här - Landstinget Gävleborg
här - Landstinget Gävleborg
här - Landstinget Gävleborg
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skriven av Mia Hansdotter och Britt-Marie Wärn<br />
Utfärdad 1998<br />
Status Denna version, nr 5, Reviderad upplaga 2006-09-08<br />
utfärdad av referensgruppen för Enteral nutrition<br />
Granskad av;<br />
Jan-Olov Strandell<br />
Fouad Marouf<br />
Birgitta Lönnberg<br />
Sjukhusdirektör, Bollnäs<br />
sjukhus<br />
Gastroenterolog<br />
Hygiensjuksköt.<br />
Riktlinjer för<br />
Enteral Nutrition<br />
i Gävleborgs län<br />
Gävle Kommun<br />
Hofors Kommun<br />
Ockelbo kommun
INNEHÅLL<br />
Inledning…………………………………………………. sid 1<br />
Vad är enteral nutrition?…………………………….. sid 1<br />
När används enteral nutrition? ……………………. sid 1<br />
Infartsvägar …………………………………………….. sid 1<br />
Val av matningssond …………………………………. sid 2<br />
Nedläggning av sond …………………………………. sid 2<br />
Fixering av sond ………………………………………. sid 2<br />
Val av sondnäring …………………………………….. sid 3<br />
Hur mycket sondnäring? ……………………………. sid 3<br />
Hur ska sondnäringen ges? ………………………… sid 4-5<br />
Hantering av sondnäring ……………………………. sid 5-6<br />
Tillbehör vid sondmatning ………………………….. sid 6-8<br />
Vem får sondmata? …………………………………… sid 8<br />
Praktiska råd vid sondmatning ……………………. sid 9<br />
Läkemedel via sond ………………………………….. sid 9<br />
Näsvård …………………………………………………. sid 9<br />
Munvård ………………………………………………… sid 9<br />
Komplikationer ………………………………………... sid 9<br />
Uppföljning …………………………………………….. sid 10<br />
Skötsel av gastrostomi och jejunostomi …………. sid 10<br />
Skötsel av outnyttjad sond …………………………. sid 10<br />
Enteral nutrition i ordinärt och särskilt boende . sid 10<br />
Källor ……………………………………………………. sid 11<br />
Bilaga 1 Upptrappningsschema …………………… sid 12<br />
Bilaga 2 Upptrappningsschema……………………. sid 13<br />
Bilaga 3 Rengöringsinstruktioner ..……………….. sid 14<br />
Bilaga 4 Checklista för utskrivning ……………….. sid 15<br />
Innehåll/ Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
ENTERAL NUTRITION<br />
Inledning<br />
Informationen gäller vuxna patienter med enteral nutrition. Syftet är att ge enkla,<br />
grundläggande riktlinjer för enteral nutrition som ska gälla inom landsting och<br />
kommun i Gävleborgs län. Kompletterande lokala anvisningar kan förekomma.<br />
Innehållet bygger på det informationshäfte som utarbetades 1998 av dietist Mia<br />
Hansdotter och sjuksköterska Britt-Marie Wärn, medicinkliniken, Bollnäs sjukhus.<br />
Revidering har tidigare skett 1999 och 2000. Denna reviderade upplaga är utarbetad<br />
av Posten Sjukvårdslogistik AB (PSLAB), <strong>Landstinget</strong> Gävleborgs och Gävle<br />
kommuns referensgrupp för enteral nutrition.<br />
Vad är enteral nutrition?<br />
Enteral nutrition innebär att näring ges via sond till magsäck eller tarm.<br />
När näring tillförs i tarmen skapas förutsättningar för en normal tarmfunktion med<br />
bl a intakt slemhinna och god absorptionsförmåga. Sannolikt räcker en mindre<br />
mängd enteral nutrition, t ex 300 ml/dygn, för att vidmakthålla tarmens barriärfunktion<br />
och aktivitet. Detta motiverar till att om möjligt ge näring i tarmen även<br />
om enbart en liten mängd näring tolereras.<br />
När används enteral nutrition?<br />
Indikationer:<br />
Enteral nutrition kan användas till patienter som har en fungerande magtarmkanal<br />
men som inte kan eller förmår äta tillräckligt.<br />
Sjukdomstillstånd när enteral nutrition kan vara aktuellt är t ex:<br />
• sjukdomar som drabbar svalg och matstrupe<br />
• sjukdomar med ökade energi- och näringsbehov och/eller aptitlöshet som<br />
t ex cancer, KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), ALS (amyotrofisk lateral<br />
scleros), Parkinsons sjukdom<br />
Kontraindikationer, t ex:<br />
• allvarligt störd passage via mag-tarmkanal t ex mekaniskt hinder i tarmen, ileus<br />
• fasta inför kirurgi<br />
• ev allvarlig diarré<br />
• svårbehandlade kräkningar<br />
• akut pancreatit<br />
• chock<br />
Infartsvägar<br />
Nasogastrisk sond sonden förs genom näsan ner i magsäcken<br />
Nasoduodenal sond sonden förs genom näsan till magsäcken och vidare till<br />
tolvfingertarmen<br />
Nasojejunal sond sonden förs genom näsan till magsäcken, förbi<br />
tolvfingertarmen och längre ner i tunntarmen<br />
Gastrostomi sonden går genom bukväggen och in i magsäcken, t ex vid<br />
PEG (percutan endoskopisk gastrostomi) eller Witzelfistel<br />
Jejunostomi<br />
sonden går genom bukväggen in i tunntarmen<br />
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 © 1
Val av matningssond<br />
Exempel på nasogastriska matningssonder för vuxna, som är upphandlade och<br />
finns i lager på Posten Sjukvårdslogistik AB (PSLAB):<br />
Benämning Material Storlek Längd Ledare PSLABs<br />
artikelnr<br />
MBE<br />
