas representation bland kommunens anställda 

kan öka ytterligare innan motsvarande andel är uppnådd. 



Samtidigt kan vi notera att Kalmar har en lägre andel kommuninvånare 

med utländsk bakgrund än riket som helhet. Enligt 

siffror från SCB hade 10 % av kommunens invånare (2005) i 

åldersintervallet 20-67 år utländsk bakgrund jämfört med 15,0 

% för riket som helhet. 

Andel anställda i % fördelade på födelseland 

Födelseland 1995 2000 2002 2003 2004 2005 

Sverige 96,8 96,6 96,0 95,6 95,1 94,8 

Övriga Norden 1,4 1,3 1,2 1,3 1,3 1,3 

EU exkl. Norden 0,4 0,4 0,4 0,4 1,2 1,2 

Övr. världen 1,4 1,7 2,4 2,8 2,4 2,7 

Summa 100 100 100 100 100 100 

Personalomsättning (externa avgångar exkl. pension) 

2004 2005 2006 Snitt 

1999-2006 

Barn- och ungdomsförvaltningen 2,3 % 1,1 % 1,3 % 2,0 % 

Brandkåren 4,2 % 0,0 % 0,0 % 1,3 % 

Fastighets- och inköpskontoret 0,6 % 1,1 % 0,6 % 1,0 % 

Gatu- och parkförvaltningen 2,5 % 0,0 % 2,6 % 1,1 % 

Hamnförvaltningen 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 

Kommunledningskontoret 2,8 % 0,0 % 6,4 % 1,5 % 

Kultur- och fritidsförvaltningen 0,0 % 0,8 % 1,5 % 1,7 % 

Omsorgsförvaltningen 1,6 % 1,6 % 1,6 % 1,6 % 

Samhällsbyggnadskontoret 4,7 % 4,5 % 1,5 % 2,5 % 

Socialförvaltningen 1,5 % 0,7 % 2,1 % 3,6 % 

Södermöre kommundelsförvaltning 0,5 % 1,8 % 1,8 % 1,3 % 

Totalt 1,8 % 1,3 % 1,6 % 1,8 % 

Störst andel personal med utländsk bakgrund finns i gruppen 

vård- och omsorgspersonal och lägst i förskolan. Mångfalden 

har ökat inom alla personalgrupperna sedan 1995 förutom hos 

lärarna. 

Andel anställda i % med utländsk bakgrund 

inom olika personalgrupper 

1995 2000 2002 2003 2004 2005 

Lärare 2,9 1,9 2,0 2,5 2,4 2,3 

Teknik 4,2 4,3 5,0 5,7 5,5 7,1 

Vård och omsorg 3,8 4,4 5,3 5,8 6,6 6,9 

Förskola 1,7 1,7 1,7 2,0 2,2 2,4 

Övr. skola och fritid 3,5 3,6 3,8 4,0 4,4 4,3 

Administration 2,4 2,5 3,3 3,0 3,7 3,2 

Totalt 3,2 3,4 4,0 4,5 4,9 5,2 

Personalomsättning 

Personalomsättningen räknas som antalet tillsvidareanställda 

som slutat sin anställning på egen begäran (exkl. pension) och 

med extern avgångsväg satt i relation till antalet snittanställda 

under perioden. 

Under året slutade 66 tillsvidareanställda på egen begäran (exkl. 

pension) och hade en extern avgångsväg vilket var 6 fler än förra 

året. Detta ger att omsättningen på tillsvidareanställd personal 

uppgick till 1,4 % under året. 

Störst personalomsättning under året var på kommunledningskontoret 

där omsättningen låg på 6,4 % vilket var klart högst 

bland förvaltningarna. Utvidgas perioden from 1999 har omsättningen 

på personal legat lite högre på socialförvaltningen 

och samhällsbyggnadskontoret än på övriga förvaltningar. 

Personalpolitik 

Kompetensutveckling 

Det kommunövergripande och centrala utbudet av kurser, föreläsningar 

och seminarier är omfattande. Under året har ett 

sextiotal olika utbildningar genomförts - huvudområdena har 

varit utbildningar inom arbetsmiljö, ledarskap, data samt ekonomi- 

och löneadministrativa system. Utöver detta genomför 

förvaltningarna egna utbildningar som är förvaltnings- eller 

yrkesspecifika. Kommunen fortsätter att satsa på kompetensutveckling 

för chefer genom att erbjuda ett strategiskt ledarutvecklingsprogram 

med olika steg. I den övergripande utvärderingen 

får kursutbudet ett medelbetyg på 7,3 på en skala från 

1-10 där 10 är högsta betyg. 

Sjukfrånvaro och rehabilitering 

I arbetet ”En frisk satsning” fullföljdes omgång 4 vilket innebar 

att alla kommunens tillsvidareanställda medarbetare nu har fått 

möjlighet att besvara den stora enkäten om livsstil, hälsa och 

psykosocial arbetsmiljö. 3300 medarbetare svarade på enkäten 

vilket motsvarar en svarsfrekvens på 76 %. Programmet är ett 

långsiktigt utvecklingsarbete för att förbättra arbetsmiljön, stärka 

arbetshälsan och minska sjukfrånvaron i kommunen. Kommunhälsan 

har aktivt arbetat med att ge individuell rådgivning 

anställda som är i riskzonen för ohälsa. Kommunstyrelsen fastställde 

i maj månad en reviderad rehabiliteringsprocess. 

Sjukfrånvarostatistik 

Sjukfrånvaro kan redovisas på olika sätt. Det alternativ som förordas 

och som anknyter till den frivilliga redovisning som redan 

förekommer är: Total sjukfrånvaro under året i relation till de 

anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid angiven i procent. 

Redovisningen omfattar samtliga arbetstagare som under året 

haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. Även 

”springvikarier”, timavlönade, feriearbetande m.fl. ingår 

Sjukfrånvaron för varje grupp som beskrivits ovan anges i procent 

av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid (sjukfrånvarotimmar/ordinarie 

arbetad tid i timmar). 



I ordinarie arbetstid ingår arbetstiden enligt avtal och även tid 

som arbetstagare är frånvarande, helt eller delvis, p.g.a. semester, 

studier, föräldraledighet, sjukdom eller annan orsak. Arbetsfria 

dagar ingår inte och inte heller fyllnads- och övertid. 

Med frånvaro på grund av sjukdom avses frånvaro under den 

tid den anställde har rätt till sjuklön från arbetsgivaren eller 

sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring. I sjukfrånvaron 

ligger också de med tidsbegränsad sjukersättning och även de 

med aktivitetsersättning. 

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 

% 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

5,2 

6,6 

7,6 

8,6 8,5 8,2 7,9 7,9 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 


Sjukfrånvaron som andel av ordinarie arbetad tid uppgick under 

året till 7,9 % vilket är oförändrat jämfört med 2005. Den 

allt stegrande sjukfrånvaron bröts under 2003 för att därefter 

har planat ut och ligga runt ca 8 %. 

En jämförelse mellan Kalmar och Sveriges alla kommuner kan 

göras för 2005 där sjukfrånvaron för landets kommuner låg på 

8,3 % (- 0,5 procentenheter jämfört med 2005). 

Sjukfrånvaron varierar mellan de olika förvaltningarna och har 

gjort så under flera år. Fastighets- och inköpskontoret följt av 

omsorgsförvaltningen är de två förvaltningar där sjukfrånvaron 

varit högst under senare år. 

Kvinnorna har en högre sjukfrånvaro än männen och under året 

var kvinnorna sjuka 8,8 % av arbetstiden medan motsvarande 

siffra för männen var 4,8 %. Både kvinnornas och männens 

sjukfrånvaro var oförändrad jämfört med 2005. 


% 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

5,7 

3,5 

7,2 

4,3 

8,4 

4,9 

9,4 

5,7 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Kvinnor 

Män 

Långtidssjukfrånvaro 

Definitionen av långtidssjukfrånvaro kan variera men här är definitionen 

all sammanhängande sjukfrånvaro över 59 dagar. 

Under 2006 svarade långtidssjukfrånvaron för 58,2 % av all 

sjukfrånvaro. 

De längre sjukskrivningsperioderna spelar en klart större roll för 

de totala sjuktalen för kvinnorna än för männen och även i de 

äldre åldersgrupperna. 

9,4 

5,5 

9,1 

5,5 

8,8 8,8 

4,8 4,8 

Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro 2006 

Åldersintervall Totalt Kvinnor Män 

18-29 år 15,6 17,6 5,4 

30-49 år 55,3 56,9 43,5 

≥ 50 år 65,2 67,3 53,1 

Totalt 58,2 60,1 46,5 


2001 2002 2003 2004 2005 2006 Förändring i % Förändring i % 

2006-2005*) 2006-2001*) 

Barn- och ungdomsförvaltningen 8,0 8,7 8,5 7,8 7,3 7,4 + 1,4 – 7,5 

Brandkåren 6,8 8,7 8,2 7,3 3,4 3,0 - 11,8 - 55,9 

Fastighets- och inköpskontoret 10,1 12,0 11,4 11,5 11,3 11,4 + 0,9 + 12,9 

Gatu- och parkkontoret 5,5 6,4 9,0 6,3 5,8 3,6 - 37,9 - 34,5 

Hamnförvaltningen 0,5 3,4 0,6 0,4 1,3 2,6 + 100,0 + 420,0 

Kommunledningskontoret 5,3 5,2 4,4 5,5 4,4 3,8 - 13,6 - 28,3 

Kultur- och fritidsförvaltningen 4,7 5,1 3,3 4,2 3,7 3,4 - 8,1 - 27,7 

Omsorgsförvaltningen 8,1 9,5 9,7 9,6 9,7 9,3 - 4,1 + 14,8 

Samhällsbyggnadskontoret 7,9 6,6 5,2 5,0 6,0 6,1 + 1,7 - 22,8 

Socialförvaltningen 5,4 6,0 4,5 3,8 4,0 5,0 + 25,0 - 7,4 

Södermöre kommundelsförvaltning 5,9 6,8 6,4 7,1 6,4 7,3 + 14,1 + 23,7 

Totalt 7,6 8,6 8,5 8,2 7,9 7,9 0,0 + 3,9 



Arbetsmiljö 2006 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, 

som nu har gällt i över fem år, anger miniminivån för hur 

det dagliga arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Förvaltningarna och 

bolagen i kommunen har i detta arbete kommit olika långt men 

överlag fungerar det bra. Medvetenheten om riskerna på arbetsplatsen 

är stor, handlingsplaner och rutiner har upprättats, ansvarsfrågorna 

är klarlagda. Många chefer och skyddsombud har 

deltagit i kommunens interna arbetsmiljöutbildningar. Arbetsmiljöfrågorna 

är numera en naturlig del i det dagliga arbetet. 

Ett bra exempel på systematiskt arbetsmiljöarbete är från gatuoch 

parkkontoret där man under året kontinuerligt följt upp 

den omfattande riskidentifiering med tillhörande åtgärdsprogram 

som tidigare har gjorts och skapat nya rutiner. Ett annat 

gott exempel är Kalmar Hamn som har en hög arbetsmiljömedvetenhet 

bland personalen och funktionella handlingsplaner. 

Friskvårds- och hälsofrämjande arbete 

Friskvårds- och hälsofrämjande insatser sker på flera olika sätt och 

varierar mellan förvaltningarna och mellan olika enheter. Många 

uppmuntrar till att friskvårdtimme tas ut regelbundet.Kommunhälsans 

gym används för introduktion till styrketräning och där 

får besökarna både en teoretisk och praktisk genomgång. 

Det kommunövergripande projektet ”En frisk satsning” fortsätter 

att prägla det främjande och förebyggande hälsoarbetet. 

Många nyttjar de kurser i stresshantering, kost, motion och 

rökavvänjning som Kommunhälsan erbjuder. 

Goda exempel är fastighets- och inköpskontoret som bland annat 

genomfört livsstils- och reaktiveringskurser och kulturoch 

fritidsförvaltningen, vars inspiratörsråd arrangerat en mängd 

hälsofrämjande aktiviteter. 

Arbetsmiljöutbildningar 

Kommunhälsan erbjuder en grundläggande arbetsmiljöutbildning 

för chefer och skyddsombud som omfattar fem delkurser. Därutöver 

tas arbetsmiljöfrågor upp i kommunens chefskörkort och 

det anordnas även anpassade utbildningar för förvaltningarna och 

bolagen enligt önskemål. Utbildning i första-hjälpen, hjärt-lungräddning 

och krisstöd har getts kontinuerligt under 2006. 

Arbetsskador och tillbud 

Som anställd är man skyldig att anmäla alla olyckor och tillbud. 

Det är en mycket viktigt del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Antalet anmälda arbetsskador har tidigare sjunkit kraftigt men 

ökade igen under år 2005 och har fortsatt att öka 2006. Ökningen 

antas bero dels på ökad kunskap kring vikten av att anmäla 

skada men också på att man inte skiljer arbetsskada från tillbud. 


Kommunens organisation 

Kommunfullmäktige 

61 ledamöter och 33 ersättare 

Kommunens revisorer 

9 (9) 

Kommunstyrelsen Facknämnder Kommunägda företag 

15 (9) 

Kommunledningskontor 

Fastighets- och 

inköpskontor 

Hamndirektion 5 (3) 

Samhällsbyggnadsnämnd 11 (7) 

Samhällsbyggnadskontor 

Brandkår 

Gatu- och parknämnd 9 (7) 

Kultur- och fritidsnämnd 11 (7) 

Barn- och ungdomsnämnd 11 (7) 

Omsorgsnämnd 11 (7) 

Socialnämnd 11 (7) 

Södermöre kommundelsnämnd 11 (7) 

Överförmyndarnämnd 5 (2) 


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder 

Kommunstyrelsen – Kommunledningskontoret 

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar 

Under 2006 öppnade IKEAs nya varuhus i Kalmar. Redan har de 

beräknade besökarantalen överträffats. Kalmars position som regional 

handelsstad har förstärkts kraftigt. Det ger också ytterligare 

näring åt målet ”Kalmar 70 000 invånare år 2014”. Målet har markant 

ändrat kommunens planeringsförutsättningar framöver. 

Under 2006 slöts även avtal med det kinesiska företaget Faner 

Dun Group om upplåtande av mark till byggandet av ett 70 000 

kvadratmeter stort handelscentrum vid Snurrom. I projektet ingår 

även bostäder, hotell och logistikfunktioner. 1 100 företag ska i 

ett första skede ha permanenta utställningslokaler i anläggningen, 

som kommer att marknadsföras kraftfullt i Europa. Etableringen 

kommer att ge stora effekter för kommunen och regionen. 

Det startades 265 nya företag i Kalmar kommun t.o.m. november, 

varav 110 aktiebolag och 155 övriga bolag. Samtidigt var det 

188 företag som lades ned eller flyttades. Det innebär ett nettotillskott 

på 77 företag. På arbetsmarknaden sjönk andelen öppet 

arbetslösa från 4,4 % till 4,3 % mellan åren 2005 och 2006. Samtidigt 

minskade även antalet personer i arbetsmarknadsåtgärder 

från 2,7 % till 2,2 %. Sammantaget har den totala arbetslösheten 

alltså minskat med 0,6 % mellan 2005 och 2006. 

Vid årsskiftet 2006/2007 övertog kommunen Kalmar flygplats 

av Luftfartsverket. Bolaget Kalmar Airport AB bildades. Faner 

Dun och andra etableringar ställer ökade krav på förbättrad 

infrastruktur, inte minst flygförbindelser. Genom eget ägande 

får kommunen större möjligheter att, tillsammans med grannkommuner 

och andra aktörer, utveckla flygverksamheten för att 

möta framtida behov. 

Med målet ”Kalmar 70 000 invånare år 2014” i sikte och i ljuset 

av nya företagsetableringar med förbättrad arbetsmarknad som 

följd, krävs att cirka 540 nya bostäder byggs varje år. För att klara 

det har mark och planeringsenhetens resurser i den fysiska planeringen 

förstärkts, och ytterligare förstärkningar sker 2007. 

Projektet c/o Kalmar har målen att kommunen ska ha 70 000 invånare, 

bli Sveriges bästa handelsstad och bli en av Sveriges mest 

effektiva och attraktiva kommuner. Nyckelorden i c/o Kalmar 

är bra bemötande och service. Politiker och all personal i kommunen 

och dess bolag är engagerade i projektet och lokala 

handlingsplaner har tagits fram. På alla kommunala arbetsplatser 

”skyltas” nu med orden ”Välkommen – Vi möter dig med 

respekt och engagemang. Vi finns här för dig”. 

Under hösten 2006 genomfördes en medborgarundersökning 

som sammanställs till tre index: Nöjd-Region-Index, Nöjd- 

Medborgar-Index och Nöjd-Inflytande-Index. De visar att invånarna 

överlag är nöjda med Kalmar som kommun att leva i 

och med de tjänster som kommunen tillhandahåller. Faktorer 

som bedöms som bättre än genomsnittet är utbildningsmöjligheter, 

miljö och kommunikationer. De faktorer som bedöms 

vara något sämre är arbetstillfällen, bostäder och trygghet. Man 

kan konstatera att överlag har resultatet förbättrats jämfört med 

motsvarande undersökning 2005. I en jämförelse med övriga 

kommuner i nätverket 3KVH; Karlskrona, Kristianstad, Växjö 

och Halmstad placerar sig Kalmar långt fram eller i topp. 

Kalmar, Karlskrona och Växjö kommuner har tillsammans med 

respektive regionala organisation och respektive högskola/universitet 

drivit ett regionalt samarbete som lett fram till ett samarbetsavtal 

mellan högskolorna. 

För att tidigarelägga Banverkets investeringar av bandelen 

Emmaboda – Karlskrona, Nybro bangård och Alvesta resecentrum 

har berörda kommuner och regionala organisationer beslutat 

att förskottera investeringarna. 

Utbyggnaden av bredbandsnätet i Kalmar län har nu slutförts 

genom avtal med ny leverantör och nätet erbjuder därmed 

100 % täckning. 

Kalmarsundsregionens Renhållare, där Nybro, Mörbylånga, 

Torsås och Kalmar kommuner ingår har tagit över ansvaret för 

avfallshanteringen. 

Resultaträkning 

mkr 2002 2003 2004 2005 2006 

Intäkter 96,9 70,3 91,4 96,0 138,2 

Kostnader -202,6 -187,1 -233,0 -241,9 -279,1 

varav personalkostnader -87,9 -90,5 -93,6 -95,2 -121,4 

varav avskrivningar -1,1 -1,1 -1,1 -1,0 -0,8 

Nettokostnad -105,7 -116,8 -141,6 -145,9 -140,9 

Kommunbidrag 111,0 119,4 142,3 149,5 142,4 

Årets resultat 5,3 2,6 0,7 3,6 1,5 

Nettoinvesteringar 9,5 18,3 8,5 25,9 59,4 

Resultatutjämningsfond 13,1 10,8 10,4 11,8 10,8 



Inom kollektivtrafiken pågår arbete med en ny upphandling av 

trafik 2008. En ny utökad närtrafik i Kalmar tätort och närtrafik 

på landsbygden som tidigare inte varit försörja med kollektivtrafik 

har inletts. 

En ny busslinje Kalmar – IKEA – Färjestaden har etablerats. 

Vårt samarbetsprojekt ”En frisk satsning” med AFA har under 

året fortsatt inom samtliga förvaltningar. Arbetet fortsätter efter 

de handlingsplaner som tagits fram på respektive arbetsplats. 

En demokratidag har genomförts under året. 

Ett medborgarkontor har etablerats i Norrliden. 

Inom miljöområdet har en rese- och transportpolicy för kommunen 

har utarbetats och beslutats. 

Beslut har fattats och stödpengar tillförts så att alla förvaltningar 

och bolag kan bli kvalitets- och miljöcertifierade senast 2007. 

Arbetet med att profilera Kalmar som en cykelstad har fortsatt, 

med förbättringar av gång- och cykelvägnätet. 

Kalmar har som vanligt under året drivit en mängd internationella 

projekt och fortsatt att ”dra hem” allt mer EU-, SIDA och 

andra centrala resurser. 

Resultatredovisning och analys 

Kommunledningskontorets verksamhet redovisar ett överskott 

på 3 029 tkr. Exploateringsverksamheten visar ett underskott på 

-1 515 tkr, vilket ger ett sammanlagt resultat på 1 514 tkr. 

Större överskott redovisar mark & planeringsenheten 

(1 457 tkr), kanslienheten (964 tkr), Kommunhälsan (754 tkr), 

IT-enheten (428 tkr) och näringslivsenheten (725 tkr). Dessa 

beror i huvudsak på vakanta tjänster och återhållsamhet när 

det gäller övriga utgifter, samt att vissa projekt och aktiviteter 

har förskjutits in i 2007. Tydligast exempel på detta är projekt 

Faner Dun, där förvaltningsledningen har 680 tkr och näringslivsenheten 

1 080 tkr oförbrukat av 2006 års beslutade medel. 

Kollektivtrafiken visar vid årsslutet en positiv budgetavvikelse 

på 950 tkr. Större negativa avvikelser gentemot budget är kostnaden 

för avsättningar till sluttäckning av deponi Moskogen 1 

322 tkr och ägartillskott i Salvestaden i Kalmar AB 1 169 tkr. 

Framtiden 

Kommunledningskontorets verksamhet måste ständigt anpassas 

till förändringar i omvärlden så att vi får fortsatt nöjda kunder. 

Vi ska därför kommande år: 

• Bidra till att besöksnäringen i Kalmar växer genom att medverka 

i den stora idrottssatsningen, ansöka om att bli Europas 

kulturhuvudstad 2014 och fullfölja byggandet av ett 

nytt konstmuseum. Vidare kommer vi medverka i processen 

för att bygga en ny arena och till att genomföra förbättringar 

inom flyget. 

• Öka det regionala samarbetet genom att vidareutveckla 

samarbetet med Växjö och Karlskrona för att skapa en 

gemensam arbetsmarknadsregion, förskottera och därmed 

tidigarelägga järnvägssatsningar, samt delta i gemensam 

marknadsföring av Kalmarsundsregionen. 

• Samordna och bidra till ett ökat hållbart bostadsbyggande 

i kommunen genom att revidera översiktsplanen med nya 

fördjupade översiktsplaner, planera för ett ökat bostadsbyggande 

från cirka 260 till 540 bostäder per år och förstärka 

resurserna på mark- och planeringsenheten. 

• Bidra till fortsatt ekonomisk balans i kommunen genom att 

erbjuda bra ledarutbildning, ge ledningsfunktionerna bra 

och enkla instrument för planering och uppföljning samt att 

ha en effektiv planerings- och uppföljningsprocess. 

• Behålla positionen som föregångskommun när det gäller 

hållbar utveckling genom att fastställa lokala miljömål för 

kommunen, successivt öka antalet kvalitets- och miljöcertifierade 

förvaltningar och bolag och ta ett samlat grepp kring 

klimatfrågorna genom KlimatArena Kalmar. Även utveckla 

kollektivtrafiken genom att förbereda nästa stora upphandling, 

utveckla kompletteringstrafiken och ta fram förslag till 

enhetstaxa. 

• Höja frisknärvaron i kommunen genom att slutföra projektet 

”En frisk satsning”, utveckla kommunhälsans förebyggande 

och hälsofrämjande insatser samt att fortsätta driva 

ledarutvecklingsprogrammet. Vidare bidra till ökad jämställdhet 

genom att arbeta bort osakliga löneskillnader och 

bättre följa upp förvaltningar och bolags jämställdhetsarbete. 

• Bidra till tillväxt och minskad arbetslöshet genom att medverka 

till att etableringen av Faner Dun Group AB i Kalmar 

blir framgångsrik. Vidare ta fram förslag till ny organisation 

för arbetet med marknadsföring av kommunen och regionen 

och fortsätta c/o Kalmar-projektet och arbeta efter policyn 

för bemötande och service, för att göra Kalmar till en ännu 

attraktivare kommun. 



Kommunstyrelsen – Fastighets- och inköpskontoret 


• Miljödiplomering av våra fastigheter har igångsatts. Diplomeringen 

går ut på att klassificera dessa ur hälso- och 

miljösynpunkt för användarna. Projektet kommer eventuellt 

att samordnas med EUs direktiv på energideklaration av 

fastigheter som kommer att gälla fr.o.m. 2006. 

• Kommunen har ansvaret att göra obligatoriska ventilationskontroller, 

OVK. Dessa har vi tidigare haft Boverkets förtroende 

att göra i egen regi utan kostnader men måste framöver 

köpa dessa tjänster externt. Kostnader som måste budgeteras 

i kommande budgetar. 

• I slutet av 2004 påbörjades en analys av beredskapen för 

oförutsedda händelser, dels i form av manualer för våra 

hyresgäster och dels hur beredskapen är avseende reservkraft 

vid strömavbrott. Stormen Gudrun aktualiserade frågan och 

under året har reservelverk införskaffats. 

• Under året har Nybro kommun anslutit sig till det av 

inköpsavdelningen ledda upphandlingssamarbetet med 

externa kommuner i södra länet. 

• En studie för att undersöka möjligheterna till etablering av 

ett av kommunerna i Kalmar län samägt försäkringsbolag 

har gjorts i Regionförbundets regi. Under 2007 finns tankar 

om att undersöka möjlighet att ansluta Kalmar kommun till 

något etablerat captivebolag. 

• För att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen 

kommer kommunens fordonspark successivt att bytas ut 

från bensindrift till etanol och diesel. 


Driftbudgetens resultat ska för året enligt beslut vara 3 074 tkr 

i överskott. Årets resultat blev ett överskott på 3 696 tkr alltså 

622 tkr utöver budget. Avsättningar till olika fonder sker med 

1 868 tkr till fastighetsförvaltningens resultatutjämningsfond 

och en täckning av -1 246 tkr på skaderegleringsfonden. Resultatutjämningsfonden 

uppgår nu till 25 081 tkr, skaderegleringsfonden 

till 2 055 tkr samt resultatutjämningsfonden för fordon 

står kvar på 359 tkr. 

Överskottet i bokslutsresultatet kan relateras främst till att 

många investeringar påbörjats senare än planerat varför kapitalkostnaderna 

blivit lägre. Även utbetalningar till löner ger ett 

överskott på grund av otillsatta vakanser. Samtliga verksamheter 

går med överskott. Städavdelningen har fått en hel del 

extra städuppdrag till främst kulturoch fritidsnämnden och 

barnoch ungdomsnämnden. Städavdelningen redovisar extra 

intäkter utöver det budgeterade. Transportavdelningen har ett 

överskott på grund av redovisade reavinster vid byte av fordon. 

För resultatet i fastighetsförvaltningen är graddagsavvikelsen 

betydande. Den avvek för 2006 med 12 % (varmare) från normalåret. 

Av resultatet kan avläsas att fjärrvärmekostnaderna 

varit lägre än budget med anledning av vädret. Den snörika 

början av året visar på ökade kostnader för fastighetsservice och 

yttre renhållning. Totalkostnaderna för skadegörelse uppgår till 

över 1,6 mkr vilket är samma kostnadsnivå som flera år tillbaka. 

Omvandlat till kronor per lokalyta blir det ca 4:80. Det planerat 

underhållet uppgår till 109 % av avsatta medel. Några arbeten 

har varit av brådskande karaktär för lokalanpassningar åt nyttjaren. 

Till övervägande del har arbeten pågått i omsorgslokaler 

och fritidslokaler. Många större investeringsprojekt startades 

upp sent på året och andra påbörjas först år 2007 vilket resulterar 

i överskott för redovisade kapitalkostnader. Projekt som 

avses är ombyggnaden av Möregården, lektionssalar på Bergaviksskolan 

samt nybyggnad av konstmuseum i Stadsparken och 

ny förskola i Vassmolösa m.fl. 

Bortfall av hyresintäkter redovisas för objekt eller del av objekt 

som varit vakanta eller haft eftergifter under året ex vis Stensöskolan, 

Möregården och Axel Weudelskolan. Kundförlusten 

uppgår till 35 tkr. I budget antogs utvecklingen av KPI bli 2 % 

mot utfallet 0 %. Hyresregleringen avseende bostäder kalkylerades 

till 2 % mot utfallet på ingen reglering. Villkorsändrade 

kontrakt väger upp bortfallet. 

Fastighets- och inköpskontorets hyror är marknadsanpassade 

och konkurrenskraftiga som framgår av nedanstående tabell. 



Intäkter 351,2 347,7 368,5 378,6 393,9 

Kostnader -347,4 -334,8 -361,1 -375,0 -390,2 



Nettokostnad 3,8 12,9 7,4 3,6 3,7 

Kommunbidrag -2,2 -10,3 -3,8 -3,3 -3,1 




Fastighetsförvaltning Budget Bokslut Budget Bokslut 

Kostnader i tkr 2005 2005 2006 2006 

Drift 57 827 57 371 60 031 59 126 

Avhjälpande underhåll 11 636 14 617 13 970 15 257 

Planerat underhåll 32 690 30 743 28 045 30 465 

Kapitalkostnader 91 284 88 425 94 708 93 422 

Beställningsarbeten 0 4 903 0 5 822 

Fastighetsförvaltning Budget Bokslut Budget Bokslut 

Redovisade intäkter (urval) i tkr 2005 2005 2006 2006 

Externa hyror/arrenden 82 506 78 152 81 791 77 493 

Interna hyror/arrenden 123 508 119 626 124 532 128 841 

Räntebidrag 1 253 1 245 1 007 1 073 



Investeringsbudgeten 

Medel reserveras med ca 161 mkr varav merparten avser ombyggnaden 

av olika idrottsanläggningar (39,6 mkr), ombyggnader 

av lektionssalar på Bergaviksskolan (24,3 mkr), Möregården 

(17,3 mkr), kök och matsal på Ljungbyskolan (9,3 mkr), Stensbergshemmet 

(7,6 mkr, samt nybyggnad av konstmuseum (15,4 

mkr) och ridanläggning i Smedby (12,2 mkr) bl.a. projekt. 

Omkring 16 mkr förskotteras främst till tillbyggnad av förskolan 

Svärdsliljan (3,5 mkr) och Rockneby förskola (0,7 mkr) 

samt ombyggnad av Montessoriskolan (1,9 mkr), familjecentral 

i Ljungby (2,2 mkr), kök på Sjöängsskolan Lindsdal (1,9 mkr) 

och nya förskolelokaler i Lindsdal (0,7 mkr) . 

Resultatet på investeringsbudgeten efter reservationer och 

förskott blir nollställt om 780 tkr anvisas till ombyggnad av 

Montessoriskolan, inventarier till grundskolan, passersystem till 

huvudbiblioteket i Kalmar och ny vägg på Rockneby förskola. 

Framtiden 

Övergripande lokalplanering är en nödvändighet och ställer 

krav på samordning och optimalt nyttjande av lokaler men 

också på förvaltningens resurser och prioriteringar med anledning 

av utvecklingen 70 000 invånare år 2014 i Kalmar. 

De kommande årens planerade investeringar och projekt 

”idrottsanläggningar”, Fredriksskans framtid och en ökad efterfrågan 

av förvaltningens tjänster innebär ökade arbetsinsatser 

och är en utmaning för förvaltningen. 

Inom barnomsorgen och omsorgsverksamheten sker en översyn 

av lokalbehovet och lokalnyttjandet vilket också påverkar 

förvaltningens verksamhet. Barnomsorgen har ett ökat behov 

av förskoleplatser. Omsorgsnämnden kan avveckla vissa lokaler 

för äldreboende men samtidigt finns behov att tillföra lokaler 

för andra aktiviteter och verksamheter. 

Även för kulturinstitutionerna pågår en översyn av lokalbehovet. 

Indexutvecklingen för hyresintäkter har varit svag och påverkar 

förhoppningsvis i ett kortare perspektiv handlingsutrymmet för 

planerat underhåll. Ökade mediakostnader påverkar också den 

totala driftbudgeten. Energieffektiviseringar och ett anpassat 

strategiskt fastighetsunderhåll kommer därför att prioriteras de 

kommande åren. Ökade myndighetskrav innebär justering av 

hyresnivåer för samtliga hyresgäster under 2007–2008. 

Förvaltningens uppdrag omfattande analys och åtgärdsplan 

enligt handikappolitiska programmet är slutförd för totalt 240 

byggnader 2006. Genomförande och prioriteringar av redovisade 

åtgärder har påbörjats. Efterfrågan ökar inom förvaltningens 

tjänsteområden vilket i dagsläget genererar ekonomisk balans 

för samtliga verksamheter. 

Krav på ökad andel ekologiska livsmedel samt krav på djurskyddspolicy 

är implementerat i kommunens upphandlingar. 

Strategiska frågor att hantera framledes är en fortsatt organisationsutveckling, 

rekrytering, energieffektivisering samt anpassning 

av hyresintäkter. 

Internhyror, hyra kr/m2 2002 2003 2004 2005 2006 

Nyckeltal 

Budget Bokslut Budget Bokslut 

Skollokaler* 477 481 487 499 509 

Förskolor* 613 623 629 629 688 

Gymnasielokaler 825 845 838 844 705 

Omsorgslokaler** 537 545 581 585 589 

Förvaltningslokaler*** 504 487 502 502 505 

Fritidslokaler 318 344 351 364 392 

Arbetslokaler 389 442 455 467 430 

Kostnad kr/m2 lokaler 2005 2005 2006 2006 

Drift 151,18 149,30 160,50 177,20 

Avhjälpande underhåll 39,19 41,85 39,80 45,75 

Planerat underhåll 97,12 94,20 81,00 91,30 

Fotnot: endast verksamheter för lokaler som ägs av kommunen berörs, 

alltså exkl bostäder, förhyrda lokaler och markreservsfastigheter. 

* Värme och vatten ingår i hyran fr.o.m. 2000 

** Värme och vatten ingår i hyran fr.o.m. 1999 

*** ca 70% av avtalen med värme 


Hamndirektionen 



Kalmar Hamn kan lägga ännu ett intensivt och händelserikt 

år till handlingarna. Sett till godsomsättningen blev det näst 

bästa året i hamnens historia, endast överträffat av året före. Det 

förefaller med andra ord som om hamnen efter en ökning av 

volymerna med 150 % sedan början av 1990-talet, nu lyckats 

etablera godsomsättningen på en ny högre nivå i närheten av en 

miljon ton, vilket är mycket glädjande. De ökande godsflödena 

genererar samtidigt stabila årliga intäktsströmmar. Eftersom de 

totala kostnaderna under fjolåret blev betydligt lägre än budgeterat 

innebar det att fjolårets ekonomiska resultat blev avsevärt 

bättre än beräknat. Vinsten uppgick till drygt 3,9 mkr vilket ska 

jämföras med ett budgeterat överskott på 1,8 mkr. 

