Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen

More documents

Recommendations

Info

Produkten är – länge leve upplevelsen I dag är 80 procent av de nystartade företagen tjänsteföretag. Samtidigt lever näringsliv, forskning och samhälle kvar i strukturer från det gamla industrisamhället. – Svenskt välstånd bygger på råvaror, patent och produkter. Men i dag är snygg design och en skön upplevelse viktigast för kunderna, säger professor Jonas Löwgren vid Malmö högskola. Jonas Löwgren är professor i interaktionsdesign vid institutionen för konst, kultur och kommunikation, eller K3 som den kallas. Han forskar också kring informationsteknik och design, och tycker själv att interaktionsdesign egentligen är ett missvisande begrepp. – Du kan egentligen aldrig styra folks interaktioner. Men begreppet började användas av amerikanska pionjärer inom interaktiv design i mitten av 80-talet. Det viktiga för oss är att fylla ordet med ett bra innehåll, säger Jonas Löwgren. Enligt honom handlar interaktionsdesign om att ge människor redskap för deras vitt skilda behov. Det finns stora likheter med industridesign och arkitektur. Skillnaden är att interaktionsdesignernas redskap är immateriella och att det som skapas är digitala produkter och tjänster. Tjänstemarknaden har vuxit lavinartat de senaste åren. En utveckling som har gått hand i hand med framväxten av digitala medier. Hela 80 procent av världens BNP spenderas i dag på tjänster av olika slag. Det gör också att våra mänskliga beteenden förändras, – Om två tre år kommer åtminstone den yngre generationen tycka det är helt självklart att ha tillgång ny musik och film, utan att de ska behöva gå hemifrån och få en plastbit i utbyte, säger Jonas Löwgren. Samtidigt är affärsmodeller och betalningssystem KK-stiftelsen planerar ny satsning på Olika aktörer har under flera år pekat på att tjänsteutvecklingen är av central betydelse för näringslivets utveckling och framtid. Men de starka och bra forskningsinitiativ – centrumbildningar med fokus på tjänsteutveckling och dess processer – som funnits har inte fått det genomslag i näringslivet som förväntats. Det kan tyckas märkligt eftersom industrisektorns tillväxt i ökande grad är baserad på tjänsteerbjudanden; 80 procent av alla nystartade företag i Sverige är tjänsteföretag och 80 procent av alla arbetsföra i Sverige arbetar inom tjänstesektorn. En jämförelse kan göras med de forsknings- och utvecklingsinsatser som gjordes under 70- och 80-talet för att få fram systematiska processer för produktutveckling och produktförnyelse med Sverige som föregångsland med ledande forskning inom området. Denna forskning har fått stor genomslagskraft för företagens medvetenhet om att det finns olika systematiska processer eller metoder för att proaktivt utveckla sitt produktprogram. Men liknande insatser saknas inom tjänsteutvecklingen. Tjänsteinnovationerna stöter på hinder inom alla samhällssektorer inklusive forskning, offentlig sektor, innovationssystemet, universitetens och inkubatorernas strukturer och processer för utveckling. Innovationssystemet är helt enkelt anpassat till patent och produktinnovationer. KK-stiftelsen ser här ett behov av kompetensutvecklingsinsatser där stiftelsens erfarenheter inom samproduktion, mötesplatser och arbete med kompetensutvecklingsprojekt utnyttjas. Men tjänsteut- 10 nummer 1 · mars 2009 KK-bladet
död fortfarande uppbyggda kring att ta betalt per enhet. Det är svårare att sätta en prislapp på – och ta betalt för – tjänster och upplevelser. Som ett exempel tar han fildelarna på Pirate Bay. – När första fildelningsprogrammet Napster lanserades 1999 var det samma sak som att säga att musikindustrin i traditionell mening var död. Nu gäller det att utveckla smarta tjänster kring upphovsrätt och betalning, både så att konsumenterna får tillgång till det de vill ha och artisterna får betalt för sitt arbete. I en värld av tjänsteinnovationer måste också företagen tänka om. Traditionellt togs nya produkter fram med ingenjörskunnande och såldes med hjälp av marknadsavdelningen. I dag kommer kundens upplevelse främst. – Det kommer att finnas behov av ingenjörskunnande även i framtiden, men våra värderingar förändras. I dag är det produkternas design och varumärke som ska förmedla ett mervärde till kunderna. Personligen tycker jag det är bra om fokus flyttas från själva prylen till vad den kan göra för just dig som kund, säger Jonas Löwgren. Som ett lyckat exempel på interaktionsdesign med sikte på kunden nämner han Apple och Ipod. – Tekniskt är det ingen fantastisk produkt. Men den ger en skön känsla. Dessutom är den sammankopplad med Itunes och Istore. Det är ett imponerande exempel på en gränsöverskridande produkt som innehåller tjänster från olika delar av företaget. Dessutom hade man tidigt ett fungerande betalningssystem, säger Jonas, som själv inte har en Ipod. tjänsteutveckling KK-bladet nummer 1 · mars 2009 Jonas Löwgren är professor i interaktionsdesign vid Malmö högskola. Han menar att fokus borde flyttas från själva produkten till vad den kan göra