Compat Soft Polyuretan Ch 8 120 cm Ja 13758 1 st<br />
Unomedic Polyuretan Ch 8 100 cm Nej 9775 10 st<br />
MBE= minsta beställningsbara enhet<br />
Upphandlade sonder är likvärdiga med den sond som tidigare hette Clinifeeding.<br />
Andra matningssonder kan också beställas via Länsdepån.<br />
Materialet i sonden avgör hur lång tid patienten kan ha den kvar. Sonder i<br />
polyuretan bedöms kunna ligga kvar 30 dagar enligt leverantören och 3 månader<br />
enligt Handbok för hälso- och sjukvård och sonder av PVC 2-3 veckor. Sonder av<br />
silikon kan ligga kvar ca 1 år.<br />
Om patienten antas bli beroende av enteral nutrition under en längre tid bör en<br />
gastrostomi övervägas.<br />
Vid gastrostomi sätts sonden på endoskopin eller på operation. Val av sond görs<br />
där.<br />
Nedläggning av sond<br />
Nasogastrisk sond och duodenalsond ordineras av läkare och läggs ned av läkare<br />
eller sjuksköterska, enligt Infomedica. Uppgiften kan delegeras.<br />
Ansvarig läkare eller sjuksköterska avgör om patienten ska ligga ned eller sitta upp<br />
när sonden förs ned. För praktiska instruktioner se Handbok för hälso- och<br />
sjukvård, Infomedica<br />
Enligt leverantör skall MIC-Key, MIC-Bolus och MIC-Peg bytas på specialistklinik<br />
första gången, sedan kan MIC-Key och MIC-Bolus bytas av den person som fått<br />
instruktion, vanligen ansvarig sjuksköterska. Det kan även vara anhörig, assistent<br />
eller annan vårdare. MIC-Peg skall alltid bytas på specialistklinik, dvs endoskopin.<br />
Fixering av sond<br />
Det är viktigt att fixera sonden så att den sitter stadigt. Den skall inte trycka eller<br />
dra i näsan. Synfältet skall inte störas av sonden. Löst sittande sonder är<br />
irriterande och kan ofrivilligt dras ut.<br />
Sonden kan fästas med fixeringstape på näsan eller utmed kinden, ovanför och<br />
bakom örat.<br />
Ett alternativ för medvetandesänkta patienter är att tejpa sonden mot överläppen,<br />
men med ett litet mellanrum mellan sond och läpp.<br />
Använd t ex silkeshäfta, kirurgisk fixationstejp eller skumplasthäfta.<br />
Om det är svårt att fästa tejpen, trots väl rengjord hud, kan Cavilon barriärfilm<br />
användas.<br />
Fixeringen byts vid behov, men minst en gång per dygn.<br />
Benämning PSLABs art.nr MBE<br />
Silkeshäfta, Durapore, 2,5 cm 514 12 rullar<br />
Kirurgisk fixationstejp med se PSLABs e-katalog<br />
eller utan skyddspapper<br />
Skumplasthäfta, 2,5 cm 7851 12 rullar<br />
Cavilon barriärfilm,<br />
11405 25 st<br />
applikatorpinne 1 ml<br />
MBE= minsta beställningsbara enhet<br />
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 © 2
Val av sondnäring<br />
Val av sondnäring ska göras individuellt. Patientens tillstånd, diagnos, energi- och<br />
näringsbehov avgör.<br />
Energireducerad sondnäring<br />
Standard sondnäring<br />
Energirik sondnäring<br />
Fiberrik sondnäring<br />
ger ca 0,5 kcal/ml – används vid start av<br />
sondmatning om patienten varit fastande flera<br />
dagar eller vid låga energibehov<br />
ger ca 1 kcal/ml – används vid normala behov<br />
ger ca 1,5 kcal/ml – används vid höga energibehov<br />
eller vätskerestriktioner<br />
ger ca 1 kcal/ml – används t ex för att<br />
bibehålla normal tarmfunktion<br />
Speciella sondnäringar finns för patienter med särskilda behov.<br />
Dietisten kan ge information om speciella sondnäringar.<br />
Sondnäring beställs från centralköket. Normalt finns standardsondnäring i lager.<br />
Övriga sorter kan beställas och kommer efter 1-3 dagar.<br />
För landstingets slutenvård är sondnäring upphandlad från Nutricia och Novartis. I<br />
kommunerna är Novartis upphandlat.<br />
Sondnäring standard, energirik och fiberrik är upphandlad från båda företagen.<br />
Dessutom är energireducerad sondnäring, sojasondnäring och andra<br />
specialsondnäringar upphandlade från vissa av företagen.<br />
För dessa sondnäringar är sond med Ch 8 tillräckligt grov.<br />
Vid ordinärt boende får patienten landstingsbidrag för sondnäringen, vid särskilt<br />
boende ansvarar kommunen.<br />
Landstingsbidrag för sondnäring skrivs vanligen ut av dietist.<br />
Hur mycket sondnäring?<br />
Det är viktigt att kontrollera patientens vikt och längd för att kunna bedöma energioch<br />
vätskebehov.<br />
Energibehov<br />
En grov uppskattning av energibehovet får man genom att räkna 30 kcal/kg<br />
kroppsvikt och dygn. Energibehovet för en patient som väger 50 kg är alltså ungefär<br />
50x30=1500kcal/dygn.<br />
En mer noggrann uppskattning kan göras av dietisten och då behövs uppgifter om<br />
både längd och vikt.<br />
Vätskebehov<br />
Basala vätskebehovet för vuxna är 30 ml per kg kroppsvikt och dygn. Vid feber<br />
krävs 250 ml extra per dygn för varje grads temperaturstegring. Beräkna och<br />
kompensera alltid för förluster från mag-tarmkanalen.<br />
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 © 3