Inte bara godsomsättning och vinst under 2006 överensstämmer 

tämligen väl med utfallet året innan. Detsamma kan sägas 

om investeringsvolymerna som var tämligen blygsamma såväl 

2006 som 2005. Investeringarna under fjolåret stannade vid 

cirka en halv miljon kronor. 

Sensommaren 2006 gav kommunfullmäktige i uppdrag åt kommunstyrelsen/kommunledningskontoret 

att tillsammans med 

företrädare för hamnen och stuveriet utreda en sammanslagning 

av Kalmar Hamn och Kalmar Stufveri AB. Utredningen 

genomfördes i rask takt under hösten 2006 och utmynnade i ett 

konkret förslag till sammanslagning av hamnen och stuveriet 

med planerad driftstart den 1 juli 2007. I handlingar och beslutsunderlag 

beskrivs i detalj hur samgåendet ska genomföras 

och vilka villkor som ska gälla. I januari 2007 beslutade kommunfullmäktige 

anta förslaget, vilket innebär att det nya hamnbolaget, 

Kalmar Hamn AB, blir ett helägt kommunalt bolag 

som ska ingå som dotterbolag i Kalmar Kommunbolag AB. 

Godsomsättningen under fjolåret uppgick till 957 000 ton, efter 

en hektisk avslutning på året med intensiv hamntrafik. Därmed 

blev nedgången från rekordåret 2005 marginell (-4 %). 

Det mest positiva under 2006 var annars att snart sagt alla 

godsslag ökade med undantag för skogsråvarorna som minskade 

med närmare 120 000 ton i takt med att Gudruneffekterna 

avklingade. 

Skogen är sedan länge såväl hamnens som stuveriets kanske 

viktigaste godsben, samtidigt som det är det mest konkurrensutsatta 

varuslaget. Hanteringen av skogsprodukter är sysselsättningsintensivt 

vilket samtidigt innebär betydande intäkter. 

Just de anmärkningsvärda höga tillväxttalen för exporten av sågade 

trävaror från Kalmar sedan början av 1990 talet har legat 

bakom mycket av Kalmar Hamns positiva utveckling. Under 

fjolåret skeppades ut 397 000 kbm vilket innebar att det gamla 

rekordet från året innan passerades med 44 000 kbm (+12 %). 

Virkesexporten går närmast uteslutande till Skottland, Irland 

och framförallt England. 


Vinsten under 2006 uppgick som tidigare nämnts till 3,9 

mkr, vilket var mer än 2,1 miljoner bättre än det budgeterade 

överskottet. Som jämförelse kan också nämnas att motsvarande 

vinstsiffra för 2005 blev 3,3 mkr. Som framgår av 

nedanstående resultaträkning beror den positiva avvikelsen i 

förhållande till budget delvis på större intäkter än beräknat, 

men framförallt avsevärt lägre driftkostnader (exklusive kapitalkostnader) 

än budgeterat. Driftkostnaderna var för övrigt 

de lägsta på flera år. 

Kalmar Hamn har fört en återhållsam taxepolitik under snart 

två decennier, med endast marginella prisjusteringar vid enstaka 

tillfällen. Eftersom hamnens verksamhetsområde i stort sett varit 

oförändrat under denna period har det medfört att intäkterna 

följt fluktuationerna i hamntrafiken. Under 2000-talet har 

intäkterna hela tiden legat i spannet 22–25 mkr. 

Hamnens resultatutjämningsfond uppgick vid det gångna årsskiftet 

till drygt 24,2 mkr sedan 2006 års överskott överförts till 

fonden, efter avdrag med 300 tkr som tillförs kommunens kassa. 

Som nämnts redan tidigare minskade driftkostnaderna under 

2006 (exkluderat kaptalkostnader) med drygt 5 % jämfört med 

föregående år. Då ska man ändå ha i åtanke att personalkostnaderna 

var i stort sett oförändrade vilket innebär att de rörliga 



Intäkter 22,7 21,8 22,2 24,5 23,5 

Kostnader -18,8 -19,5 -20,1 -21,2 -19,6 



Nettokostnad 3,9 2,3 2,1 3,3 3,9 

Kommunbidrag 0,0 -0,2 -0,3 -0,3 -0,3 




Godsomsättning i tton 2002 2003 2004 2005 2006 

Petroleumprodukter 218 254 240 265 283 

Jordbruksprodukter 116 113 108 107 121 

Skogsprodukter 349 326 305 351 259 

Övrigt 122 176 203 269 294 

Totalt 805 869 856 992 957 

Produktivitetsmått 1985 1990 1995 2000 2006 

Antal anställda 20 20 15 14 14 

Omsättning per anstäld, mkr 0,6 0,6 1,1 1,5 1,7 

Godsomsättning*, per anställd tton 15 10 19 39 48 

Krantimmar per kranförare 371 228 339 374 338 

* exkl petroleumprodukter 



driftkostnaderna (drivmedel, el, reparationer, underhåll, externa 

tjänster, m.m.) sjönk med närmare 10 %. 

Lönsamheten i kranrörelsen är fortsatt god. Förtjänsten var 

i fjol närmare 2 mkr netto. Noterbart är f.ö. att kranrörelsen 

lämnat överskott under varje år på 2000-talet trots att de nyanskaffade 

kranarna särskilt under de första åren gett upphov till 

betydande kapitalkostnader som belastar driften. 

Sammanställningen ovan ger en ganska god bild av hur hamnverksamheten 

utvecklats över tiden. En av hamnens bärande 

strategier under det senaste decenniet har varit en uttalad koncentration 

på kärnverksamheten. Det har inneburit att arbetsuppgifterna 

alltmer fokuserats på tjänster och service riktade 

direkt mot kunderna, vilket i sin tur medfört att behovet av att 

anlita externa entreprenörer för reparationer och underhåll av 

hamnanläggningarna har ökat högst påtagligt. Allt detta sammantaget 

har fått som konsekvens att antalet anställda successivt 

minskat, sett över en lång tidshorisont. 

Framtiden 

Under det senaste året har en rad olika planerade satsningar i 

Kalmarregionen offentliggjorts, som på några års sikt kan få positiva 

återverkningar för Kalmar Hamn. Det är dock lite för tidigt 

att mer i detalj spekulera om möjliga konsekvenser av de olika 

utvecklingsprojekt som pågår och de som ännu är i sin linda. Om 

några av de mer omfattande investeringsplaner som omnämnts 

ovan också kommer till utförande medför det delvis nya förutsättningar 

för hamnens vidkommande. Skulle det exempelvis bli 

aktuellt med hantering av containers i större skala innebär det 

krav på ett helt nytt utbud av service och tjänster som hamnen 

inte förfogar över i dagsläget. Det kräver med andra ord omfattande 

investeringar i framförallt anläggningar, kranar och annan 

hanteringsutrustning. Ett sådant scenario måste naturligtvis föregås 

av noggranna analyser av hamnens fysiska förutsättningar 

att klara hanteringen ifråga, prognostiserade godsflöden och inte 

minst en bedömning av möjligheterna att nå lönsamhet inom 

detta för Kalmar Hamn nya godssegment. 

En god utgångspunkt är under alla omständigheter att Kalmar 

Hamn i grunden har en mycket stark ekonomi, med en betryggande 

ekonomisk buffert som byggts upp under en lång följd av 

år med betydande ekonomiska överskott. Därmed står hamnen 

förhållandevis väl rustad att möta framtida utmaningar i form 

av nya kundkrav och allt hårdare konkurrensförhållanden på 

marknaden. 

Statsmakten har på senare successivt ökat sitt inflytande över 

infrastrukturfrågor med koppling till sjöfart och hamnar. Man 

kan urskilja en uttalad vilja att påverka svenskt hamnväsende i 

en riktning som måste betraktas som de första stegen mot en 

statlig hamnpolitik. Tidigare var hamnarna helt och fullt en 

kommunal angelägenhet. Den nya kursen kan avläsas dels i 

den transportpolitiska propositionen som antogs av riksdagen 

under våren 2006 men framförallt i och med tillsättandet av 

den s.k. Hamnstrategiutredningen hösten 2006. I samband 

med den senare utredningen har regeringen utsett en hamnförhandlare 

som fått i uppdrag att peka ut 8–10 svenska hamnar 

som bedöms ha större strategisk betydelse än andra och därför 

ska prioriteras för statliga investeringar i infrastruktursystemet 

på land bakom hamnarna. Med denna nya typ av styrning av 

svenskt hamnväsende riskerar marknadskrafterna delvis sätta ur 

spel och marknadsbalansen rubbas. På lite längre sikt kan det 

därför finnas risk för att mindre och medelstora hamnar missgynnas, 

med de negativa konsekvenser det kan tänkas innebära 

för kundservicen i dessa hamnar. 


Samhällsbyggnadsnämnden 



Totalt antal insatser under 2006 var 628 vilket kan jämföras 

med föregående års 625. Larm brand i byggnad var 57 stycken. 

Under 2006 hade vi 240 automatlarm till fördel för vår ekonomi 

men till nackdel för trafiken som råkar ut för vår framfart. 

Dessutom minskar tilltron till automatiska brandlarms tillförlitlighet. 

Trafikolyckorna när det gäller utryckning ligger högt 2006 på 

112 stycken. 

December 2006 invigde Kalmar Brandkår sitt nybygge ute 

på övningsfältet. Utbyggnaden gäller lektionssalar och duschutrymmen. 

Den externa utbildningen som genomförs ute på 

övningsfältet har ett högt anseende i landet. Antalet utbildade 

personer under året är drygt 2 300 vilket motsvarar 23 000 utbildningstimmar. 

Under 2006 blev det klart med en styrka i Tvärskog som tillhör 

deltidskåren i Påryd. 

I december kom den nya släckbilen som är anpassad efter RAKEL 

(nytt nationellt radiokommunikationssystem). 

Det blev under 2006 klart när det gäller utökat Statsbidrag för 

att jobba mer övergripande i kommunen med ”Skydd och Säkerhetsfrågor”. 

Förlarm har införts på både hel- och deltidsstationerna. Detta 

för att klara anspänningstiden och snabbare komma till skadeplatsen. 

Brandkåren har firat 100 års jubileum i samband med Kalmars 

Stadsfest. Det var ett lyckat jubileum som avslutades med en 

pampig parad genom staden med Malmö Brandkårs orkester, 

drillflickor, gamla vagnar mm. Cirka 3 000 personer besökte 

stationen under dagarna då det var stort fokus på barnen. 

2006 har varit ett år med mycket hög produktion på samhällsbyggnadskontoret 

som givit bra med intäkter inom alla verksamhetsområden. 

Personalen har gjort strålande insatser för 

att uppnå detta. Den intensiva utvecklingsperiod som Kalmar 

är inne i förväntas fortsätta. Fanerduns etablering, handelsetableringarna 

och satsningen ”Kalmar 70 000” medför stora och 

intressanta uppgifter för kontoret. För att dessa satsningar skall 

kunna lyckas behöver kontoret förstärkas inom de flesta verksamhetsområden. 

Då översiktsplanen inte längre är aktuell har ”översiktliga 

programarbeten” varit nödvändiga för flera områden. Genom 

arbetet med både övergripande program och detaljplaner har 

kontoret lagt en grund för att klara kommunfullmäktiges mål 

för 2007 på minst 500 lägenheter per år. För att nå målet har 

kontoret förstärkts med två nya medarbetare och också bytt inriktning 

på en vakant tjänst. Dessutom har nyttjande av konsulter 

ökat under året. Under året har samhällsbyggnadsnämnden 

behandlat 41 olika program och detaljplaner! I planarbetet 

medverkar konsulterna i ca 20 olika projekt. Under året har 

samhällsbyggnadsnämnden färdigställt 15 detaljplaner – de 

flesta för bostadsändamål. Av dessa har 6 överklagats. 

Under året togs ett nytt gränssnitt gentemot Lantmäteriverkets 

(LMV) fastighetsdatabas i bruk. Kalmar kommun var därmed 

den femte kommunen i landet som nu kan leverera fastighetsinformation 

på ett enkelt sätt via Internet till LMV. 

Stadsingenjörsavdelningen har startat ett arbete med brandkåren 

som syftar till att införliva digitala kartor i brandkårens 

olika system. Ett verktyg som kan vara till stor hjälp i en krissituation 

är kommunens GIS. Ett arbete om GIS i krissituationer 

har därför inletts. 

Miljöskyddstillsynen har i stort sett genomförts som planerat 

under året. Viss förändring av tillsynsplanen har gjorts då det 

har kommit in fler nedskräpningsärenden, ärenden om markföroreningar 

och värmepumpar än planerat och vi har satsat på 

arbete med Livskraftigt vatten. För fjärde året i rad anordnades 

en miljövecka som i år under tre kvällar vände sig till lantbru- 



Intäkter 15,5 18,4 21,8 23,9 29,4 

Kostnader -66,4 -70,7 -75,6 -82,8 -93,1 



Nettokostnad -50,9 -52,3 -53,8 -58,9 -63,7 

Kommunbidrag 51,2 52,9 56,4 60,8 65,2 




Verksamhetsmått 2002 2003 2004 2005 2006 

Fastighetsbildningsärenden, 

avslutade 104 102 121 101 94 

GIS-uppdrag 130 188 

Grundkartor 6 11 12 18 

Utsättningar 33 60 83 100 90 

Nybyggnadskartor 59 72 114 89 103 

Miljöskyddsärenden 854 859 1 042 1 002 1 078 

Djurskyddsärenden 175 147 501 513 259 

Livsmedelsärenden 569 592 580 987 505 

Hälsoskyddsärenden 625 675 657 602 409 

Energirådgivningsärenden 38 65 140 194 186 

Bygglovsärenden 1 142 1 226 1 274 1 293 1 278 

Detalplaner (laga kraft) 11 5 11 11 9 

Bostadsanpassning 577 607 600 525 590 

Underhållsbesiktning, skyddsrum 180 63 57 42 26 



kare, bilverkstäder, biltvättar, industriverkstäder och samtliga 

B-objekt. 

Ett stort projekt under året har varit ”Livskraftigt vatten” där en 

rapport har gjorts om vattenstatusen i allt från grundvatten till 

dagvatten i kommunen. I denna rapport ges förslag på åtgärder 

för ett renare vatten till 2015. 

Från och med 1 januari infördes EUs livsmedelslagstiftning, 

vilket innebär stora förändringar för livsmedelstillsynen. Förändringar 

har också gjort att antalet tillsynsobjekt har ökat betydligt 

då verksamheter som tidigare var undantagna numera 

ingår i tillsynsansvaret. 

Totalt blev det ett överskott på ca 1,5 mkr för nämndens samlade 

verksamhet. Brandkåren redovisar ett överskott på 495 tkr 

för 2006. Resultatet beror dels på ökade intäkter och god personalplanering. 

Resultatet för samhällsbyggnadskontoret blev ett överskott på 1 

083 tkr, vilket beror på stor produktion med höga intäkter. Kostnaderna 

för bostadsanpassningar översteg budgeten med 2 131 

tkr. Under 2006 har det varit ovanligt många och omfattande 

anpassningsärenden. Hittills under året har vi haft åtta ärenden 

där beloppet överstigit 100 tkr. Merparten av dessa ärenden gäller 

anpassning åt barn/ungdom. Även ansökningar om bidrag till 

hissar och automatiska dörröppnare ökar – 23 resp. 40 st. 

Framtiden 

Brandkåren 

Rakel kommer att införas fullt ut våren 2007 detta för att vi ska 

kunna vara tillgängliga för ”blåljusmyndigheter” i ett digitalt 

radiosystem. Detta gör att det kommer att genomföras en omfattande 

utbildning för all personal för att kunna hantera det 

nya radiosystemet. 

Under 2007 kommer vi att börja installera ledningssystem i bilarna 

(färddatorer) det kommer att ta ett antal år innan det är 

färdigutvecklat inom både hel- och deltidskårerna. 

I och med den utökade ramen på 800 tkr för två nya tjänster 

så kommer en insatsledare samt en brandman att anställas. Ytterligare 

en vakant tjänst kommer att annonseras ut. 

Prioriterade områden 2007 är utbildning och information till 

samtliga elever i årskurs två, fem och åtta. 

Den 1 april kommer Gert Friberg att vara räddningschef även 

för Kalmar Airport. Målet är att hitta ytterligare samverkanspunkter 

med flyget. 

Under året har vi som mål att få klartecken från Luftfartsstyrelsen 

för att kunna genomföra en brand och räddningsskola för 

flygplatsbrandmän ute på vårt övningsfält. 

En förstudie med inriktning på den operativa organisationen 

kommer att genomföras och presenteras under 2007. Målet är 

att säkerställa Brandkårens anpassning till Kalmars framtida utveckling. 

En utbildningsplan för både interna och externa utbildningar 

kommer att presenteras, både kort- och långsiktigt, under våren 

2007. 

I år som tidigare år kommer vi att jobba för att anställa kvinnliga 

brandmän, vilket i sig kräver lediga tjänster. 

Samhällsbyggnadskontoret 

Vi bedömer att efterfrågan på samhällsbyggnadskontorets 

tjänster och produkter kommer att vara fortsatt hög under 

de närmaste åren. Samtidigt som kraven ökar på allt snabbare 

processer och handläggning ska de demokratiska spelreglerna 

utvecklas. Detta ökar svårighetsgraden och komplexiteten inom 

den fysiska planeringen. Inom i stort sett samtliga av kontorets 

verksamhetsområden sker en volymökning eller förändringar i 

teknik eller lagstiftning som kommer att kräva omfattande resurser 

och kompetens. 

Verksamhetsmått Brandkåren 2002 2003 2004 2005 2006 

Utryckningar 545 625 627 

Återkommande tillsyn 97 94 140 

Tematillsyn 14 28 4 

Händelsebaserad tillsyn 1 59 44 

Tillsyn enl lagen om brandfarliga 

och explosiva varor 18 21 

Kurstid 890 988 945 

Kursdeltagare 2 649 2 912 2 310 

Utbildningstimmar 19 514 23 133 23 258 



Kommunfullmäktige har uttalat att målet för bostadsbyggandet 

i kommunen är minst 500 lägenheter per år. För att kunna 

få fram mer bostadsplaner är det viktigt att såväl kommunens 

förvaltningar och som kontorets olika delar samverkar smidigt 

och effektivt. Kontoret kommer att fortsätta utveckla metoder, 

arbetsprocesser och rutiner för ökad effektivitet och samverkan 

inom bostadsplaneringen på samma sätt som vi utvecklat 

en samverkan för handläggningen av andra frågor. Trots detta 

behöver kontoret även under såväl 2007 som 2008 att nyttja 

konsultstöd i stor utsträckning. Samhällsbyggnadsnämndens 

GIS-satsning är bland annat en sådan åtgärd som kan innebära 

stora samordnings- och effektivitetsvinster inom den kommunala 

organisationen. 

Den kinesiska satsningen i Kalmar innebär i sig en stor arbetsinsats 

för i stort sett nämndens samtliga verksamhetsområden. 

När investeringen slår igenom fullt ut kommer det att innebära 

en stor omställning för staden. Kontoret kommer att behöva 

lägga mycket resurser på och vara mycket involverad i den 

stadsutveckling som då kommer att ske. Detta kommer att öka 

kraven på leverens av geografisk information i form av grundkartor, 

utsättningar, etc. Utvecklingen av staden innebär flera 

utmaningar, bl.a. att skapa goda bostadsmiljöer. En ökad insats 

från hälsoskyddssidan i planarbetet är att förvänta. 

Samhällets strävan är att möjliggöra för individen att kunna bo 

kvar i egen bostad så långt detta är möjligt. I Kalmar har platser 

i särskilda serviceboenden minskat vilket gör att behovet av bostadsanpassning 

av äldres och/eller funktionshindrades bostäder 

ökar. Kostnaderna för bostadsanpassningen ökar i motsvarande 

grad. Med något enstaka undantag under det senaste decenniet 

har anslaget för bostadsanpassningsbidrag inte räckt till för att 

täcka de ansökningar som kommit in. 

• Samhällsbyggnadsnämndens ram behöver utökas med cirka 

500 tkr för att klara de ökade utgifterna inom bostadsanpassningen. 

Framtiden för den kommunala energirådgivningen är oviss. Beslut 

om statliga bidrag för energirådgivare finns endast för år 

2007. 

• Det växande antalet planuppdrag och nya mål för bostadsbyggandet 

innebär att kontoret behöver förstärka med 

ytterligare två arkitekter, en hälsoskyddsinspektör och en 

mätningsingenjör under 2008. Tjänster som inte ryms inom 

samhällsbyggnadsnämndens ramar. 

Stadsingenjörsverksamheten ligger långt framme i introduktionen 

av ny teknik och handläggarstöd. Vi har under de senaste 

åren satsat resurser på att öka användningen av geografisk information 

som beslutsstöd för kontoret och kommunens övriga förvaltningar. 

Den GIS-strategi som nämnden antagit har fått till 

resultat att det finns ett stort intresse för satsningar inom området 

såväl inom kontoret som på andra förvaltningar och bolag. 

• Vi bedömer att den positiva utvecklingen av GIS-användningen 

kommer att innebära ett behov av ytterligare en 

GIS-ingenjör som inte ryms inom nuvarande budgetramar. 




Gatu- och parknämnden 



Gatu- och parknämndens verksamhet fortsätter att engagera 

kommunens invånare och besökare! 

Vår samlade drift och de enskilda projektens genomförande 

har sådan påverkan och synbarhet att de uppmärksammas både 

med ris och ros utifrån kalmarbornas perspektiv – ett hälsotecken 

i ett demokratiskt samhälle. Utifrån 2006 års verksamhet 

finns några enskilda händelser som speciellt förtjänar att 

kommenteras; 

• Nyåret 2006 inleddes med ett extremt kraftigt snöoväder 

som totalt kostade 9,1 mkr. För framtida planering måste 

frågan om inrättande av ”extra fonder” för att hantera väderleks- 

och andra oförutsedda händelser diskuteras. 

• Med IKEAs öppnande 2006 las på allvar grunden för Kalmar 

som regionens handelscentrum. Med en kraftansträngning 

utöver det vanliga visade nämnden och kontoret att vi kan 

klara stora och oerhört tidspressade projekt. 

• Knappt hade IKEA hunnit öppna dörrarna förrän nästa 

stora projekt såg dagens ljus; Fanerdun och Kina. De mer 

fysiskt synliga delarna av detta är väl ännu inte så påtagliga 

– men de kommer. 

• Under 2006 påbörjades också projektet ”Kundorienterad 

verksamhetsutveckling; gatu – och parknämndens/kontorets 

utvecklingsresa mot kvalité- och miljöledningssystem. Hittills 

har projektet bl.a. resulterat i gemensamma utbildningsdagar 

för hela förvaltningen, kundenkät till våra viktigaste 

kunder och utkast till verksamhetshandbok. 

Särskilt viktiga investeringar som slutförts/påbörjats under 

2006 är: 

• Fortsatta muddringsarbeten 1,1 mnkr 

• Vägutbyggnad kv Bilen (IKEA) del 1 39,1 mkr + exploatering 

27,3 mkr 

• Tillgänglighetsanpassning för busshållplatser m m 1,4 mkr 

brutto 

• Södra vägen, delområden 5,8 mkr brutto 

• Parkeringsplats kv Lustgården 1,3 mkr 

• Norrlidstorget 3,5 mkr brutto 

Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys 

Sammanfattning 

Gatu- och parkkontorets verksamheter redovisar ett underskott 

i bokslutet avseende drift och underhåll på 5,9 mkr, vilket är en 

resultatförsämring på 5 mkr jämfört med 2005. Främsta skälet 

till den stora skillnaden är den extrema vintern, som har kostat 

förvaltningen 9,1 mkr under året, vilket medfört ett överskridande 

på 6,2 mkr. Andra dryga kostnader för förvaltningen har 

varit flytten av upplagsplatsen för massor vid Rasta till Tjuvbackarna 

och skötseln av gräsytor som redovisar underskott på 

1,3 mkr respektive 1,4 mkr. 

Under året har investeringar gjorts för 58,4 mkr netto av totalbudgeten 

på 107,0 mkr. I tilläggsbudget 2007 har reserverats investeringsanslag 

på 48,9 mkr. Resultatutjämningsfonden har förändrats 

från + 0,3 mkr 2006-01-01 till – 5,9 mkr 2006-12-31. 

Drift och underhåll 

Programmet väghållning har lämnat ett underskott på 6,8 mkr. 

Kostnaderna för drift och underhåll av vägar och konstbyggnader 

inkl gatubelysning har renderat ett underskott på 7,6 mkr. 

Utöver vinterväghållningen är det kostnaderna för främst dagvattenavledning 

och trafiklinjemålning som överstiger budget. 

Parkeringsverksamheten har genererat ett överskott på 0,9 mkr 

i form av lägre kostnader än beräknat och högre intäkter avseende 

parkeringsintäkter än vad som budgeterats. 

Programmet miljöåtgärder redovisar ett underskott på 0,7 mkr. 

Underskottet beror på de höga kostnaderna för flytten av upplagsplatsen 

för massor vid Rasta till Tjuvbackarna till följd av 

IKEAs etablering. Övriga miljöverksamheter såsom bl.a. vassbekämpning 

och dagvattenrening har lämnat överskott. 

Parkverksamheten uppvisar ett underskott på 0,3 mkr. Kostnaderna 

för skötsel av parker och grönytor överstiger budget med 

1,4 mkr medan skötselkostnaderna för naturmark och skogsbruk 

understiger budget med 1,0 mkr. Dessutom har växthusverksamheten 

genererat ett mindre överskott. 



Intäkter 54,2 54,1 51,6 56,3 77,7 

Kostnader -138,9 -137,5 -102,3 -115,0 -150,2 



Nettokostnad -84,7 -83,4 -50,7 -58,7 -72,5 

Kommunbidrag 81,6 83,8 54,4 57,8 66,6 

Årets resultat -3,1 0,4 3,7 -0,9 -5,9 


Resultatutjämningsfond -1,2 -0,7 1,0 0,3 -5,9 

Friluftsverksamhet 2002 2003 2004 2005 2006 

Båtsportanläggningar 

- bojplatser totalt 1 116 1 107 1 107 1 102 1 102 

- budget fördelad per bojplats 335 184 524 653 

- kostnader fördelad per bojplats 464 489 476 886 922 

- bojplatser, uthyrda 951 953 933 924 928 

- budget fördelad per uthyrd 

bojplats 416 389 219 624 775 

- kostnader fördelad per uthyrd 

bojplats 545 568 565 1 057 1 095 

Friluftsbad 24 24 24 24 22 

- budget, kr/antal 45 631 53 651 54 185 69 153 77 719 

- kostnad, kr/antal 54 996 62 604 56 784 71 403 86 029 



Nettokostnaderna för friluftsverksamheten överstiger budget 

med 0,3 mkr. Kostnaderna för båtsporten uppgår till 0,1 mkr 

utöver budget och anslagen för friluftsanläggningarna – friluftsbad, 

motionsspår m.m. – har överskridits med 0,2 mkr. 

Administrationen och produktionspersonalen redovisar ett 

överskott på 1,6 resp 0,6 mkr. Administrationens överskott beror 

i huvudsak på vakanser. Produktionspersonalens lönekostnader 

understiger budget med 0,5 mkr beroende på obudgeterade 

intäkter för lönebidragsanställd personal och intäkterna 

för utförda produktionstimmar överstiger budget med 0,4 mkr. 

Kostnaderna för fordon och arbetslokaler reducerar överskottet 

med 0,3 mkr. 

Investeringar 

Av årets budget för investeringar på 107 mkr har 61,2 mkr 

brutto förbrukats. Intäkter har influtit med 2,8 mkr, varav 

1,4 mkr i statsbidrag, 0,4 i mnkr i övriga bidrag och 1,0 mkr 

för försålda tjänster. 

I tilläggsbudget till 2007 har 48,9 mkr förts över för färdigställande 

av påbörjade och planerade investeringar. 

Framtiden 

De anläggningstillgångar som anförtrotts gatuoch parknämndens 

förvaltarskap representerar oerhörda värden både utifrån 

funktion och ur ekonomisk synpunkt. Kontinuerligt bedöms 

dessa utifrån kondition och funktionalitet. Aktuellt är: 

• Åtgärdsprogram avseende underhåll av kommunens 

68 broar och kajer ska tas fram. 

• Framtagande av skötsel- och funktionsprogram avseende 

kommunens motionsspår och vandringsleder pågår. 

• Verksamhetsprogram, statusrapporter och underhållsbehov 

ska i större omfattning överföras i GIS-miljö för bättre 

tillgänglighet och smartare uppdatering 

I arbetet med den fysiska planeringen för en fortsatt expansion 

av Kalmar är nämndens kompetensområden av oerhörd stor betydelse. 

Aktuellt är: 

• Rekryteringsarbetet för kontorets förstärkning i detta avseende, 

är i sin slutfas. 

• Parkeringsanläggningar på Kvarnholmen ska utredas vidare. 

• Konkreta åtgärder för att förbättra parkeringssituationen 

inför sommaren kommer att utföras i likhet med 2006. 

Kontorets ansträngningar inom det samlade verksamhetsområdet 

är inte bara en fråga om fysiska åtgärder, byggande och 

teknik. Insatserna genom information och beteendepåverkan 

måste vässas. Hållbarhetsaspekter, barn och ungdomsperspektiv 

och jämtegreringsaspekter skall lyftas fram. Aktuellt att arbeta 

vidare med är: 

• Säkra skolvägar 

• Initiativ till att minska klotter, vandalisering och nedskräpning 

i det offentliga rummet. 

• BSC – Baltic Sea Cycling; EU-projekt i samverkan med 

många länder syftande till att stärka cykelns roll som transportmedel. 

Projektet avslutas formellt under 2007. 

Kontoret har deltagit i Kalmarsundskommissionens arbete och 

ser med tillförsikt på dess fortsättning. 

Regeringens beslut att minska olika typer av arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder kommer att kraftigt påverka gatuoch parknämndens/kontorets 

möjligheter till kvalitetshöjande driftsåtgärder. 

Under 2006 deltog 46 personer i någon form av 

arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom förvaltningen. 

För nämnden/kontoret känns det angeläget att framhålla att 

nya skötselområden tillkommer som generar kommunala åtagande 

avseende drift och underhåll inom redan hårt ansträngda 

ramar. 

Väghållning 2002 2003 2004 2005 2006 

Underhållsbeläggningar 

- skötselyta tm2 2 361 2 365 2 381 2 381 2 391 

- budget, kr/m2 2,63 2,20 2,60 2,60 2,59 

- kostnad, kr/m2 2,65 2,17 2,66 2,75 2,56 

Vinterväghållning 

- skötselyta tm2 2 361 2 365 2 381 2 381 2 391 

- budget, kr/m2 1,19 1,19 1,22 1,22 1,21 

- kostnad, kr/m2 1,45 1,29 1,50 1,69 3,80 

Barmarksrenhållning 

- skötselyta tm2 2 361 2 365 2 381 2 381 2 391 

- budget, kr/m2 0,98 1,05 1,10 1,27 1,43 

- kostnad, kr/m2 0,97 1,25 1,43 1,64 1,57 

Parkverksamhet 2002 2003 2004 2005 2006 

Parkmark - centralorten 

- skötselyta tm2 3 825 3 825 3 825 3 825 3 825 

- budget, kr/m2 2,22 2,16 2,29 2,39 2,52 

- kostnad, kr/m2 2,38 2,32 2,64 2,64 2,84 

Naturmark - centralorten 

- skötselyta tm2 8 100 8 100 8 100 8 100 8 100 

- budget, kr/m2 0,21 0,21 0,22 0,22 0,24 

- kostnad, kr/m2 0,19 0,19 0,22 0,24 0,20 

Gräsytor - centralorten 

- skötselyta tm2 3 670 3 670 3 670 3 670 3 670 

- budget, kr/m2 1,07 1,12 1,21 1,31 1,37 

- kostnad, kr/m2 1,06 1,18 1,34 1,46 1,74 

Parkeringsanmärkningar 

- betalda 9 279 9 666 8 659 9 901 9 569 


Kultur- och fritidsnämnden 



Årets stora händelse i Kalmar, kinaetableringen, har självklart 

berört även kulturoch fritidsförvaltningen. Vi ser naturligtvis 

positivt på allt vad detta kan medföra oss i utveckling för vår lilla 

stad och för hela regionen. Men som med allt nytt, så rör det 

om i grytan, och saker som man trodde var ”på plats” kommer i 

nytt läge och man får tänka om. För kulturoch fritid handlade 

det bl.a. om att hitta ersättningslokaler för föreningar som var, 

och skulle bli, etablerade i Snurrom. I dagsläget har lösningar 

hittats för de flesta föreningar, några återstår dock. 

Hela kulturoch fritidsförvaltningen har påbörjat arbetet med 

att bli kvalitets- och miljöcertifierad. Förvaltningen har, tillsammans 

med Södermöre kommundelsförvaltning, en projektanställd 

för detta. Om allt går enligt planerna, vilket vi tror och 

räknar med, kommer vi att bli certifierade hösten 2007. 

En ny biblioteksorganisation är genomförd. Det har varit ett 

tufft år för personalen med mycket oro och många frågetecken. 

Nu krävs tid för att arbeta sig samman i nya team och att omsätta 

det som är planerat. Parallellt med arbetet kring omorganisationen 

har upphandling av ny biblioteksbuss skett. Den 

gamla fick tyvärr skrotas efter en olycka. 

Fritidsgårdarna har utökats med en ny enhet i Oxhagen. Tyvärr 

är lokalfrågan ännu inte löst utan fritidsgården är temporärt i 

Oxhagsskolans lokaler. Utökningen har också inneburit en personalökning 

med fyra personer. 

Även Monokrom växer både vad gäller verksamhet och personal. 

Detta gör att nuvarande lokaler är för få och man har fått 

söka sig uppåt i Folkets park. 

Både Monokrom och Fritidsgårdarna arbetar mycket med internationella 

kontakter. Studiebesök har gjorts och samarbete 

har upprättats med Wismar i Tyskland och Gdansk i Polen. 

Verksamheterna har också två volontärer tillsammans som arbetar 

med musik på fritidsgårdar. Volontärerna är från Lettland 

och Spanien. 

