Bilaga 5 - Avfall Sverige

SGI 2008-03-25 2-0708-0542
FÖRORD
Föreliggande rapport ingår som en delstudie i ett större projekt som initierats med anledning
av det arbete avseende kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten
som Naturvårdsverket utfört under 2007 och där man aviserat att totalhalter för utfasningsmetallerna
Pb, Hg, Cd (och övriga avvecklingsämnen) bör motsvara naturliga bakgrundshalter
i mark. Syftet med projektet är att bredda beslutsunderlaget genom separata
delstudier som analyserar miljöeffekterna med återvinning av avfall i anläggningsarbeten
med olika systemanalytiska metoder. En sammanfattande analys av de olika delstudierna
redovisas i rapporten ”Miljökonsekvensanalys av Naturvårdsverkets förslag
till kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten” (Rapport F2008:04 i Avfall
Sveriges rapportserie).
Projektet har finansierats av: Svensk Fjärrvärme, Avfall Sverige, Svenska Energiaskor
AB, Boliden Mineral AB, Skogsindustrierna, Svenska Gjuteriföreningen och Jernkontoret.
SAMMANFATTNING
Föreliggande studie är en riskanalys av alternativa ballastmaterial som kan utnyttjas i
anläggningsbyggande. Den viktigaste frågan är om det finns betydande riskminskningar
att vinna, avseende hälsa och miljö, genom att deponera alternativa ballastmaterial. Det
är av litet värde att genomföra en riskanalys för olika alternativa hanteringar av alternativa
ballastmaterial som uppfyller Naturvårdsverkets förslag till riktvärden eftersom de
per definition inte innebär någon risk alls (åtminstone inte kvantifierbar). En riskanalys
har betydelse först om materialet i sig kan innebära en risk i den aktuella exponeringssituationen.
I analysen har därför antagits att materialen är förknippad med en liten men
inte försumbar risk (dvs ringa risk).
De relativa riskerna med olika hanteringsalternativ för olika alternativa ballastmaterial
har undersöks i ett kort (30 år) och långt (> 100 år) tidsperspektiv med hjälp av händelseträd.
Med relativa risker avses att det blir möjligt att jämföra risken för ett hanteringssätt
(tex. deponering) med risken för ett annat hanteringssätt (tex. användning i en asfalterad
väg) när de analyserats i samma typ av händelseträd. Som utgångspunkten för analysen
ligger en riskidentifiering baserad på Naturvårdsverkets förslag till kriterier där
två humantoxikologiska risker (oralt intag och konsumtion av växter som vuxit på platsen)
och två ekotoxikologiska risker (mark och ytvattenrecipient) identifierats som de
mest kritiska.
Skattning av sannolikheten för olika händelser och konsekvensen av dessa baseras på
schablonvärden och antaganden samt kompletterande bedömningar. Det finns stora osäkerheter
i den genomförda analysen och syftet är enbart att jämföra den relativa risken
mellan olika typer av material i olika konstruktioner. Den beräknade relativa risken får
därför inte ses som en säker kvantitativ skattning på hur stor risken är. För en sådan
skattning krävs fördjupade studier. Analysen har även – analogt med de riskbedömningar
som genomförts av Naturvårdsverket – utförts med utgångspunkt från den påverkan
som fås på enskilda objekt, enskilda känsliga individer och lokala ekosystem. Den ökade
spridning av alternativa ballastmaterial som sker om de utnyttjas i anläggningar istället
för att deponeras omfattas inte. Det kräver en annan typ av analyser.
3 (32