Hur ska sondnäringen ges?<br />
Matningsmetoder:<br />
Patientens tillstånd avgör vilken matningsmetod som är lämplig. Om patienten är<br />
liggande ska sängens huvudända vara höjd minst 30º under matningen. Patienten<br />
bör vara sittande eller halvsittande vid intermittent matning och måltidsmatning<br />
och ½-1 timme efter matningen. Välj måltidsmatning så snart det är möjligt!<br />
Med ”gravitationsmatning” eller ”droppmatning” menas att sondnäringen droppar<br />
med hjälp av tyngdkraften. En pump eller rullklämma används då man vill reglera<br />
hastigheten. Nutritionspump används för att få bättre kontroll på matningshastigheten.<br />
Kontinuerlig tillförsel:<br />
Sondnäring ges under 16-20 timmar per dygn. Vid avslutad<br />
sondmatning, dvs minst en gång per dygn, spolas sonden<br />
med 20-50 ml kroppstempererat vatten.<br />
Aggregat byts i samband med pack-/påsbyte, dvs. minst en<br />
gång per dygn.<br />
Patientens tolerans och energibehov avgör hur mycket som<br />
ska ges per timme.<br />
Kontinuerlig tillförsel är att föredra bl a om patienten är<br />
undernärd eller har varit fastande i mer än 3 dagar.<br />
Metoden är också lämplig för patienter som är svårt sjuka,<br />
har fördröjd ventrikeltömning, har sänkt tarmmotilitet, är<br />
medvetslös, vårdas på intensivvårdsavdelning med/eller<br />
utan andningshjälp via respirator.<br />
Kontinuerlig tillförsel minskar risken för aspiration,<br />
uppstötningar samt biverkningar i form av diarré.<br />
Om sonden är placerad nedanför pylorus är kontinuerlig<br />
tillförsel att föredra.<br />
Intermittent tillförsel:<br />
Matningen sker över 2-3 timmar med uppehåll emellan.<br />
Efter varje matningstillfälle sköljs sonden med 20-50 ml<br />
kroppstempererat vatten. Nytt aggregat vid varje<br />
matningstillfälle.<br />
Patientens tolerans och behov avgör matningshastighet och<br />
mängd. Hastigheten bör inte överstiga 300 ml/timme.<br />
Intermittent matning används ofta som övergång mellan<br />
kontinuerlig matning och måltidsmatning genom att<br />
matningstiden gradvis minskas till lämplig tid för<br />
måltidsmatning.<br />
Måltidsmatning:<br />
(=Bolustillförsel)<br />
Matningen sker under 20-30 minuter vid minst 4 tillfällen<br />
per dag. Mängden per tillfälle motsvarar en måltid, t ex<br />
300 ml. Efter varje måltid spolas sonden med 20-50 ml<br />
kroppstempererat vatten. Matningsspruta används och om<br />
det är en enpatientsspruta, diskas den väl efter varje<br />
matning och förvaras torrt och rent. Engångssprutan<br />
kasseras.<br />
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 © 4
Att starta enteral nutrition<br />
Om patienten är undernärd eller har varit fastande i mer än tre dygn är långsam<br />
tillförsel speciellt viktig. En alltför stor mängd sondnäring alltför snabbt de första<br />
dygnen kan ge diarré, illamående och kräkningar. Mängd och matningstakt ökas<br />
gradvis de första dagarna. Ju längre tids fasta/tarmvila, desto långsammare<br />
upptrappning. För att underlätta upptrappningen kan man välja en sondnäring<br />
med lägre energiinnehåll. Under upptrappningsperioden, ofta 3-5 dagar, behöver<br />
patienten oftast parenteral nutrition som komplement. Individuell dosering är<br />
viktig!<br />
Om patienten ätit normalt tiden innan sondmatning påbörjas kan sondnäringen<br />
oftast ges intermittent eller som måltider redan från start. Då kan också vanlig<br />
standardsondnäring användas direkt.<br />
Förslag till långsam upptrappning<br />
Börja med 25-50 ml/timme i maximalt 20 timmar. Lämplig mängd sondnäring<br />
första dygnet är 250-500 ml. Därefter ökas mängden med 25-50 ml dagligen tills<br />
önskad energimängd uppnåtts. Maxhastighet vid matning i tunntarmen är 125-150<br />
ml/timme. Matningspump bör användas. Om patienten får besvär med diarré,<br />
illamående eller kräkningar ska infusionstakten sänkas till närmast föregående<br />
hastighet eller ta en paus.<br />
Kom ihåg att vätskebehovet ska täckas redan första dagen! Om sondnäringen inte<br />
täcker behovet av energi och vätska, kompletteras med parenteral nutrition. En del<br />
av vätskebehovet kan ges som extra vatten i sonden. Vattnet ges mellan byte av<br />
sondnäringsförpackning eller via medicinporten under pågående matning,<br />
alternativt nattetid.<br />
För matningshastigheter under 100 ml/timme är det säkrast att använda pump.<br />
Om man inte har tillgång till pump kan följande vara användbart:<br />
1 ml sondnäring ≈ 20 droppar<br />
100 ml/timme ≈ 35 droppar per minut<br />
1 ml sondnäring ≈ 20 droppar<br />
150 ml/timme ≈ 50 droppar per minut<br />
100 ml/timme 35 droppar per minut<br />
Exempel på upptrappningsscheman för sondnäring finns, se bilaga 1 och 2.<br />
Hantering av sondnäring<br />
Förpackningstypen avgör hållbarhetstiden för öppnad förpackning.<br />