Kulturskolan har upprättat ett samarbete med tre kulturskolor 

i Kaliningrad. Samarbetet handlar fram för allt om pedagogiskt 

utbyte och utveckling men också om samverkan elever emellan. 

Planeringen av Nycirkus har fortsatt. Tanken med Nycirkus 

är att det ska vara i samarbete med andra förvaltningar. Tyvärr 

är det svårt att få med alla önskvärda. 

En ny förvaltningschef tillträdde och en översyn av ledningsorganisationen 

gjordes vilket bla ledde till att Monokrom blev en 

egen enhet. Diskussioner kring innehåll i tjänster och vad som 

behövs för morgondagen har förts och planer har gjorts upp. En 

genomgång av mål och handlingsplaner har också genomförts 

och nya mål har satts upp både på lång och kort sikt. 


Under året har prognostiserats ett överskridande på ca 1 mkr 

vilket också blev fallet. Totalt kan väl inte avvikelsen betraktas 

som stor då den är 0,8 % på driften men problemet är att 

den är koncentrerad till idrottsanläggningarna. Problemet kalllas 

urholkning av budgetram. I budgetramen ges kompensation 

för löneökningar men inget annat vilket i praktiken innebär att 

resurserna minskar år från år. Under 2006 har det varit särskilt 

kännbart med energiprisernas utveckling. Det här problemet lever 

alla verksamheter, alla nämnder med men effekten är särskilt 

kännbar för kulturoch fritidsnämnden som har en mycket stor 

kostnadsmassa utöver löner. 

Andelen personalkostnader är för omsorgsförvaltningen ca 

76 % och för barnoch ungdomsförvaltningen ca 78 % och för 

kulturoch fritidsförvaltningen ca 41 %. Ungefär halva budgetramen 

hos kulturoch fritidsförvaltningen utgörs av idrottsanläggningar 

och annat föreningsstöd i form av kontanta bidrag 

och lokalkostnader för länskulturinstitutionerna. I den verksamhetshalvan 

är personalkostnaderna bara ca 15 %. Mycket 

möda har lagts ner på vardagsbesparingar men nu kommer man 

inte längre. Det är ett förlorande spel som kommer att försvåras 

genom den stora idrottssatsningen vilket ytterligare ökar kostnadsmassan 

som inte kompenseras. Den tråkiga sanningen är 

den att samtidigt som kommunen gör stora satsningar på nya 



Intäkter 17,1 16,6 17,0 19,8 16,2 

Kostnader -108,5 -108,8 -110,2 -118,5 -126,5 



Nettokostnad -91,4 -92,2 -93,2 -98,7 -110,3 

Kommunbidrag 90,5 91,5 93,1 99,3 109,3 

Verksamhetsmått 2002 2003 2004 2005 2006 

Antalet ämneselever inom 

Kulturskolan 1 558 1 569 1 624 1 558 1622 

Antal elever inom grundskolan 1 100 550 755 900 900 

Antalet bidragsmottagande 

föreningar 260 259 272 248 248 

Kontantstöd/bidrag 

per förening 58 962 56 129 51 329 47 665 53 774 

Antal föreställningar på 

Kalmar Teater 140 126 106 91 111 

Årets resultat -0,9 -0,7 -0,1 0,6 -1,0 


Resultatutjämningsfond -0,9 -2,0 -2,0 -1,2 -2,2 



anläggningar har vi inte tillräckliga resurser för att driva de befintliga. 

Effekten märks mest i kulturoch fritidsnämndens redovisningar 

genom underskott men återverkar också på de kontanta 

föreningsbidragen som ju också successivt urholkas. 

Samtidigt som vi har denna inneboende obalans har nämnden 

en ryggsäck av tidigare underskott med 2,2 mkr förorsakad av 

denna urholkningsproblematik. Om kulturoch fritidsnämnden 

inom befintliga resurser ska komma till rätta med den och 

komma i balans i löpande budget kommer det att krävas kännbara 

nedskärningar vilket i huvudsak kommer att drabba barn 

och ungdomar. 

Framtiden 

Att fortsätta arbetet för att Kalmar ska bli kulturhuvudstad 

2014 är en av förvaltningens stora utmaningar. För att möjliggöra 

arbetet har vår kultur/informationssekreterare numera 

nästan enbart kulturarbete i sin tjänst. Vi har nyligen anställt en 

vikarie för honom för informationsfrågorna. Fram till idag har 

arbetet för 2014 framför allt legat på kultursekreteraren men nu 

är det dags att även de olika enheterna i förvaltningen kommer 

med på banan. 

Den vikarierande informationssekreteraren kommer att ha 

utveckling av hemsidorna som sin huvudfunktion. 

Vi ska naturligtvis fortsätta att medverka i planeringen av den 

stora idrottssatsning som kommunfullmäktige beslutat. Vi ska 

vara länk till föreningslivet i detta arbete och uppmärksamma 

möjligheter till verksamhetsutveckling. 

En viktig uppgift för oss är att utveckla bokningssystemet för 

våra anläggningar. Vi måste bli bättre på att samordna hallarna 

för föreningarna, förfina vårt bokningssystem för att se vilka 

som använder hallarna, samordna tiderna bättre och på sikt 

även kunna koppla lås och elsystemet till bokningen. För detta 

arbete kommer vi att göra en nyrekrytering under våren. 

Eftersom enheten för kultur, idrott och föreningsliv ökar, 

inte minst genom den stora idrottssatsningen har det krävts 

en översyn ledningsorganisationen. Under året kommer vi att 

rekrytera en controller för ekonomi och analys. Kanske är det 

dessutom dags att dela den stora kultur- idrotts- och föreningsenheten 

i två delar? 

Det är viktigt att även den administrativa delen utvecklas när 

övrig verksamhet gör det. En god administration säkrar ett gott 

bemötande, förhållningssätt och kvalitet gentemot brukarna. 

Förvaltningen är mitt uppe i arbetet för att bli kvalitets- och 

miljöcertifierade. Projekttjänsten vi har för detta ändamål löper 

ut i och med 2007. För att vi ska fortsätta att kunna ha hög kvalitet 

på detta, och hålla kvar vår blivande certifiering, behöver vi 

personalförstärkning på detta område. 

Översynen av lokalerna för kulturskolan och Monokrom är 

nödvändig för att verksamheterna kunna bedrivas på ett bra 

sätt och ha möjlighet att utvecklas. Både kulturskolan och Monokrom 

ligger i startgroparna för att bredda sina verksamheter. 

För kulturskolans del handlar det framför allt om Nycirkus. För 

Monokrom är det att kunna möta flickor som är intresserade 

av musik/rockband. Flickor måste kunna få möjlighet att spela 

och bilda band på sitt eget vis, inte på det sätt som pojkar gör. 

Att kulturskolan och Monokrom i framtiden skulle kunna ha 

lokaler i närheten av varandra ser vi som en fördel. Detta gör att 

lokaler delvis kan samutnyttjas och att samarbetet kan utvecklas. 

Viktigt är dock att de båda enheterna också har möjlighet 

att växa utifrån sin särart så en viss uppdelning av lokalerna kan 

vara ett plus. Det kan vara så enkelt som separata ingångar. 

Fritidsgårdarna kommer också delvis att göra en översyn av 

sina lokaler. Vid upphandlingen av en ny biblioteksbuss föddes 

tanken att den gamla bussen skulle kunna användas till annan 

verksamhet. Tankar finns, och diskussion har påbörjats, kring 

en mobil fritidsgård, en ”Kul tur på Fri tid”. Med en mobil fritidsgård 

skulle möjligheten att möta ungdomar kunna utvecklas. 

Bussen kan fyllas med material och personal utifrån olika 

projekt som ungdomar är intresserade av och vill göra. Man 

kan rikta sig till olika områden eller grupper vid olika tillfällen, 

längre eller kortare tider. Detta skulle också utveckla samarbetet 

mellan förvaltningens olika verksamheter. 

Verksamhetsmått, bibliotek 2002 2003 2004 2005 2006 

Antal besök på huvudbiblioteket 343 792 332 060 320 968 328 381 302 912 

Antal utlånade medier totalt 618 835 566 057 564 393 564 214 554 971 

- varav utlånade barnböcker 240 245 221 462 226 568 231 005 235 139 

Antal reservationer totalt 27 348 32 087 35 969 35 626 40 324 

- varav via webben 6 786 7 046 7 764 7 320 10 032 

Verksamhetsmått, Monokrom 2002 2003 2004 2005 2006 

Arrangemang 28 35 45 35 

Antal band som nyttjar studion 26 30 36 36 

Antal studiecirklar 10 83 29 34 

Verksamhetsmått, fritidsgårdar 2002 2003 2004 2005 2006 

Antal öppetdagar 918 909 1 133 1 047 932 

Öppettimmar 7 417 9 167 7 380 4 840 4450 

Antal individer under kvällstid 58 324 49 463 53 441 42 612 37545 

Besök flickor % 39 39 38 38 38 



Under våren kommer en kulturoch fritidsvaneundersökning 

att göras i hela länet. Vi har gjort en del förändringar jämfört 

med undersökningen som gjordes 2003 så att vi lättare ska kunna 

koppla den till välfärdsbokslut. 

Vi kommer också under året att genomföra en ny brukarundersökning. 

Innan dess ska vi diskutera och arbeta för att 

utveckla och förfina den. Frågor som vi måste ställa oss är hur vi 

når dem som inte redan besöker våra verksamheter. 

Andra mål i verksamheten är att vidareutveckla jämställdhetsarbetet 

utifrån kartläggning av förvaltningen och att följa 

upp och vidta åtgärder utifrån AFA-undersökningen. 

Vi har också påbörjat en diskussion kring hur vi kan vidareutveckla 

samverkanssystemet. Hur kan vi göra för att föra ut 

ansvar och delaktighet i hela systemet? 

Ett ord som är ständigt återkommande är ordet samverkan. Inte 

minst genom de uppdrag förvaltningen har fått av kommunfullmäktige, 

men även utifrån egna önskemål. För att vi ska 

lyckas med våra barnoch ungdomar krävs att vi samverkar. Vi 

har samma barnoch ungdomar på delvis olika tider på dygnet. 

Hur kan vi bygga helheter? Under året kommer kulturoch 

fritidförvaltningen att utveckla samarbetet med barnoch ungdomsförvaltningen 

och Södermöre kommundelsnämnd genom 

att, utifrån barnoch ungdomars behov och önskemål, identifiera 

gemensamma utvecklingsområden. Detta kan t.ex. vara 

öppettider, förhållningssätt, arbetsfördelningar. Här kommer vi 

att använda välfärdsbokslutet som stöd. En översyn av fördelningen 

av hyreskostnader mellan kulturoch fritid och barnoch 

ungdom kommer också att göras i samband med detta. 

Behov av resursförstärkning 2008-2010 

• Nivååterställning på idrottsanläggningarna med 1,5 mkr och 

därefter en årlig priskompensation. 

• Årlig priskompensation för kontanta föreningsbidrag och 

länskulturinstitutionernas lokaler 

• Kinasatsningen kommer att kräva resurser inte bara pga 

undanträngningen från Snurrom där vi ännu inte sett 

slutnotan men förmodligen också till aktiviteter i våra olika 

verksamheter vilket är svårt att prissätta idag. 

• Kulturhuvudstad 2014 kräver närvaro och engagemang som 

kommer att resultera i olika aktiviteter och evenemang som 

svårligen inryms i den mycket begränsade budget vi har att 

tillgå för allmänkulturen. Prislappen är svår att beräkna i 

dagsläget. 

• Handläggarkapaciteten på förvaltningen är för liten i förhållande 

till alla uppdrag och personalförstärkning med ny 

kompetens blir nödvändig om vi ska kunna utveckla verksamheten. 

Administrationen måste anpassas till den ökande 

verksamhetsvolymen. 



Kultur- och fritidsförvaltningen måste hitta ersättningslokaler för föreningar som var, och skulle bli, 

etablerade i Snurrom. I dagsläget har lösningar hittats för de flesta föreningar, några återstår dock. 


Barn- och ungdomsnämnden 



Barn- och ungdomsnämndens verksamhet förändras av olika 

skäl över tid. Det främsta av dessa är att ge en god verksamhet 

baserad på de ekonomiska förutsättningar som antalet barn 

och elever i verksamheten genererar. Beslut har tagits om att 

förskolan Vallmon och Falkenbergsskolan utgör en enhet med 

verksamhet från förskola till grundskolans senare år. Förskolan 

Barnens Gård och Lindöskolan förenades till en enhet med 

verksamhet från förskola till grundskolas tidigare år samt särskolans 

senare år. Detta innebär att antalet enheter har minskats, 

från 26 till 24. 

Det verkliga antalet barn i förskolan blev under 2006 totalt 

51 barn fler än budgeterat. Fritidshemsverksamheten kom att 

nyttjas av 72 fler barn än budgeterat och antalet elever i skolverksamheten, 

inklusive särskoleelever, blev 53 fler än budgeterat. 

Personaltätheten i kommunens förskolor har förbättrats till 

5,0 barn per årsarbetare, en markant förbättring. Detta märks 

framför allt där barngrupperna är störst och i grupper med 

de yngsta barnen. Elevantalet i skolan beräknas minska med 

504 elever under den kommande planeringsperioden. Personalsituation 

var där konstant jämfört med tidigare år. Personalomsättningen 

har inte lett till att den ojämna könsfördelningen 

förbättrats. Andelen män i skolan är endast 29 %, i förskola och 

fritidshem cirka 10 %. 

Arbetet med att minska lokalytorna i grundskolan fortsatte, 

men att minska lokalytorna i samma omfattning som elevminskningen 

är sannolikt inte möjligt och, utifrån ett långsiktigt 

perspektiv, kanske inte ens önskvärt. Antalet barn i förskolan 

ökar, vilket kräver ökade lokalytor. Utbyggnaden påbörjades 

redan under hösten 2005. 


Förskola och skola är mötesplatser för barn och ungdomar där 

företeelser och händelser, som inte alltid sker inom ramen för det 

önskvärda, speglar samhället. Därför tydliggörs ständigt och på 

olika sätt att värdegrundsfrågorna måste erövras varje dag. Ambitionerna 

är höga hos personalen. Handlingsplaner och rutiner tas 

fram gemensamt utifrån ett 1–16-årsperspektiv. Kompetensutvecklingsinsatser 

samordnas. Information översätts till flera språk 

och legitimerade tolkar används i kontakterna med föräldrar. 

Kommunens integrationsprogram är viktigt och integration är 

ett eftersträvansvärt tillstånd. Både jämställdhet och integration 

ryms inom ramen för målområdena både på nationell och på 

kommunal nivå. Under 2006 har jämställdhet och mångfald 

och integration varit utvecklingsområden som prioriterats. Av 

kvalitetsredovisningarna framgår att mycket arbete fokuserar 

på barns och ungdomars ansvar och inflytande och att detta 

arbete startar så tidigt som möjligt i åldrarna. Skolan är en tydlig 

spegling av samhället, där mobbning och annan kränkande 

behandling förekommer. Åtgärder som att satsa på kamratstödjarverksamhet 

är nödvändiga liksom att skaffa goda verktyg för 

att på ett effektivt sätt arbeta med värdegrundsfrågor, vilket inte 

minst framgår av arbetet med de olika preventionsprogram som 

också föräldrar visar stort intresse av. 

Eleverna i skolan planerar och utvärderingar görs. Lärare ger 

feedback både på planering och på utvärdering. I fritidshemmen 

har eleverna ett stort inflytande över vardagen, val av aktiviteter 

och i deltagande i råd eller fritidsklubbar och i ansvarsgrupper. 

Hos personal i förskolan och skolans tidigare år, noteras ett ökat 

intresse och en ökad medvetenhet om vikten av att metodiskt 

arbeta med språklig medvetenhet och tidig läs- och skrivutveckling. 

Andelen elever med svårigheter är dock oförändrad, 

med undantag för de år då fortbildningsinsatserna var som mest 

intensiva. Det finns en tydlig koppling mellan ett målmedvetet 

arbete och goda resultat. Av Skolverkets nationella statistik 

framgår att det var 1,8 procent som inte når målen i svenska. 

Motsvarande andel för de som läser svenska som andraspråk är 

23,8 %. De förslag som ligger till grund för nämndens satsning 

inom ramen för modersmålstöd i förskolan, modersmålsundervisning 

på skoltid liksom studiehandledning på modersmål 

är ägnade att väsentligt öka måluppfyllelsen för elever med utländsk 

bakgrund. 



Intäkter 82,0 90,0 91,7 86,8 152,1 

Kostnader -635,7 -659,4 -681,1 -701,0 -789,7 



Nettokostnad -553,7 -569,4 -589,4 -614,2 -637,6 

Kommunbidrag 561,0 576,0 598,6 611,6 625,7 

Årets resultat 7,3 6,6 9,2 -2,6 -11,9 



Personaltäthet Barn, elever/lärare 

(avser hela Kalmar kommun) 2002 2003 2004 2005 2006, prel 

Grundskola 12,8 12,3 12,1 11,9 11,7 

Förskoleklass 15,4 13,9 16,9 15,6 17,2 

Särskola 3,3 3,4 3,7 3,8 3,7 

Förskola 5,5 5,6 5,5 5,1 5,0 

Fritidshem 16,2 17,5 17,5 18,4 

Familjedaghem 5,3 5,4 5,3 5,3 5,0 

Enskild barnomsorg 5,9 6,0 5,4 5,1 5,1 

Mätdatum 15/10, Källa:Skolverket/SCB 

Gruppstorlekar i förskolan Barn- och ungdomsnämnden 

Antal barn - 15 16 - 17 18 - 20 21 - 25 26 - 

Antal avdelningar 65 23 33 13 7 

Fördelning 46,1 % 16,3 % 23,4 % 9,2 % 5,0 % 



Drygt 9 av 10 elever var behöriga till gymnasieskolan; ett värde 

över rikssnittet. Drygt 8 av 10 hade nått målen i samtliga ämnen 

vilket också var fler än rikssnittet. 

Under året har ett IT-baserat dokumentationsstöd för elevdokumentation 

inhandlats. Detta är helt synkroniserat med det 

system som används och innehåller individuell utvecklingsplan, 

måluppfyllelse och omdömen dessutom registrering av betyg, 

ämnesprov och frånvaro. 

Inom varje förskola och skola bedrivs sedan föregående läsår 

arbetet med att se över verksamhetens behov av kontakter med 

verksamheter i det omgivande samhället som kan gynna barns 

och ungdomars lärande från det första året i förskolan till det 

sista året i den obligatoriska skolan. 

Jämställdhet, mångfald och integration ryms inom ramen för 

målområdena både på statlig och på kommunal nivå. Under 

läsåren 2005–2009 är jämställdhet, mångfald och integration 

utvecklingsområden som prioriteras i verksamheten. 

En kostpolicy har tagits fram i dialog med kökspersonal, föräldrar, 

pedagoger och kostkonsulter. 

Trots besparingar och utebliven uppräkning för ”övriga utgifter” 

de senaste åren har barnoch ungdomsnämnden lyckats 

hålla sina tilldelade budgetramar och har byggt upp en positiv 

resultatutjämningsfond. Nämnden redovisar ett totalt underskott 

på 11,9 mkr. Efter justeringar av barnoch elevantal och 

nämndens resultatutjämningsfond är justerat resultat -2,4 mkr.. 

Grundskolans underskott beror på merkostnader för skolskjutsar 

när barnen har växelvis boende samt när barnen får åka ”i 

mån av plats” vid val av annan skola. Underskott finns även 

på ”övriga utgifter”, elkostnader och pedagogiskt materiel, där 

nämnden inte har fått någon indexuppräkning i ramarna på 

ett antal år. Detta märks även i kostverksamheten, där underskott 

finns på livsmedel och andra övriga utgifter. Förskolans 

viktiga arbete med att förbättra personaltätheten och minska 

barngrupperna har fortsatt och visar tydliga resultat. Inklusive 

2006 års resultat uppgår nämndens resultatutjämningsfond till 

16,7 mkr. 

Framtiden 

Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att följande fyra utvecklingsområden 

gäller från 2007 för att sträva mot en högre 

måluppfyllelse i all verksamhet: 

1 Uppdragen för förskolan och skolan skall tydliggöras - med 

fokus på en ökad måluppfyllelse. 

2 Mångfald och jämställdhet - där arbetet med normer och 

värden synliggörs. 

3 Samverkan med omvärlden - för att gynna individens lärande. 

4 Praktisk IT- och mediekompetens - för att vara i framkant 

inom IT-området. 

Barn- och ungdomsnämnden står nu inför tuffa utmaningar. 

Kalmar växer. Förberedelser vidtas för en ny förskola och skola 

i norra Kalmar från 2011, i anslutning till det omfattande bostadsbyggande 

som planeras. Barnantalet i förskolan ökar och 

lämpliga lokaler måste tas fram. Men elevantalet i grundskolan 

minskar rejält, vilket medför stora förändringar av både 

lokal- och personalbehov. Det behövs fler lärare i de tidigare 

skolåren medan behovet av lärare i de senare skolåren minskar. 

Kostnaderna för livsmedel, lokaler, pedagogiskt materiel och 

skolskjutsar ökar. Tillagningskök omvandlas till serveringskök. 

Kommun lägger en allt mindre andel på läromedel, utrustning 

samt skolbibliotek. Under perioden 2008–2010 minskar barnoch 

ungdomsnämndens ramar med netto 20,9 mkr. Det ekonomiska 

utrymmet ökar för förskolan med 16,9 mkr medan 

grundskolans resurser minskar med 37,8 mkr. 

I budget 2007 finns det en underbalansering på 6,3 mkr. För 

perioden 2008–2010 beräknas neddragningsbehovet till ytterligare 

11 mkr utöver de ovan nämnda 37,8 mkr, d.v.s. 3,5 mkr 

per år. Detta motsvarar under perioden 26 tjänster utöver det vi 

måste dra ner p.g.a. elevminskningen. 

I nämndens årsredovisning beskrivs vilka ramförstärkningar 

som är nödvändiga, dels för att behålla nuvarande kvalitet på 

verksamheten, dels för att kunna göra nödvändiga utökningar 

av barnoch ungdomsnämndens uppdrag. 

Barn- och elevprognoser 2007-2010 

2007 2008 2009 2010 

Förskoleverksamhet 2 359 2 432 2 498 2 563 

Fritidshem 1 837 1 831 1 870 1 881 

Förskoleklass, grundskola 

och särskola 5 770 5 563 5 374 5 216 

Verksamhet, kostnad per barn 2002 2003 2004 2005 Jfr större 

städer 2005 

Förskoleklass 31 000 31 600 33 500 32 300 44 500 

Grundskola 59 100 59 400 63 600 65 500 68 400 

Fritidshem 32 500 31 800 33 900 32 500 31 800 

Särskola 256 700 245 100 256 600 268 000 271 500 

Förskola 82 200 86 000 91 400 95 100 99 400 

Familjedaghem 66 800 69 800 75 900 75 900 82 600 

Källa:Skolverket/SCB, kostnaderna avser hela Kalmar kommun 

Betygsresultat 2002 2003 2004 2005 2006 

Antal elever som slutade 

grundskolan i Kalmar 705 719 763 766 798 

i riket 106 556 108 706 115 604 119 894 126 588 

Genomsnittligt meritvärde 207,8 211,4 211,8 205,7 207,4 

i riket 204,6 205,4 206,9 206,3 207,4 

Andel behöriga till gymnasieskola 91,2 93,9 93,4 92,6 93,6 

i riket 89,5 89,9 89,6 89,2 89,5 

Andel som uppnått målen i alla ämnen 81,1 82,3 83,5 83,8 81,8 

i riket 74,6 74,7 75,9 75,5 76,0 

Andel som ej uppnått målen i ett ämne 4,3 7,1 7,7 5,6 8,1 

i riket 8,8 8,8 8,6 8,9 8,6 

Andel som ej uppnått målen i två 

eller flera ämnen 14,3 10,2 8,5 10,1 9,6 

i riket 15,4 15,3 14,5 14,5 14,4 

Andel som saknar betyg i alla ämnen 0,3 0,4 0,3 0,5 0,4 

i riket 1,2 1,1 1,1 1,1 1,0 

Källa:SIRIS 


Omsorgsnämnden 


Omsorgsnämnden ansvarar för insatser till äldre och funktionshindrade. 

Målet med verksamheten är att både äldre och funktionshindrade 

ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv, 

ha inflytande och delaktighet i samhället och över sin vardag. 

Var och en ska kunna verka och åldras i trygghet och med bibehållen 

integritet, bemötas med respekt och värdighet samt 

ha tillgång till god vård och omsorg. Nämndens stöd och hjälp 

ges enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade och hälso- och sjukvårdslagen. 

Insatserna till äldre består av stöd- och hjälpinsatser för att 

möjliggöra kvarboende genom bl.a. hemtjänst, dagverksamhet, 

korttidsboende, anhörigstöd. Vid stora och omfattande vård 

– och omsorgsbehov tillhandahålls särskilt boende för äldre. Insatserna 

till funktionshindrade består av stödinsatser i form av 

daglig verksamhet, bostad med särskild service, personlig assistans, 

ledsagning, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse, 

korttidstillsyn och boende i familjehem. 

Vägledande för verksamhetens kvalitetsarbete är omsorgsnämndens 

verksamhetsmål, de nationella målen för äldre- och handikappomsorgen 

och Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem 

inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade. 

Viktiga händelser 

Under året har en kraftig volymutveckling skett inom hemtjänsten. 

En viss utökning av demens- och korttidsplatser har 

också skett. Under hösten skedde en kraftig volymökning för 

gruppen psykiskt funktionshindrade. 

Tvättpaket inom hemtjänsten och hemhandling via Internet 

har genomförts under året. 

Kalmar kommun erhöll 2,9 mkr i stimulansbidrag till gruppen 

”mest sjuka äldre”. 

Satsningen avser läkemedelsgenomgångar, rehabilitering samt 

stärka kontaktmannaskapet i särskilt boende. 10 % av stimulansmedlen 

har överförts till Södermöre kommundelsnämnd. 

Inom LSS har en fortsatt ökning skett inom bostad med särskild 

service, daglig verksamhet samt personlig assistans enligt 

LSS. Genom att nämnden har kunnat verkställa behoven har 

inga domar uppstått under 2006. De utökade behoven kännetecknas 

av en mer komplex och sammansatt problematik som 

ställer nya krav på kompetens och resurser. 

Sedan 1 juli är nämnden också skyldiga att anmäla till Länsstyrelsen 

om man ej lyckats verkställa beviljade insatser inom 

3 månader. Hitintills har inga ärenden behövt rapporteras. 

Som helhet klarade nämnden att bibehålla kvaliteten i verksamheten. 

Huvuddelen av nämndens effektmål har uppnåtts. Arbetet 

med att ta fram en äldreomsorgsplan har påbörjats. 

Sjukfrånvaron har minskat och sista kvartalet låg sjukfrånvaron 

under 2004 års nivå. Frisknärvaron ligger fortfarande över genomsnittet 

i kommunen. Förvaltningen deltar i kommunens 

satsning på förebyggande insatser för hälsa och mot ohälsa. Andelen 

män i verksamheten har ökat liksom den genomsnittliga 

sysselsättningsgraden. 

En fortsatt satsning har skett inom IT-området. Förvaltningen 

deltar i flera projekt som syftar till en rationellare och säkrare 

hantering av information och planering av verksamheten. Exempelvis 

har all personal tillgång till en stationär dator. 

En omfattande utbildningsverksamhet har genomförts genom 

kompetensstegen och de s.k. Miltonpengarna. 

Med anledning av ny arbetstidslag från 1 januari 2007 har man 

tvingats justera samtliga scheman. Detta arbete har påverkat 

tidplanen för arbetet med önskad sysselsättningsgrad. 


Omsorgsförvaltningen förbrukade brutto 966,5 mkr och netto 

777,3 mkr (drift) år 2006. Det ekonomiska bokslutet för 2006 



Intäkter 151,5 166,2 177,7 185,0 189,2 

Kostnader -745,9 -801,5 -844,6 -882,6 -966,5 



Nettokostnad -594,4 -635,3 -666,9 -697,6 -777,3 

Äldreomsorgen 2002 2003 2004 2005 2006 

Gruppboende äldre 271 277 238 223 214 

Gruppboende demens 1967 199 197 194 209 

Korttidsboende 52 52 53 57 68 

Servicelägenheter 288 288 266 245 187 

Antal beviljade hemtjänsttimmar 

495 588 524 604 546 990 570 595 592 832 

Kommunbidrag 584,1 636,4 665,3 710,5 764,8 

Årets resultat -10,3 1,1 -1,6 12,9 -12,5 


Resultatutjämningsfond -7,6 -5,4 -6,0 4,5 -6,4 

LSS 2002 2003 2004 2005 2006 

Boende vuxna 107 140 167 179 199 

Daglig verksamhet 141 179 193 200 214 



visar på ett underskott om 12,5 mkr. I det följande redovisas 

kort kommentarer till avvikelser: 

Förvaltningsgemensamt 

Redovisar ett överskott (+4,3 mkr) som beror på ökade momsintäkter, 

omförhandlade hyror, ej genomförda planerade utbildningar 

m.m. 

Volymer 

Ökade volymer i form av hemtjänsttimmar och behov av fler 

platser i särskilt boende(SoL) har medfört kostnader utöver tilldelning 

enligt demografi (-10,1 mkr). Diskussioner pågår med 

kommunledningen i denna del. 

Administration 

Det ekonomiska resultatet jämfört med budget visar på ett 

överskott (+0,9 mkr). Förklaringen till detta är främst att ett 

antal tjänster varit vakanta under stora delar av året. 

Myndighet 

Underskottet (-0,1 mkr) beror delvis på att en tjänst varit ofinansierad. 

Insatser enligt SoL 

Verksamhetsområdets negativa resultat (-4,5 mkr) beror till stor 

del på enheternas svårighet att komma i nivå med resursfördelningen 

och kostnader i samband med ombyggnad av Stensberg. 

Det negativa resultatet på bemanningsservice har också påverkat. 

Enligt beslut kommer frågan om en eventuell delning av Omsorgsnämnden 

att utredas. 

Under våren är Servicehuset Stensberg ombyggt till dels ett modernt 

särskilt boende och dels ett seniorboende. 

Regeringens treåriga satsning för kompetensutveckling inom 

äldreomsorgen fortskrider. 

Under året kommer ansvaret för hemsjukvården att utredas i 

länet. Samtidigt pågår ett projekt om fördjupad samverkan med 

psykiatrin. 

Enligt uppdrag pågår ett arbete med att miljö- och kvalitetscertifiera 

nämndens verksamheter. Sedan tidigare är administrationen 

certifierad. 

Utblick mot 2008-2010 

I årsredovisningen sammanfattas de behov som förvaltningen 

prioriterar framöver. Sammanställningen fokuseras på behov 

som ej ryms inom redan beviljade utökningar av ramar ex: 

• Utökning av ramar även för 2010 samt 

• Utökade behov utöver beviljad ram 2008-2009 

Insatser enl LSS 

Underskottet (-3 mkr) beror främst på stora avvikelser mellan 

budget och verkliga kostnader inom personlig assistansverksamheten. 

Det negativa resultatet på bemanningsservice har 

också påverkat. 

Investeringar 

Lämnar stort överskott (+1,5 mkr). Anledningen är att vi under 

året varit förskonade från att ex vis larmanläggningar gått 

sönder. 

Framtiden 

Läget 2007 

Nämndens verksamhet är i ekonomisk obalans om ca 15 mkr 

vid ingången till 2007. Härtill finns ingen reserv för volymökning 

inom SoL och kända behov är intecknade inom LSS. 

Enligt prognoser krävs ytterligare ca 11 mkr för att klara förväntade 

volymökningar under året. 

Ett sparpaket om 15 mkr har utarbetats och för resterande obalans 

avvaktas dels kommunens hantering av bokslutet för 2006 

och dels prognoser under våren om volymer ökar som förväntat. 


Socialnämnden 



De senaste åren har de flesta i vårt samhälle fått det bättre. Men 

6–7 % av befolkningen har inte fått del av detta. Bland den här 

gruppen är det är många barn och ungdomar som riskerar en 

ogynnsam utveckling. Det gäller barn i familjer med försörjningsstöd. 

Särskilt utsatta i denna grupp är barn till ensamstående 

föräldrar. Barn som placeras i familjehem eller på institution 

löper stor risk för ogynnsam utveckling. Därför är det 

oerhört viktigt att socialnämnden har kompetens och resurser 

att stötta de allra mest utsatta grupperna. Socialnämnden har 

tagit fram prioriterade områden och under året har 13 delprojekt 

börjat arbeta med dessa. 

Utvecklingen när det gäller försörjningsstöd har varit mycket 

positiv under 2006. Antalet hushåll har minskat med knappt 

10 % och den allt ljusare arbetsmarknaden men även nya arbetsmetoder 

är orsaker till detta. Coachingmetoden har utvecklats 

vidare under året med mycket gott resultat. 

Tillgången till alkohol och andra droger har aldrig varit större än 

nu och priserna aldrig så låga. Ändå har konsumtionen minskat 

eller planat ut visar en rapport från Centralförbundet för alkohol- 

och narkotikaupplysning. Antalet aktuella klienter med 

missbruksproblem har minskat något i år jämfört med 2005. 

Klienterna är dock i allt sämre skick när de söker hjälp. Det 

har medfört att många fått placeras på institution och antalet 

omhändertaganden enl LVM (lagen om vård av missbrukare) 

har ökat under året. Dessutom har placeringar fått ske eftersom 

landstinget saknar avgiftningsplatser. 

Antalet barn och ungdomsärenden har ökat under året. Ungdomar 

har i allt större utsträckning psykiatriska problem, det visar 

bl.a. Miltonrapporten, kriminaliteten är fortfarande hög i den 

här gruppen. Tendensen är att problematiken återfinns hos allt 

yngre ungdomar. En annan grupp som ökat är barn till resurssvaga 

föräldrar. För att möta dessa grupper fortsätter vården på 

hemmaplan att utvecklas. 

Antalet institutionsplaceringar för barn och ungdomar tenderar 

att bli fler. Efter att dessa sjunkit kraftigt under några år finns 

nu en oro att behovet ökar igen. Antalet familjehemsplaceringar 

har dock minskat något vilket bl a beror på en ökad satsning på 

att stödja de biologiska föräldrarna. 

From juli 2006 gäller nya regler rörande vårdnad, boende och 

umgänge. Barnperspektivet är tydligare och barnets bästa ska 

vara avgörande i alla beslut. Problematiken i familjer som blir 

aktuella för vårdnadsutredningar blir allt tyngre. Under året har 

familjerätten därför startat upp umgängesstöd. 

