Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen

KK-bladet
på spaning
Vad är added value för en master?
Hanne
Smidt
är cand.mag i litteraturhistoria
och
konsthistoria från
Århus universitet
och har arbetat
med utbildningspolitik
och policyutveckling
på
universitetsnivå
samt på nationell
och europeisk nivå
de senaste 20 åren.
Senior Advisor på
European University
Association i Bryssel
men bosatt i
Stockhom. Driver
Hanne Smidt Consulting
för att bidra
med en europeisk
synvinkel för att
främja kvaliteten av
det svenska högskolesystemet.
Motto: Jag kommer
från en familj
med Grundtvig och
folkhögskoletraditioner
– alla ska ha
möjlighet för att
utbilda sig som den
vill och man kan
inte få nog! Jag
försökar att leva
efter mottot var
mot andra som du
vill at t de ska vara
mot dig. Alltså: ett
öppet sinne och
positivt bemötande
mot alla oavsett
nationalitet.
Sverige har haft ett rykte – i Danmark –
att vara mycket regelstyrt och stelt. Men med
det typiska lillebrorskomplexet i bakhuvudet
har det varit en oerhörd positiv upplevelse
att se hur otroligt transparent och flexibelt
det svenska högre utbildningssystemet är
med sin moduluppbyggnad och många möjligheter
att få ut ett examensbevis – och som
nu varken är mer eller mindre regelstyrt än
andra utbildningssystem i Europa.
Sverige har varit sent ute med att införa
en Bolognalagstiftning. De flesta andra länder
som Sverige normalt jämför sig med har
haft sin lagstiftning i flera år – men här var
systemen också mycket mer rigida och ofta
Sverige sprang in på den internationella
utbildningsmarknaden och hade den stora
fördelen att inte behöva konkurrera med
priset. Från det ena året till det andra kunde
svenska och utländska studenter inte bara
välja mellan en ettårig magister- och en
tvåårig masterutbildning på avancerad nivå,
men också mellan hundratals utbildningar
varav de flesta var på engelska.
En ny rapport från Högskoleverket visar
att detta var en ”överkurs”. Av de 680 möjliga
programmen startade endast 460 på
grund av bristande intresse. Av de inskrivna
studenterna var 61 procent utlänningar.
Rent statistiskt kan man säga att Sveriges
”En läxa att lära från Danmark är att vara tydlig med
vad ”the added value” innebär.
utan möjligheter att få en meritgivande examen
med mindre än fem års studier.
varit en succé, samtidigt som man inte fullt
satsning på den internationella marknaden
Bolognaprocessen består av en lång rad ut lyckats dra till sig nationella studenter i
redskap som med studenten i centrum ska den omfattning som är nödvändig för den
förbättra kvaliteten på studentens utbildningar,
mobilitet och möjlighet till anställbarhet.
svenska arbetsmarknaden. Kan det vara för
För Sverige har den tydligaste förändringen
varit införandet av den tvååriga masterutbildningen
– och som enda land i Europa
har Sverige förlängt sin avancerade nivå
från ett till två år. De flesta andra länder har
kunnat ”klippa och klistra” en enhetlig 5–6-
årig utbildning i två delar.
Frågan är nu vad man ska använda detta
extra år till. Vilka kvalifikationer ska man
ha uppnått efter fem års studier – när man
fram tills nu klarat sig så bra med fil.
kand- och magisterexamen?
2007 utbröt det som prorektor Eva
Åkesson vid Lunds universitet kallat ”master-mania”
i Sverige. Från att endast haft
få tvååriga utbildningar på avancerad nivå
erbjöd svenska universitet och högskolor
680 tvååriga masterutbildningar – av dem
480 på engelska.
att högskolorna inte gjort det tillräckligt
klart vad fördelarna är med att ta en tvåårig
master framför en ettårig magister?
När Danmark introducerade bachelor,
master och Phd-systemet på 1990-talet
ignorerade arbetsmarknaden i stort sett
bachelorgraden som inte funnits tidigare.
Till stor del för att universiteten inte gjort
klart för arbetsmarknaden vilka kvalifikationer
en kortare akademisk utbildning hade,
därför fortsatte man anställa studenter med
en femårig utbildning.
En läxa man kan lära av Danmark när
man ändrar studietidslängden är att vara
tydlig med vad ”the added value” innebär
för arbetsgivaren när denne anställer en
master och inte intar attityden ”let us wait
and see what the market says”.
I Danmark sadlade man om i början av
2000-talet och lärde av sina misstag. Man
har nu utvecklat ett mer mångfaldigt utbildningssystem
men inte kommit i närheten av
den flexibilitet och de möjligheter som de
svenska studenterna har när det gäller att
välja mellan olika universitet och högskolor.
Svenska universitet och högskolor måste
vara tydliga med vilka kvalifikationer man
får med en tvåårig master: har man större
eller mindre chans att fortsätta till doktorsnivå,
är man bättre rustad för arbetsmarknaden?
Utbildningsprogrammen ska
med andra ord leva upp till den svenska
traditionen av öppenhet och flexibilitet och
samtidigt vara tydliga.
KK-stiftelsens initiativ på ”mastermarknaden”
i samarbete med de nya lärosätena
– som är ganska unikt i ett europeiskt sammanhang
– visar vägen till hur en masterutbildning
med fördel kan utvecklas i samverkan
med arbetsmarknaden och samtidigt
vara baserad på forskning. Och att det inte
finns en mall.
Den palett av KK:s master
som är under utveckling
visar hur olik en master
kan vara, så länge
man klart och tydligt
formulerar vilka kvalifikationer
man vill uppnå.
Utmaningen ligger i att
tydligt visa den potentielle
studenten vilka kvalifikationer
den får, säkra att
de fullföljer utbildningen
genom att skapa bra studiemiljöer
och att hålla
uppe arbetsmarknadens
intresse. Men samma krav
ställs ju också på de gamla
universitetens masterutbildningar.