Sterila produkter<br />
Sterila produkter är färdigberedda (industritillverkade) näringslösningar i<br />
ursprunglig flaska, burk, pack eller motsvarande och hanteras på följande sätt:<br />
• Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur.<br />
• Flaska eller burk har maximal ”hängtid” på 4 timmar.<br />
• Pack/påse som ges kontinuerligt kan ”hänga” i 24 timmar om den<br />
inte kopplas ifrån patienten. Om den kopplas ifrån får den enbart<br />
”hänga” 4 timmar från öppnandet.<br />
• I ordinärt och särskilt boende kan öppnad förpackning förvaras i<br />
kylskåp mellan matningarna och användas inom den tid som anges<br />
på fabrikantens anvisningar. Inom slutenvården är en sådan<br />
hantering mer tveksam.<br />
• Ta nytt aggregat när ni tar ny pack eller ny flaska<br />
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 © 5
Icke-sterila produkter<br />
Icke-sterila produkter kan vara produkter i pulverform som blandas med vatten. De<br />
ska konsumeras direkt.<br />
Kontakta hygiensköterskan vid funderingar!<br />
Tillbehör vid sondmatning<br />
Vid kontinuerlig och intermittent matning<br />
Vid kontinuerlig och intermittent matning behövs aggregat som förbindelse mellan<br />
sondnäringen och sonden.<br />
Val av aggregat:<br />
Följande sondmatningsaggregat är upphandlade och finns på PSLAB.<br />
Benämning<br />
PSLABs MBE<br />
Kommentar<br />
art. Nr<br />
Compat Universal set 11707 5 st eller Passar till Novartis nutritionspump<br />
30<br />
st/kart.<br />
och sondnäring med<br />
• smal och vid flaskhals<br />
• Flexibag (Novartis)<br />
Compat Universal<br />
Gravitationsset<br />
Flocare Micromax Pack<br />
Pumpaggregat<br />
Flocare Micromax Universal<br />
pumpaggregat<br />
Flocare Infinity Universal<br />
Pack Pumpaggregat<br />
Flocare Universal Droppaggregat<br />
Flocare<br />
Sondmatningsaggregat<br />
Pack Droppaggregat<br />
• Nutrison Pack (Nutricia)<br />
14764 30 st/fp Aggregatet saknar pumpslinga.<br />
Passar till sondnäring med;<br />
• smal och vid flaskhals<br />
• Flexibag (Novartis)<br />
• Nutrison Pack (Nutricia)<br />
9713 30 st Passar till Flocare nutritionspump<br />
och Nutrison Pack. Distala änden<br />
kan anpassas med olika kopplingar,<br />
bipackad i fp.<br />
9714 30 st Passar till Flocare nutritionspump<br />
och flaska med smal och vid hals.<br />
Distala änden kan anpassas med<br />
olika kopplingar, bipackad i fp.<br />
16840 30 st Kan anslutas till samtliga<br />
sondnäringsförpackningar och<br />
behållare. Passar till pump Infinity.<br />
Distala änden kan anpassas med<br />
olika kopplingar, bipackad i fp.<br />
16473 30 st Aggregatet saknar pumpslinga.<br />
Passar till flaskor med smal och vid<br />
hals. Distala änden kan anpassas<br />
med olika kopplingar, bipackad i fp.<br />
16472 30 st Aggregatet saknar pumpslinga.<br />
Passar till Nutrison Pack. Distala<br />
änden kan anpassas med olika<br />
kopplingar, bipackad i fp.<br />
Kangaroo skruvkorkset 700 1 st Passar till Kangaroo nutritionspump<br />
och container.<br />
Kangaroo med snäpplock 663 1 st Passar till Kangaroo nutritionspump<br />
och glasflaskor med smal hals.<br />
Kangaroo Safe T- Spike kort 1833 36 st Passar till Kangaroo nutritionspump,<br />
Nutricias Nutrison Pack och Novartis<br />
flexibag.<br />
MBE= minsta beställningsbara enhet<br />
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 © 6
Vid matning med aggregat kan följande behövas:<br />
• spruta för att ge läkemedel och vatten, se tabell<br />
• upphängning för sondnäringsförpackningen, medföljer sondnäring<br />
eller aggregat<br />
• droppställning<br />
• matningspump<br />
• portabelt system<br />
Kopplingsslangar till gastrostomiport<br />
Kopplingsslangen är en förbindelse mellan Mic-Key och aggregatet eller<br />
enteralsprutan.<br />
Benämning<br />
Kopplingsslang<br />
123-12<br />
Kopplingsslang<br />
124-12<br />
Kopplingsslang<br />
124-24<br />
Kopplingsslang<br />
122-02<br />
Kopplingsslang<br />
121-12<br />
Kopplingsslang<br />
126-12<br />
PSLABs<br />
art.nr<br />
Enhet MBE Kommentar<br />
11270 st 5 Bolusset. Blå rak utan medicinport.<br />
Längd 30 cm.<br />
Enteralspruta 13760 passar.<br />
11268 st 5 Blå vinklad, utan medicinport.<br />
Längd 30 cm.<br />
Enteralspruta 13760 passar.<br />
11267 st 5 Blå vinklad, utan medicinport.<br />
Längd 60 cm.<br />
Enteralspruta 13760 passar.<br />
11269 st 5 Transparant vinklad med medicinport.<br />
Längd 5 cm.<br />
Enteralspruta 13760 passar.<br />
11271 st 5 Transparant vinklad med medicinport.<br />
Längd 30cm.<br />
Enteralspruta 13760 passar.<br />
11272 st 5 Transparant vinklad, med omvänd luerlock.<br />
Längd 30 cm.<br />
Enteralspruta 13759 passar.<br />
Oral/Enteralspruta<br />
Benämning<br />
PSLABs MBE Kommentar<br />
art.nr<br />
Oralspruta 20 ml lila,<br />