Under året har Kalmar kommun tagit emot 143 flyktingar. De 

flesta har kommit ifrån Iran men många är även ifrån gamla 

Sovjetunionen. 

Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys 

Socialnämnden redovisar ett överskott på 3,8 mkr i 2006 års 

bokslut. Den positiva utvecklingen inom försörjningsstödet är 

orsaken till det fina resultatet. 

Verksamheten ekonomiskt bistånd (bl.a. försörjningsstöd) ger 

ett överskott på 4 mkr. Ett av de främsta målen med försörjningsstöd 

är att öka klienters möjlighet till egen försörjning vilket 

lyckats bra under året. Jämfört med kostnaderna 2005 har 

försörjningsstödet minskat med 2,5 mkr. 

Verksamheten vård- och behandling vuxna missbrukare har 

överskridit budgeten med 0,8 mkr. Även här är det institutionskostnaderna 

som stigit. De ökade antalet omhändertagandena 

enligt LVM (lagen om vård av missbrukare) har fört med sig 

dyrare placeringar. 

Verksamheten barn/ungdomar och familjer samt familjerätt 

ger ett överskott med 1,4 mkr. Där har institutionskostnaderna 

dock ökat sedan 2005 med drygt 2,5 mkr brutto. Integrationsverket 

har under året beviljat över 2 mkr i återsökning för en 

institutionsplacering vilket inte var väntat. Tack vare detta redovisas 

ett överskott för verksamheten. Ett av målen de senaste 

åren har varit att utveckla vård på hemmaplan istället för att 

göra institutionsplaceringar.. Detta har lyckats mycket bra och 



Intäkter 27,1 24,1 22,4 23,2 31,0 

Kostnader -177,8 -178,8 -177,1 -180,5 -191,4 



Nettokostnad -150,7 -154,7 -154,7 -157,3 -160,4 

Kommunbidrag 149,4 151,3 151,1 158,0 164,2 

Årets resultat -1,3 -3,4 -3,6 0,7 3,8 


Resultatutjämningsfond -1,3 -4,7 -8,2 -7,5 -4,0 

Ekonomiskt bistånd 2002 2003 2004 2005 2006 

Antal hushåll 1 384 1 440 1 521 1 418 1 291 

Utbet socbidr brutto mkr 43,3 40,9 45,6 44,0 41,9 

Genomsnitt/hsh kr 31 286 28 403 29 980 31 030 32 443 

Externa institutionsplaceringar 

barn/ungdomar 2002 2003 2004 2005 2006 

Antal barn/ungdomar 47 29 23 23 25 

Helårsplaceringar 29 21 14 11 12 

Antal vårddygn 10 729 7 552 5 220 4 135 4 280 

Kostnad per vårddygn, kr 2 330 2 516 2 490 2 660 2 733 



kostnaderna har härigenom minskat med ca 10 mkr sedan 2005 

trots att kvaliteten har kunnat bibehållas på en hög nivå. 

Invandrarservice balanserar budgeten för 2006. De statsbidrag 

som utbetalats för mottagna flyktingar under året har överförts 

till 2007. Inkomstförskottet uppgår till totalt 6,4 mkr och 

ska täcka flyktingars kostnader under tre år. Dessutom finns 

2,1 mkr i resultatutjämningsfond som kommer att användas 

till bl a sysselsättningsprojekt framöver. 

Överförmyndarverksamheten överskrider budgeten med 

0,6 mkr. Behovet av gode män och förvaltare fortsätter att öka. 

Förutom ovan redovisade kostnader har gemensam verksamhet 

(i huvudsak hyreskostnader) samt enheten för alkoholtillstånd 

vardera överskridit budgeten med 0,1 mkr. 

Investeringsbudgeten har överskridits med 0,3 mkr. Under året 

har överfallslarm bytts ut och installerats i Riskvarnen. Underskottet 

regleras i resultatutjämningsfonden. 

Framtiden 

Socialnämnden står inför stora utmaningar framöver. Utvecklingen 

av försörjningsstödet har varit mycket gynnsam de senaste 

två åren, arbetsmarknaden har blivit allt bättre. From 2007 

gäller ny arbetsmarknadspolitik med nya förutsättningar för 

olika arbetsmarknadsåtgärder. Hur detta kommer att påverka 

försörjningsstödet framöver är oklart. Dock finns stor risk för 

övervältring från andra försörjningssystem. 

Den allt tyngre problematiken bland klienter med missbruksproblem 

samt ökad problematik i vissa ungdomsgrupper medför 

att vård på hemmaplan behöva utvecklas ytterligare framöver. 

Antal placeringar befaras öka framöver, både för vuxna 

missbrukare men även för barn/ungdomar. 

Följande verksamheter planeras starta igång framöver tillsammans 

med landstinget och de övriga kommunerna i södra länet: 

• Beroendecentrum – med start 2008 

• Vingen – centrum för våld i nära relationer, med start hösten 

2007 

• Unga vuxna- gemensam mottagningsverksamhet så att ungdomar 

kan få direkt hjälp av rätt instans, med start 2008 

Ungdomstjänst där förändringar kring Lag med särskilda bestämmelser 

om unga lagöverträdare (LuL) kommer att starta 

upp under 2007 för att uppfylla de krav som ställs på socialtjänsten. 

Kategoriboende för personer som inte klarar av vanligt lägenhetsboende 

planeras inför 2008. Här kommer kontakter att tas 

med omsorgsförvaltningen för ev. samarbete. 

Ensamkommande flyktingbarn startar upp under våren 2007. 

Invandrarservice kommer att starta upp sysselsättningsprojekt 

med egen finansiering då den nya arbetsmarknadspolitiken 

kommer att göra åtstramningar inom de statliga arbetsmarknadsåtgärderna. 

Överförmyndarnämnden behöver ytterligare budgetmedel för 

att klara av sin verksamhet framöver. 

Mot bakgrund av den ekonomiska saneringen som skett, fler 

verksamheter och ökad efterfråga/krav på socialtjänsten så kommer 

det att bli nödvändigt att förstärka med mer personal. 

I förra årets budgetram har socialnämnden tilldelats 2 mkr för 

2008 och ytterligare 1 mkr för 2009. Utöver dessa medel kan 

socialnämnden behöva ytterligare tillskott. Vi återkommer om 

detta när vi fått större grepp om utvecklingen av kostnaderna 

för försörjningsstöd. 


Södermöre kommundelsnämnd 



Södermöre kommundelsnämnd har under 2006 fått en ny förvaltningschef. 

Vidare har en kommundelsutvecklare rekryterats 

till förvaltningskontoret. 

Södermöre kommundelsförvaltning och kulturoch fritidsförvaltningen 

delar från och med augusti 2006 – 2007 på en nyinrättad 

projekttjänst i miljö- och kvalitetsledning. Detta för att 

möjliggöra införandet av ett miljö- och kvalitetsledningssystem 

i respektive förvaltning. 

För Södermöre kommundelsförvaltning har återigen antalet 

barn och elever avvikit mot det planerade. Antalet barn i förskola 

och familjedaghem blev 2 färre än budgeterat (totalt 388 

barn) och i fritidshemmen fanns 2 fler (totalt 248 barn). Förskoleklass 

till och med år 9 har haft 10 fler (totalt 936 elever). 

Under 2006 har trenden i fritidshemmen varit att allt fler barn 

stannar kvar i verksamheten. 

Situationen inom barnomsorgen har p.g.a. den stora tillströmningen 

av barn i kommundelen blivit akut. Nya förskolelokaler 

är nödvändiga i Vassmolösa, Hagby och Halltorp. 

I Hagby har man förhyrt en skolpaviljong på fem år dit verksamheten 

förflyttas. Skolpaviljong har även förhyrts till Halltorp 

för att kunna omdisponera verksamheterna på ett bättre sätt. I 

det långsiktiga perspektivet planeras om- och tillbyggnader i 

både Hagby och Halltorp som skall tas i bruk då hyrestiden för 

paviljongerna löper ut. 

Den förändrade tillämpning för Kalmar kommun vad gäller 

att medge skolskjutsar vid växelvis boende samt att med ge 

skolskjuts i mån av plats kommer att leda till ökade kostnader. 

Skolskjuts i mån av plats innebär att elever som valt annan skola 

än den i sitt upptagningsområde har rätt till skolskjuts om det 

finns plats på buss eller i taxin. Dessa merkostnader förväntar 

sig Södermöre kommundelsnämnd att bli kompenserade för. 

Projektering för om- och tillbyggnation vid Södermöreskolan 

fortgår enligt planerna och under 2007 kommer etapp ett med 

om- och tillbyggnation av kök och matsal att påbörjas. 

Södermöre kommundel har för närvarande fritidsgårdsverksamhet 

i Ljungbyholm och s.k. träffpunktsverksamhet i Påryd, 

Vassmolösa och sedan i juni även i Halltorp. Träffpunkterna 

är fritidsgårdsverksamhet som bygger på föräldramedverkan. 

Träffpunktsverksamheten har gjort att fritidsgårdsverksamheten 

kommer att bli tillgänglig för hela kommundelens ungdomsgrupp. 

Omsorgsverksamheten har som vi redovisat under föregående 

år i uppgift att bedriva sin verksamhet med lägre personaltäthet 

än motsvarande verksamheter i omsorgsförvaltningen. Detta 

faktum bekräftas också av den rapport som Komrev presenterat 

tidigare i år även om de i sina slutsatser anser att bemanningen 

på de särskilda boendena är tillfredställande. 

Ombyggnation av Möregårdens äldreboende fortgår enligt planerna. 

Byggnationen görs etappvis med en avdelning i taget. 

Möregården kommer att minska antalet omsorgsplatser från 40 

till 26. 

Ett av de mer konkreta resultaten av Södermöre kommundelsnämnds 

deltagande i SEAGULL-projektet är att Södermöre 

kommundelsnämnd under hösten 2005 tecknat ett samarbetsavtal 

med Priekule stad och landskommun i Lettland. 

Södermöreskolan har under året fortsatt sitt internationella engagemang 

i Kumulus-projektet. Besök i projektets ram har skett 

i Kaliningrad och Lettland. 

De under tidigare år påbörjade kulturella satsningarna i form av 

historiska seminarier, författaraftnar och konstutställningar på 

biblioteken har fortsatt under 2006. 

Inför sommaren har förvaltning och nämnd tillsammans med 

hembygdsföreningar och byalag i likhet med föregående år tagit 

fram en gemensam turistbroschyr för Södermöre kommundel. 

Kom-fram!!-gruppen har tillsammans med förvaltningsledningen 

tagit fram nya riktlinjer för förvaltningens friskvårdsarbete 

och arbetet med Hälsans år 2006. Ett uppdrag som kommundelsnämnden 

givit förvaltningen. 

Framtiden 

Skola och förskola 

Det föreligger ett stort behov av ombyggnation av Ljungbyholmsskolan 

och Södermöreskolans lokaler avseende år 4 – 9 

samt kök och matsal. Kommunledningen har också hörsammat 

våra önskemål om resurstillskott för att om- och tillbyggnation 

skall kunna ske. Projekteringen har startat och etapp 1 med om- 



Intäkter 16,8 17,9 21,1 20,6 23,4 

Kostnader -150,2 -159,7 -170,1 -179,3 -179,8 



Nettokostnad -133,4 -141,8 -149,0 -158,7 -156,4 

Kommunbidrag 134,7 142,7 150,7 159,4 156,4 






och tillbyggnad av matsal och kök skall starta i augusti 2007. 

Situationen för förskolan i kommundelen har under 2005 och 

2006 blivit akut. För att tillgodose den ökade tillströmningen 

av barn har nya förskoleavdelningar i Hagby och Ljungbyholm 

tagits i bruk i externt förhyrda lokaler. Pårydskolans förskola 

har lämnat externt hyrda lokaler och flyttat till gamla läkarstationens 

lokaler som fastighetskontoret låtit bygga om. Det blir 

större ytor som möjliggör att man kan ta emot fler barn om så 

krävs. 

I februari 2007 startar två nya förskoleavdelningar vid Tingshusgården 

i Vassmolösa. Härigenom finns förhoppningen att 

antalet förskoleplatser skall vara i balans. 

I Tvärskog påbörjas en tillbyggnation varigenom en utökning 

av gymnastikhall och tillskapandet av klassrum med grupprum 

sker. Här har man vinnlagt sig om att ha en flexibel lösning där 

lokalerna p.g.a. behov antingen skall utnyttjas av förskola eller 

skola 

Den sedan tidigare skapade skolskjutsorganisationen med två 

bitr. rektorer som ansvariga för kommundelens samtliga skolor 

fortsätter. Genom dessa personers kunskap om det geografiska 

området underlättas effektivare lösningar inom detta område 

som samordning, överblick och kostnadskontroll. Kommunstyrelsen 

har antagit beslut om att kunna erbjuda skolskjuts i mån 

av plats med allmänna kommunikationer eller annan skolskjuts 

förutsatt att avståndsregler mellan hemmet och skolan uppfylls. 

Detta beslut har förorsakat Södermöre kommundelsnämnd extrakostnader 

som för 2006 uppgår till 135 tkr. 

De senaste åren har för Södermöre kommundelsnämnd inneburit 

en stark inflyttning av barnfamiljer till kommundelen. 

Området har blivit populärt för barnfamiljer att bo i. Orsakerna 

är flera, dels är huspriserna fördelaktiga och dels har en 

generationsväxling inletts genom att många äldre vill sälja sina 

fastigheter och flytta till lägenhet och helst då till en lägenhet 

i kommundelen. År 2007 kommer Kalmarhem att i Ljungbyholm 

uppföra ett tiotal bostäder avsedda för seniorer och detta 

kommer säkert ytterligare att frigöra småhus som barnfamiljer 

kommer att förvärva. 

Omsorgsverksamheten 

Ombyggnationen av Möregårdens äldreboende fortgår enligt 

planerna. Byggprojektet görs i etapper och beräknas vara avslutat 

år 2009. Hittills har en nyrenoverad avdelning tagits i bruk 

och under 2007 kommer ytterligare en att bli klar. 

För att Södermöre kommundelsförvaltning skall kunna uppfylla 

Kalmar kommuns ledarskapspolicy måste ett resurstillskott på 

1,5 tjänst enhetschef tillföras Södermöre kommundelsnämnds 

budgetram. Vi återkommer därför med vårt äskande från 2006 

och ber att få det omprövat. 

Det finns starka skäl till att skapa en organisation där det finns 

en chef på heltid vid varje äldreboende. 

Möjligheterna att ur befintlig budgetram kunna genomföra den 

önskvärda omorganisationen finns inte. 

De planer på att kommunen skall ta över landstingets insatser 

avseende hemsjukvård från och med 2008 kommer att innebära 

merkostnader för Södermöre kommundelsnämnd. För att Södermöre 

kommundelsförvaltning skall kunna ombesörja denna 

service förutsätts att erforderliga ekonomiska resurser tillförs. 

Familjecentrum 

Det sedan tidigare planerade samarbetet med landstinget angående 

etablerandet av en familjecentral i Ljungbyholm har 

startat upp under februari 2007 och kommer att invigas i slutet 

av mars. Ekonomiska medel för de ökade hyreskostnaderna är 

sedan tidigare beviljade av kommunfullmäktige och finns budgeterade 

hos finansförvaltningen. 

Kultur- och fritidsverksamheten 

Fritidsverksamhet i form av s.k. ”träffpunktsform” har under 

2006 etablerats även i Halltorp Liksom för de andra träffpunkterna 

i kommundelen bygger verksamheten på föräldramedverkan. 

Detta har varit en förutsättning för att med knappa resurser 

kunna sprida fritidsgårdsverksamhet ut i kommundelens 

samhällen. Ekonomiska medel för de ökade hyreskostnaderna 

är sedan tidigare beviljade av kommunfullmäktige och finns 

budgeterade hos finansförvaltningen. 

Det under 2006 redovisade välfärdsbokslutet pekar på stora 

brister på resurser i Södermöre kommundel. Fritidsgårdsverksamheten 

vill därför att ett resurstillskott om totalt 2,0 tjänst 

tillförs verksamheten för att stärka upp på orterna Halltorp och 

Påryd. I övrigt kommenteras välfärdsbokslutet längre fram under 

detta kapitel. 

Biblioteksverksamheten och fritidsgårdsverksamheten i Ljungbyholm 

planerar att flytta till nya lokaler vid Södermöreskolan 

då det också projekteras en ny biblioteksbyggnad. 

Meningen är att biblioteket skall bli ett integrerat folk- och 

skolbibliotek. Det blir således en helt ny organisation för biblioteket 

och ett nytt arbetssätt som också kommer att involvera 

skolans personal. En förutsättning för att denna integrerade 

verksamhet skall kunna fungera är att biblioteket får vara öppet 

under skoltid och att det kan få ett personellt tillskott på 0,5 

tjänst skolbibliotekarie. 

Ljungbyholmsbibliotekets inventarier är mycket nerslitna och 

inte helt ändamålsenliga. I samband med att ett nytt bibliotek 

skall byggas önskar därför Södermöre kommundelsnämnd medel 

till investera i inventarier. Förvaltningen har utrett vad en nyanskaffning 

av inventarier och kostnaden hamnar på 920 tkr. 

Kultur- och fritidsnämnden har från och med 2007 – 2009 fått 

utökat anslag med 100 tkr per år. Södermöre kommundelsförvaltning 

handhar också tre biblioteksfilialer i sitt område och 

behöver också få ett tillskott till sitt mediaanslag. Södermöre 

kommundelsnämnd anser att biblioteksverksamheten i kommundelen 

inte skall särbehandlas utan att den också får en treårig 

ökning av mediaanslaget i proportion till det anslag kulturoch 

fritidsnämnden beviljats 

Central förvaltning 

Central förvaltning har sedan 2006 knutit till sig ytterligare en 

medarbetare som fungerar som kommundelsutvecklare. Kommundelsutvecklaren 

kommer att arbeta med utvecklingsfrågor 

som lokaldemokrati, landsbygdsutveckling, kulturoch näringsliv, 

det internationella perspektivet samt extern kommuni- 



kation. En viktig del är samarbetet med andra aktörer inom och 

utom kommunen som byalag, utvecklingsgrupper, föreningar, 

intresseorganisationer, näringslivet och andra förvaltningar 

Denna förstärkning ger förvaltningen större möjligheter att 

kunna lösa alla uppgifter på ett tillfredställande sätt. Våra arbetsuppgifter 

skiljer ju sig ganska markant från övriga förvaltningars 

eftersom vi har de uppdrag vi har. 

Under senhösten 2006 och våren 2007 träffar Södermöre kommundelsförvaltnings 

presidie de olika presidierna i moderförvaltningarna 

d.v.s. kulturoch fritidsförvaltningen, barnoch 

ungdomsförvaltningen och omsorgsförvaltningen för att gå igenom 

och datera upp den överenskommelse från 1999 som låg 

till grund för skapandet av Södermöre kommundelsnämnd. 

Övriga utgifter 

Under ett antal år har det inte skett någon indexuppräkning av 

övriga utgifter i ramtilldelningen till nämnderna. Detta samtidigt 

som kostnader för lokaler, material, skolskjutsar och övriga 

förnödenheter ökar varje år. Denna uttunning av budgetramen 

har lett till besparingar på främst personalsidan. Södermöre 

kommundelsnämnd beräknar att budgetramen urholkas med 

ca 420 tkr per år. 

Samarbetsavtal med Priekule stad och landskommun i Lettland 

Södermöre kommundelsnämnd har stora förhoppningar om att 

det samarbetsavtal som undertecknades i november 2005 skall 

få positiva följdverkningar för verksamheterna. De områden 

som nu främst prioriterats är inom skola, fritid och kulturområdet. 

Välfärdsbokslutet 

Välfärdsbokslutet är viktigt politiskt instrument för Södermöre 

kommundelsnämnd som fungerar som underlag i de ekonomiska 

prioriteringar som behöver göras för att skapa förutsättningar 

för en god hälsa på lika villkor hos kommunens invånare. I 

Välfärdsbokslutet 2005 framgår det tydligt att det i både Halltorp 

och Påryd finns stora sociala problem. Hög arbetslöshet, 

höga ohälsotal och låg utbildningsnivå är några utmärkande 

faktorer för de båda tätorterna. Ändringar i resursfördelningen 

samt en resursförstärkning krävs för att komma till rätta med 

dessa sociala problem. Det gäller inte minst för verksamheter 

som involverar barn och ungdomar som t.ex. fritidsgårdar, personaltätheten 

i förskola och skola, elevhälsans och studie- och 

yrkesvägledarens roll. Även Familjecentrum i Södermöre har en 

viktig roll och det bör ses över huruvida en ungdomsmottagning 

behöver knytas till verksamheten. Resurser måste också 

finnas tillgängliga för genomförande av riktade föräldrainsatser 

som KOMET och ÖPP. Det finns en önskan från Södermöre 

kommundelsnämnd att kommunfullmäktige beaktar välfärdsbokslutets 

redovisning då de beslutar om budgetresurstilldelning 

till Södermöre kommundelsnämnd 

Demokratiutveckling 

Under 2005 gjorde Södermöre kommundelsnämnd och förvaltning 

en studieresa till Jernlöse kommun i Danmark. Förutom 

studiebesök i verksamheterna, omsorg, skola/förskola och 

bibliotek fick nämnd och förvaltning en ordentlig genomgång 

hur man arbetade med demokrati i Jernlöse. 

Södermöre kommundelsnämnd planerar nu att arbeta med s.k. 

lokala forum enligt Jernlösemodell. Hittills har mycket av demokratiarbetet 

i Södermöre varit riktat mot byalag och utvecklingsgrupper. 

Lokala forum innebär en större bredd då de innefattar förutom 

byalagen även föreningar, ideella organisationer, unga och gamla 

intresserade medborgare samt de kommunala verksamheterna. 

I Södermöre kommer de lokala forumen att vara knutna till de 

olika tätorterna i kommundelen. Sammankallande till forumen 

kommer enhetschefer i Södermöres kommunala verksamheter 

att vara. 

Framtiden 

Från och med 2007 är Södermöre kommundelsnämnd en permanent 

verksamhet i Kalmar kommun. Härigenom kan nämnd 

och förvaltning agera på ett mer framtidsinriktat sätt än vad 

som tidigare var möjligt. 

Ett område som livligt diskuterats i Södermöre kommundelsnämnd 

är nämnden och förvaltningens ökade samråd med 

gatuoch parknämnden. 

• Kan samrådet ytterligare utvecklas? 

• Finns områden som kan överföras till Södermöre kommundelsnämnds 

ansvar? 

Dessa frågor kommer nu att utredas av fastighetskontorets tidigare 

chef Sune Johansson och som skall ha sin utredning klar 

under 2007. 

Investeringar 2007 – 2010 

Södermöre kommundelsnämnd har under åren 2008 –- 2009 

erhållit en total investeringsbudget om 1 Mkr årligen. Detta 

samlingsanslag önskar Södermöre kommundelsförvaltning få 

behålla även under 2010. 

Förutom samlingsanslaget finns dock behov på ytterligare investeringsmedel 

under denna tidsperiod. 

Ny- och ombyggnationer inom skola, förskola, bibliotek och 

fritidsgård kräver extraresurser till inventarier. De pedagogiska 

datorerna i skola och förskola behöver bytas ut av åldersskäl och 

detta kräver också extra resurser. 

Ensamkommande asylsökande flyktingbarn 

Under 2007 öppnar ett hem för asylsökande flyktingbarn i Påryd. 

I dagsläget råder osäkerhet huruvida detta faktum kommer att få 

ekonomiska konsekvenser för Södermöre kommundelsnämnd. 


Kommunfullmäktige 

Kommunrevision 

Kommunstyrelsen Kommunägda företag Facknämnder 

Kalmarsunds Gymnaieförbund 63,8 % 

Kommunalförbundet Naturbruksgymnasierna 

i Kalmar län 25,6 % 

Kalmarsundsregionens Renhållare 61 % 

Industrisortering i Sydost AB 50 % 

Sydostvatten AB, vilande 

Kalmar Stufveri AB 72,65 % 

Kalmar Sjöterminal AB, vilande 

Kalmar Energi Holding AB 50 % 

Kalmar Energi Elnät AB 

Kalmar Energi Försäljning AB 60 % 

Kalmar Energi Värme AB 

Sävsjö Träbränsle AB 

Sävsjö Energi AB 50 % 

Kalmar kommunbolag AB 

Kalmarhem AB 


Kifab i Kalmar AB 

Fastighetsutvecklaren i Kalmar KB 

HB Telemarken i Kalmar 50 % 

Förvaltningsbolaget Predio 9 KB 

HB Telemarken i Kalmar 50 % 

Kalmar Science Park AB 92,5 % 

Industriparken i Kalmar AB 

Kalmar Airport AB 

Kalmar Slott AB 

Kalmar Familjebad Ab och KB 

Destination Kalmar AB 

Kalmarturism AB 78,74 % 

Salvestaden i Kalmar AB 51 % 



Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag 


Efterfrågan på Kalmarhems lägenheter har under 2006 varit 

fortsatt god. Omflyttningsfrekvensen har sjunkit från 25,8 % 

till 21,7 %. Hyresökningen för 2006 blev 0 % vilket mottogs 

positivt av våra kunder men som innebar att budgeten fick 

anpassas till tillgängliga intäkter. Under hösten sjösattes den 

kommunala bostadsgarantin och vi kunde uppfylla villkoren. 

Stamrenoveringsprogrammet har fortsatt planenligt med att 

fastigheten Bergkristallen 1 renoverats. Kalmarhem har även 

påbörjat renoveringen av Bergkristallen 2. Riksbankens räntehöjningar 

kommer på sikt att påverka vår kommande budget 

och investeringar. Än mer påtagligt för kommande nyproduktion 

var regeringens borttagande av investeringsbidrag. Halveringen 

av räntebidragen per årsskiftet 06/07 meddelades i november 

2006. 

Beslutade investeringar i kv Rubinen och Vasallparken samt 

Ljungbyholm kommer dock att genomföras. För framtida investeringar 

är dock förutsättningarna i dagsläget oklara. 


I och med att hyresökningen för 2006 uteblev fick budgeten 

anpassas till befintliga intäkter. 

Trots fortsatta rationaliseringar men med höjda taxor blev vi 

tvungna att skära ned på underhållskostnaderna med 6,7 mkr. 

Det ymniga snöfallen i början av året kostade ca 1,5 mkr mer än 

normalåret. Räntenettot ökade med 2,6 mkr och är ett resultat 

av styrräntehöjningar under året. Av den totala lånestocken om 

1 525,6 mkr är drygt 1/3 rörliga lån. Genom nyttjande av en 

ränteswap har vi dock mildrat kostnadsökningen. 

Efter begränsningar i verksamheten redovisar Kalmarhem ett 

resultat om ca 1 mkr. 

Investeringsverksamheten omfattar i stort tre projekt: färdigställande 

av stamrenoveringen Bergkristallen 1 (37,4 mkr), 

start stamrenoveringen och ombyggnad entréer Bergkristallen 

2 (10,2 mkr) samt stamrenoveringar i Marmorn/Porfyren 

(18,4 mkr). 

Detaljplanen för Lunden/Gläntan är ännu inte löst. 

Totalt investerade Kalmarhem 69,9 mkr under 2006. 

Framtiden 

Verksamheten för Kalmarhem består självfallet av förhållandet 

mellan intäkter och kostnader. Vi har nu haft ett antal år med 

historiskt låg ränta vilket möjligtgjort en kraftig satsning på planerade 

underhållsåtgärder. Vi ser att vårt räntenetto kommer att 

öka. Taxehöjningar för fjärrvärme, vatten, sopor, el ökar konstant. 

Detta sammantaget leder till att vår resultatbudget kommer 

att bli ansträngd. 2007 års hyresökning om 2,5 % täcker 

inte utifrån kommande taxe- och kostnadsökningar. Stora ansträngningar 

kommer dock att göras för att Kalmarhem skall 

redovisa ett nollresultat för 2007. 

Den stora frågan beträffande kommande investeringsverksamhet 

i nybyggnation är fortfarande oklar. Det är mycket tveksamt 

hur den skall kunna finansieras på nuvarande hyresnivå. 

Olika lösningar måste prövas så att vi även fortsättningsvis kan 

erbjuda acceptabla nyproduktionshyror. 



Resultaträkning 2004 2005 2006 

Summa intäkter 261,3 262,1 268,5 

Rörelsekostnader -163,6 -169,0 -174,8 

Avskrivningar -35,5 -38,6 -40,0 

Rörelseresultat 62,2 54,5 53,7 

Finansposter -57,3 -50,9 52,3 

Bokslutsdispositioner - - 0 

Skattekostnad -2,1 -1,7 -0,4 

Årets resultat 2,8 1,9 1,0 

Balansräkning 2004 2005 2006 

Tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 1 793,2 1 863,7 1 894,7 

Finansiella anläggningstillgångar 1,5 1,8 2,5 

Omsättningstillgångar 64,5 36,5 33,5 

Summa tillgångar 1 859,2 1 902,0 1 930,7 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 323,5 324,6 324,9 

Avsättningar 14,3 16,1 16,4 

Långfristiga skulder 1 444,6 1 476,1 1 509,0 

Kortfristiga skulder 76,8 85,2 80,4 

Summa eget kapital, 

avsättningar och skulder 1 859,2 1 902,0 1 930,7 

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro, 

löner, andra ersättningar och sociala avgifter. 

Medelantal anställda 

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män 

Styrelseledamöter 4 8 

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 1 4 

Övriga anställda 16 33 

Totalt 21 45 

Löner och ersättningar uppgår till (Tkr) 2004 2005 2006 

Styrelsen och verkställande direktören 1 116 1 142 1 229 

därav lön VD 857 888 918 

Övriga anställda 15 266 13 817 15 054 

Nyckeltal 2004 2005 2006 

Driftkostnad / kvm 342 349 362 

Underhållskostnad / kvm 118 145 122 

Fastighetsskatt / kvm 22 21 22 

Hyra / kvm bostäder 808 893 893 

Vinstmarginal 2 % 1,38 % 0,51 % 

Räntetäckningsgrad 1,62 % 1,71 % 1,66 % 

Direktavkastning 6,31 % 6% 6,40 % 

Ankastning totalt kapital 3,66 % 3,25 % 3,18 % 

Belåningsgrad bokförda fastighetsvärden 82 % 81 % 83 % 

Soliditet 17,4 % 17 % 17 % 

Antal anställda 47 47 49 

Totala löner och ersättningar 17 239 14 959 16 283 

Sociala avgifter enligt lag och avtal 5 551 4 808 5 272 

Pensionskostnader 1 924 2 913 2 734 

Totala löner, ersättningar, sociala 

avgifter och pensionskostnader 24 714 22 680 24 289 

2004 2005 2006 

Total sjukfrånvaro 3,14 % 4,35 % 

varav långtidssjukfrånvaro 4,05 % 0,63 % 1,78 % 

varav sjukfrånvaro män 1,97 % 3,91 % 5,74 % 

varav sjukfrånvaro kvinnor 4,97 % 1,15 % 0,97 % 

varav anställda

KIFAB i Kalmar AB 



KIFAB har i och med utgången av 2006 varit verksamt i 34 

år. Vakansgraden har under år 2006 varit fortsatt låg ca 2,6%. 

Investeringar har genomförts till ett belopp av 65,3 mkr (30,2 

mkr). Det har även skett förvärv av fastighet och mark till ett 

belopp av 13,2 mkr (0 mkr) samt försäljningar av fastigheter till 

ett belopp av 2,0 mkr (1,6 mkr). De största projekten beskrivs 

nedan. 

F.d. Norrgård 2 numera del av Norrgård 1 

Fastigheten förvärvades vid utgången av 2004 och har under 

2006 omvandlats till moderna och ändamålsenliga högskolelokaler. 

Utöver ombyggnad av befintlig fastighet har en förbindelsegång 

samt hörsal uppförts mellan högskolans fastigheter Kv 

Norrgård 1. Under projektets gång har ytterligare hyresgäster 

tillkommit såsom gymnasiesärskolan och Kalmar Science Park. 

Investeringen inklusive anpassningar för tillkommande hyresgäster 

beräknas uppgå till ca 47 mkr. Härtill kommer kostnader 

för att återställa byggnaden för allmän användning, som har beräknats 

till 10 mkr av byggrådgivare Lars Bengtsson. Ersättning 

för dessa kostnader har betalats av Telia i samband med fastighetsaffären 

2004 och kostnadsbokfördes i bokslutet 2004. 

Plåten 9 

Motoman Robotics Europe AB, som har sitt huvudkontor på 

norra industriområdet i Kalmar expanderar och KIFAB har utökat 

verkstadsytan med 1 670 m2. Utöver tillkommande ytor 

har omfattande omdisponering och ombyggnad av utbildningsoch 

kontorslokaler genomförts. Investeringen beräknas uppgå 

till ca 11 mkr. 

Muttern 12 

Trelleborg Rubore AB är ytterligare ett industriföretag med 

intressant utveckling. Under 2006 har omfattande ombyggnationer 

skett inom fastigheten Muttern 12, bl.a. inbyggnad 

av lager/godsmottagning och iordningsställande av ytterligare 

laboratorielokaler. Flera förändringar pågår och den totala investeringen 

beräknas uppgå till ca 9 mkr. 

Övrigt 

Under 2006 har KIFAB utfört tjänster till Industriparken i Kalmar 

AB avseende hyresadministration, ekonomi, projektering 

samt för förvaltningen av fastigheten Elefanten 1. KIFAB har 

under året sålt sina ägarandelar i Kalmar Science Park AB till 

Kalmar Kommunbolag AB. KIFABs engagemang avseende lokaler 

med trappstegshyra för inkubatorverksamhet, dvs nystartande 

av företag fortsätter i förändrad omfattning. 

fastigheten. Priset för fastigheten inkl 10 000 m2 mark var 12,4 

mkr och den gränsar till ett antal av KIFABs befintliga fastigheter 

på norra industriområdet i Kalmar. 

Under hösten inleddes en försäljningsaktivitet tillsammans med 

HSB Fastighets AB avseende det samägda HB Kvarnen. Handelsbolaget 

äger och förvaltar två kontorsfastigheter på Kvarnholmen 

samt en kontorsfastighet på Kalmar flygplats. En överenskommelse 

träffades i december 2006 med Kungsleden AB 

om försäljning av handelsbolaget och innehållande fastigheter 

med tillträde den 1 februari 2007. 