för dig. Foto: malmö högskola Ett framgångsrikt företag inom interaktionsdesign är engelska Engine Group i London. Chefdesigner Alex Nisbett berättade om tjänstedesign för svenska företag på Moderna museet. Han menade att design av nya tjänster och upplevelser måste tas fram i nära samarbete med kunderna. Som exempel tog han när Engine fick i uppdrag att designa Virgins nya terminal på Heathrow flygplats. – Vi följde bland annat en amerikansk familj hela vägen från USA till deras hotell i London, för att ta reda på vad som var bra och dåligt med reseupplevelsen. Vi observerade resenärer på Heathrow och gjorde mängder av intervjuer. Det var det första – och kanske viktigaste steget – till den nya terminalen. Virgins terminal invigdes 2007 och Virgins egna utvärderingar visar att både själva resandet och antalet nöjda kunder har ökat markant. Jonas Löwgren efterlyser forskning kring tjänsteinnovationer även i Sverige. Innovationer är i mångt och mycket traditionellt uppbyggt kring patent, utveckling, produkt, logistik och återvinning. Eller som Jonas Löwgren säger ”allt bygger på atomerna”. – Vi behöver både forskning kring nya affärsmodeller, entreprenörskap, immaterialrätt och upphovsrätt, men vi behöver också utforska och gestalta nya idéer, till exempel att testa med användare i ”living labs”. Men det kommer, det vore konstigt om vi redan hade färdiga strukturer för detta. Jag är övertygad om att det kommer, säger Jonas Löwgren. Carina Järvenhag vecklingsområdet är brett och kräver en avgränsning för att nå framgång. KK-stiftelsen ska under 2009 undersöka förutsättningarna för satsningen Tjänsteutveckling – inte bara patent. Initialt görs en avgränsning på tjänster med IT som bärare, vilket ter sig naturligt utifrån stiftelsens IT-uppdrag. Ett par av KK-stiftelsens program med näraliggande frågeställningar kan också delta i utvecklingsarbetet. Tanken med den nya satsningen är att underlätta och påskynda utvecklingen av nya digitala tjänster för att få fram strukturerade modeller för tjänsteutveckling liknande dem som finns i dag när det gäller produktutveckling. Första steget är ett antal korta och målinriktade pilotprojekt i form av ”do-tanks”. Här kommer KKstiftelsen att välja ut några lämpliga miljöer där näringslivet är pådrivande för att få till stånd ny kunskap och kompetens. Genom processen med ”do-tanks” kan prototyper och affärsmodeller tas fram och testas i tät samproduktion med företag och högskolor. peter håkansson notiser Skogen startar ny forskarskola Våren 2009 startar den svensk-finska forskarskolan FIRST. Initiativet till skolan kommer från skogsbruket och förväntningarna är stora. Skogsnäringen kommer tillsammans med forskare att arbeta i åtta projekt som ska lösa vardagsproblem för skogsbruket. Forskningsinstitutet Skogforsk och Sveriges lantbruksuniversitet är engagerade i forskarskolan, i Finland deltar universiteten i Joensuu och Helsingfors samt instituten Metla och Metsäteho. Magnus Thor på Skogforsk är involverad i forskarskolan. Han ser fram emot samarbetet med finländarna. – Genom samarbetet undviker den nordiska skogsnäringen onödigt dubbelarbete för att utveckla metoder och maskiner. Ny nätverkssamordnare för lärarutbildningarna KK-stiftelsens satsning på IT i lärarutbildningen är på väg in i en ny fas. Under de närmaste två åren ger man stöd åt uppbyggnaden av ett nationellt nätverk som omfattar samtliga lärarutbildningar. Nätverket ska bland annat ta fram och genomföra en samlad nationell strategi för att höja den digitala kompetensen hos lärarutbildare och blivande lärare. Annette Johnsson, doktorand vid Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik, är ny samordnare för lärarutbildingarnas nationella nätverk. – I min forskning är jag intresserad av vad som krävs för att allas kunskaper i en grupp ska komma till nytta i det gemensamma lärandet, säger Annette Johnsson. En rivstart i ”gammelmedia” Projektet ”Cybernormer – normbildningsprocesser i nätkulturer” i Unga nätkulturer gjorde en medial rivstart genom att Håkan Hydén, Samuel Pufendorf-professor i rättssociologi vid Lunds universitet, Stefan Larsson, tekn.lic, doktorand i rättssociologi och Måns Svensson, fil.dr i rättssociologi presenterade sin allra första studie på DN Debatt i februari. Projektet lät 1 100 personer i åldern 15–25 svara på frågor om fildelning. Det visade sig att 75 procent av de tillfrågade inte tyckte att det faktum att fildelning är olagligt var ett tillräckligt starkt skäl att låta bli. En nästan lika stor andel tror inte att förändringar av lagstiftningen i en mer repressiv riktning kommer att hindra dem från att fildela. Fler nyheter på www.kks.se/nyheter 11
Page 1 and 2: KK-bladet Nummer 1 • mars 2009 St
Page 3 and 4: Utlysningar vår och höst Från oc
Page 5 and 6: notiser fakta KK-stiftelsens master
Page 7 and 8: som varit vd har ordet som KK-stift
Page 9: Foto: johan bergling g r Samhället
Page 13 and 14: ion kap Stefan Östholm, verksamhet
Page 15 and 16: eställ från KK • På KK-stiftel

Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?