enpatients, diskbar*<br />
9501 50 st Passar till sond Unomedic och till<br />
Compat sondmatningsaggregat.<br />
Till läkemedel och vatten<br />
Matnings-/Enteralspruta<br />
50/60 ml lila, male luerlock-port,<br />
enpatients,<br />
diskbar*<br />
13759 30 st Passar till Compat soft sond alla<br />
storlekar. Passar till omvänd luer-lock ex<br />
kopplingsslang 126-12 Mic-Key<br />
Till matning, vatten och läkemedel<br />
Matnings-/Enteralspruta<br />
50/60 ml lila, female luerport<br />
enpatients, diskbar*<br />
14039 30 st Passar till samtliga<br />
sondmatningsaggregat<br />
Till matning, vatten och läkemedel<br />
Matnings-/Enteralspruta<br />
50/60 ml lila, konformad<br />
tip, enpatients, diskbar*<br />
13760 30 st Passar PEG, sonder och medicinportar<br />
med konformad öppning.<br />
Till matning, vatten och läkemedel<br />
MBE= minsta beställningsbara enhet<br />
*Diskbar för hand eller i maskin. Torkas isärplockad. Kan diskas upp till 20 gånger. Utförligare<br />
instruktion, se bilaga 3.<br />
Vid måltidsmatning<br />
Vid måltidsmatning matas med matningsspruta direkt i sonden.<br />
Vid matning med spruta kan följande behövas:<br />
• spruta för att ge läkemedel och vatten, se ovanstående tabell<br />
• matningsspruta, se ovanstående tabell<br />
• kopplingsslang<br />
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 © 7
Behållare<br />
Benämning<br />
Compat Flexibaggle, 500 ml,<br />
engångs<br />
Kangaroo sondmatningscontainer<br />
600 ml, enpatients<br />
PSLABs MBE Kommentar<br />
art.nr<br />
11763 1st För tillfällig matning.<br />
Passar till aggregat 11707.<br />
2036 1 st För tillfällig matning.<br />
Passar aggregat med art.nr 700<br />
Ur hygienisk aspekt är det inte tillrådligt att använda behållare mer än tillfälligt.<br />
Vem får sondmata?<br />
I sluten vård<br />
Enligt SOSFS 1988:25 får matning genom sond normalt utföras av sjuksköterska.<br />
Sjuksköterskan kan delegera uppgiften till annan befattningshavare. Studerande<br />
får inte självständigt utföra sondmatning av patienter som även har intravenös<br />
infart. I vissa fall kan det vara lämpligt att låta anhöriga medverka vid<br />
sondmatningen. Det finns inget hinder för sådan anhörigmedverkan under<br />
förutsättning att det sker med stöd av läkarordination efter noggranna<br />
instruktioner och övervakning av ansvarig sjuksköterska.<br />
I särskilt boende<br />
Verksamhetsansvariga, såsom MAS och verksamhetschef med hälso- och<br />
sjukvårdsansvar, avgör vilka rutiner som ska gälla i särskilt boende.<br />
I ordinärt boende<br />
Det finns inga nationella regler för sondmatning i hemmet, förutom det som<br />
Socialstyrelsen förordat när det gäller personliga assistenter, SOSFS 1996:9. Det<br />
medför att varje kommun kan ta egna beslut om vad som ska gälla lokalt.<br />
I ordinärt boende, med assistent, SOSFS 1996:9<br />
Normalt räknas sondmatning som egenvård. Om personen pga. sitt funktionshinder<br />
inte kan klara sin matning utan överlåter den till en personlig assistent, är detta<br />
fortfarande att betrakta som egenvård. När en personlig assistent utför egenvård åt<br />
den funktionshindrade krävs inte delegering. I de fall då oklarhet råder måste<br />
patientens ansvarige läkare bedöma och dokumentera vilka åtgärder som kan<br />
anförtros patienten, anhöriga och/eller personlig assistent.<br />
Om delegering, SOSFS 1997:14<br />
Ytterst ansvarig för att delegeringar sker på ett korrekt sätt inom ett<br />
verksamhetsområde är verksamhetschefen eller motsvarande. Inom den<br />
kommunala hälso- och sjukvården ligger detta ansvar på den medicinskt ansvariga<br />
sjuksköterskan.<br />
Den arbetsuppgift som ska delegeras ska vara klart definierad.<br />
Ett beslut om delegering är personligt och avser en namngiven person.<br />
Den som genom ett delgeringsbeslut tilldelats viss arbetsuppgift får inte i sin tur<br />
delegera uppgiften vidare till någon annan person.<br />
Den som meddelar ett delegeringsbeslut ska inte enbart vara formellt utan också<br />
reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser.<br />
Det är viktigt att den som ska fatta delegeringsbeslutet blir klar över hur<br />
uppgiftsmottagaren ställer sig till att överta arbetsuppgiften och om sin förmåga att<br />
fullgöra den.<br />
Huvudregeln är att överlåtande av arbetsuppgift inte får ske mot någons vilja.<br />
Ett delegeringsbeslut ska utfärdas att gälla för viss tid, högst ett år eller för ett<br />
bestämt tillfälle.<br />
Varje delegeringsbeslut ska dokumenteras.<br />
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 © 8
Praktiska råd vid sondmatning<br />
• Tvätta händerna noga vid all hantering av näringslösningar och tillförselsystem.<br />
• Patient som får intermittent eller måltidsmatning bör vara sittande eller<br />
halvsittande vid matningen och förbli så 30-60 minuter efter avslutad måltid.<br />