I HB Telemarken i Kalmar, som äger fastigheten Telemarken 1, 

är ca 2.900 m2 hyresledigt. Diskussioner om ökade ytor har 

förts med främst Högskolan i Kalmar, som idag är den dominerande 

hyresgästen. Sedan 2005 har konferens- och restauranganläggningen 

bedrivits med uppdragsersättning av Sodexho. 

Omfattande upprustningsarbeten genomfördes under 

2005/2006, av främst restaurangdelen och under 2006 har ett 

stort antal badrum renoverats i studentlägenheterna. Ytterligare 

8 studentlägenheter har skapats genom ombyggnad av tidigare 

gemensamhetsutrymmen. 

Genom ett handelsbolagsavtal med Kalmar Kommunbolag AB 

finns reglerat att KIFAB står för hela resultatansvaret i handelsbolaget. 

HB Kvarnen, som sedan 1985 ägts till 50% gjorde under 2006 

en vinst med 0,6 mkr. Vakansgraden i beståndet uppgick till 

ca 4% fram till oktober då Sveriges Radio lämnade sina lokaler, 

varefter vakansgraden steg till ca 20%. 

KB Predio och Fastighetsutvecklaren har under år 2006 varit vilande. 

Samtliga HB och KB upprättar separata årsredovisningar 

för 2006. 

Resultatredovisning och framtiden 

Kalmar är inne i ett expansivt skede och KIFABs vakansgrad är 

låg varför vi bör se den närmaste framtiden som positiv. Flera 

stora investeringar har genomförts i huvudsak under 2006 vilket 

ökat den uthyrbara ytan samt intäktsgraden. Vi bedömer 

det möjligt att de närmaste åren uppnå en vinstnivå på 4-6 mkr 

per år. 

Som resultat av försäljningsaktiviteten avseende HB Kvarnen 

har vi kunnat konstatera stigande fastighetsvärden samt att intresset 

för Kalmar från andra fastighetsaktörer har ökat. Detta 

kan medföra ökad omfattning på fastighetstransaktioner inom 

vårt geografiska område. 

Fastighetstransaktioner 

Under året har en obebyggd industritomt, Plåten 8, sålts till 

RAMOS Snickeri AB för 2 mkr. 

Ett strategiskt markförvärv har gjorts intill Muttern 12 för 775 

tkr från SAMFRAKT i Sydost AB för att möjliggöra en eventuell 

expansion för Trelleborg Rubore. 

En industrifastighet, Plåten 2, om 3 300 m2 har förvärvats av 

LUMA Metall AB, som kvarstår som hyresgäst i större delen av 








Finansposter -31,2 -27,8 -27,4 

Bokslutsdispositioner -4,0 -3,5 -4,0 

Skattekostnad 2,7 -7,2 0,5 

Årets resultat 3,8 -3,6 3,9 


Tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 766,2 776,0 816,4 



Summa tillgångar 783,3 791,7 841,4 


Eget kapital 50,7 47,1 52,2 

Obeskattade reserver 7,0 10,5 10,5 


Långfristiga skulder 671,3 673,9 722,6 



avsättningar och skulder 783,3 791,7 841,4 






Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 1 


Totalt 8 16 







Nettoomsättning, mkr 

KIFAB 86,9 88,0 85,5 

Delägda företag 26,3 25,3 25,6 

KIFAB-gruppen 113,2 113,3 111,1 

Resultat e finansiella poster, mkr 

KIFAB 5,1 7,1 8,0 

Balansomslutning, mkr 

KIFAB-gruppen 1 055,0 1 052,3 1 119,8 

Soliditet 

KIFAB 7,1 % 6,9 % 7,7 % 

Avkastning på eget kapital 

KIFAB 9,1 % 13,0 % 12,2 % 

Avkastning på totalt kapital 

KIFAB 4,8 % 4,4 % 4,2 % 


KIFAB 16 15 15 


Pensionskostnader 2 490 728 1 217 



2004 2005 2006 

Total sjukfrånvaro 0,21 % 0,3 3% 1,38 % 

varav långtidssjukfrånvaro Ingen Ingen Ingen 

varav sjukfrånvaro män Ingen 0,25% < 10 anst 

varav sjukfrånvaro kvinnor < 10 < 10 < 10 anst 

varav anställda 50 år < 10 < 10 < 10 anst 





Den 1:a januari överfördes bolagets renhållningsverksamhet 

till det nybildade kommunalförbundet Kalmarsundsregionens 

Renhållare. Efter en marknadsmässig värdering har tillgångar 

övertagits och 42 personer från bolaget har anställts i förbundet. 

Vissa administrativa och företagsledningstjänster köper förbundet 

och från förbundet köper bolaget kundservicetjänster. Den 

ekonomiska uppgörelsen mellan bolaget och förbundet fastställdes 

av Kalmar kommunfullmäktige i augusti 2006. 

Bolaget har med anledning av delningen genomfört ett namnbyte 

till Kalmar Vatten AB. 

VA-verksamheten har genomfört omfattande utbyggnader av 

va-ledningar i det nya IKEA-området. I området har dagvattenledningar 

och dammar byggts samt omläggning av vattenledningar 

för att försörja IKEA med bl.a. sprinkleranslutning. 

Dubbleringen av råvattenledningen etapp 1 mellan Ljungbyholm 

och Rinkabyholm har färdigställt. 

Under hösten återupptogs VA-saneringsarbeterna i Kalmarsundsparken 

och i delar av Lindsdal. I norra Kalmar har omfattande 

dikesrensningar genomförts. 

Bolaget har förvärvat KLS reningsverk sedan Kalmar Kommunbolag 

tillstyrkte i juni verkställigheten av avtalet mellan KVAB 

och KLS Slakteri. 


Bolagets omsättning uppgår till 113,1 mkr vilket är 15,6 mkr 

bättre än budget. Den förbättrade omsättningen beror främst 

på ökade VA-anslutningsavgifter. Vid avyttring av Renhållningstillgångar 

och försäljning av en avfallskvarn uppstod en 

realisationsvinst på 6,1 mkr. 

Bolagets underhållskostnader för VA-ledningar uppgår till 23,6 

mkr mot budget 19,5 mkr. 

Elkostnaderna för 2006 är 2,9 mkr högre än planerat beroende 

på höga elpriser. 

Resultatet i bolaget uppgår till 6,6 mkr inkl realisationsvinsten. 

Under året har KVAB investerat för 39,8 mkr. Bland de större 

investeringar kan följande nämnas: Dubblerings av råvattenledning, 

köp av KLS-reningsverk, VA-försörjning av IKEAområdet, 

slamförtjockare vid reningsverket, VA-ledningar till 

Hossmo-Åviken. 

Framtiden 

VA-verksamheten står inför stora utmaningar framöver. Den 

kraftiga VA-ledningsutbyggnaden under 70 och 80 talet behöver 

renoveras och förbättras. De kraftiga regnen under 2003 

och 2004 orsakade att många fastighetsägare fick sina källare 

översvämmade. Kraftiga åtgärder måste genomföras, främst på 

omhändertagandet av dagvatten. Bolaget skall också kunna VAförsörja 

nya områden i samband med nyexploateringar exempelvis 

Kina-etableringen, Ikea-området, ny fotbollsarena m.m. 

Biogasverksamheten har haft långt framskridna planer av ett 

samarbete med ett energibolag. Samarbetsplanerna upphörde 

och Biogasverksamheten står inför ett vägval. En projektgrupp 

har bildats med syfte att undersöka förutsättningarna för biogasdrift 

av 22 kollektivbussar. För att klara denna satsning krävs 

omfattande investeringar. 







Rörelseresultat -2,5 -6,2 11,4 

Finansposter -7,1 -6,4 -4,8 

Bokslutsdispositioner 9,9 13,1 6,3 




Tillgångar 


Finansiella anläggningstillgångar 1,3 1,3 0 




Eget kapital 19,7 19,7 10,6 














Totalt 11 57 


Styrelsen och verkställande direktören 825 863 924 




Producerad mängd dricksvatten, m3 6 195 000 6 174 000 6 076 061 

Inkommande mängd avloppsvatten, 

Tegelviken, m3 6 983 913 6 597 405 7 097 148 

Vattenförsäljning 5 180 000 5 013 000 4 874 000 

Nettoomsättning, tkr 174 840 184 285 113 094 

Investeringsvolym, tkr 24 929 37 871 39 758 

Soliditet 21,0 % 17,6 % 15,3 % 

Avkastning på eget kapital negativ negativ 15,5% 

Avkastning på totalt kapital negativ negativ 4,2% 

Medelantal anställda 103 102 58 


Sociala avgifter enligt lag och avtal 9 774 10 167 6481 

Pensionskostnader 5 082 1 966 3084 


avgifter och pensionskostnader 44 470 43 294 9565 

2004 2005 2006 

Total sjukfrånvaro 3,66 % 3,41 % 3,53 % 




varav anställda 50 år 3,83 % 2,96 % 4,61 % 



Kalmarsundsregionens Renhållare 


Under 2005 beslutade respektive kommunfullmäktige i Kalmar, 

Mörbylånga, Nybro och Torsås kommun, att tillsammans bilda 

ett kommunalförbund på avfallsområdet, Kalmarsundsregionens 

Renhållare, KSRR. 

Syftet med kommunalförbundet var att utöka den samverkan 

och samarbete som kommunerna hade haft på avfallsområdet 

genom flera år till en enhet som kunde ta över och klara de nuvarande 

och kommande höga kraven inom avfallsområdet. 

1 januari 2006 började förbundet att fungera enligt beslutade 

övertagandeavtal för respektive kommun. Detta innebar att 62 

personer bytte arbetsgivare från respektive kommun till kommunalförbundet 

Kalmarsundsregionens Renhållare. 

Under 2006 har förbundet inte haft egna mål utan fungerat 

som ett administrativt organ för respektive medlemskommuns 

avfallssystem. 

För Moskogens avfallsdeponi har det kommit en dom från miljödomstolen 

i november 2006 vilket banar vägen för en helt ny 

verksamhet med spännande nya aktiviteter de kommande åren. 

Domen ger KSRR möjlighet att hantera de flesta avfallstyper 

vilket är mycket viktigt. 


Under 2006 var budgeten upprättad av underlag från respektive 

medlemskommun. Det innebär att budgeten var en summering 

av fyra delbudgetar och att gemensamma mål och riktlinjer av 

betydelse för en god ekonomisk hushållning (Kommunallagen 

kap 8 § 5) saknades. Sådana kommer att ingå i den avfallsplan 

2008–2012 som beslutas under 2007. 

Framtiden 

Under 2007 kommer arbetet att fortsätta med att revidera och 

ta fram nya rutiner och policies för verksamheten. Extra resurser 

kommer att avsättas för detta prioriterade arbete. 

För den nya styrelsen är den viktigaste frågan KSRRs avfallsplan 

2008-2012. Denna bygger vidare på statusrapporten 2007 som 

beskriver de nuvarande avfallssystemen i de fyra medlemskommunerna. 

Avfallsplanen är det dokument som kommer att styra 

inte bara vilken service som KSRR ska ge till kunderna utan 

också hur KSRR internt ska fungera. 

Även om KSRR är större än varje enskild medlemskommun är 

vi kanske inte tillräckligt stora för att klara kommande investeringar 

och lösningar på avfallsområdet. Därför har förbundsledningen 

startat ett samarbete med kringliggande kommuner 

för att finna strategiska gemensamma lösningar för större ekonomiska 

investeringar. 

Årets totala resultat, +3 306 tkr, är högre än det budgeterade, 

+624 tkr. 

Budgetavvikelserna är främst 

• Intäkter för gemensam insamling (grundavgift/sophantering) 

+5,0 mkr 

• Intäkter av skrot +1,5 mkr 

• Övriga intäkter (markhyra, tillfällig uthyrning av personal, 

lönebidrag) +1,5 mkr 

• Förbränningsskatt med tillhörande transporter -3,8 mkr 

Under året har investeringar gjorts för drygt 10 mkr, förutom 

övertagande från medlemskommunerna, fördelat på 

• Planskild korsning vid Moskogen 5,3 mkr 

• Fordon 3,6 mkr 

• Asfaltering vid Moskogen 1,1 mkr 

• Kontorsutrustning 0,2 mkr 

• ÅVC Torsås 0,1 mkr 




Summa intäkter - - 103,9 

Rörelsekostnader - - -92,1 

Avskrivningar - - -6,6 

Rörelseresultat - - 5,2 

Finansposter - - -1,9 

Bokslutsdispositioner - - - 

Skattekostnad - - - 

Årets resultat - - 3,3 




Tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar - - 49,5 

Finansiella anläggningstillgångar - - 1,2 

Omsättningstillgångar - - 30,1 

Summa tillgångar - - 80,8 


Eget kapital - - 18,6 

Obeskattade reserver - - - 

Avsättningar - - 2,0 

Långfristiga skulder - - 10,4 

Kortfristiga skulder - - 49,8 


avsättningar och skulder - - 80,8 







Totalt 6 59 


Styrelsen och förbundschefen - - 717 

därav lön förbundschef - - 522 

Övriga anställda - - 18 040 

Totala löner och ersättningar - - 18 757 

Sociala avgifter enligt lag och avtal - - 6 322 

Pensionskostnader - - 1 527 


avgifter och pensionskostnader - - 26 606 

2004 2005 2006 

Total sjukfrånvaro 4,74% 

varav långtidssjukfrånvaro 49,2% 

varav sjukfrånvaro män 4,6% 

varav sjukfrånvaro kvinnor




Verksamheten vid Kalmar Slott AB har under våren och sommaren 

fortskridit efter en utvecklingsplan som antogs av slottsstyrelsen 

i december 2004. Nyckelbegrepp i detta är fler aktiviteter, 

bredare utbud, högre nyttjandegrad, fler samarbetspartners, 

fler besökare och ekonomisk hållbarhet. De egenproducerade 

bröllops- och trädgårdsmässorna har arrangerats för andra året 

i rad. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt familjer, barn och 

ungdom med riktade aktiviteter. Under högsäsong erbjöds 

bl.a. prinsessguidningar, historieverkstad och barnpjäsen Ronja 

Rövardotter. En annan specialsatsning för barnfamiljer var den 

nya kunskaps- och upplevelsevandringen ”Hemligheter”. Denna 

omarbetades och anpassades för skolbarn i åk 4–6 och erbjöds 

skolorna i Kalmar som halvdagsprogram under oktober månad 

med mycket gott resultat. Ett spännande samarbetsprojekt med 

Jenny Nyströmskolan resulterade i att schemalagda slottsguidningar 

kompletterades med dramatiserade spelscener framförda 

av skolans förstaårselever på drama- och dansprogrammen. 

Sommarutställningen ”Slottsfjärdens hemligheter” hade en tydlig 

lokal/regional prägel och samlade många sponsorer. Stödjande 

samarbetspartners var Kalmar Energi, Kalmarhem, Kalmar 

Hamn och Stufveri, Statens Fastighetsverk, Kalmar Lantmän, 

Kalmar Läns Museum, Kultur- och fritidsförvaltningen, Juristfirman 

Öfver AB, Östra Småland och Big Printing AB. 


Årets turistsäsong uppvisade en tydlig försvagning på grund 

av en ihållande värmebölja juli vilket medförde ett allvarligt 

intäktsbortfall gentemot budget. Samma iakttagelse har även 

gjorts av många andra liknande aktörer i regionen. Besöksantalet 

uppgick vid årets slut till 82 907 personer, vilket innebär en 

reducering med 14 057 (=14,5 %) jämfört med föregående år. 

Entréintäkterna minskade med 452 746. Under hösten hämtades 

en del av publikbortfallet in genom en starkare efterfrågan 

på Gästabud än prognostiserat. Julmässan blev traditionsenligt 

en publik framgång och lockade omkring 15 000 besökare. 

Elektriciteten har blivit 40 % dyrare, vilket inneburit en kostnadsökning 

på ca 100 tkr. Reparation och underhåll har fördyrats 

med ca 50 tkr och förbrukningsinventarier med ca 150 tkr. 

Prognos och framtid 

För att slottet ska kunna vara ett effektivt verktyg som stärker 

kommunens attraktionskraft och för att slottet skall kunna vara 

Kalmarborna till upplevelse och glädje, så måste planeringsförutsättningarna 

förbättras. Det är inte rimligt att en verksamhet 

som är så beroende av vädret och av turisttätheten i regionen 

riskerar att drabbas svåra ekonomiska följder efter en svag turistsäsong. 

För att klara långsiktighet och kvalitet är det också 

nödvändigt att sommarutställningarnas ekonomiska förutsättningar 

är säkrade minst ett år i förväg. 

Ambitionen att förlänga säsongen och på så sätt förstärka den 

turistbaserade ekonomin är inte så effektiv eftersom aktiviteterna 

under för- och eftersäsong har en långt blygsammare vinstmarginal 

än högsäsongen, varför säsongförlängningen i första 

hand motiveras av kulturpolitiska skäl. 

Det bredare utbudet och flexiblare lokalutnyttjandet i slottet, 

liksom den osäkra ekonomiska villkoren, påverkar såväl den 

fysiska som psykosociala arbetsmiljön negativt. Här krävs en 

märkbar förstärkning från ägarens sida. 

Det är också nödvändigt att nu påbörja ett effektivt tillgänglighetsarbete 

om vi ska hinna färdigt till 2010. 2005 prövades 

tillfälligt en hiss mellan Borgstugan och Sturesalen. Det är dags 

att permanenta denna och även tillgängliggöra Gröna salen och 

därmed slottets Paradvåning. 

Ett annat potentiellt verksamhetshot inför kommande år är 

den aviserade åtstramningen inom arbetsmarknadspolitiken. 

Slottsbolaget har sedan starten varit beroende av kostnadsfri arbetskraft 

som stationerats på slottet inom ramen för olika slags 

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Upphör denna möjlighet står 

vi inför riktigt allvarliga problem. 

Årets resultat visar ett överskott 119 tkr. En mycket hög kostnadsmedvetenhet, 

stora nedskärningar av de rörliga kostnaderna 

samt stärkt efterfrågan på konferenser och gästabud har 

bidragit till det goda resultatet. 

Personalredovisning 

I slottsförvaltningen fanns under året 4,5 fasta heltidstjänster. 

Under kortare och längre tid har dessutom olika anställda med 

lönebidrag kunnat erbjudas plats. Den säsongsanställda personalen 

har som vanligt kompletterats med några nya efterhand 

som tidigare medarbetare lämnat verksamheten. 







Rörelseresultat -0,5 0,2 0,1 

Finansposter - - - 



Årets resultat -0,5 0,2 0,1 




Tillgångar 


Finansiella anläggningstillgångar - - - 




Eget kapital 3,3 3,5 3,7 



Långfristiga skulder - - - 









Totalt 9 6 


Nettoomsättning (tkr) 7 360 8 376 7857 

Rörelseresultat (tkr) -506 230 85 

Resultat e finansiella poster (tkr) -509 239 119 

Balansomslutning (tkr) 4 738 4 919 5331 

Soliditet 70,3 % 72,2 % 68,9 % 







Sociala avgifter enligt lag och avtal 895 904 791 

Pensionskostnader 148 5 173 



2004 2005 2006 

Sjukfrånvaro < 10 < 10 < 10 



Destination Kalmar AB, koncern 


Under 2006 har vi ökat antalet samarbetspartners med tio. Hela 

41 företag/organisationer är idag knutna till vår verksamhet. 

Deras medverkan möjliggör en ökad satsning för att utveckla 

olika näringar, både ekonomiskt men också med engagemang 

och genom samordning. 

Kalmar Stadsfest som genomfördes under tre dagar i augusti, 

var gratis för besökarna. Stadsfesten bjöd på mycket musik av 

både lokala, nationella och internationella artister för olika målgrupper. 

Totalt antal besökare var mer än 75 000. Tillsammans 

med Larmtorgets krögarförening arrangerades musikunderhållning 

på Larmtorget med tretton spelningar på tisdagar och 

torsdagar. Spelningarna, som är gratis för besökarna, lockade i 

genomsnitt 1 500 vid varje spelning. Vi har varit med som samarbetspartners 

i många evenemang, framför allt de som generar 

övernattningar för regionen. Det är bl a Lernia Masters i Golf, 

Triathlon-tävling, Victoriadagen och Baltic Race. 

Tidningen Upplev Kalmar har under året tagits fram av Destination 

Kalmar tillsammans med Kalmar kommuns näringslivsenhet, 

informationsenhet, Kalmar Science Park AB, Kalmarhem 

AB, Högskolan i Kalmar, Kalmar Energi och Kifab och getts ut 

i tre nummer med stor spridning i en upplaga om 20 000 exemplar. 

Tidningen förmedlar genom artiklar och nyheter ökad 

kunskap om Kalmar. 

I maj slutade Patrick Holmberg som efterträddes av Åke Andersson 

som tf VD. 

Kalmarturism AB har den operativa funktionen mot besöksnäringen. 

Här bedrivs en omfattande service och bearbetning mot 

konsument och reseindustri. Bolaget ansvarar för helårsöppen 

turistbyråverksamhet, stuguthyrning, rumsförmedling, konferensservice 

mm. Bolaget driver också Kalmar Gästhamn. 


Moderbolaget redovisar ett överskott på 302 tkr. En anledning 

till detta är att personlastyrkan minskat under året. Dotterbolaget 

Kalmarturism AB visar, efter bokslutsdispositioner, en 

vinst på 101 tkr, vilket är 82 tkr bättre än budgeterat. Ökade 

intäkter på butiksförsäljning och logiförmedling och minskade 

lönekostnader samt lägre kostnader för trycksaksproduktion är 

avvikelsen. Dotterbolaget Salvestaden i Kalmar AB redovisar en 

förlust om drygt 2 386 tkr. Största orsaken till detta är att antalet 

besökare på anläggningen minskade med ca en tredjedel 

jämfört med budgeterat antal. De minskade intäkterna kunde 

inte heller matchas med minskade driftskostnader. 

Framtiden 

De tydligt satta målen att vi skall vara 70 000 invånare 2014 

och att besöksnäringens omsättning skall öka med 25 % 2005– 

2009, är viktiga faktorer för näringslivets delaktighet. Satsningen 

på att utveckla Kalmar som varumärke och attraktiv stad 

fortsätter. Ett starkt varumärke ger Kalmar bättre långsiktiga 

förutsättningar att hävda sig i den alltmer hårda konkurrensen 

med andra destinationer. Besöksnäringen i Kalmar skapar betydande 

antal arbetstillfällen och en omsättning som överstiger 

600 miljoner. Tillsammans med Kalmarsalen och kulturoch 

fritidsförvaltningen har vi projektanställt två personer, som 

besöker företag och organisationer för att förmå dem att förlägga 

möten till Kalmar. En stor fråga för Kalmarturism AB är 

utveckling av IT-kommunikation. För att möta utvecklingen 

arbetar företaget för implementering av ett nytt affärssystem för 

bokning och kommunikation. 

För Salvestaden i Kalmar AB pågår en process där verksamheten 

kan övertas av och drivas av annan huvudman än nuvarande. 

Salvestaden i Kalmar AB hade öppet för allmänheten från slutet 

av juni till mitten av augusti. Besökantalet under denna säsong 

var drygt 14 000, vilket är en väsentlig nedgång mot föregående 

år med ca 9 000 personer. Under året har även skolverksamhet, 

gästabud och företagsarrangemang bedrivits. Alla verksamheter 

har varit mycket uppskattade, vilket framgår bland annat av genomförda 

enkäter. Rent ekonomisk blev 2006 ett mycket dåligt 

år. Resultatet i augusti visade att eget kapital var förbrukat och 

en kontrollbalansräkning upprättades under hösten och första 

kontrollstämma avhölls 2006-12-18. En enhällig styrelse beslutade 

i augusti föreslå att verksamheten i nuvarande form förnyas. 

Styrelsen rekommenderade därför ägarna att söka intressent 

för arrende eller övertagande av verksamheten i och kring 

den medeltida staden. Under senhösten fick en arbetsgrupp i 

uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att förbereda för 

en försäljning eller uthyrning av verksamheten. Ägarna, med 

Kalmar kommun i spetsen, beräknar att återställa aktiekapitalet 

senast i april 2007. 







Rörelseresultat -0,3 -2,1 -1,6 

Finansposter - -0,2 -0,3 



Minoritetens andel av årets resultat 0,1 0,7 1,1 

Årets resultat -0,2 -1,6 -0,8 








4 10 


Tillgångar 







Minoritetsintresse 0,8 0,4 0,3 


Avsättningar - - - 






Nettoomsättning (tkr) 21 948 19 922 19 374 

Rörelseresultat (tkr) -347 -2 093 -1 578 

Resultat e finansiella poster (tkr) -314 -2 335 -1 919 

Balansomslutning (tkr) 19 919 16 296 18 823 

Soliditet 26,0% 9,7% 0% 


koncern 


Styrelsen och verkställande direktören 1 314 1 364 1536 


Övriga anställda 2 962 3 757 3961 






2004 2005 2006 

Total sjukfrånvaro 0,7 % 1,50 % 

varav långtidssjukfrånvaro inga inga 

varav sjukfrånvaro män < 10 < 10 

varav sjukfrånvaro kvinnor < 10 < 10 

varav anställda 50 år < 10 < 10 



Kalmar Energi Holding AB, koncern 


Fr.o.m. 1 april övertog Kalmar Energi Värme AB energicentralen 

på Kährs anläggning i Nybro. Anläggningen har tidigare 

arrenderats från E.ON. Detta innebär att en arrendeavgift har 

ersatts av avskrivningar och räntekostnader för anläggningen. 


Det ekonomiska resultatet före dispositioner och skatter uppgick 

för helåret till 59 (70) mkr. Resultatet hamnar en bit under 

vår planering vilket i första hand beror på den kyliga inledningen 

på året. Under januari till mars räckte inte biobränsleproduktionen 

till utan mer el och olja förbrukades vilket påverkade 

bränslekostnaden negativt. Den negativa resultatpåverkan 

dämpades dock något av en höjning av priset ut till kund pga 

det ökade effektuttag. Under året har även elpriserna rört sig 

kraftigt och nådde sin högsta nivå under augusti månad och sin 

lägsta i december. Den stora prisuppgången under sommaren 

pressade ner marginalerna på elförsäljning med ett försämrat 

resultat som följd. 

Marknadspriserna på el har i ett historiskt perspektiv varit ovanligt 

rörliga under 2006. Från juni till augusti fördubblades priset 

från 40 öre till 80 öre. Priset föll sedan tillbaka rejält och 

genomsnittet för året blev 45 öre/KWh. Fjärrvärmepriset i Kalmar 

höjdes fr.o.m. 1 januari 2007 med 5,7 procent. Konkurrenskraften 

är dock fortsatt god och det finns ett stort intresse 

för fjärrvärme och nyförsäljningen går bra. Under året anslöt vi 

i Kalmar 100 nya fastigheter till fjärrvärmenätet med ett värmebehov 

motsvarande 10 (20) GWh mätt som helårsvolym. 

Utfall och framtid 

Resultatet på 60 mkr träffar den prognos som lämnades i samband 

med delårsrapporten i augusti. 

Levererade volymer 

Under året har Kalmar Energi Försäljning levererat 614 (648) 

GWh, miljoner kilowattimmar, el vilket är drygt 5 procent mindre 

än under samma period i fjol. Värmevolymerna påverkades 

av en kall inledning och ett varmt avslut vilket sammantaget 

innebar att leveranserna blev oförändrade från året innan. De 

höga elpriserna dämpade även volymerna överförd el på nätet 

som hamnade något under både föregående år och budget. 

Elproduktionen med vind och biobränsle sjönk något till 20 

(22) GWh. 

Investeringar 

Under året förvärvades energicentralen i Nybro för 134 mkr. 

Totalt investerades 167 mkr i värmeverksamheten varav närmare 

20 mkr för att bygga ut distributionsnätet. 

Inom elnätsrörelsen satsades 16 mkr på en ombyggnad av 

ställverket vid huvudstation 1 på Lindölundsgatan. Totalt investerades 

27 mkr på elnätet. Bland nyinvesteringarna märks 

närmare 3 mkr för mätinsamling till våra större kunder och 

närmare 4 mkr i nyinvesteringar på distributionsnätet. 

Kraftvärme Kalmar 

Den 10 oktober lämnades en miljötillståndsansökan in till länsstyrelsen 

i Kalmar. Ansökan gäller ett biobränsleeldat kraftvärmeverk 

med Moskogen som första hands val för placering. Om 

miljötillstånd och bygglov lämnas under sommaren kan byggnation 

vara igång under den senare delen av hösten innevarande år. 

Byggnationstiden är bedömd till två år och produktionsanläggningen 

skulle om allt följer plan kunna startas i slutet av 2009. 

Elnät följde mer än väl planeringen och överträffade budget för 

året. Värmerörelsen redovisar ett betydligt lägre resultat än föregående 

år som en följd av att vi i större omfattning än planerat 

tvingats använda dyrare bränslen. Andelen värme producerad 

med biobränsle och värmepump sjönk något jämfört med föregående 

år och hamnade på 92 (93) procent. 

Stora variationer på elpriser pressande marginaler och innebar 

att vi inte kom att nå upp till planeringsnivå på elhandel. 











Minoritetens andel av årets resultat -3,3 -3,9 -0,5 





Tillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 1,6 1,5 31,4 






Eget kapital 219,1 246,6 259,3 

Minoritetsintresse 14,7 14,6 11,1 












Totalt 24 103 





Nettoomsättning, mkr 559 580 636 

Rörelseresultat, mkr 74,7 77,1 64,6 

Rörelsemarginal, % 13 13 10 

Resultat e finansiella poster, mkr 73,3 75,7 60,2 

Balansomslutning, mkr 516 516 675 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 25 25 17 

Soliditet, % 42 48 38 

Investeringar, mkr 30 40 195 

Kassaflöde 72 65 -95 

Medelantal anställda, st 109 109 107 



Pensionskostnader 3 326 3 714 3 353 



2004 2005 2006 

Total sjukfrånvaro 3,0 % 3,0 % 3 % 

varav långtidssjukfrånvaro 61,0 % 69,0 % 47 % 

varav sjukfrånvaro män 3,0 % 3,0 % 3 % 

varav sjukfrånvaro kvinnor 4,0 % 5,0 % 5 % 

varav anställda 50 år 6,0 % 4,0 % 4 % 



Kalmarsunds Gymnasieförbund 


Under 2006 har mycket arbete skett både centralt och lokalt 

för att möta de förändringar som beslutet att reformera gymnasieskolan 

fr.o.m. hösten 2007 har medfört. Strax efter det att 

den nya regeringen tillträtt kom beskedet att reformeringen av 

gymnasieskolan avbryts i sin helhet. Till stora delar är nedlagt 

arbete bortkastat medan några delar kan användas och där fortgår 

arbetet även år 2007. Den största påverkan på förbundets 

ekonomi är tillströmningen av elever. Vi kunde under 2006 se 

att vi ökar ett positivt inflöde av elever till förbundet i förhållande 

till friskolor och samverkansregion sydost, vilket medför 

en ökad budgetram. Man kan också säga att det är ett tecken på 

att vår verksamhet håller hög kvalitet. 


Årets resultat uppgår till 18,7 mkr. Jämfört med budget avviker 

resultatet med 

17,2 mkr. Avvikelsen beror till större delen på överskott av 

eleversättning från och till andra kommuner (5,7 mkr). Fr o m 

2006 tillämpar Gymnasieförbundet resultatutjämningsfonder, 

detta har bidragit till att enheterna redovisar ett överskott på 6 

mkr. Pensionsskulden har minskat 2006 och minskningen tillsammans 

med de avsättningar som är gjorda ger ett överskott 

på 4,3 mkr. Gymnasieförbundets goda likviditet har genererat 

i större ränteintäkter än budgeterat. Finansnettot visar ett överskott 

på 0,9 mkr. 

Framtiden 

Inom det närmaste förväntar vi att regeringen kommer med 

nya direktiv för att utreda en ny struktur för gymnasieskolan. 

På samma sätt kan förutsättas att regeringen lägger förslag om 

en ny skollags- stiftning. Innehållet i ovannämnda kommer 

att innebära nya förutsättningar för gymnasieskolan. Fr.o.m. 

2010 kommer elevkullarna att minska. Detta ställer krav på 

strategiska bedömningar av framförallt personalavveckling och 

lokalavveckling. Detta arbete har redan påbörjat och måste intensifieras 

under närmast kommande år. Förbundet håller på att 

bygga upp en ekonomisk buffert för att möta ökade kostnader 

i avvecklingsfasen. 

Efter årets resultat har förbundet ett positivt eget kapital på 

32,2 mkr. Gymnasieförbundet har därmed också klarat balanskravet. 

Under kalenderåret 2006 har gymnasieförbundet betalat eleversättningar 

till andra kommuner eller friskolor för i genomsnitt 

808 elever (928 elever 2005 inklusive ca 140 elever på Ingelstorp). 

Dessa elever studerar i andra kommuner, landsting, 

friskolor och på korrespondensgymnasiet i Torsås. Vi kan nu se 

att ökningstakten av elever till friskolor minskar. 




Verksamhetens intäkter 439,7 467,3 533,3 

Verksamhetens kostnader -425,5 -446,2 -506,7 


Verksamhetens nettokostnader 1,8 8,8 17,7 

Finansposter 0,1 0,3 0,9 




Nyckeltal 

Antal elever i gymansieutbildning 


i förbundets utanför summa 

regi förbundet 


Tillgångar 


Finansiella anläggningstillgångar - - 0,3 





Obeskattade reserver - - 


Långfristiga skulder - - 


Summa eget kapital, a 

vsättningar och skulder 91,7 108,1 142,4 

Läsåret 1999/2000 3 262 399 3 661 

Läsåret 2000/2001 3 225 448 3 673 

Läsåret 2001/2002 3 326 480 3 806 

Läsåret 2002/2003 3 344 591 3 935 

Höstterminen 2003 3 324 742 4 066 

Höstterminen 2004 3 354 925 4 279 

Höstterminen 2005 3586 992 4578 

Höstterminen 2006 3935 818* 3935 

* Ingelstorpsskolan har övertagits av Kalmarsunds Gymnasieförbund 

Påbyggnadsutbildningen i förbundets regi har ca 35 platser 

Olika typer av utbildningar som eleverna söker 

2003 2004 2005 2006 

Treåriga program som ej anordnas 

inom förbundet 294 346 366 215 

Specialutbildningar 4 5 5 4 

Påbyggnadsutbildningar 38 42 8 5 

Korrespondansgymnasiet i Torsås 98 89 82 71 

Friskolor i Kalmar 480 

Friskola 237 360 469 34 

Totalt 671 842 930 809 

Kostnad per elev inom Kalmarsunds Gymnasieförbund 

(exkl. gymnasiesärskolan) 

År kr Under- Lokaler Övrigt 

visning 

och 

inventarier 

1998 59 400 44 % 28 % 28 % 

1999 64 800 42 % 29 % 29 % 

2000 68 570 44 % 26 % 30 % 

2001 72 632 43 % 25 % 32 % 

2002 72 705 46 % 26 % 28 % 

2003 79 575 47 % 26 % 27 % 

2004 74 915 47 % 24 % 29 % 

2005 74 915 47 % 24 % 29 % 

2006 75 784 47 % 24 % 29 % 








Totalt 314 246 

Löner och ersättningar uppgår till 2004 2005 2006 

Styrelsen och förbundsdirektören 1 257 1 249 1 154 

därav lön förbundsdirektören 601 605 618 




Pensionskostnader 82 149 1 053 



2004 2005 2006 





varav anställda 50 år 6,51 % 8,63 % 8,90 % 

Kostnadsökningen mellan åren 1998 och 1999 beror på att Stensöskolan tillfördes 

Kalamrsunds Gymansieförund 1/1 1999. 


