Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen

More documents

Recommendations

Info

Engageman skapar nya resurse Samhällsentreprenörer har en unik förmåga att engagera sin omgivning och kan därmed få tillgång till resurser som företag normalt inte kommer åt. Det menar Bengt Johannisson, professor i entreprenörskap vid Växjö universitet och en av de första forskarna i landet att intressera sig för samhällsentreprenörskap. – Genom att människor ställer upp för att de känner för en verksamhet kan samhällsentreprenörer få tillgång till resurser som marknaden inte kan komma åt, säger Bengt Johannisson. Han tar upp Trångsviken som exempel – ett litet samhälle mellan Östersund och Åre som har utvecklats till en levande ort med gott företagsklimat, bred samhällsservice och ett eget utvecklingsbolag, Trångsviksbolaget AB. Denna utveckling har varit möjlig tack vare engagemanget från såväl infödda som inflyttade invånare med olika kompetenser. Stina Balkfors, verksamhetschef för mediecentret Fanzingo, har liknande erfarenheter. Ett konkret exempel är när hon bjöd in filmaren Mia Engberg att föreläsa för ungdomarna i föreningen. Det ledde till ett helt annat samtal än Mia Engberg var van vid från sitt jobb på Dramatiska institutet, DI. – Hon visade en film och så blev det en otroligt spännande diskussion som inte handlade om vilken kamera hon hade använt och vilken bildvinkel. Utan det handlade verkligen om historierna. Så då bestämde hon sig för att hon ville jobba här, även om lönen är sämre än på DI. Jag kan uppleva att man som samhällsentreprenör spelar med en annan sorts valuta, att man kan erbjuda andra värden, säger Stina Balkfors. Bengt Johannisson började intressera sig för samhällsentreprenörskap redan i slutet av 1970- talet. Han har sedan fortsatt följa fenomenet, nu senast som redaktör för den nyutkomna antologin Samhällets entreprenörer. Samhällsentreprenörskap är inget nytt fenomen, betonar han. Men det har yttrat sig på lite olika sätt. Under 1970- och 80-talen kopplades begreppet framför allt till initiativ för att få små orter att överleva när storindustrier lades ner. Numera finns också världsomspännande gemenskaper som försöker lösa globala problem. – Ett exempel är Attac-rörelsen. Där spelar den digitala tekniken en stor roll för att skapa gemenskaper. Samtidigt finns fortfarande ett intresse för det lokala. Det är bland annat Trångsviken ett exempel på. Samhällsentreprenörer återfinns i alla delar av samhället, såväl små som stora företag, ideella organisationer och offentlig sektor. – Inom omsorgen finns gott om människor som tonar ner sin egen roll för att hjälpa andra. Och ”Samhällsentreprenörerna visar att jag som liten människa kan förändra stora delar av samhället.” inom större företag är Corporate Social Responsability, CSR, ett område där det kan finnas samhällsentreprenörer. Det som förenar samhällsentreprenörerna är intresset för att bidra. Och en förmåga att få med sig andra. – Deras verksamhet bygger ofta på att de lyckas 8 nummer 1 · mars 2009 KK-bladet
Foto: johan bergling g r Samhällets entreprenörer Antologin Samhällets entreprenörer samlar 16 forskare som lägger olika perspektiv på begreppet samhällsentreprenörskap. Boken består av tre delar: I den första presenteras exempel på samhällsentreprenöriella initiativ. Del två lyfter fram provocerande och avantgardistiska former av samhällsentreprenörskap. Och bokens sista del består av resonemang om vad som kan ses som samhällsentreprenöriella metoder. Antologin går att beställa på www.kks.se/ publikationer. Pamela Hartigan (överst) lyfte fram flera exempel på att det går att förena samhällsnytta och lönsamhet när hon talade på nätverksdagen i Botkyrka. Foto: johan bergling Sverige sjuder av smarta idéer Stina Balkfors, Fanzingo. skaffa resurser från många olika håll. Därmed måste de jobba mer utåtriktat än vanliga företagare ända från första början. Förutom nyttan av varje enskilt initiativ kan ökade möjligheter till samhällsentreprenörskap skapa värden på ett mer abstrakt plan, tror Bengt Johannisson. – Det gör hela samhället till en arena för att praktisera entreprenörskap. I antologin finns många exempel på vad samhällsentreprenörskap kan vara – från att hjälpa ungdomar på glid till att utmana globala maktstrukturer. Det tydliggör att man inte behöver vara företagare för att vara företagsam. Jag tror att det ger fler möjlighet att få utlopp för entreprenörskap. Vilket för mig är ett sätt att bejaka sin mänsklighet. – Jag tror att samhällsentreprenörer fungerar som viktiga inspiratörer. De visar att jag som liten människa kan förändra stora delar av samhället, säger Stina Balkfors. fatima grönblad KK-bladet nummer 1 · mars 2009 Sverige sjuder av smarta idéer från entreprenörer som vill göra samhället lite bättre. Det blev tydligt på nätverksmötet som hölls i Botkyrka den 12 februari. 150 samhällsentreprenörer möttes för att få inspiration och ny kunskap. Och för att nätverka. Besökarna på nätverksdagen kom från alla möjliga håll, både geografiskt och yrkesmässigt – här fanns både företagare, forskare och representanter för ideella föreningar. Alla med sina idéer om hur olika samhällsproblem kan lösas. Mötet var det första i sitt slag, men säkerligen inte det sista. Under nio år framöver satsar KK-stiftelsen 120 miljoner kronor på att stödja samhällsentreprenörskap, och där är kompetensutveckling och nätverkande en viktig del. – Vi på KK-stiftelsen satsar på det här för att vi tror att de utmaningar som Sverige möter kräver nya lösningar. Det räcker inte med teknisk utveckling, vi behöver även samhälleliga innovationer. Där kan samhällsentreprenörer bidra genom att göra saker på ett nytt sätt och kombinera ideellt och kommersiellt, säger Eva Moe, programansvarig. Mötet på Subtopia i Botkyrka inleddes med en inspirationsföreläsning av Pamela Hartigan. Hon har forskat kring samhällsentreprenörskap under lång tid och blev nyligen chef för Skoll Centre for Social Entrepreneurship i Storbritannien. Pamela Hartigan lyfte fram flera exempel på samhällsentreprenörer som lyckats kombinera samhällsnytta och lönsamhet i stor skala. Bland annat berättade hon om ögonsjukhuset Aravind i Madurai, Indien, som ger synen åter till miljontals människor med rasande effektivitet. Detta tack vare en affärsmodell där man kombinerar högklassig vård till marknadspris med subventionerade operationer för dem som inte har råd. Under resten av dagen följde seminarier och workshoppar. De tog bland annat upp forskningens roll i att förstå och sprida samhällsentreprenörskap och hur man kan skapa strukturer som ger tillgång till riskkapital. Flera samhällsentreprenörer berättade om hur de gått tillväga och gav råd om hur man kan nå ut med sina idéer och skapa hållbarhet i verksamheten. Dessutom nätverkades det friskt mellan och efter programpunkterna, vilket troligen var nog så viktigt för många av besökarna. fatima grönblad 9
Page 1 and 2: KK-bladet Nummer 1 • mars 2009 St
Page 3 and 4: Utlysningar vår och höst Från oc
Page 5 and 6: notiser fakta KK-stiftelsens master
Page 7: som varit vd har ordet som KK-stift
Page 11 and 12: död fortfarande uppbyggda kring at
Page 13 and 14: ion kap Stefan Östholm, verksamhet
Page 15 and 16: eställ från KK • På KK-stiftel

Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?