Patienter med kontinuerlig matning rekommenderas höjd huvudända, 30°.<br />
• Om patienten kan, och det är möjligt av hänsyn till sjukdomen, är sonden inget<br />
hinder för att patienten dessutom äter och dricker på vanligt sätt.<br />
• För noggranna instruktioner om matning med aggregat, alternativt spruta se<br />
”Handbok för hälso- och sjukvård, Infomedica”.<br />
Läkemedel via sond<br />
Ge ordinerat läkemedel genom sonden enligt ordination före, under eller efter<br />
matning. Observera att risk för interaktion finns. Använd i första hand flytande<br />
läkemedel. Om läkemedlet enbart finns i tablettform ska den ordinerande läkaren<br />
ta ställning till om ett annat läkemedel eller en annan beredningsform kan<br />
ordineras.<br />
Läkemedel i tablettform måste krossas noga och slammas upp i vatten innan de<br />
sprutas ned i sonden. Kontrollera alltid om läkemedlet lämpar sig att krossas.<br />
Apoteket kan ge information.<br />
Spruta alltid minst 20 ml vatten i sonden efter intag av läkemedel. I en gastrostomi<br />
kan det vara lämpligt att spruta ned minst 50 ml vatten efter läkemedel.<br />
Kunskaperna om hur olika läkemedel absorberas från olika tarmavsnitt är<br />
begränsade. Om sonden mynnar i ventrikeln är det inga problem, men om sonden<br />
ligger i jejunum kan problem uppstå.<br />
Näsvård<br />
Patienter med sond i näsan kan bli irriterade i näsborren och på huden<br />
runtomkring av sonden och/eller fixeringstejpen. Inspektera och rengör med en<br />
fuktig kompress samt byt häfta en gång per dygn eller vid behov.<br />
Munvård<br />
Patienter som inte äter och dricker varje dag får nedsatt salivproduktion. Munnen<br />
kan gärna sköljas eller fuktas flera gånger per dag. För vissa patienter ökar risken<br />
att få svampinfektioner, sköra slemhinnor och karies.<br />
Patientens tänder och tunga ska borstas med en extra mjuk borste 2-3 gånger varje<br />
dag. Hjälp vid behov patienten med munhygienen.<br />
Komplikationer<br />
• Vanligaste komplikationen är diarré. Problemen beror ofta på att<br />
sondnäringen tillförs i för snabb takt. Sänk matningshastigheten eller avbryt<br />
tillförseln tills symtomen avtar eller orsaken åtgärdats.<br />
• Allvarligaste komplikationen är aspiration av maginnehållet vilket kan leda till<br />
pneumoni. Risken är ökad hos medvetandesänkta patienter och vid svalgpares.<br />
• Andra problem kan vara kräkningar och uppkördhet, som kan vara tecken på<br />
t ex ventrikelretention eller förstoppning. Avbryt sondmatningen tillfälligt. Vid<br />
misstanke om retention – kontrollera ventrikeltömningen. Vid misstanke om<br />
förstoppning övervägs byte av sondnäring och att vätskeintaget ses över.<br />
Rådgör med dietist eller läkare vid problem. Information finns också i Handbok för<br />
hälso- och sjukvård, Infomedica<br />
Vid problem med material kan produktchefen på Posten Sjukvårdslogistik AB ge<br />
råd.<br />
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 © 9
Uppföljning<br />
Parametrar som bör följas vid sondmatning<br />
• vikt 1-2 gånger per vecka tills önskad vikt uppnåtts och är stabil<br />
• BMI och viktutveckling<br />
• energi- och näringsintag<br />
• vätskeintag<br />
Blodprover enligt läkarordination.<br />
För patienter som lever på sondnäring under flera år bör kontroll av vikt, BMI,<br />
näringsintag och vätskeintag göras vid minst 3 tillfällen per år samt ev. blodprover<br />
efter läkarordination.<br />
Skötsel av gastrostomi och jejunostomi<br />
Stomat tvättas med mild tvål och vatten dagligen. Torka därefter huden runt stomin<br />
torr. Titta, i samband med rengöringen, noga efter tecken på infektioner, rodnad,<br />
svullnad, ömhet och läckage. Kontrollera också att det inte är för stor spänning på<br />
gastrostomin.<br />
Förband är inte nödvändigt, om inte patienten så önskar. Hos förvirrade patienter,<br />
som kan dra ut porten, rekommenderas ett litet förband som byts 1-2 gånger/vecka.<br />
Observera vid rengöringen att porten inte har ändrat läge.<br />
Andra instruktioner förekommer och ges individuellt.<br />
Gastrostomiportar<br />
Gastrostomiport kallas den produkt som placeras i stomat och håller det öppet. De<br />
gastrostomiportar som är upphandlade är MIC Bolus (gastrostomisond som<br />
används i Witzelfistel), Mic-Peg (gastrostomisond som används i en PEG) och MIC-<br />
Key (knapp). Sköts enligt tillverkarens anvisningar (finns på flera språk).<br />
Om gastrostomiporten åker ut ska genast någon form av sond eller<br />
gastrostomikateter sättas dit för att hålla stomat öppet tills en ny port kan införas.<br />
Se till att det alltid finns en sond eller kateter till hands.<br />
Skötsel av outnyttjad sond<br />
Tunna nutritionssonder som inte används ska spolas med minst 10 ml vatten en<br />