Kalmar Stufveri AB 



Verksamheten under året har i vanlig ordning omfattat lastning 

och lossning av fartyg i Kalmar hamn samt kaj- och magasinshantering 

av ankommande och avgående gods. I mindre omfattning 

har omlastning av ej sjöburet gods utförts såväl inom 

som utanför hamnområdet. 


De totala godsmängderna minskade 10% jämfört med föregående 

år. Som en följd av stormen Gudrun upphörde sågtimmerimporten 

men ersattes 2005 av utskeppningen av stormfällt 

timmer. Dessa har dock i stort sett upphört under 2006. Exporten 

av sågade trävaror har fortsatt öka och ekonomiskt mer 

än väl kompenserat bortfallet. Under inledningen av 2007 är 

godsvolymerna ungefär i nivå med förra året. 

Framtiden 

På kort sikt förväntas traditionellt gods ligga kvar på ungefär 

nuvarande nivå. 

Aktieägarna har beslutat lägga samman bolagets och hamnförvaltningens 

verksamheter med målet att verksamheten 

från halvårsskiftet 2007 drivs vidare i ett helt kommunalt 

ägt Kalmar Hamn AB. 








Finansposter 0,1 0,1 0,1 

Bokslutsdispositioner -0,2 -0,1 -0,1 




Tillgångar 





















Antal fartyg 276 287 269 

Godsvolymer i ton 468 223 560 527 506 418 


Totalt 2 14 



därav lön VD ? ? 







2004 2005 2006 



varav sjukfrånvaro män < 10 < 10 < 10 

varav sjukfrånvaro kvinnor < 10 < 10 < 10 

varav anställda 50 år < 10 < 10 < 10 


Kalmar Familjebad KB 



Under 2006 har verksamheten vid Kalmar Familjebad KB varit föremål 

för ett genomgripande förändrings- och utvecklingsarbete. 

Våren inleddes med en omfattande marknadsföringskampanj 

för Nautilus gym och Kalmar Familjebad i sin helhet, som sedan 

följdes upp under hösten. Marknadsföringen bestod av annonser, 

flygblad, radioreklam och uppsökande verksamhet på 

företag, arbetsplatser och hos föreningar. Ett antal kampanjer 

riktade mot pensionärsorganisationer inom Kalmar kommun 

genomfördes. Ett flertal större avtal tecknades under året. Insatserna 

resulterade i att medlemsantalet på gymmet ökade 

kraftigt. På badsidan ökade också antalet kunder och gäster i 

betydande omfattning. 

Ett omfattande förändringsarbete inom organisation och ansvarsområden 

inleddes under våren. Alla anställda deltog i en 

verksamhets- och kompetensanalys, som bl a ledde till att en 

ny organisation infördes fr o m 15 aug med fem ansvarsområden 

med syftet att effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten. 

Nyckelord för anläggningen togs fram och förankrades 

som sedan har genomsyrat det dagliga arbetet: Anläggningen 

ska präglas av affärsmässighet och lönsamhet, hög servicegrad 

och trevligt bemötande, ordning och reda samt säkerhet. Handlingsplaner 

togs fram för verksamhetens utveckling och för anställdas 

kompetensutveckling. 

Under året har en betydande IT-utveckling skett. Familjebadet 

ingår numera i Kalmar kommuns IT-nät med tillgång till kontinuerlig 

uppföljning, säkerhet och utveckling. Alla anställda 

har numera egen e-postadress. Ett nytt bokningssystem med 

uppgradering av entrésystemet installerades strax före årsskiftet. 

Familjebadet har under hösten fått nytt telefonistöd med 

tillhörighet i Kalmar kommuns växel och Centrex mobila telefoner 

med ökad tillgänglighet som följd. Under året har 2 st 

nya kontor inretts. 

Resultatredovisning 

Årets resultat uppgår till – 605,6 tkr. Trots ökade intäkter på 

både bad- och gymsidan har ett balanserat resultat ej kunnat 

nås, bl a beroende på eftersläpning av kostnader från 2005. 

Under året har genomförts investeringar till ett belopp av ca 

325 tkr. Häri ingår renovering av tak och hopptorn samt utbyte 

av fönster i cafeteria. Härutöver kommer ovannämnda investeringar 

i IT-utveckling, nytt bokningssystem samt nytt telefonistöd. 

Framtid 

Styrelsen och vd har utarbetat målsättningar inför närmaste 

framtiden enligt följande: 

1 I första hand måste verksamheten ytterligare utvecklas för 

att öka intäkterna. En plan måste tas fram för anskaffning av 

nya attraktioner och utbyggnad av Nautilus. 

2 Fastighet och lokaler är i behov av både underhåll och renovering. 

En långsiktig plan måste tas fram med prioriteringar 

och förslag till finansiering. 

3 Ytterligare genomgång och åtgärder krävs för att reducera 

kostnaderna, framför allt vad gäller energifrågorna 

4 En plan bör tas fram hur samordningsvinster kan nås i och 

med tillhörigheten till koncernbolaget, främst inom administration, 

kvalitetssäkring och inköp. Samordningsvinster 

bör också nås med en gemensam reception tillsammans med 

Sporthallen. 

Under 2005 har åtgärder vidtagits avseende dels brister i bolagets 

administrativa rutiner, dels brister enligt Arbetsmiljöverkets 

påpekanden under 2005. 

Sedan hösten ingår Familjebadet i kommunens grupp för ett 

handikappolitiskt program. En handlingsplan har tagits fram 

och påbörjats. 







Rörelseresultat -0,4 -0,3 0,7 




Årets resultat -1,9 -1,6 -0,6 


Tillgångar 




















Totalt 17 15 


Nettoomsättning (tkr) 7 678 9 238 9 132 

Resultat e finansiella poster (tkr) -1 846 -1 598 -606 

Balansomslutning (tkr) 39 495 38 625 37 260 

Soliditet 9,3 % 5,3 % 3,90 % 

Avkastning på totalt kapital 0,9 % neg 1,90 % 

Avkastning på eget kapital neg neg neg 


Löner och ersättningar uppgår till 2004 2005 2006 


därav lön VD 303 500 







2004 2005 2006 





varav anställda 50 år < 10 < 10 1,08 % 


Industriparken i Kalmar AB 



Fastigheterna Elefanten 1, 6 och 7 förvärvades den 1 april 2006 

för 14 mkr. Fastigheten Elefanten 7 såldes vidare till Kalmar 

kommun för 2 mkr. Fastigheterna Elefanten 1 och 6 slogs samman 

till Elefanten 1. Industriparkens uppdrag är att förvalta 

och hyra ut fastigheten. 

Industriparken i Kalmar AB har 2 st anställda. Övriga tjänster 

köps från KIFAB i Kalmar AB 

Fastighetens uthyrningsgrad uppgick vid årsskiftet till ca 58% 

(tecknade kontrakt). Största hyresgäst var Norba. Ytterligare 

åtta hyresgäster var kontrakterade, varav sex flyttat in. 

Större investeringar har gjorts för att få en fungerande infrastruktur. 

Kostnaderna för delning av el och fjärrvärme, ny infart, 

staket samt anpassning av lokaler för ny verksamhet har 

uppgått till 7,5 mkr. 

Framtiden 

På grund av verksamhetens karaktär kommer de första verksamhetsåren 

att ge underskott. Därefter beräknas resultatet vända 

för att efter tre år ge ett överskott. 




Summa intäkter 3,6 

Rörelsekostnader -6,4 

Avskrivningar -0,4 

Rörelseresultat -3,2 

Finansposter -0,3 

Bokslutsdispositioner - 

Skattekostnad - 

Årets resultat -3,5 


Tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar - 19,1 

Finansiella anläggningstillgångar - - 

Omsättningstillgångar 1,4 1,2 

Summa tillgångar 1,4 20,3 


Eget kapital 1,0 -2,6 

Obeskattade reserver - - 

Avsättningar - - 

Långfristiga skulder 0,4 20,0 

Kortfristiga skulder - 2,9 


avsättningar och skulder 1,4 20,3 









Totalt 3 4 




Övriga anställda 0 0 175 

Totala löner och ersättningar 0 13 781 




avgifter och pensionskostnader 0 0 1 250 

2004 2005 2006 

Total sjukfrånvaro 

< 10 anställda < 10 anställda < 10 anställda 


Kalmar Science Park 



2006 blev ett ”mellanår” för Kalmar Science Park med något 

begränsad verksamhet. Det berodde på osäker finansiering och 

byte av verkställande direktör samt att den medarbetare som i 

huvudsak initierat och drivit företagsnätverket lämnade bolaget. 

På så sätt blev också företagarföreningen något mindre aktiv. 

Kalmar Science Park utnyttjade dock tillfället till att förutsättningslöst 

ompröva både affärsidé och strategi. Bolaget kommer 

under de närmaste åren att fokusera på utveckling av affärsidéer 

från i första hand Högskolesektorn. Vårt mål är att det varje år 

ska bildas minst 15 nya företag med någon Högskoleanknytning. 

För att höja effektiviteten i Kalmars offensiva satsningar 

på företagsutveckling ska vi också öka det strategiska samarbetet 

med IUC i Kalmar AB. 

Men trots ”mellanåret” var Kalmar Science Park en aktiv partner 

i ett flertal spännande projekt. Det gäller ett flertal utvecklingsgrupper 

och arbetet med varumärket Kalmar. Kalmar Science 

Park är delaktig i utgivningen av Magasinet Upplev Kalmar och 

nyhetsbrevet Fokuserat Näringsliv. Inkubatorsverksamheten 

drevs i nära samarbete med Högskolan i Kalmar, KIFAB och 

CA fastigheter. Under 2006 har 21 nya företag startats och fått 

hjälp med affärsutveckling. Dessa sysselsätter idag 26 personer. 

10 s.k. försprångbrädor har genomförts som en del i respektive 

företags utveckling tillsammans med Enter och Connect. Kalmar 

Science Park har informerat om sin verksamhet på bl.a. 

Högskolan, olika företagsträffar, 2 soppluncher och Rotary 

samt deltagit i KARMA, e-dagen och uppdrag-24. 

Tre informationsmöten har genomförts för företagen i nätverket 

om riskkapital och extern finansiering. Två företag har fått 

hjälp med utvecklingsmedel från NUTEK med hjälp av Kalmar 

Science Park.Vid slutet av 2006 var 30 företag och organisationer 

hyresgäster i teknikparkslokalerna på Varvsholmen. Av 

företagen var fyra inkubatorföretag. I lokalerna på 

Norra vägen fanns 7 företag med 13 anställda. Fyra av dessa 

företag är inkubatorföretag. Det finns även tre inkubatorföretag 

i G-huset på Kalmar Nyckel. Företagarföreningen Kalmar Science 

Park har dessutom 8 nätverksmedlemmar, vilket innebär 

att ett 50-tal företag och organisationer är knutna till verksamheten. 

Under året har Göran Borgö lämnat VD posten. Jonathan 

Ramsden tillträdde som VD i oktober. 

Under december månad flyttade Inkubatorverksamheten in i 

nya lokaler på Smålandsgatan 26. Här kommer Inkubatorföretagen 

att vara samlade och växa tillsammans. Högskolan i Kalmar 

kommer att stödja inkubatorverksamheten och att Kalmar 

Science Park driver den. 

Kalmar Science Park AB ägdes vid utgången av år 2006 Kalmar 

Kommun 93,5%, WM-Data AB 3%, TietoEnator AB 3%. 

Medlemsföretagen äger gemensamt 1 aktie (0,5%), via Föreningen 

Kalmar Science Park. 

Framtiden 

Under 2007 kommer samarbetet med IUC att fördjupas ytterligare. 

Science Park kommer att delta i det övergripande utvecklingsarbetet 

för näringslivsutveckling i Kalmar och samarbeta 

med andra inom marknadsföringen av Kalmar och Science 

Park. Fokus i verksamheten kommer att vara mot inkubatorverksamheten 

tillsammans med Högskolan. Vi kommer också 

att kunna satsa på utvecklingsgruppperna, nätverksbyggande 

och marknadsföring. Finansieringen av verksamheten är nu stabil 

med ett starkt stöd från Kalmar kommunbolag, Högskolan i 

Kalmar och från Kalmar kommun. Vi kommer att nyanställa en 

person som affärsutvecklare och nätverkssamordnare för verksamheten 

och företagen i början av 2007. 







Rörelseresultat -0,2 0,1 -0,1 

Finansposter - - 0,0 



Årets resultat -0,2 0,1 -0,1 


Tillgångar 









Långfristiga skulder - - - 












Soliditet 71,5 % 67,2 % 71,6 % 


Totalt 0 11 




Övriga anställda 705 603 172 

Totala löner och ersättningar 705 603 172 




avgifter och pensionskostnader 971 850 346 

2004 2005 2006 

Total sjukfrånvaro 

< 10 anställda < 10 anställda < 10 anställda 


Redovisningsprinciper 

Kommunen 

Inte tillämpade redovisningsprinciper 

Redovisningen är anpassad enligt lagen om kommunal redovisning 

(1997:614). Kommunen följer även de rekommendationer 

som lämnats av Rådet för kommunal redovisning, med några 

undantag. Kostnaden, netto 15,49 mkr, för ingånget avtal med 

Telia om kommunikationskapacitet (bredband) för det publika 

kommunikationsnätet kommer att fördelas under avtalsperioden, 

020701 till 070630. Enligt Rådet för kommunal redovisning 

(RKR), rekommendation nr 6 ”Redovisning av bidrag till 

infrastrukturella investeringar”, är detta bidrag att anse som sådant 

och ska påverka resultatet det år utbetalning sker. 2006 års 

tidsmässiga andel av kostnaden uppgår till 3 098 tkr. 

Kommunen följer inte 2 kap. 8 § som föreskriver en dokumentation 

av redovisningssystemet. Målsättningen är att under 

2007 ta fram en sådan dokumentation. 

Tillämpade redovisningsprinciper 

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade 

blandmodellen. Detta innebär att den pension som intjänats 

före år 1998 behandlas som en ansvarsförbindelse ”inom linjen”. 

Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas 

som kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i 

balansräkningen. I kostnaden och avsättningen ingår särskild 

löneskatt med 24,26 procent. 

I enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.1 ”Redovisning 

av skatteintäkter” har kommunalskatten periodiserats. Detta 

innebär att kommunen i bokslutet för 2006 har bokfört den 

definitiva slutavräkningen för 2005 och en preliminär slutavräkning 

för 2006. 

Kapitalkostnaderna består dels av rak avskrivning på anskaffningsvärdet, 

dels av internränta med 5 procent på bokfört 

värde. Avskrivning påbörjas månaden efter slutförd investering 

och beräknas på anskaffningsvärdet. Planenliga avskrivningar 

görs enligt Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation 

och i förekommande fall extra avskrivningar på grund av 

extremt slitage. 

Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda 

har redovisats som en kortfristig skuld. Årets ökning har belastat 

resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats 

med lagenliga arbetsgivaravgifter. 

Kommunen har per 31 december 2005 klassificerat om anläggningstillgångar 

i exploateringsverksamheten i enlighet med 

RKR:s rekommendation nr 11 ”Materiella anläggningstillgångar”. 

De tomter som producerats för försäljning i exploateringsverksamheten 

redovisas som omsättningstillgångar. Beräkning 

av anskaffningsvärde och värdering sker i enlighet med Redovisningsrådets 

(RR) rekommendation nr 2:02 ”Varulager”. Anskaffningsvärdet 

för exploateringstomter och tomträtter tillverkade 

till och med 2005 har fastställts schablonmässigt eftersom 

underlag saknas och kostnaden för arbetsinsatsen inte bedömts 

stå i proportion till informationsvärdet. 

Vi har tillämpat RKR:s rekommendation nr 13 ”Redovisning 

av leasingavtal”. De leasingavtal som är tecknade före 2003 

klassificeras som operationella. I upplysningarna i not ”framtida 

årliga förfallobelopp” är beloppen inte nuvärdeberäknade. Vissa 

lokaler med särskilda ändamål kan anses som operationella leasingavtal 

då kontraktstiden är lång, men vi har inte funnit anledning 

att omklassificera dem. 

Sammanställd redovisning (koncernen) 

Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala 

redovisningslagen kapitel 8 och utformas enligt god 

redovisningssed. Enligt redovisningslagen ska kommunens 

årsredovisning även omfatta sådan kommunal verksamhet som 

bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett 

betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för 

koncernen omfattar aktiebolag, kommunalförbund, handelsbolag 

och kommanditbolag i vilka kommunen har ett bestämmande 

eller betydande inflytande. Med betydande inflytande 

avses de fall där kommunens röstandel i bolaget överstiger 20 

procent. 

Den sammanställda redovisningen för koncernen har upprättats 

enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket 

innebär att det av kommunen vid förvärvstillfället förvärvade 

egna kapitalet i dotterbolaget har eliminerats. I koncernens eget 

kapital ingår därmed, förutom kommunens eget kapital, endast 

den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. 

Med proportionell konsolidering menas att endast ägda 

andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas 

med i den sammanställda redovisningen. 

Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatt hänförts 

till eget kapital. Uppskjuten skatt redovisas under avsättningar. 

Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan 

bolagen och kommunen. Alla koncerninterna transaktioner har 

eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala 

ekonomi. 

Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen 

ingående företag saknas. För de aktiebolag, handelsbolag 

och kommanditbolag, som ingår i koncernen, gäller bokföringslagen 

och årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens 

allmänna råd och delar av Redovisningsrådets rekommendationer. 

I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt 

rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 

Därför kan det skilja i redovisningsprinciperna mellan de 

ingående enheterna. Underkoncernen Kalmar kommunbolag 

fortsätter under 2007 arbetet med att ta fram gemensamma 

grunder för värdering av fastigheter, aktivering av räntor och 

eget arbete under byggtiden eller inte m.m. 


RR:s rekommendation nr 12 ”Materiella anläggningstillgångar” 

har inte tillämpats fullt ut i koncernen. Kalmarhem AB tillämpar 

SABO:s rekommendation om nedskrivning av fastigheter 

(050127). I syfte att fastställa ett marknadsvärde på fastighetsportföljen 

sker sedan 1999 en individuell värdering av varje 

fastighet utifrån ett direktavkastningskrav om 6,5 procent som 

stäms av med de bokförda värdena. KIFAB i Kalmar AB gör 

en avkastningsvärdering på driftnetto före avskrivningar och finansiella 

kostnader. Avkastningsvärderingens procentsats ligger 

mellan 7 och 9 procent beroende på typ av fastighet. 





Resultaträkning Mkr 2004 2005 2006 Budget Avvikelse 

Verksamhetens intäkter not 1 510,0 531,8 592,0 

Jämförelsestörande intäkter not 2 4,7 1,5 16,8 15,5 1,3 

Verksamhetens kostnader not 3 -2 520,7 -2 661,3 -2 858,6 

Avskrivningar not 4 -75,8 -74,9 -80,2 -76,0 -4,2 

Verksamhetens nettokostnader -2 081,8 -2 202,9 -2 330,0 -2 316,8 -13,2 

Skatteintäkter not 5 1 825,5 1 892,6 1 999,9 1 972,1 27,8 

Generella statsbidrag not 5 232,9 326,1 355,6 355,1 0,5 

Finansiella intäkter not 6 16,6 17,5 23,5 21,5 2,0 

Jämförelsestörande finansiella intäkter not 6 0,0 0,0 15,3 0,0 15,3 

Finansiella kostnader not 6 -7,3 -4,9 -8,0 -7,5 -0,5 

Jämförelsestörande finansiella kostnader not 6 0,0 0,0 -15,3 0,0 -15,3 

KLP (netto) not 7 5,4 6,5 0,0 0,0 0,0 

Resultat före extraordinära poster -8,7 34,9 40,9 24,3 16,5 

Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Årets resultat* -8,7 34,9 40,9 24,3 16,5 

* Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans (KL 8 kap. 4§) ger följande resultat; 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Årets resultat enligt resultaträkningen -12,2 -22,1 25,0 21,3 -8,7 34,9 40,9 

avgår: samtliga realisationsvinster -8,9 -11,8 -35,6 -1,3 -2,4 -1,5 -3,3 

Synnerliga skäl enl KL 8 kap. 4§ 

uppskrivning av finansiella placeringar KLP -5,9 -5,4 -6,5 

nedskrivning av finansiella placeringar KLP 4,1 3,1 10,5 

Justerat resultat -17,0 -30,8 -0,1 14,1 -16,5 26,9 37,6 

Ackumulerat resultat -47,8 -47,9 -33,8 -50,3 -23,4 14,2 

Enligt balanskravets bestämmelser ska negativt resultat vara återställt senast tre år efter bokslutsåret. Bokslutet 2006 visar ett justerat resultat på 37,6 mkr. 

Det samlade resultatet -23,4 mkr, från 2000-2005 års bokslut har nu återställts. 


Finansieringsanalys 


2004 2005 2006 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat, efter finansnetto -8,7 34,9 40,9 

Justering för av- och nedskrivningar 75,8 77,5 80,2 

Justering för gjorda avsättningar 2,4 13,3 -3,1 

Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) -2,4 -1,5 -3,3 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 67,1 124,1 114,7 

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 9,8 -9,5 -51,7 

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar -5,4 -6,5 0,0 

Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager -0,6 -83,0 -2,2 

Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 19,7 38,0 179,2 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 90,6 63,1 240,0 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i materiella anläggningstillgångar -74,1 -129,0 -257,9 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,9 7,6 29,0 

Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 -0,4 -23,5 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,6 8,6 

Nettoinvestering finansiell leasing -3,7 -3,1 -4,5 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -74,9 -124,2 -248,3 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Avsättning till deponi 0,0 0,0 34,3 

Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder -21,6 -13,4 0,0 

Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 2,5 1,4 2,0 

Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 0,0 -3,5 -28,1 

Övriga finansiella poster not 8 0,0 82,8 0,0 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -19,1 67,3 8,2 

ÅRETS KASSAFLÖDE -3,4 6,2 -0,1 

Förändring likvida medel -3,4 6,2 -0,1 

Likvida medel vid årets början 4,8 1,3 7,6 

Likvida medel vid årets slut 1,3 7,6 7,5 



Balansräkning 

Kommunen 

Balansräkning Mkr 2004 2005 2006 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 1 346,7 1 315,6 1 515,1 

Materiella 1 269,3 1 234,4 1 390,6 

mark, byggnader och tekn.anl. not 9 1 171,7 1 129,2 1 285,0 

maskiner och inventarier not 10 90,6 97,1 96,0 

finansiell leasing not 11 7,0 8,1 9,6 

Finansiella 77,4 81,2 124,5 

aktier, andelar, bostadsrätter not 12 77,4 81,2 124,5 


Förråd, lager och exploatering not 13 1,8 84,9 87,1 

Kortfristiga fordringar not 14 112,0 121,4 173,3 

Kortfristiga placeringar not 15 43,5 50,0 50,0 

Kassa o bank not 16 1,3 7,6 7,5 

SUMMA TILLGÅNGAR 1 505,3 1 579,5 1 833,0 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 1 004,8 1 039,7 1 080,6 

ingående eget kapital 1 013,5 1 004,8 1 039,7 

årets resultat -8,7 34,9 40,9 

Avsättningar not 17 47,7 61,0 92,2 

Skulder 452,8 478,8 660,2 

Långfristiga skulder not 18 60,6 47,2 47,2 

Finansiell leasing not 19 7,3 8,7 10,8 

Kortfristiga skulder not 20 384,9 422,9 602,2 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 505,3 1 579,5 1 833,0 

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

STÄLLDA PANTER Inga Inga Inga 

BORGENSFÖRBINDELSER OCH ÖVRIGA 

ANSVARSFÖRBINDELSER 

Borgen och övriga ansvarsförbindelser för 

kommunens bolag 

Borgensförbindelser för helägda företags lån 2 121,2 2 140,4 2 240,7 

Borgensförbindelser för delägda företags lån 146,6 146,7 141,1 

Utnyttjade koncernkontokrediter för företag 0,4 51,8 

Pensionsåtaganden för helägda företag 3,2 2,7 2,7 

Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 

skulderna eller avsättningarna (inkl. särskild löneskatt 24,26%) 881,4 902,8 1103,2 

Pensionsåtaganden för särskilda visstidsförordnanden 19,5 19,5 19,5 

Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egna hem 

och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv 21,0 19,9 17,8 

Operationell leasing, framtida årliga förfallobelopp not 21 18,9 14,5 22,6 

Totalt 3 211,8 3 246,9 3 599,4 


Noter 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 

1 Verksamhetens intäkter 

Verksamhetens intäkter 868,0 902,4 1031,5 

Realisationsvinster exploateringsverksamhet 11,8 6,1 0,0 

Interna poster -369,8 -376,7 -439,5 

Summa 510,0 531,8 592,0 

2 Jämförelsestörande intäkter 

Återbetalning av mervärdeskatt 

avseende gatuparkering 2,3 0,0 0,0 

Realisationsvinster vid avyttring 

av anläggningstillgångar 2,4 1,5 3,3 

Bidrag från Luftfartsverket, 

övertagande av Kalmar Flygplats 13,5 

Summa 4,7 1,5 16,8 

3 Verksamhetens kostnader 

Verksamhetens kostnader -2 924,9 -3 060,2 -3 323,4 

Interndebiterade sociala avgifter 67,5 73,3 79,5 

Fördelade interna kapitalkostnader 66,7 67,7 69,0 

Förändring semesterlöneskuld -1,1 -5,1 -9,8 

Pensionsutbetalningar inkl förvaltningsavgifter -34,9 -37,6 -40,1 

Särskild löneskatt -19,7 -22,3 -21,0 

Förändring pensionsskuld, årets intjänade -0,7 -9,3 -4,6 

Pensionsutbetalningar, individuell del -43,4 -44,5 -47,7 

Interna poster 369,8 376,7 439,5 

Summa -2 520,7 -2 661,3 -2 858,6 

4 Avskrivningar 

Avskrivningar enligt plan -75,8 -74,9 -80,2 

Summa -75,8 -74,9 -80,2 

5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 

Kommunalskatteintäkter 

Preliminära skatteintäkter 1 845,3 1 915,0 1 974,0 

Slutavräkning föregående år -8,0 -1,9 12,7 

Preliminär slutavräkning innevarande år -17,9 -20,6 13,2 

Mellankommunal utjämning 0,0 0,0 0,0 

Övriga skatteintäkter 6,1 0,0 0,0 

S:a kommunalskatteintäkter 1 825,5 1 892,6 1 999,9 

Generella statsbidrag och utjämning 

Generella statsbidrag 252,2 0,0 0,0 

Inkomstutjämningsbidrag/avgift 98,8 379,0 400,0 

Kostnadsutjämningsbidrag/avgift -106,8 -99,2 -107,9 

Nivåjustering -11,3 0,0 0,0 

Regleringsbidrag/avgift -13,5 -1,1 

LSS-bidrag/avgift 25,7 31,6 

Generellt sysselsättningstöd 34,1 33,0 

Avgift mervärdeskatt 0,0 0,0 0,0 

S:a generella statsbidrag och utjämning 232,9 326,1 355,6 

S:a skatteintäkter och generella statsbidrag 2 058,4 2 218,7 2 355,4 

Avräkningsbelopp kr per invånare 

Korrigering slutavräkning föregående år -133 -31 209 

Preliminär avräkning innevarande år -296 -340 217 

6 Finansiella intäkter och kostnader 

Finansiella intäkter 

Ränta från likvida medel på bankmedel och 

placeringar 0,3 0,2 2,2 

Utdelning aktier kommunföretag 11,0 12,0 16,0 

Ateciperad utdelning från Kalmar kommunbolag, 

renhållningskollektivets ansamlade överskott 

(jämförelsestörande post) 0,0 0,0 15,3 

Borgensavgifter kommunföretag 5,3 5,3 5,3 

S:a finansiella intäkter 16,6 17,5 38,8 

Finansiella kostnader 

Ränta för långfristig upplåning -3,9 -3,4 -1,6 

Ränta för utnyttjande av koncernkontokredit -0,8 0,0 -5,0 

Ränta på pensionsskuld -1,7 -1,4 -1,2 

Övriga finansiella kostnader -0,9 -0,1 -0,2 

Bidrag till Kalmarsundsregionens renhållare, 

renhållningskollektivets ansamlade överskott 

(jämförelsestörande post) 0,0 0,0 -15,3 

S:a finansiella kostnader -7,3 -4,9 -23,3 

7 KLP (netto) 

Finansiella intäkter 

Reavinst aktier 0,5 0,6 

Reavinst obligationer 0,1 0,0 

Utdelning på aktier 0,6 0,9 

Ränteintäkter 0,8 0,5 

Övriga finansiella intäkter 6,2 6,0 


Finansiella kostnader 

Reaförlust aktier -0,2 0,0 

Reaförlust obligationer 0,0 0,0 

Övriga finansiella kostnader -2,6 -1,5 

S:a finansiella kostnader -2,8 -1,5 0,0 

S:a KLP (netto) 5,4 6,5 0,0 

8 Övriga finansiella poster 

Omklassificering av exploateringsmark 

och tomträtter till omsättningstillgångar. 0,0 82,8 0,0 




9 Mark, byggnader, tekniska anläggningar 

Allmän markreserv 

Ingående bokfört värde 9,2 9,1 13,5 

Överfört från exploatering 5,2 

Årets anskaffningar 

Försäljningar -0,1 -0,8 

Utgående bokfört värde 9,1 13,5 13,5 

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 161,6 181,1 200,9 

Årets anskaffningar 19,5 19,8 98,5 

Försäljningar 0,0 

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 181,1 200,9 299,4 

Ingående ackumulerade avskrivningar 89,0 94,1 99,8 

Årets avskrivningar 5,1 5,7 7,8 

Utgående ackumulerade avskrivningar 94,1 99,8 107,6 

Verksamhetsfastigheter 

Ingående bokfört värde 1 012,0 997,1 942,1 

Överfört till fastigheter för affärsverksamhet -68,2 

Överfört till fastigheter för annan verksamhet -6,5 


Försäljningar -0,4 0,0 -9,2 

Årets avskrivningar -44,7 -41,6 -44,0 

Utgående bokfört värde 997,1 942,1 1 010,7 

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 1 506,6 1 536,4 1 496,6 




Försäljningar -0,4 0,0 -9,2 

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 1 536,4 1 496,6 1 609,2 






Fastigheter för annan verksamhet 


Överfört till byggnadsinventarier -7,4 

Överfört från verksamhetsfastigheter 6,5 


Försäljningar 













Återförd avskrivning pga försäljning 


Fastigheter för affärsverksamhet 

Ingående bokfört värde, 

överfört från verksamhetsfastigheter 68,2 65,5 

Årets anskaffningar 1,1 0,4 


Årets avskrivningar -3,8 -3,6 


Exploateringsmark 


Överfört till allmän markreserv 0,0 -5,2 


Omklassificering, se not 14 0,0 -82,8 


Ingående ack. anskaffn.värde, 





Ingående ack. avskrivningar, 


Årets avskrivningar 3,8 3,6 


Publika fastigheter 



Försäljningar 0,0 0,0 



S:a mark, byggnader, tekniska anläggningar 1 171,7 1 129,2 1 285,0 

10 Maskiner, fordon och inventarier 

Maskiner, fordon och inventarier 



Försäljningar -0,1 





Försäljningar -1,3 







Noter forts 



Byggnadsinventarier 

Ingående bokfört värde, överfört från fastig. 

