Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen

More documents

Recommendations

Info

Tack för den tid Madeleine Cæsar går i pension efter tio år Som ny vd för KK-stiftelsen i slutet av 1990-talet gav hon nya medarbetare ett råd på vägen: Räkna inte med att bli pensionär på det här stället. Sista mars, tio år senare, går Madeleine Cæsar trots allt själv i pension från KK-stiftelsen. – Uppfattningen var att stiftelsen hade en livstid på högst tio år. Därefter skulle endast en liten del finnas kvar, kanske två handläggare och 50 miljoner kronor per år. Men kapitalet växte, och vi såg en möjlighet att arbeta långsiktigt. När Madeleine Cæsar första gången satte foten i KK-stiftelsens lokaler på Kungsgatan hösten 1995 var det en ganska annorlunda stiftelse jämfört med i dag – med en omvärld som önskade att den inte sett dagens ljus. – Jämfört med min välordnade men turbulenta departementstillvaro var det hela oerhört spartanskt, helt utan administrativa rutiner. Kansliet bestod av nio personer, det fanns knappt en telefon, arbetsuppgifterna fördelades nästan slumpvis. Omvärlden var socialdemokratiske utbildningsministern Carl Tham som säkert hade flera skäl till att önska lilla KK-stiftelsen dit pepparn växte. Ett var att stiftelsen var den politiska frukten av den föregående borgerliga regeringen som löst upp löntagarfonderna, ett annat var att hans departement fått en miljard i sparbeting. – Det rådde en hets mot stiftelserna, det var ett obehagligt klimat. Vi nobbades kontakter, tjänstemännen på departementet var belagda med munkavle, berättar Madeleine Cæsar. Carl Tham kritiserade gärna KKstiftelsen. I synnerhet den lön som betalades ut till KK-stiftelsens ”ekonomiansvarige”. – Vad Carl Tham inte visste var att vår kapitalförvaltare Hans Mertzig var en artist, och till sådana betalas gage, inte lön. Sedan kom tövädret med nye utbildningsministern Thomas Östros som en vacker vårkväll 1999 bjöd in stiftelserna till en utsökt försoningsmiddag med dito viner på Haga slott. ”Regeringen har accepterat stiftelserna”, förklarade han. – Vi startade i en uppförsbacke. De nya lärosätena var en het politisk fråga. Samtidigt som de knappt hade kommit igång med sin forskning och betraktades av övriga utbildningssystemet som mer eller mindre ett B-lag. Men bilden av de nya lärosätena har förändrats. De har utvecklats till att Tack och adjö. Nu tar Madeleine Cæsar adjö efter tio år som KK-stiftelsens vd. Madelene Sandström tar nu över rodret. Foto: privat vara flexibla och förändringsbenägna och byggt upp starka forskningsmiljöer – i nära samarbete med näringslivet och samhället. Ett exempel är Mälardalens högskola som i dag arbetar nära de stora företagen med innovationer och kompetensutveckling. De nya lärosätena har också börjat konkurrera om medel hos Vinnova, Vetenskapsakademin och SSF. – KK-stiftelsen har kunnat tänka och agera fritt och nytt genom att vi fick rollen som en självständig stiftelse. Det var ett lyckokast och mycket framsynt tänkt av den dåvarande regeringen, säger Madeleine Cæsar. På frågan vilka som har varit stora och avgörande beslut för KKstiftelsen blir svaret: – Det är så många beslut egentligen. Ibland har det handlat om små steg, ibland stora. Vår styrka är att vi har lyckats få kontinuitet i flexibiliteten, vi låser oss inte och håller dörrarna öppna för att kunna manövrera. Vi lyssnar in omvärlden. Det är ingen hemlighet att KK-stiftelsen i sin barndom var både yvig och snabb – ville allt och genast. Satsning- 6 nummer 1 · mars 2009 KK-bladet
som varit vd har ordet som KK-stiftelsens vd Stockholm, 18 mars 2009 arna var många, inte minst inom IT som är en av KK-stiftelsens uppgifter enligt stadgarna. Det var fyrtorn och kultur på burk, det var satsningar mot skola och hälso- och sjukvård. – Sett i backspegeln hade vi i dag inte gjort allt på det sätt som vi gjorde då. Vi har lärt oss. Förr var det mer learning by doing. I dag är vi mer stringenta med förstudier inför våra satsningar, samtidigt som vi fortsatt att utveckla många av de framsynta tankar och idéer som fanns från början. Vi har blivit duktiga på att rigga projekt och förutse vilka effekterna blir, säger Madeleine Cæsar. Hennes bild av dagens KK-stiftelse är att den är en respekterad, väletablerad och framsynt aktör som tillsammans med andra bygger för utveckling. Satsningarna är många, resultaten är lyckade. – Vi har inlett ett unikt arbete med att profilera de nya lärosätena; vi har satt upplevelseindustrin på kartan; vi har vår satsning på samhällsentreprenörskap som är något helt nytt i Sverige; vi har vår unika satsning på Unga nätkulturer. Madeleine Cæsar pekar på att intuition och magkänsla bär. Som kring