gång per dygn. MIC Key spolas med minst 20 ml vatten dagligen och MIC Peg och<br />
MIC Bolus med 20-50 ml vatten dagligen.<br />
Enteral nutrition i ordinärt och särskilt boende<br />
• För patienter som får sin infartsväg och påbörjar sondmatning inom sluten vård<br />
bör noggrann vårdplanering göras innan hemgång.<br />
• För patienter som får sin infartsväg polikliniskt, bör patientansvarig läkare<br />
ansvara för att vårdplanering genomförs.<br />
Se checklista för utskrivning av patient med sondnäring, bilaga 4.<br />
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 © 10
Källor<br />
Kortfattad information och praktiska råd om enteral nutrition, 1998, M Hansdotter,<br />
B-M Wärn, Hälsinglands sjukhus, Bollnäs.<br />
Handbok för hälso- och sjukvård, Infomedica, uppdaterad 2003-04-28<br />
Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, SLV, 2003<br />
Vårdfacket nr 8, 2001, s 26<br />
Birgitta Lönnberg, hygiensjuksköterska, personlig kontakt<br />
Socialstyrelsens författningssamling, www.sos.se/sosfs, 2004-03-18<br />
Mossberg T, Klinisk nutrition och vätskebehandling, 10:e upplagan, Fresenius Kabi,<br />
2001<br />
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 © 11
Upptrappningsschema för enteral och parenteral nutrition för:_____________________________________<br />
För noggranna instruktioner om matning med aggregat/spruta se ”Handbok för hälso- och sjukvård, Infomedica”.<br />
Patienten väger _______kg och bedöms ha ett energibehov på ____________kcal/dygn och ett vätskebehov på _______________ml/dygn.<br />
Ge sondnäring: ___________________________________. Följ schemat.<br />
Datum<br />
Matningshastighet<br />
Mattid<br />
ml/tim kl till kl<br />
.<br />
ml/tim kl till kl….<br />
.<br />
ml/tim kl till kl<br />
.<br />
ml/tim kl till kl<br />
.<br />
ml/tim kl till kl<br />
.<br />
Total<br />
matningstid<br />
Total volym<br />
sondmat<br />
Energi totalt från<br />
sondmaten<br />
timmar ml kcal .<br />
timmar ml kcal .<br />
timmar ml kcal .<br />
timmar ml kcal .<br />
timmar ml kcal .<br />
Patientens totala intag bör bedömas dagligen<br />
Total volym enteral +<br />
parenteral nutrition<br />
Parenteral<br />
nutrition<br />
Energi totalt från enteral<br />
+ parenteral nutrition<br />
Om patienten får diarré, mår illa eller får andra problem med sondmaten kan det bero på att sondmaten kommer för fort. Sänk då hastigheten till<br />
den hastighet som gått bra eller gör någon timmes uppehåll med matningen. Gå vidare i schemat när patienten mår bra igen.<br />
• Om patienten är liggande ska sängens huvudända vara höjd minst 30º under matningen.<br />
• Om patienten är sittande, eller halvsittande vid matningen ska patienten så förbli ½-1 timme efter matningen.<br />
• En pack-förpackning får hänga högst 24 timmar. Om sondmaten kopplas ifrån är hållbarheten enbart 4 timmar från öppnandet.<br />
• Ta nytt aggregat när ni tar ny pack eller ny flaska.<br />
• Vid avslutad matning spolas sonden/porten med 20-50 ml kroppstempererat vatten. Spola med kraft så att sonden sköljs igenom ordentligt.<br />
• Viktutveckling och BMI får avgöra om mängden sondmat behöver justeras.<br />
• När patienten täcker sitt energibehov kan man ev byta till mer energirik sondmat och/eller ev börja med måltidsmatning.<br />
Datum:_______________ Dietist:_________________________ Telefon:_____________<br />
Upptrappningsschema enteral o parenteral, bilaga 1 Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver 5 ©
Upptrappningsschema för sondmatning för ___________________________<br />
För noggranna instruktioner om matning med aggregat/spruta se ”Handbok för hälso- och<br />
sjukvård, Infomedica”.<br />
Patienten väger _______kg och bedöms ha ett energibehov på ca ____________kcal/dygn<br />
och ett vätskebehov på ca _______________ml/dygn.<br />
Ge sondnäring: ___________________________________. Följ schemat.<br />
Datum<br />
Matningshastighet<br />
Mattid Total<br />
matningstid<br />
Total volym<br />
sondmat<br />
Energi totalt från<br />
sondmaten<br />
Kompletterande<br />
vätskemängd<br />
ml/tim kl till kl timmar ml kcal ml<br />
.<br />
ml/tim kl till kl timmar ml kcal ml<br />
.<br />
ml/tim kl till kl timmar ml kcal ml<br />
.<br />
ml/tim kl till kl timmar ml kcal ml<br />
.<br />
ml/tim kl till kl timmar ml kcal ml<br />
.<br />
Om patienten får diarré, mår illa eller får andra problem med sondmaten kan det bero på att<br />
sondmaten kommer för fort. Sänk då hastigheten till den hastighet som gått bra eller gör<br />
någon timmes uppehåll med matningen. Gå vidare i schemat när patienten mår bra igen.<br />
• Om patienten är liggande ska sängens huvudända vara höjd minst 30º under matningen.<br />
• Om patienten är sittande, eller halvsittande vid matningen ska patienten så förbli ½-1<br />
timme efter matningen.<br />
• En pack-förpackning får hänga högst 24 timmar. Om sondmaten kopplas ifrån är<br />