för annan verksamhet 7,4 7,1 



Årets avskrivningar -0,5 -0,4 


Ing. ack. anskaffn.värde, 

överfört från fastigheter för annan verksamhet 9,0 9,2 




Ing. ack. avskrivn., 

överfört från fastigheter för annan verksamhet 1,6 2,1 

Årets avskrivningar 0,5 0,4 



S:a maskiner, fordon, 

inventarier o byggnadsinventarier 90,6 97,1 96,0 

11 Leasing småbilar och konstgräs 

Leasing småbilar och konstgräs 



Försäljningar 0,0 -0,2 -0,1 





Försäljningar 0,0 -0,2 -0,1 






S:a leasing småbilar och konstgräs 7,0 8,1 9,6 

12 Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier 76,3 76,6 92,0 

Andelar 0,7 0,7 0,4 

Långfristiga fordringar 3,5 31,6 

Bostadsrätter 0,4 0,4 0,4 

S:a finansiella anläggningstillgångar 77,4 81,2 124,5 

13 Varulager, exploateringsmark och tomträtter 

Förråd, lager 1,8 2,0 2,1 

Exploateringsmark 3,2 5,7 

Tomträtter 79,7 79,3 

S:a varulager, exploateringsmark och tomträtter 1,8 84,9 87,1 

14 Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 24,3 29,8 24,6 

Förutbetalda kostnader 8,5 8,7 33,5 

Upplupna intäkter 69,1 73,7 99,7 

Mervärdeskattefordringar 6,9 7,1 12,9 

Statsbidragsfordringar 3,2 2,6 2,5 

Övriga kortfristiga fordringar 0,0 -0,5 0,1 

S:a kortfristiga fordringar 112,0 121,4 173,3 

15 Kortfristiga placeringar 

Placerade pensionsmedel KLP 

Marknadsvärde aktier 28,2 38,2 43,1 

Marknadsvärde räntebärande 15,3 15,8 20,3 

Korrigering anskaffningsvärde -4,0 -13,4 

S:a kortfristiga placeringar 43,5 50,0 50,0 

16 Kassa och bank 

Kassa 0,3 0,3 0,3 

Postgiro 0,0 5,4 0,0 

Bank 1,0 1,9 7,2 

S:a kassa och bank 1,3 7,6 7,5 

17 Avsättningar 

Pensioner 28,5 38,9 44,0 

Visstidspension 5,7 5,6 1,7 

Särskild ålderspension 4,2 4,6 0,0 

Löneskatt 9,3 11,9 11,1 

Salvestaden 0,0 0,0 1,2 

Deponier 0,0 0,0 34,3 

S:a avsättningar 47,7 61,0 92,2 

18 Långfristiga skulder 

Låneskuld 

Ingående låneskuld 82,2 60,6 47,2 

Amorteringar -21,6 -13,4 0,0 

S:a långfristiga skulder 60,6 47,2 47,2 

Kreditgivare 

SEB 48,1 35,0 35,0 

SPINTAB 0,3 

Kalmar läns landsting 12,2 12,2 12,2 

60,6 47,2 47,2 

19 Långfristiga skulder - finansiell leasing 

Låneskuld 

Leasing småbilar 3,7 6,3 7,9 

Amorteringar -1,1 -1,7 -2,3 

Nya lån 3,7 3,3 4,6 

S:a finansiell leasing småbilar 6,3 7,9 10,2 




Låneskuld 

Leasing konstgräs 1,1 1,0 0,8 

Amorteringar -0,1 -0,2 -0,2 

Nya lån 0,0 0,0 0,0 

S:a finansiell leasing konstgräs 1,0 0,8 0,6 

S:a Långfristiga skulder - finansiell leasing 7,3 8,7 10,8 

20 Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 66,9 92,4 147,8 

Lokala investeringsprogrammet 8,3 5,6 4,0 

Personalens källskatt 28,1 28,8 30,9 

Upplupna sociala avgifter 28,9 30,9 34,5 

Upplupen pensionskostnad, individuell del 43,0 44,4 47,5 

Upplupen löneskatt, individuell del 10,6 10,3 11,5 

Semesterlöneskuld 92,6 97,7 107,5 

Förutbetalda intäkter och övriga 

upplupna kostnader 98,3 112,2 78,8 

Koncernkredit 7,7 0,0 138,7 

Övriga kortfristiga skulder 0,5 0,6 1,0 

S:a kortfristiga skulder 384,9 422,9 602,2 

21 Operationell leasing 

Årets betalda leasingavgifter 

Bokåterlämningsrobot, bilbliotek 0,1 0,1 0,1 

Bowlingbanor 0,3 0,3 0,2 

Trygghetslarm 1,2 1,0 1,0 

Tekniska hjälpmedel omsorgen 2,5 3,8 3,7 

Textilier / tvätt 0,7 0,7 0,7 

Kaffeautomater 0,1 0,3 0,2 

HemPc 5,5 1,9 12,2 

Kopieringsmaskiner 1,7 2,0 2,4 

Entrémattor 0,2 0,2 

Bilar, avtal äldre än 2003 2,6 0,5 

Diverse 0,1 0,1 

Årets betalda leasingavgifter 12,1 13,0 21,3 

Framtida årliga förfallobelopp 

Bokåterlämningsrobotar 0,5 0,1 0,1 

Bowlingbanor 0,4 0,2 0,0 

Trygghetslarm 5,0 1,0 1,0 

Tekniska hjälpmedel omsorgen 3,8 4,4 4,4 

Textilier / tvätt 2,6 0,7 0,7 

Kaffeautomater 0,5 0,2 0,2 

HemPc 2,5 3,0 12,8 

Kopieringsmaskiner 3,6 2,3 2,9 

Entrémattor 0,2 0,2 

Bilar, avtal äldre än 2003 2,3 0,2 

Diverse 0,1 0,1 

Framtida årliga förfallodbelopp 18,9 14,5 22,6 




Koncernen 

Mkr 2004 2005 2006 

Verksamhetens intäkter not 1 1 243,8 1 303,1 1 380,3 

Jämförelsestörande intäkter 21,9 7,2 24,9 

Verksamhetens kostnader not 2 -2 984,6 -3 157,5 -3 389,4 

Jämförelsestörande kostnader -19,1 -28,3 -0,2 

Avskrivningar not 3 -193,5 -187,1 -192,6 

Verksamhetens nettokostnader -1 931,5 -2 062,6 -2 177,0 

Skatteintäkter 1 825,5 1 892,6 1 999,8 

Generella statsbidrag 232,9 326,1 355,6 

Finansiella intäkter not 4 11,0 9,1 1,1 

Finansiella kostnader not 5 -116,4 -97,1 -97,9 

Resultat före extraordinära poster 21,5 68,1 81,6 

Extraordinära poster 

Skattekostnader -8,1 -17,5 -11,5 




Finansieringsanalys 

Koncernen 

Finansieringsanalys Mkr 2004 2005 2006 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat, efter finansnetto 21,5 68,1 81,6 

Justering för av- och nedskrivningar 193,6 187,1 192,6 

Justering för betald skatt -8,1 -17,5 -11,5 

Justering för gjorda avsättningar 6,7 34,4 8,6 

Justering för ianspråktagna avsättningar 

Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) -14,6 -2,9 -10,6 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 199,1 269,2 260,7 

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 36,6 -21,9 -80,8 

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar -6,4 -7,1 1,5 

Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager -5,3 -81,9 -6,8 

Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder 77,2 71,2 207,5 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 301,2 229,5 382,1 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i immateriella anläggningstillgångar -0,1 -15,1 

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,2 

Investering i materiella anläggningstillgångar -275,5 -338,9 -590,6 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 102,8 11,4 85,6 

Investering i finansiella anläggningstillgångar 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,1 9,9 

Nettoinvestering finansiell leasing -3,7 -3,1 -4,5 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -176,4 -330,6 -514,5 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder -67,8 -11,3 178,7 

Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 2,5 1,4 2,1 

Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar -2,6 -1,8 -28,7 

Övriga finansiella poster not 6 -0,2 82,8 -4,4 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -68,1 71,1 147,7 

ÅRETS KASSAFLÖDE 56,7 -30,0 15,3 

Förändring likvida medel 56,7 -30,0 15,3 

Likvida medel vid årets början 73,6 130,3 100,3 

Likvida medel vid årets slut 130,3 100,3 115,6 


Balansräkning 


Koncernen 

Mkr 2004 2005 2006 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 4 313,4 4 378,1 4 739,2 

Immateriella not 7 0,9 0,7 15,5 

varav elcertifikat 0,1 0,2 

varav goodwill 0,9 0,6 15,3 

Materiella not 8 4 305,8 4 368,9 4 686,6 

varav mark, byggnader och tekn.anl. 3 911,2 3 906,0 4 145,1 

varav maskiner och inventarier 375,2 364,0 412,2 

varav pågående nyanläggningar 19,4 90,8 119,7 

varav finansiell leasing 8,1 9,6 

Finansiella not 9 6,7 8,5 37,1 

varav aktier, andelar, bostadsrätter 2,0 1,9 1,8 

varav långfristiga fordringar 4,7 6,6 35,3 


Förråd, lager not 10 22,5 104,4 111,2 

Kortfristiga fordringar not 11 254,4 276,2 357,0 

Kortfristiga placeringar not 12 44,5 51,6 50,2 

Kassa o bank not 13 130,4 100,3 115,6 

SUMMA TILLGÅNGAR 4 765,2 4 910,6 5 373,2 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital not 14 1 292,8 1 343,4 1 409,1 

varav årets resultat 13,4 50,6 70,1 

Avsättningar not 15 150,1 183,7 192,4 

Skulder 3 322,3 3 383,5 3 771,7 

Långfristiga skulder not 16 2 641,7 2 631,8 2 812,5 

Kortfristiga skulder not 17 680,6 751,7 959,2 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 765,2 4 910,6 5 373,2 

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER, MKR 

Ställda panter 

Fastighetsinteckningar 601,6 497,4 618,2 

Företagsinteckningar 0,2 0,2 - 

Borgens- och ansvarsförbindelser 

Egna pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 

skulderna eller avsättningarna (inkl. särskild löneskatt 24,26%) 881,4 907,3 1 107,8 

Pensionsåtaganden för särskilda visstidsförordnanden 

(inkl. särskild löneskatt 24,26%) 19,4 19,9 19,5 

Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem 

och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv 21,0 19,5 17,8 

Operationell leasing, årets betalda leasingavgifter 12,1 20,2 36,2 

Operationell leasing, framtida årliga förfallobelopp 18,9 14,5 22,6 

Komplementär 35,9 38,8 37,3 

Spärrade medel 0,3 0,3 0,3 

Fastigo garantifond 0,4 0,4 0,3 

Uppskjuten stämpelskatt 0,1 0,1 0,8 

Pensioner Kalmar Energi 10,0 10,0 10,0 

Översvämningsansvar, regresskrav 18,0 1,2 1,2 

Totalt 1 619,3 1 529,8 1 872,0 



Noter 


1 Verksamhetens intäkter 

Kalmar kommun 509,3 533,5 592,0 





KIFAB i Kalmar AB 97,4 84,3 86,9 

Kalmar Energi Elnät AB 58,4 61,6 51,9 

Kalmar Energi Värme AB 112,7 117,5 138,6 

Kalmar Energi Försäljning AB 68,4 69,0 86,1 

Övriga bolag 157,6 175,0 187,7 


S:a verksamhetens intäkter 1 243,8 1 303,1 1 380,3 

2 Verksamhetens kostnader 

Kalmar kommun -2 520,7 -2 661,2 -2 858,6 

Kalmar Vatten AB -133,1 -149,1 -92,5 

Kalmarsundsregionens Renhållare -56,2 

Kalmarhem AB -163,6 -169,0 -174,8 

Kalmarsunds Gymnasieförbund -273,0 -286,1 -325,8 

KIFAB i Kalmar AB -44,7 -30,4 -29,4 

Kalmar Energi Elnät AB -41,8 -42,7 -33,1 

Kalmar Energi Värme AB -86,1 -94,4 -112,3 

Kalmar Energi Försäljning AB -65,1 -65,2 -85,8 

Övriga bolag -131,3 -151,4 -173,0 


S:a verksamhetens kostnader -2 984,6 -3 157,5 -3 389,4 

3 Avskrivningar 

Kalmar kommun -75,8 -77,5 -80,2 








Kalmar Energi Försäljning AB -0,1 -0,1 -0,1 

Övriga bolag -12,0 -16,6 -15,2 


S:a avskrivningar -193,5 -187,1 -192,6 

4 Finansiella intäkter 








Kalmar Energi Försäljning AB 0,3 0,3 0,3 

Övriga bolag 3,4 0,9 0,3 



5 Finansiella kostnader 

Kalmar kommun -9,4 -5,8 -8,1 








Övriga bolag -15,1 -11,6 -9,7 


S:a finansiella kostnader -116,4 -97,1 -97,9 

6 Specifikation övriga finansiella poster 

Anteciperad utdelning -1,2 

Omklassificering exploatering 

o tomträtter i kommunen 82,9 

Justering ägarandelar 1,1 -0,1 0,4 

Koncernbidrag skatteeffekt inom KIFAB koncernen 1,1 

Bidrag från renhållningskollektivets ansamlade överskott 

till Kalmarsundsregionens Renhållare -5,9 

S:a övriga finansiella poster -0,1 82,8 -4,4 

7 Immateriella anläggningstillgångar 

Elcertifikat 0,2 

Goodwill 15,3 

Interna poster 0,9 0,7 

UB immateriella anläggningstillgångar 0,9 0,7 15,5 

8 Materiella anläggningstillgångar 

Kalmar kommun 1 269,3 1 234,4 1 390,6 



Kalmarhem AB 1 793,2 1 863,7 1 894,7 





Övriga bolag 310,3 304,4 305,6 


UB materiella anläggningstillgångar 4 305,8 4 368,9 4 686,6 

9 Finansiella anläggningstillgångar 








Övriga bolag 139,7 141,1 163,4 


UB finansiella anläggningstillgångar 6,7 8,5 37,1 


Noter forts 



10 Förråd och lager 





Kalmarsunds Gymnasieförbund 0,3 2,6 





Interna poster 

UB förråd och lager 22,5 104,4 111,2 

11 Kortfristiga fordringar 

Koncernfordringar (kommunkoncernen) 115,7 100,9 

Kortfristiga fordringar 254,4 160,5 252,4 

UB kortfristiga fordringar 254,4 276,2 353,3 









Övriga bolag 128,9 120,0 132,8 


UB kortfristiga fordringar 254,4 276,2 357,0 

12 Kortfristiga placeringar 




UB kortfristiga placeringar 44,5 51,6 50,2 

14 Eget kapital 

Ingående eget kapital 1 279,5 1 292,8 1 343,4 

Justering ägarandelar 0,1 0,4 

Utdelning -0,2 

Direktbokning mot eget kapital -4,8 


UB eget kapital 1 292,8 1 343,4 1 409,1 

Kalmar kommun 1 004,7 1 039,6 1 080,5 








Övriga bolag 174,4 199,9 226,3 


UB eget kapital 1 292,8 1 343,4 1 409,1 

15 Avsättningar 

Pensioner och liknande förpliktelser 57,3 70,3 65,7 

Uppskjuten skatt 68,1 75,8 85,8 

Övriga avsättningar 21,1 34,7 38,7 

Negativ goodwill 3,6 2,9 2,2 

UB avsättningar 150,1 183,7 192,4 











UB avsättningar 150,1 183,7 192,4 

13 Kassa och bank 






KIFAB i Kalmar AB 0,4 

Kalmar Energi Elnät AB 


Övriga bolag 42,7 33,3 37,7 


UB kassa och bank 130,4 100,3 115,6 

16 Långfristiga skulder 

Långfristiga skulder 2 634,4 2 623,1 2 801,7 

Långfristiga skulder finansiell leasing 7,3 8,7 10,8 

UB långfristiga skulder 2 641,7 2 631,8 2 812,5 




Kalmarhem AB 1 444,6 1 476,1 1 509,0 



Övriga bolag 292,3 286,0 262,7 


UB långfristiga skulder 2 641,7 2 631,8 2 812,5 




17 Kortfristiga skulder 

Koncernskulder (kommunkoncernen) 113,1 108,6 

Leverantörsskulder 148,3 252,5 


UB kortfristiga skulder 680,6 751,7 959,2 









Övriga bolag 143,8 118,1 135,5 


UB kortfristiga skulder 680,6 751,7 959,2 

Valstugor vid Baronen 


Jämställdhetsperspektivet 

Tematisk redovining 

Kalmar kommuns jämställdhetsprogram vänder sig till och angår 

alla medborgare, Målet är att jämställdhet ska förverkligas 

inte bara inom kommunen som arbetsplats utan också i övriga 

delar av kommunen. 

Målet för jämställdhet är att kvinnor och män ska ha samma 

möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i 

livet. Det innebär bland annat: 

• En jämn fördelning av inflytande 

• Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende 

• Lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, 

arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet 

• Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling 

av personliga ambitioner, intressen och talanger 

• Delat ansvar för hem och barn 

• Frihet från könsrelaterat våld 

Målen tydliggör vad som präglar ett jämställt samhälle och vilka 

resultat som ska uppnås. Frågor om makt och inflytande, utbildning, 

arbete och försörjning, obetalt arbete och mäns våld 

mot kvinnor är är centrala jämställdhetsfrågor. Jämställdhetsfrågorna 

vilar på en förståelse av att kön och makt skapas och 

upprättshålls strukturellt i alla delar av samhället. I grunden har 

varje nämnd och verksamhet därför ett ansvar för att verka för 

jämställdhet inom det egna ansvarsområdet. De mål som formulerats 

i kommunens jämställdhetsprogram är uttryck för en 

prioritering och tar sikte på de mest centrala jämställdhetsproblemen 

i samhället. En förutsättning för att nå de mål som formulerats 

är att verksamheterna bidrar till att uppfylla målen. 

Jämtegrering ( jämställdhetsintegrering) 

Jämtegrering är ett medel, en strategi, för att uppnå jämställdhetsmålen. 

Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv 

integreras i alla verksamhetsområden och alla led av beslutsfattande, 

planering och utförande av verksamheter. 

Metoden innebär att verksamheten bedrivs så att de tjänster och 

den service som erbjuds medborgarna är lika tillgänglig, av lika 

hög kvalitet och lika välanpassat för alla, oavsett kön. Det gäller 

att utgå från kvinnor och mäns levnadsmönster för att kunna 

anpassa sin service och sina resurser efter båda könens behov. 

Denna strategi antogs av kommunfullmäktige 2003, den svenska 

regeringen redan 1994 och av FN på kvinnokonferensen i 

Beijing 1995. Strategin har också antagits av EU 1996 och är 

det arbetssätt som ska användas tilsammans med särskilda åtgärder 

för underrepresenterat kön. 

Insatser 2006 

Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för det övergripande 

jämställdhetsarbetet, för uppföljning av jämställdhetsarbetet 

och ansvarar också för det opinionsbildande arbetet. Kommunstyrelsen 

ska vidare årligen utse mottagare av Kalmar kommuns 

jämställdhetspris. Priset har delats ut sedan 2004. 2006 mottogs 

priset av Sveriges Radio Kalmar med motiveringen att de driver 

ett levande jämställdhetsarbete som hörs i hela regionen. Genom 

kanalens deltagande i det nationella Nyhetsprojektet har 

man medvetet strävat efter att låta fler kvinnor komma till tals i 

nyhetsinslag. Ett av målen för nyhetsarbetet vid SR Kalmar är 

att av de som hörs i nyhetsinslagen ska minst 40 % vara kvinnor. 

För SR Kalmar är jämställdhetsarbetet ständigt pågående 

och avspeglar sig också i kanalens val av tema och programinslag 

samt i deras personalpolitik. 

Kalmar kommun har under 2006 förbättrat sin position i statistiska 

centralbyråns jämställdhetsindex, 2005 placerades Kalmar 

på plats 83 ( jmf 2004 plats 110 ) där bästa placering är 1 och 

sämsta 289. Jämförelseindex är ett sätt att mäta hur jämställda 

invånarna i en kommun är jämfört med invånare i andra kommuner. 

Indexet är en sammanvägning av 12 variabler. För varje 

variabel rangordnas kommunerna efter hur stor skillnad det är 

mellan kvinnor och män. Variabler som ingår är; eftergymnasial 

utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, 

spridning på näringsgrenar, uttag av föräldrapenning, ohälsotal, 

unga vuxna, representation i kommunfullmäktige och kommunstyrelse 

samt eget företagande. 

Ett antal förvaltningar har genomfört jämställdhetsinsatser under 

2006. Här redovisas fyra goda exempel på jämställdhetsinsatser 

i kommunal verksamhet; 


En mångfaldsgrupp har tillsatts som ska arbeta med mångfaldsfrågorna 

på förvaltningen. Under 2005 har avdelningarna arbetat 

med de fem härskarteknikerna i studiecirkelform. 

Barn- och ungdomsförvaltningen 

Med utgångspunkt från de övergripande styrdokumenten för 

skolans ansvar för jämställdhet har barnoch ungdomsförvaltningen 

prioriterat jämställdhet, integration och mångfald under 

2006. 

Syftet med arbetet har varit 

• Att tydliggöra uppdraget och finna mätbara verktyg 

• Att leva upp till och omsätta styrdokumentens intentioner 

• Att utveckla metoder för jämställdhet, mångfald och integration 

Processer i arbetet 

• Att alla anställda ska känna till styrdokumenten för jämställdhet, 

mångfald och integration 

• Alla anställa ska erbjudas kompetensutveckling på individ-, 

arbetslag och enhetsnivå 

• Att sprida lärande exempel mellan Kalmars förskolor och skolor 

• Att utveckla jämställdansvarigas roll 

• Att uppmärksamma mångfaldsåret 2006 


Gymnasieförbundets fem genuspedagoger har med hjälp av 

Växtkraft mål 3 påbörjat ett jämställdhetsprojekt Jäm(n)t i skolan. 

Projektet startade i oktober 2006 och kommer att fortgå 

under hela 2007. 



Målet med projektet är att medvetandegöra personalen om genus 

och jämställdhet i skolans värld. 

Genuspedagogerna har gjort en attitydundersökning för att synliggöra 

personalens föreställningar om genus och jämställdhet. 

Projektet utgör startpunkt för ett större projekt, vilket syftar 

till att förändra attityder och strukturer hos gymnasieskolans 

elever. Eleven kommer under sina tre år på gymnasiet att delta 

i olika temastudier och ämnesövergripande projekt med fokus 

på genus. 

Socialförvaltningen 

Under 2006 har socialförvaltningen i Kalmar tillsammans med 

sex övriga kommuner i södra Kalmar län tagit initiativ till att 

utreda förutsättningarna för ett kriscentrum med fokus på våld 

mot kvinnor i nära relationer. Socialnämnden har ställt sig positiv 

att i samverkan med övriga kommuner inrätta ett kriscentrum 

med insatser riktade till både kvinnor, män och barn. 

Inom ramen för Kalmar mot Droger arbetar man med genusperspektiv 

i det förebyggande arbetet och använder sig konsekvent 

av könsuppdelad statistik och arbetar metodiskt med att 

försöka hitta metoder för flickor respektive pojkar. 

Insatser inom det personalpolitiska området 

Kommunstyrelsens personaldelegation har det politiska ansvaret 

för jämställdhetsarbetet inom det personalpolitiska området. 

I enlighet med lagstiftning inom området genomfördes 2006 

en lönekartläggning där analys pågår för att följas av den åtgärdsplan. 

Antalet tillsvidareanställda ökade under 2006 med 105 personer 

och uppgick vid årsskiftet 2006-2007 till 4612 personer. 

Andelen kvinnor av de tillsvidareanställda var 79 %. 

En bidragande orsak till kvinnornas höjda sysselsättningsgrad 

beror på att omsorgsförvaltningen genomför ett projekt under 

2006–2007 som innebär att man som anställd kan önska 

vilken sysselsättningsgrad man vill ha ( hur många timmar i 

veckan man vill jobba ). Olika arbetsplatser går in i projektet 

vid olika tidpunkter under 2006 och 2007. Under året ökade 

sysselsättningsgraden på förvaltningen med 1,1 procentenheter 

från 85,1 % till 86,2 %. 

Andel heltider Genomsnittlig 

Förvaltning Kvinnor Män Totalt syss.- 

grad 

i % 

Barn- och ungdomsförvaltningen 82 % 90 % 84 % 95,1 

Brandkåren*) ** 100 % 98 % 99,0 

Fastighets- och inköpskontoret 54 % 92 % 68 % 91,7 

Gatu- och parkförvaltningen 90 % 90 % 90 % 95,2 

Hamnförvaltningen ** 100 % 93 % 96,4 

Kommunledningskontoret 95 % 96 % 95 % 98,7 

Kultur- och fritidsförvaltningen 64 % 93 % 77 % 92,5 

Omsorgsförvaltningen 39 % 56 % 41 % 86,2 

Samhällsbyggnadskontoret 73 % 97 % 84 % 94,9 

Socialförvaltningen 90 % 97 % 91 % 97,7 

Södermöre kommundelsförvaltning 42 % 86 % 56 % 87,4 

Totalt 58 % 84 % 63 % 90,7 

Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning 

samt barnoch ungdomsförvaltningen är de mest kvinnodominerade 

förvaltningarna. Brandkåren, hamnförvaltningen samt 

gatuoch parkkontoret är de mest mansdominerade förvaltningarna. 

Detta är oförändrat från 2005. 

Tillsvidareanställda Antal Procent 

Förvaltning Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 

Barn- och ungdomsförvaltn. 1 192 299 1 491 80 20 

Brandkåren*) 3 49 52 6 94 

Fastighets- och inköpskontoret 113 66 179 63 37 

Gatu - och parkförvaltningen 10 68 78 13 87 

Hamnförvaltningen 2 12 14 14 86 

Kommunledningskontoret 58 52 110 53 47 

Kultur- och fritidsförvaltningen 78 59 137 57 43 

Omsorgsförvaltningen 1 717 232 1 949 88 12 

Samhällsbyggnadskontoret 37 31 68 54 46 

Socialförvaltningen 115 32 147 78 22 

Södermöre kommundelsförv. 328 59 387 85 15 

Totalt 3 653 959 4 612 79 21 

Av samtliga anställda arbetade 63 % heltid vilket är oförändrat 

jämfört med 2005. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 

har ökat från 90,2 % till 90,7 %. Kvinnornas ökade sysselsättningsgrad 

bidrog till hela ökningen då den höjdes med 0,5 procentenheter 

under året emedan männens var oförändrad. 


Miljöperspektivet 


Några miljörelaterade insatser under 2006 inom 

Kalmar kommun 

Biogasanläggningen vid Tegelviken 

Biogasanläggningen vid reningsverket vid Tegelviken producerar 

ca150 Nm3 fordongas per år. Inom kommunen drivs två 

sopbilar på fordongas och ett antal kommunala tjänstebilar. 

Förhoppningar finns att även kunna driva bussar med gas. Tegelvikens 

anläggning är dessvärre omodern och utrustningen 

börjar bli gammal vilket kräver (dyra) nyinvestering. Kalmar 

Vatten AB har idag ett eget kort för tankning dygnet runt på 

tankstation vid Tegelviken, för övriga kunder är tyvärr hänvisade 

till (begränsade) öppettider under dagtid (vardagar). 

Det är oklart om antal tankställen kan utökas i Kalmar, då det 

kräver stora investeringar och en större säljbar volym än i dagsläget. 

En pågående, offentlig upphandling kan eventuellt göra 

förutsättningarna gynnsamma. Kalmar Vatten har också ansökt 

om statligt stöd för en mer publik anläggning. 

En ny cykelstrategi 

I december antogs en cykelstrategi om tolv huvudpunkter av 

Gatu- och parkkontoret inom arbetet med Baltic Sea Cycling 

project (BCS). Cykelstrategin kommer under 2007 att kopplas 

till en handlingsplan som innehåller konkreta planer för t ex att 

skapa säkra cykelpassager, utveckla underhållet av cykelvägar, 

skapa trygghet med bland annat bättre belysning utmed med 

cykelvägarna, fler cykelparkeringar i centrum mm. En egen 

hemsida för Kalmar cykelstad och Alla cyklar har färdigställts 

med information om cykling i Kalmar, där finns också möjligheten 

till felrapportering av t ex cykelvägsunderhåll, se www. 

kalmar.se/allacyklar. 

En ny rese- och transportpolicy för Kalmar kommun 

En arbetsgrupp inom kommunen har arbetat fram ett förslag till 

ny rese- och transportpolicy för Kalmar kommun. Policyn har 

remissbehandlats av kommunens alla förvaltningar och bolag 

under hösten. Förslaget innehåller riktlinjer för att öka trafiksäkerheten, 

förebygga och minska kommunens miljöbelastning 

och arbeta mer kostnadseffektivt. Bland annat ska endast miljöbilar 

enligt Vägverkets miljöbilsdefinition köpas in och alla nya 

bilar ska ha alkolås som standard senast 2008. Där finns också 

direktiv för att aktivt uppmuntra användning av cykel för korta 

resor samt skapa förutsättningar för att använda cykeln som 

transportmedel i tjänsten. Vidare innehåller policyn riktlinjer 

om att var och en ska överväga olika alternativ till den fysiska 

resan, t ex i form av IT-hjälpmedel. Slutligen kan nämnas att 

alla anställda som i tjänsten använder bil bör ha genomgått en 

utbildning i ECO-driving. Förslaget skickades till kommunfullmäktige 

för beslut i februari 2007. 

KlimatArena Kalmar 

Kalmar kommun erbjuder en gemensam Arena för alla i Kalmar 

som vill medverka till att nå Regionförbundets mål att bli 

en fossilbränslefri region 2030 - NoOil! KlimatArena Kalmar 

syftar till att skapa mervärde för deltagande aktörer och andra 

intressenter. Det sker genom att 

• utbyta information och kunskaper om varandras verksamhet 

och erfarenheter, 

• arbeta fram en samsyn (värdegrund) och samordning av 

insatserna samt att 

• samarbeta inom olika projekt. 

Hittills (under 2006) har Arenan haft tre biografvisningar av Al 

Gores film ”En obekväm sanning” (november) för mer än 500 

personer. Visningen arrangerades i samarbete med Regionförbundet 

och Skanska. KlimatArena Kalmar genomförs med stöd 

av bland annat Klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP) samt 

Vägverket under åren 2006-2009. 

Miljö- och kvalitetsnätverket (MK-nätverket) 

Kommunledningskontoret har under året anordnat nätverksträffar 

för miljö- och kvalitetssamordnare i förvaltningar och 

bolag. Syftet är att erbjuda ett forum för stöd, erfarenhetsutbyte 

och utveckling av verksamhetsledningssystemet. Oberoende av 

detta nätverk har också Arbetsgivarringen anordnat ”externa” 

miljö- och kvalitetsträffar i Kalmar. De senare samlar intressenter 

från både privata och offentliga verksamheter och kompletterar 

MK-nätverket, ett utbyte som också ökar deltagarnas 

kontaktyta. Samordnare av MK-nätverket är miljöcontroller 

Ulf Ljusteräng på Utvecklingsenheten. 

Verksamhetsledningssystemet (minimikrav mm) 

Flera förvaltningar och bolag har under året haft en ”nystart” 

av arbetet med verksamhetsledningssystem (VLS). Organisatoriska 

orsaker samt resursbrist i form av personal och ekonomi 

har varit några betydande akilleshälar för den sena starten. I 

november äskade därför en del förvaltningar/bolag nya kommunala 

medel till stöd för genomförandet. Utfallet av detta är i 

nuläget oklart men förberedelsearbetet mot en ISO-certifiering 

har i de flesta fall redan påbörjats med stöd av miljöcontrollen. 

Miljöcontrollen har informerat aktuella förvaltningar/bolag 

samt levererat ett praktiskt ”gör-det-själv-underlag” om VLS. 

Underlaget är ett verktyg för förvaltningen/bolaget med syfte 

att tydliggöra struktur, verksamhetsområden samt hur arbetet 

lämpligen kan påbörjas - även utan externt stöd. 



Kommunala förvaltningar 

Kommunala bolag, hel- eller delägda 

Kommentar 

Underlaget baseras på svarsuppgifter från 

respektive förvaltning/bolag. 

Av sammanställningen framgår bland annat 

att arbetet med verksamhetsledningssystemet 

(VLS) fortfarande pågår eller 

planeras att starta under år 2007 i nio förvaltningar/bolag 

(kursiv text). 

Omorganisationer, sammanslagningar, vakant 

vd-post (Familjebadet) och ett nybildat 

bolag (Kalmar Airport AB) kommer troligen 

att fördröja införandet av VLS för vissa förvaltningar/bolag, 

jämfört med ursprunglig 

tidsplan 2007-12-31. 


Brandkåren 

Fastighets- och inköpskontoret 

Gatu- och parkkontoret 


Kommunledningskontoret 

Kultur- och fritidsförvaltningen 

En miljö- eller kvalitetssamordnare x x x x x x x x o x o ~ x x x 

En miljö- och en kvalitetssamordnare x x x x ~ x x 

En miljö- och kvalitetspolicy x x x x x x x x x x x o x x o ~ o x x x o 

Policyn politiskt antagen x x x x o x x o x x x o x x o ~ o x x o x 

Policyn publicerad på extern hemsida x x x o o x o o o o x o x x o ~ o x x o x 

Beslut om minst två miljö- och kvalitetsmål x x x x o x x x x x o o o x o ~ o x x o x 

Minst en utvärdering per år av målen x x x x o x o x x o o o x x o ~ o x o o o 

Dokumenterad avfallsrutin x x x o x x o x x o x x x x o ~ o x x o x 

Förklaringar 

x Minimikrav uppfylls 

o Uppfylls delvis eller oklart svar, se också kommentar; kursiv text 

o Uppfylls ej, se också kommentar; kursiv text 

~ Ej relevant, se hänvisning 

Kursiv text kommunal förvaltning eller bolag vars arbete pågår eller ska påbörja arbetet med VLS år 2007. 

Informationsmöte om och underlag till ett VLS har presenterats för intresserade förvaltningar/ 

bolag som inte redan har inlett detta arbete. 

1) Omorganisation pågår 

2) Sammanslagning pågår 

3) Nybildat, har en egen politisk organisation, berörs inte av beslut från enskild kommun. 

Påbörjar arbetet med miljö/kvalitet 2007. 

4) Ev försäljning/arrende av verksamhet 

Omsorgsförvaltningen 


Socialförvaltningen 

Södermöre kommundelsnämnd 

1) Destination Kalmar AB/Kalmarturism AB 

Kalmar Energi AB 

2) Kalmar Hamn AB/Kalmar Stufveri AB 

Kalmar Familjebad KB 

3) Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) 





4) Salvestaden i Kalmar AB 

Andra miljöinsatser i korthet 

• Barn- och ungdomsförvaltningen har ökat kontaktytorna 

inom miljöarbetet genom att utse en miljöutvecklare i varje 

nätverk (sex stycken) samt en dito per enhet. Den senare ska 

fungera som en ”motor” i miljöarbetet. 

• Kalmar Vatten AB har investerat i en ny processutrustning 

i avloppsreningsverket som förbättrar slamhanteringen. 

Framtiden för reningsverkets biogasanläggning är i nuläget 

oklart då anläggningen är omodern och kundunderlaget 

litet. I skrivande stund är dock Kalmars lokaltrafik och nya 

tjänstefordon med gasdrift under upphandling vilket på sikt 

kan räta ut frågetecknen. 

• Samhällsbyggnadskontoret har genomfört ECO-driving för 

personalen samt förbättrat återvinningsstationen bakom 

Stadshuset. Dessutom har kontoret sedan en längre tid fört 

statistik över sina klimatpåverkande utsläpp från resor. 

• Kalmar Hamn har utbildat all driftpersonal i ”Heta arbeten”, 

försiktighetsåtgärder vid svetsning och andra brandfarliga 

arbetsmoment. Brand ger upphov till negativa miljöeffekter, 

vilket leder oss in på … 

• brandskyddsutbildning. Nya rutiner för ett systematiskt 

brandskyddsarbete är numera upprättade i VLS för kommunledningskontoret. 

• Kalmarhem planerar att konvertera alla oljepannor till pelletspannor. 