upplevelseindustrin där KK-stiftelsen tidigt identifierade spelplanen och fick kreatörerna att finnas i ett sammanhang. Trots stor skepsis, inte minst hos IVA och KVA som då menade att pengarna kunde använts på ett betydligt bättre sätt. – Jag vill också framhålla Swedish Brain Power. En nyskapande arbetsform uppbackad av flera forskningsfinansiärer. Omvärlden har gett oss väldigt mycket cred. Det visade inte minst Lars Leijonborg när han valde att presentera forskningsproppen hos Swedish Brain Power. Att proppen inte ger utrymme för sådana satsningar i framtiden glömde han att nämna. Madeleine Cæsar kom till KKstiftelsen 1995 för att ansvara för stiftelsens program för kunskapsutbyte mellan högskola, näringsliv och forskningsinstitut. I december 1998 utsågs hon till tillförordnad vd för att på hösten 1999 utses till vd. – Jag räknade med att sitta två år som vd, det blev tio. Det har varit det roligaste och mest stimulerande arbete jag har kunnat tänka mig. Madeleine Cæsar hade då en 25-årig KK-bladet nummer 1 · mars 2009 erfarenhet från näringsdepartementet. Först som e. o. kontorist, varvat med studier i engelska, därefter en civilekonomexamen, sedan arbete med frågor kring näringslivets behov av forskning och utveckling och strukturering av statliga myndigheter. 1992–1995 var hon departementsråd och administrativ chef. ”Pensionärslivet, det blir en ny utmaning” – Det var dags att göra något annat. Jag blev väldigt nyfiken när KK-stiftelsens vd Bjarne Kirsebom ringde en dag. Vid det följande lunchmötet på den lilla kineskrogen i centrala Stockholm tog hon jobbet på KK-stiftelsen. Och notan, eftersom värden inte hittade kortet och hade ont om kontanter. Vad händer nu? Den obligatoriska frågan, där svaret förväntas bli en luthersk antydan om konsult- och styrelsearbete. – Nu ska jag njuta av våren och försommaren ute i skärgården, fundera på hur jag ska fixa med alla fotografier och filmer, njuta av tanken att jag har mer tid för familj, vänner och släktforskningen. Så förblir svaret parkerat. Kanske kommer det senare, över ett glas vin en ljum och mörk augustikväll, nedanför huset med sedumtak ute på Byholmen. Efter en lång sommar. – Pensionärslivet, det blir en ny utmaning, säger Madeleine Cæsar med ett skratt. Peter Håkansson Nu ser Madeleine Cæsar fram emot en lång sommar i skärgården och mer tid åt vänner och familj. Foto: privat Under de tio år som gått sedan jag tillträdde som vd har omvärlden förändrats – och påfallande ofta i den riktning KK-stiftelsen arbetat efter. Någon säger kanske att vi har haft tur i våra förutsägelser. Jag vill nog säga att tiden varit på vår sida, att tiden arbetat för våra idéer och att vi läst den rätt. Vi har förstått att läsa samtidens underliggande trender och outsagda behov. Vi har bidragit till förändring med våra idéer om gränsöverskridande möten, förnyelse och strukturförändring. Så är det med IT som finns överallt i dag, i alla slags produkter, och som tas lika givet som elektricitet. Det var inte bilden för ett decennium sedan. Så är det med de nya lärosätena som i dag har etablerat en ny syn på avancerad kunskap i samspel med olika aktörer och funnit nya former för forskar- och spetsutbildningar för näringslivet. Det var inte bilden för ett decennium sedan. Så är det med upplevelseindustrin som inte fanns innan KK-stiftelsen satte fingret på branschen. Tiden är på vår sida Hur vi går till väga är inte alltid lätt att säga. Ofta har det skett genom nyfiken omvärldsbevakning där medarbetarna, som själva är samhällsentreprenörer, engagerat driver egna frågor med ett driv som hittar öppningar och arenor vi inte visste fanns. Ofta genom att vi samlar aktörer från skilda håll till kreativa möten. Undan för undan har vi byggt upp en träffsäkerhet i satsningarna med en kunskap som mer sitter i väggarna än i skrift. Därför är det med stigande glädje som jag ser det stora intresset bland medarbetarna att forska i hur vi själva arbetar, vad vi gör och hur vi gör det. Nu ska till exempel arbetsprocesserna i vår satsning på KK-miljöer beforskas så att vi kan dra lärdomar om hur samproduktion fungerar i praktiken. Och jag tror att det är på denna punkt, när det gäller att designa komplexa samverkansprojekt, som vi har något att lära vår omvärld. Madeleine Cæsar vd, KK-stiftelsen 7
Page 1 and 2: KK-bladet Nummer 1 • mars 2009 St
Page 3 and 4: Utlysningar vår och höst Från oc
Page 5: notiser fakta KK-stiftelsens master
Page 9 and 10: Foto: johan bergling g r Samhället
Page 11 and 12: död fortfarande uppbyggda kring at
Page 13 and 14: ion kap Stefan Östholm, verksamhet
Page 15 and 16: eställ från KK • På KK-stiftel

Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?