hållbarheten enbart 4 timmar från öppnandet.<br />
• Ta nytt aggregat när ni tar ny pack eller ny flaska.<br />
• Vid avslutad sondmatning spolas sonden/porten med 20-50 ml kroppstempererat vatten.<br />
Spola med kraft så att sonden sköljs igenom ordentligt.<br />
• Patienten ska vägas regelbundet. Viktutveckling och BMI får avgöra om mängden<br />
sondmat behöver justeras.<br />
• När patienten täcker sitt energibehov kan man ev byta till mer energirik sondmat och/eller<br />
ev börja med måltidsmatning.<br />
Datum:_______________ Dietist:_________________________ Telefon:_____________<br />
Upptrappningsschema, bilaga 2 Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
Rengöringsinstruktioner oral- och enteralsprutor från Baxa LTD.<br />
1. Rengör sprutan OMEDELBART efter varje användningstillfälle med rent, varmt<br />
diskvatten. Det är MYCKET VIKTIGT att kolven dras ut och in i cylindern flera<br />
gånger tills alla spår av medicinen har försvunnit från spetsens insida.<br />
2. Ta isär kolven och cylindern och tvätta båda delarna noga med varmt diskvatten.<br />
Upprepa processen med flaskans universalpropp.<br />
3. Skölj med KALLT kranvatten och skaka bort överflödigt vatten. Torka torrt med rent<br />
hushållspapper eller liknande.<br />
4. Förvara sprutans delar i en ren, torr förpackning. Sätt ihop dem när sprutan ska<br />
användas.<br />
Sprutan kan även (då delarna är isärtagna):<br />
• Rengöras i en diskmaskin (endast 50 ml storlek –stående med spetsen uppåt)<br />
• Sänkas ner i kokande vatten (3 minuter)<br />
• Sänkas ner i kall steriliseringslösning - OBS! Sprutan får INTE lämnas<br />
permanent nersänkt mellan användningstillfällena)<br />
• Ångsteriliseras i en mikrovågsugn (se mikrovågsugnens bruksanvisning)<br />
OBS –Flaskan universalpropp får inte ångsteriliseras.<br />
Det är mycket viktigt att sprutan rengörs noga innan någon av de processer som beskrivs<br />
genomförs.<br />
VARNING<br />
• Sprutan får INTE frysas, eller steriliseras i en autoklav<br />
• Sprutan får INTE användas om inte doseringsmärkena syns tydligt<br />
Tamro MedLab Ab<br />
Box 49<br />
401 20 Göteborg<br />
tel 031-706 30 00 –fax 031-706 30 30<br />
e-post medlab@tamro.com<br />
www.tamromedlab.se<br />
Bilaga 3. Rengöringsinstruktioner, Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver 5 ©
Checklista för utskrivning av patient med enteral nutrition<br />
Datum:<br />
Namn, personnummer:<br />
1. Aktuell vikt..……..….längd……………BMI…………..vikthistoria:………………………<br />
……………………………………………………………………………………………………….<br />
2. Uppskattat energibehov:……………….…uppskattat vätskebehov:……………………<br />
3. Orsak till enteral nutrition:……………………………………………………………………<br />
4. Övrigt näringsintag, ev kostrestriktioner:…………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………………<br />
5. Sort, typ och mängd av sondnäring som ordinerats: …………………………………..<br />
………………………………………………………………………………………………………<br />
6. Hur sondnäringen ges, matningsschema:…………………………………………………<br />
7. Är landstingsbidrag aktuellt och i så fall utskrivet?………………………………..<br />
8. Vem hämtar sondnäringen på apotek om pat har ordinärt boende?:………………..<br />
9. Benämning, storlek och längd på sond/gastrostomiport, ev artnr:………………….<br />
……………………………………………………………………………………………………….<br />
10. Finns skötselanvisning för sond/gastrostomiport?……………………………………..<br />
11. När behöver sonden/gastrostomiporten bytas?…………………….……..……….…..<br />
Vem ansvarar?……………………………………………… …………………………………<br />
12. Vem ansvarar för att pat får aktuella tillbehör?………………………………………..<br />
Vilka tillbehör som behövs beror på infartsväg och matningsmetod, se nedan.<br />
13. Vem ansvarar för uppföljning av nutritionsbehandlingen?:……………………………<br />
14. Namn och telefonnummer till patientansvarig läkare och sjuksköterska samt<br />
inkopplad dietist:…………………………………………………………………………………<br />
……………………………………………………………………………………………………….<br />
15. Tid för planerat återbesök på sjukhus/HC:………………………………………………..<br />
Beroende på matningsmetod kan följande tillbehör behövas:<br />
Matningsmetod<br />
Tillbehör<br />
Måltidsmatning med spruta • matningsspruta (enteralspruta)<br />
Kontinuerlig matning och<br />
• aggregat<br />
intermittent matning<br />
• ev droppställning<br />
• nutritionspump<br />
• ev portabelt system<br />
Beroende på infartsväg kan följande tillbehör behövas:<br />
Infartsväg<br />
Tillbehör<br />
Gastrostomi • spruta för läkemedel, spolning av sonden och ev vatten<br />
(oralspruta)<br />
• kopplingsslang<br />
• gastrostomiport i reserv (alternativt sond eller kateter)<br />
Nasogastrisk sond • spruta för läkemedel, spolning av sonden och ev vatten<br />
• nasogastrisk sond i reserv<br />
• fixeringstejp el dyl<br />
Checklista för utskrivning. Bilaga 4 Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ ver. 5 ©