Bygger om och kompletterat befintliga ”miljöhus” 

för en bättre avfallshantering. Kalmarhem bedriver 

också en ”inskolning” för avtalspartners där bland annat 

Kalmarhems arbete/värderingar om miljöfrågor belyses. 

Hemsidan har utvecklats med en tydligare miljöprofil. 

• Gatu- och Parkkontoret har fyllt uttrycket ”många bäckar 

små” med substans, de har bland annat: 

- ersatt 200 belysningsarmaturer med kvicksilverlampor 

med energisnåla natriumlampor, 



- byggt om två gatukorsningar (Sandås och Lorenbergsleden) 

till cirkulationsplatser, som innebär ökad säkerhet 

och minskade utsläpp av bilavgaser. 

- skickat förorenade jordmassor från Varvsholmen för slutligt 

omhändertagande. 

- investerat i en småbåtsanläggning för mottagande av 

oljeblandat slagvatten och toalett- och sanitetsavfall – en 

av få (enda?) anläggningen längs sydöstra kuststräckan. 

- uppfört tre miljötoaletter (med kompostering) på öar i 

Västra sjön samt i Ljungnäs. 

- genomfört vassbekämpningsåtgärder på en rad kustnära 

områden. 

- byggt ett skirbord (avrinningsplatå vid damm) vid Kalmar 

Dämme samt grävt ur en damm för att bättre gynna fiskeproduktionen. 

- anlitat endast entreprenörer som har ”gröna” maskiner, 

dvs maskiner som drivs på miljöanpassat bränsle och 

vegetabiliska oljor. 

- uppgraderat fordonsparken med maskiner som påtagligt 

reducerar bränsleåtgången. 

- i princip upphört med kemisk ogräsbekämpning (med 

undantag för jättebjörnlokan där prov under 2007 ska 

göras med saltlösning). 

• Kultur- och fritidskontoret arbetar med att ta fram ett nytt 

digitalt bokningssystem som ska underlätta bokning och 

samordning av aktiviteter (färre transporter), men kommer 

också att styra energitillgång och belysning. Förvaltningen 

har också installerat en värmepump i Stadsbibliotekets foajé, 

bytt ventilationssystem i Kalmar Sporthall i samband med 

renovering (via fastighets- och inköpskontoret) samt uppmanat 

föreningar att söka bidrag för energisparåtgärder till 

föreningsägda anläggningar. 

• Fatighets- och inköpskontoret har upprättat en intern energiplan. 

söker också via EU stöd för åtgärder i 18 fastigheter. 

Satsar dessutom en miljon på att mäta energianvändningen 

på detaljnivå i fastigheterna. Arbetar med nytt ramavtal för 

upphandling av vitvaror vilket kommer att minska energiåtgången. 

Ingår i utmaning: Miljöresurs Linné, vilket bland 

annat innebär upphandling av KRAV-mat. Till år 2010 ska 

minst 25 % av maten vara KRAV-märkt. 

• KIFAB har prognosstyrt klimatet i fyra fastigheter varav tre 

av dessa genererade energibesparingar på mellan 6 - 12 % 

(en fastighet med marginell besparing). Satsar på att öka anslutningen 

till fjärrvärmesystemet och att inhandla el endast 

från förnybara energikällor. 

Några resultat från miljö-(kvalitets)enkäten 

Inför årsredovisningen skickades en enkät ut till samtliga förvaltningar/bolag. 

Resultat om miljösamordnarens (i tjänsten erhållna) 

utbildning och förestående miljöprioriteringar redovisas nedan. 

Har Du som miljösamordnare fått någon utbildning 

till stöd för ditt arbete? 

Svarsalternativ Svar Fördelning 

A Nej 11 52,4 % 

B Ja 10 47,6 % 

Summa: 21 100 % 

Svarsfrekvens 100 % 

Vilket eller vilka frågor skulle Du som samordnare vilja ha 

mer kunskaper om eller stöd med vad gäller miljöarbetet? 


A Inget, vårt miljöarbete fungerar bra 2 6,1 % 

B Utse bra, mätbara miljömål 14 42,4 % 

C Implementering av miljöarbetet 5 15,2 % 

D Kommunicera miljöarbetet 6 18,2 % 

E Skriva rutiner/instruktioner 6 18,2 % 

Summa: 33 100 % 

Svarsfrekvens 81 % 

Vilken prioritering vill Ni se vad gäller miljömål under år 

2007? Prio 1 är första val, Prio 2 andra val osv. 

Resor (CO2-utsläpp, se också slutord nedan) 


A Prio 1 5 22,7 % 

B Prio 2 3 13,6 % 

C Prio 3 9 40,9 % 

D Arbetar redan aktivt med frågan 5 22,7 % 

Summa: 22 100 % 

Energibesparing 


A Prio 1 12 44,4 % 

B Prio 2 4 14,8 % 

C Prio 3 0 0 % 


Summa: 27 100 % 

• Konstaterar slutligen att personalen på många förvaltningar/ 

bolag har genomgått utbildning i ECO-driving och att 

energisparåtgärder står högt på agendan. 



Avfallshantering/-sortering 


A Prio 1 3 12,0 % 

B Prio 2 6 24,0 % 

C Prio 3 4 16,0 % 


Summa: 25 100 % 

Miljöanpassa inköp (”allt” från möbler till kaffe) 


A Prio 1 1 4,0 % 

B Prio 2 7 28,0 % 

C Prio 3 8 32,0 % 


Summa: 25 100 % 

Indirekta miljöaspekter, t ex vägleda kunder till bästa miljöval 


A Prio 1 4 16,0 % 

B Prio 2 3 12,0 % 

C Prio 3 9 36,0 % 


Summa: 25 100 % 


Barn och unga i hållbar utveckling 

”Kalmar 2000-talets ungdomskommun” 


Kumulus 

Den ungdomspolitiska stödjepunkten Kumulus sammanfaller 

till stora delar med Kalmars lokala ungdomspolitik och organiseras 

i fyra olika arbetsområden. Under 2006 har Kumulus 

erhållit 810 tkr från Ungdomsstyrelsen och 150 tkr från Myndigheten 

för skolutveckling. 

2006 var Kumulus sista år i nuvarande form. Ungdomsstyrelsen 

har ännu inte bestämt hur samarbetet med stödjepunkterna 

kommer att se ut framöver. 

Forskning och information 

Under våren 2006 genomfördes en extern processutvärdering 

av Kumulusprojektet av konsultföretaget Mikom. Rapporten 

finns att laddas ner på Kumulus hemsida (www.kumulus.se). 

Rapporten låg också till grund för Kumulus ”framtidsseminarium” 

som hölls i december 2006, dit representanter för Kumulus 

”ägare”, Kalmar kommun och Regionförbundet, bjöds in 

för att diskutera hur och vilka delar av Kumulus som ska leva 

vidare 2007 och framåt. 

Europeisk volontärtjänst 

En lokal och regional plattform med administration och information 

kring Europeisk volontärtjänst har byggts upp i Kalmar. 

Under 2006 har fyra nya volontärer anlänt till Kalmar kommun. 

Både 4H och Monokrom tog emot två nya volontärer var 

i september 2006 och ett år framåt. För Monokroms del görs 

det i samarbete med Nova och Lindsdals fritidsgårdar. I februari 

2007 kommer ytterligare två volontärer till Kalmar. Under våren 

2006 gjordes en informationssatsning på gymnasieskolorna 

i Kalmar. Resultatet är att minst tre ungdomar sänds iväg som 

volontärer under våren 2007. 

Det lokala EVS-arbetet har under 2006 förstärkts av det nya 

projektet ”EVS in the Baltic Sea Region” som fått 580 tkr 

beviljat av Ungdomsstyrelsen och 100 tkr beviljat av Regionförbundet. 

En EVS-koordinator har anställts för att på heltid 

administrera projektet. Projektet har som syfte att utveckla Kumulus 

lokala EVS-arbete genom att koppla det till det befintliga 

nätverket runt Östersjön inom UBC. 

Internationellt arbete i skolan 

Utvecklingsområdet Internationellt arbete i skolan har syftet att 

generera ny kunskap och nya verktyg för skolans internationella 

arbete; att skapa och lyfta fram Goda exempel på grundskola 

och gymnasium; samt att fler unga i sin undervisning ska få del 

av internationella möten. 

Novaskolan arbetar fram ett kommunalt koncept för ”toleransresor” 

och genomförde under hösten en resa till vänorten 

Gdansk där man bla besökte ett koncentrationsläger och en 

skola. Kumulus har fortsatt samarbetet med Den Globala Skolan 

(Myndigheten för skolutveckling/Sida) för att främja kunskapsutveckling 

i skolan med fokus på internationalisering och 

värdegrundsfrågor. 

Mötesplatser för Unga 

Inom UBC fortsätter arbetet inom ”Commission on Youth Issues” 

där Kalmar kommun valts att fortsätta leda kommissionens 

arbete under 2006–2007. Arbetet, med möten i Kalmar, 

Tallinn och Liepaja har främst handlat om att arbeta fram en 

ny arbetsplan för kommissionen med utgångspunkt från resultatet 

av ungdomskonferensen i Vilnius hösten 2005 som 

resulterade i boken ”Book of Demands”. Book of Demands 

och arbetsplan finns att ladda ner från kommissionens hemsida 

(www.ubc-youth.org). 

Barnpanel 

I mars 2006 genomfördes en barnpanel tillsammans med Framtidsskeppet 

på Tingbydalskolan i Smedby, där barnen fick möta 

folkvalda politiker. Utvärderingar har sedan visat att barn tycker 

att denna mötesform är bra och att de är positiva till att möta 

politiker. Barnen lyfte fram att de ville ha en skate-ramp och 

att de kände sig otrygga på skolgården då högstadieelever kör 

moped där. De ville även ha en egen plats alternativt en egen 

kväll på fritidsgården. I oktober hölls en barnpanel på Oxhagsskolan, 

där det framkom att barnen vill att fler bostäder byggs 

i området och att de känner sig otrygga på flera ställen i samhället. 

Därför ska en trygghetsvandring göras med barnen och 

gatuoch Parkkontoret under våren. 

Ett arbete pågår för att ta fram en manual kring hur man genomför 

barnpaneler. Detta ska göra det lättare för skolorna att på egen 

hand arrangera paneler när en fråga behöver diskuteras. 

Framtidsskeppet 

Internationellt sett så har VM i samarbete gått av stapeln i Stockholm. 

Arrangörer var Globträdet i samarbete med Stockholms 

Stad. Barn och unga reste dit med sina lärare för att utbyta tankar 

med andra barn och unga från olika delar av världen. De 

unga åkte dit med sina tankar och funderingar och delade dem 

sedan med de andra deltagarna. Från Kalmar åkte ungdomar i 

åldrarna 11 till 19 år samt högskolestudenter. I förberedelserna 

ingick att barn och ungdomar skapar ett konstverk där de med 

diverse material visar vad de är stolta över personligen, i sin 

skola eller i Kalmar. Detta skedde i samarbete med Konstmuseet 

och på lokalt plan i Kalmar. 

Förebyggande och främjande 

Kumulus har tillsammans med en annan ungdomspolitisk 

stödjepunkt, Astrid Lindgrens hembygd och Regionförbundet 

i Kalmar län, tagit ett initiativ att göra en ansökan till regional 

förebyggande- och främjandesatsning inom ungdomssektorn. 

Ansökan är beviljad och genomförandet av projektet samordnas 

nu från Regionförbundet, Kalmar län. Projektet kallas ”Det 

Goda Mötet” och vänder sig till Ungdomsarbetare i Kalmar län. 

Den innehåller en Distansutbildning på Högskolan i Kalmar 

samt 9 olika tematiska Mötesplatser i länet. Mötesplatserna 

kommer att belysa olika frågeställningar och erbjuda erfarenhetsutbyte 

och nya nätverk. 



PengapUNG 

PengapUNG är ett sätt för ungdomar i åldrarna 13 till 20 år att 

finansiera projekt för och med andra ungdomar. Arbetsgruppen 

är förvaltningsövergripande med representanter från Monokrom, 

fritidsgårdarna, utvecklingsenheten, Kalmar mot droger 

samt Rådet för tryggare Kalmar. Denna grupp avgör om projektet 

ska få pengar eller inte. Projektet måste involvera ungdomar, 

hur är upp till den som ansöker. Syftet är att få ett tydligt 

ungdomsperspektiv, mer aktiviteter av unga för unga, möten 

på ungas villkor m.m. Arbetet fortgår under hösten och vintern 

med att behandla ansökningar och marknadsföra projektet. 

Trekantenskolans skolgård 

Samhällsbyggnadskontoret arbetar med barns tankar kring ombyggnaden 

av Trekantens idrottshall som ligger i anslutning till 

skolgården och därmed kommer att påverka denna. Ungdomsombudet 

är med i arbetsgruppen som arbetar med konceptet 

att barnen fick rita mentala kartor över skolområdet och på det 

sättet visa vilka ställen som de tycker om, vilka ställen som är 

farliga ur ett barns perspektiv osv. Mötet med barnen ägde rum 

i höstas och var mycket uppskattat av både barn och vuxna och 

arbetet fortsätter under våren. 

Inflytandeforum 

Arbetet med inflytandeforum för barn har fortskridit under året 

och de tre skolorna som ingår, Oxhagsskolan, Bergavikskolan 

samt Hagbyskolan, har valt olika teman kring inflytande som 

de arbetar med. Under hösten informerades nämnder och styrelser 

om inflytandeforum. 

Ungdomsråd 

Under hösten 2006 fortsatte arbetet med att upprätta ett hållbart 

och fungerande ungdomsråd i Kalmar. Målet är att upprätta 

ett ungdomsråd med bra grund som engagerar ungdomar 

och som skapar förutsättningar för ungdomar att själva påverka 

beslut som rör dem i den politiska processen. Målet är även att 

ungdomsrådet ska vara ett hållbart instrument för ungdomar 

och vuxna att föra en dialog genom. 

Tidningen UNIK 

Ungdomsrådet gav ut det sista numret av sin tidning UNIK 

i höstas. Den gavs ut i fyra nummer från och med 2004 och 

skrevs och arbetades fram av ungdomarna själva. Namnet 

UNIK står för Ung i Kalmar. 

Barnbokslut 

I årets välfärdsbokslut kommer att barnbokslut att finnas 

med. Ungdomsombudet tog under hösten fram ett antal indikatorer 

till barnbokslutet som sedan redovisades för välfärdsbokslutsgruppen, 

som i sin tur väljer ut vika indikatorer som 

är lämpligast. Genom att ta fram indikatorer för uppföljning 

av barnkonventionsarbetet samt det ungdomspolitiska arbetet 

förbättras möjligheterna att utvärdera de metoder och insatser 

som görs för att hitta det som ger mest positiva effekter. 

Ungas situation – lupp och studie 

Under våren 2006 har en sammanställning av ungdomsstudien 

gjorts och sett över tiden studien har genomförts (1999–2005) 

kan en liten ökning ses vad gäller ungdomars upplevelse av att 

själva styra över sina liv och sin skolsituation. Fler anser sig 

själva kunna påverka sina liv och sin framtid samtidigt som 

fler är missnöjda med sina möjligheter att styra över sin skolsituation. 

Sett ur ett genusperspektiv är kvinnor och mäns svar 

tämligen lika. De viktigaste relationerna genom åren har varit 

ungefär desamma. För positiv påverkan på liv och framtid har 

nära vän/väninna, pojkvän/flickvän, kompisar, syskon och föräldrar 

redovisats som viktigaste relationer. Sammanställningen 

gjordes av Psykologhuset Petersson AB och redovisades i juni 

2006 för politiker och tjänstemän. Studien Ungas upplevelse 

av sin möjlighet att påverka är nu avslutad och kommer att ersättas 

med Ungdomsstyrelsens enkätstudie Lupp som kommer 

att påbörjas 2008. Syftet med genomförandet av Lupp är att 

studien är mer övergripande och kommer att kunna användas i 

Välfärdsbokslutet/Barnbokslutet samt att ett flertal kommuner 

använder studien vilket innebär att vi kommer att få ett bra 

jämförelsematerial. 

Internutbildning 

I mars 2006 höll Demokratiakademin en utbildning för kommunanställda 

samt kommunpolitiker. Syftet med utbildningen 

var att fördjupa diskussionen kring den demokratiska processen 

utifrån ett ungdomsperspektiv. Temat var att få barn och ungdomar 

mer engagerade i den demokratiska processen samt hitta 

bra former och forum för detta. Utbildningen vänder sig till 

alla chefer, tjänstemän och politiker som arbetar med barnoch 

ungdomsperspektiv och barnchecklistan. 

Chefskörkort 

I februari 2006 hölls chefskörkortsutbildningen och för första 

gången ingick en introduktion till barnkonventionen och ungdomspolitiken 

samt tillämpning av barnchecklistan. Detta ingår 

nu i chefskörkortet. 

Partnerskapet för Barnkonventionens genomförande 

Kalmar är med i Partnerskapet för barnkonventionens genomförande 

tillsammans med elva andra kommuner. Partnerskapet 

arbetar för att få barnkonventionen att fungera i praktiken i det 

vardagliga kommunala arbetet. Under hösten har en metod för 

kollegial granskning arbetats fram och kommer att genomföras 

under våren 2007. 

Information till nämnder och styrelser 

Ungdomsombudet har informerat nämnder oh styrelser om 

Partnerskapet för Barnkonventionen, de nya politiska riktlinjerna 

gällande barnoch ungdomsperspektivet samt Inflytandeforum. 

Information gavs under hösten till barnoch ungdomsnämnden, 

omsorgsnämnden, Södermöres kommundelsnämnd, 

Kalmarhems styrelse, gatuoch parknämnden, samt samhällsbyggnadsnämnden. 



Förvaltningarnas och bolagens redovisningar 

Förvaltningarna och bolagen har i december 2006 fått en elektronisk 

mall med ett antal frågor att besvara till den 9 februari. 

Frågorna är konstruerade för att tydliggöra i vilken grad ett systematiskt 

och målinriktat arbete med ett barnoch ungdomsperspektiv 

bedrivs i respektive förvaltning och bolag. 

I år har 16 förvaltningar och bolag lämnat in en redovisning av 

ett barnoch ungdomsperspektiv, vilket är en mer än förra året. 

De som redovisat är: 

Brandkåren, Destination Kalmar AB, gatuoch parkkontoret, 

Kalmarsunds Gymnasieförbund, Kalmar Familjebad KB, Kalmar 

Hamn, Kalmarhem, Kalmarsundsregionens Renhållare, 

Kalmarturism AB, KIFAB, kommunledningskontoret, omsorgsförvaltningen, 

Salvestaden i Kalmar AB, samhällsbyggnadskontoret, 

socialförvaltningen och Södermöre kommundelsnämnd. 

Checklista med fokus på barn och ungdomar 

Fem förvaltningar och bolag uppger att de har använt barnchecklistan 

i sin verksamhet under 2006 vilket är något färre än 

förra året då sex förvaltningar/bolag uppgav att de använt den. 

Flertalet av dem som använder checklistan har också kommunicerat 

den med personalen. 

Vilka mål arbetar ni efter 2007? 

Sju förvaltningar/bolag uppger att de hade satt upp egna mål 

kring barnoch ungdomsperspektivet under 2006, vilket är en 

mer än förra året. 

Behovet av att komma till tals med unga 

Tio förvaltningar och bolag uppger att deras behov av att komma 

till tals med barn och unga är stort eller mycket stort. Tre 

uppger att behovet är litet eller mycket litet. 

Samordnare 

Följande förvaltningar har uppgett att de har en samordnare för 

arbetet med barnperspektivet och ungdomsinflytande i verksamheten: 

• Gatu- och parkkontoret - Monika Nordh Cangemark 

• Kalmarsunds Gymnasieförbund – Stig Sjödin 

• Kalmar Hamn - Carina Nilsson 

• Kommunledningskontoret – Charlotte Gustafsson 

• Socialförvaltningen - Britt Kronberg 

• Södermöre kommundelsnämnd - En arbetsgrupp 

Förvaltningar/bolag som uppger att det inte finns någon utsedd 

samordnare: 

Brandkåren, Destination Kalmar AB, Kalmar Familjebad KB, 

Kalmarhem, Kalmarsundsregionens Renhållare, Kalmarturism 

AB, omsorgsförvaltningen, Salvestaden i Kalmar AB och samhällsbyggnadskontoret. 

Utbildning 

Kommunledningskontoret uppger att de genomgått utbildning 

inom Barnkonventionen, ungdomspolitiken eller Kalmars lokala 

arbete. Inga förvaltningar eller bolag uppger att de medverkat 

i någon utbildning kring Barnkonventionen, ungdomspolitiken 

eller Kalmars lokala arbete. De förvaltningar/bolag 

som menar att det finns behov av utbildning är Brandkåren, 

gatuoch parkkontoret, Kalmarsunds Gymnasieförbund, Kalmar 

Familjebad KB, kommunledningskontoret, omsorgsförvaltningen, 

Salvestaden i Kalmar AB, socialförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret 

samt Södermöres kommundelsnämnd. 

Utbildningsinsatser som efterfrågas är metoder för hantering av 

frågor inom verksamhetsfältet, kompetensutveckling, barnkonventionen, 

barnchecklistan, hur man för en dialog med barn 

och utbildning i fokus på barns olika livsvillkor. 




Mångfaldsperspektiv – integration 


Fakta 

I Kalmar bor 5966 personer med utländsk bakgrund d v s är 

födda utomlands (4870 personer) eller är födda i Sverige men 

med båda föräldrarna födda utomlands (1096 personer). De 

utgör 9,8 % av Kalmars totala befolkning. Av dessa är 4026 

personer (67 %) svenska medborgare. En stor andel har tagit 

beslutet att bli svenska medborgare vilket i sig utgör ett mått 

på integration. 

(SCB 2005-12-31) 

Fler flyttar till Kalmar än som flyttar härifrån. Av det totala flyttningsnettot 

på 320 personer, nettoinvandrade 292 personer 

från utlandet. Flyttningsnettot består till 91 % av invandringsöverskott 

och till 9 % av ett inrikes flyttningsnetto. Invandringsöverskottet 

är högre 2006 än vad det har varit de senaste 

åren. Av de invandrade är knappt hälften flyktingmottagning. 

(Kommuninvånarregistret – KIR) 

Under 2006 har Kalmar kommun tagit emot 143 flyktingar, varav 

ca 35 % är under 15 år. Detta är en fördubbling mot tidigare 

år men kommunen uppfyllde inte överenskommelsen med staten 

om ett mottagande av 170 flyktingar. Framför allt p g a bristen på 

bostäder. Mottagandet inom de närmaste åren kommer att ligga 

på en liknande nivå då utvecklingen i vår omvärld tyder på detta. 

Antalet asylsökande till Sverige ökar för närvarande. Under året 

har också fattats beslut om att ta emot asylsökande ensamkommande 

barn/ungdomar i särskilt gruppboende. 

Integrationspolitiskt program och andra styrdokument 

I det integrationspolitiska programmet anges övergripande mål 

för integrationsarbetet i Kalmar kommun. Där finns en gemensam 

definition för begreppen Mångfald och Integration. Med 

mångfald menas att människor med olika etnicitet, kultur, 

språk, religion och erfarenhet lever tillsammans med lika rättigheter, 

möjligheter och skyldigheter. Integration definieras som 

en samhällsgemenskap som präglas av jämlika och berikande 

relationer mellan alla medborgare med respekt och förståelse för 

enskilda individers olikheter. 

Integrationspolitiska programmet skall vara vägledande för 

kommunens arbete med integrations- och mångfaldsfrågor. 

Varje kommunal nämnd och styrelse för kommunala bolag skall 

utifrån de övergripande målen sätta egna mål efter de förutsättningar 

som gäller i den egna verksamheten. Uppföljning och 

utvärdering skall ske årligen och redovisas i årsredovisningen. 

I kommunens välfärdsbokslut finns också ett mångfalds- och 

integrationsperspektiv. 

Riktlinjer och mål som styr kommunens mångfalds- och integrationsarbete 

finns också bland annat i Kalmar kommuns politiska 

riktlinjer, Handlingsplan för att främja etnisk mångfald i Kalmar 

kommun och Handlingsplan vid grova hatbrott på grund av rasism, 

främlingsfientlighet och homofobi. Ett uppdrag finns också 

för att utarbeta en handlingsplan mot rasism/homofobi. 

Arbetet i verksamheterna 

Flera verksamheter har redovisat att de påbörjat målarbete i 

mångfalds- och integrationsfrågor men som ännu inte är klara. 

Andra som t ex Kalmar Energi och Kalmarhem har redovisat 

mångfaldsplaner och utvärdering av dessa. 

Inom barnoch ungdomsnämndens område är mångfald/integration 

ett område som prioriteras i verksamheten. Som stöd 

för verksamhetens arbete med mångfald/integration har en 

styrgrupp och en mångfaldsutvecklare/enhet arbetat med temat 

”Kalmars förskolor och skolor i världen med värden”. En nulägesanalys 

kommer att genomföras för att visa vilka insatser 

och handlingsplaner som behövs för arbetet på den egna förskolan/skolan. 

I nära samarbete med Högskolan i Kalmar har 

utvecklingsarbete i mångfalds- och integrationsfrågor startat. 

All personal inom förskola/skola har erbjudits en halv dags introduktionsföreläsning 

i interkulturell pedagogik under hösten 

2006. Till kommande år finns uppdrag utlagda att modersmålsstöd 

och modersmålsundervisningen ska utvecklas på de enheter 

som har sådan verksamhet samt att arbetet med mångfald 

skall belysas i vardagen t ex genom att rekrytera personal med 

annan etnisk bakgrund än svensk. 

Även Kalmarsunds Gymnasieförbund kommer inför år 2007 

ge elever möjligheter att läsa modersmål som individuellt val. 

Bland sina elever har gymnasieförbundet ett stort antal elever 

som anlänt sent i sin utbildning och som därför är i behov av 

stort stöd. Under året har man i samverkan med socialförvaltning, 

arbetsmarknadsenhet samt kulturoch fritidsförvaltning 

anställt en coach på individuella programmet riktad till sent 

anlända invandrarelever med uppgift att lotsa ut ungdomarna 

på språkpraktikplatser, pröva på platser inom de nationella programmen 

samt aktivera dem på fritiden. Gymnasieförbundet 

har under 2006 uppmärksammat ”Mångkulturåret” och bland 

annat gett en föreläsningsdag för alla lärare. Styrelsen för gymnasieförbundet 

antog under 2006 en Likabehandlingsplan för 

att motverka all form av diskriminering och kränkning. 

Många verksamheter anger behov av kompetensutveckling i 

mångfalds- och integrationsfrågor, en del har genomfört detta. 

Kultur- och fritid har under året för sin fritidsgårdspersonal 

genomfört en föreläsningsserie under temat ”Kulturmöten” 

för att stärka personalens kunskaper i mötet med sina besökare 

med rötter i olika kulturer. Södermöre kommundelsnämnd har 

under 2006 genomfört en riktad kompetensutveckling till sin 

integrationsgrupp och personal. En satsning man har för avsikt 

att fortsätta med under 2007. 

Kalmar är utifrån etnicitet en segregerad stad. I Norrlidens centrum 

har gatuoch parkkontoret arbetat med upprustning av 

Norrlidens torg och centrummiljö. Avsikten är att med Östra 

och Västra Norrlidens olika ägande- och boendeformer, samt en 

befolkning med olika etnisk, social och ekonomisk bakgrund 

stärka det gemensamma centrumområdet, höja dess status och 

attraktion samt skapa möjligheter för möten och aktiviteter över 

gränserna genom en tilltalande och stimulerande miljö. 



Introduktion av nyanlända 

Arbete är en av grunderna för en etablering i det nya landet och 

för en integration. Målet för all introduktion är arbete och egen 

försörjning eller vidare studier samt delaktighet i samhället. En 

lokal överenskommelse mellan Kalmar kommun, gymnasieförbund 

och Arbetsförmedling för introduktion av nyanlända invandrare, 

”Ny i Kalmar”, finns som grund för introduktionen. 

I överenskommelsen anges mål för introduktionen, hur parterna 

skall samverka och introduktionens innehåll samt genomförande. 

Som samordnare för introduktionen fungerar invandrarservice. 

Liknande överenskommelser finns också på regional 

och central nivå. 

I introduktion var under året 337 personer varvid 61 avslutades. 

De flesta gick till arbete och längre studier (49 %) och 

andra flyttade (39 %). Ett mindre antal står ej till arbetsmarknadens 

förfogande (12 %). Utbildningsmässigt har många som 

lägst en högskoleutbildning (34 %) och lägst gymnasieutbildning 

(20 %). 

Att behärska det svenska språket är ytterligare en av grunderna 

för delaktighet i samhällslivet. Svenskundervisningen (SFI) anordnas 

av Komvux och har Kalmarsunds Gymnasieförbund 

som huvudman. Vid årsskiftet fanns 185 elever som läser SFI 

och i kö fanns 66 personer. 

I olika projekt bedrivs också språkträning i samverkan mellan 

Kalmar kommun, Arbetsförmedling, gymnasieförbundet, studieförbundet 

Bilda samt numera även Högalids folkhögskola. 

Under 2006 har en ny verksamhet startats på folkhögskolan 

där framför allt nyanlända flyktingar får sitt första mottagande 

med viss språkträning och information. Tidigare projekt Norrliden 

har under året omvandlats till ”På Spåret” som innefattar 

språkträning, praktik, samhällsinformation, datakunskap samt 

social samvaro i kombination med reguljär SFI undervisning. I 

dagsläget är det ca 70 halvtidsplatser besatta. Inom SFI utbildningen 

finns också numera en coach som skall hjälpa framför 

allt språksvaga till språkpraktikplatser. 


Handikappolitiska programmet 


Fyra bolag och två förvaltningar har hört av sig om sitt arbete 

med det handikappolitiska programmet. Övriga har inte lämnat 

någon redovisning. 

Kalmar Familjebad 

I samarbete med DHR har tillgängligheten på Kalmar Familjebad 

inventerats. Styrelsen har under hösten beslutat att bristerna 

ska åtgärdas. Några punkter är redan avklarade och de resterande 

har budgeterats för 2007 och kommer under året att avhjälpas. 

Fastighets- och inköpskontoret 

Ett omfattande arbete kring tillgänglighet har lagts ner under 

året. Inventering och åtgärdsbeskrivning har genomförts för totalt 

240 byggnader! Arbetet fortsätter med planering och prioritering 

av de redovisade åtgärderna. 


Alla enheter inom barnoch ungdomsförvaltningen har på 

olika sätt under 2006 uppmärksammat och arbetat med de åtgärdsförslag 

som finns i förvaltningens åtgärdsplan. 

Ökad medvetenhet 

Arbetet med att ta fram lättläst information på enheternas 

hemsidor har påbörjats och de flesta enheter har tillrättalagt 

sina hemsidor, så att redan grundtexterna skall vara lättlästa 

och lättillgängliga. 

Tillgänglighet 

Enheterna har haft en genomgång av sina fastigheter utifrån 

ett tillgänglighetsperspektiv tillsammans med fatighetsförvaltaren 

och det finns förslag till åtgärder framtagna och i flera 

fall har enklare åtgärder vidtagits redan 2006. 

Utbildning 

Individuella utvecklingsplaner för barn/elever finns upprättade 

på varje enhet. Personal från Barn- och ungdomsförvaltningen 

har både enskilt och i hela arbetslag deltagit i de 

utbildningar som har givits inom ramen för den kommungemensamma 

satsningen NPGI (Neuropsykiatri gemensamma 

insatser). 

Dessa utbildningsinsatser har prioriterats i enheternas kompetensutvecklingsplaner. 


Ordlista 

Anläggningskapital Bundet eget kapital. Skillnaden mellan 

anläggningstillgångar och långfristiga skulder 

Anläggningstillgångar Fast och lös egendom för stadigvarande 

bruk. 

Använda medel Visar årets bruttoavtappning av rörelsekapital, 

dvs. alla poster som har minskat omsättningstillgångarna 

respektive ökat de kortfristiga skulderna. 

Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångarnas 

bokförda värde motsvarande beräknat slitage 

Balansräkning Beskriver kommunens finansiella ställning på 

bokslutsdagen. Visar hur kommunen har använt sitt kapital 

(tillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (skulder och 

eget kapital). 

Budgetavvikelse Över- eller underskott i förhållande till budget. 

Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder. 

Extraordinära poster Poster som saknar klart samband med 

kommunens ordinarie verksamhet. De kan inte heller förväntas 

inträffa ofta eller regelbundet och ska uppgå till väsentliga 

belopp. 

Finansnetto Ränteintäkter minus räntekostnader. 

Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings-, och 

låneverksamhet m m har påverkat rörelsekapitalet 

Internränta Intern ersättning för det kapital som nyttjas av 

verksamheterna. 

investeringsbidrag. 

Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för intäkter. 

Nyckeltal Förhållandet mellan två storheter, tex. eget kapital 

i % av de totala tillgångarna (soliditet). 

Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. 

Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till rätt 

redovisningsår. 

Resultaträkning Visar årets finansiella resultat och visar hur 

det uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan också 

läsas ut av balansräkningen. 

Resultatutjämningsfond Nämndernas del av det egna kapitalet. 

Sammanställd redovisning ”Koncernbokslut” upprättat i 

enlighet med gällande redovisnings-principer. 

Soliditet Eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna, 

dvs. graden av självfinansierade tillgångar. Visar betalningsförmågan 

på lång sikt. 

Tillförda medel Visar årets bruttotillskott till rörelsekapitalet, 

dvs. alla poster som har ökat omsättningstillgångarna respektive 

minskat de kortfristiga skulderna. 

Årets resultat Skillnaden mellan årets intäkter och kostnader. 

Investering Anskaffning av anläggningstillgångar. 

Kapitalkostnad Gemensam benämning för internränta och 

avskrivning. 

Kortfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning 

inom ett år. 

Kortfristiga skulder Skulder med en återbetalningstid inom 

ett år. 

Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. 

Långfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning 

senare än ett år från balansdagen. 

Långfristiga skulder Skulder med en återbetalningstid på 

över ett år. 

Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för 


Vill du veta mer 

eller beställa fler exemplar av årsredovisningen, 

kontakta kommunledningskontoret, ekonomienheten, 

telefon 0480-45 00 00, eller hämta den som pdf-fil 

på Kalmar kommuns hemsida www.kalmar.se. 

108 Kalmar kommuns årsredovisning 2006 

Informationsenheten 2007-05/17 Foto: Jan Magnusson

årsredovisning 2006 - Kalmar kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?