Digitalisering - Delrapport (PDF, 603 kB) - Linköpings kommun

More documents

Recommendations

Info

8 3.5 Kvalitetskrav. Innan materialet digitaliseras måste det bestämmas vilka kvalitetskrav som ska ställas på det digitaliserade materialet och därefter beslutas om vilka standarder och rekommendationer som ska följas. 20 Enligt Riksarkivet ska kontorsdokument och handlingar sparas i PDF/A-1 eller Del 1, Latinska alfabetet nr 1. Rekommendationerna följer standarderna ISO/IEC 10646:2003 och SS-ISO/IEC 8859-1:2004. 21 Digitala bilder som framställs i en fotografisk tillämpning ska sparas i följande format: JPEG, TIFF/IT samt PNG. Riksarkivet baserar det på standarderna SS-ISO 10918, ISO 12639:2004 samt ISO/IEC 15948:2004. 22 En vanlig formatstandard vid dokumentskanning är okomprimerad TIFF version 4, singel page, 300-600 dpi och vanligtvis i gråskala. Tiff är ett standardformat för elektronisk lagring av bilder av dokument. 23 Kartor och ritningar ska, enligt Riksarkivet ges följande format GLM och PDF/E-1. Kartor och ritningar i rasterformat kan även ges i CCITT Group 4. Formaten är baserade på standarderna SS-ISO 19136:2007 och ISO 24517-1:2008. 24 Sträva alltid efter hög upplösning. För bilder är Tiff formatet att föredra före Jpeg då det innebär bättre kvalitet. Det kan dock göra att filen blir tung att öppna. Det är viktigt att det är bevarandeformatet som används redan från början. 25 Tänk på: Strävar man efter att digitalisera bildfiler som kan användas under en längre tid och kräver stor minneskapacitet eller mindre bildfiler med en möjligen kortare livslängd? 26 Stora bilder som kan användas på många olika sätt ökar också kraven på långtidslagringen. 27 Vilka kvalitetskrav ska ställas på egen digitalisering vid arbetsplatsen eller den digitaliseringsprocess som utlokaliseras? 28 3.6 Informationsförlust 3.6.1. Vad betyder informationsförlust och hur uppstår den? Informationsförlust är, som ordet säger, en förlust av information. Vid digitalisering sker alltid någon form av informationsförlust. Materialet transformeras och komprimeras vid digitaliseringen. 29 Vid varje komprimering av ljudfiler och fotografier försvinner viss information. Vid en betydande informationsförlust krävs en gallringsutredning. Exempelvis förändras inte informationen i stort. 30 20 Digitalisering av bildarkiv kapitel 2, 21 Riksarkivets författningssamling RA-FS 2009:2 § 4, 22 RA-FS 2009:2 § 7, 23 Bodin, Sven, sid.71, 24 RA-FS 2009:2 § 8, 25 Gäfvert, Thomas, sid. 2, Bodin, Sven, sid.71, 26 Digitalisering i bildarkiv kapitel 1, 27 Digitalisering i bildarkiv kapitel 1, 28 Digitalisering av bildarkiv kapitel 2, 29 Johansson, Hanna,”Omgivningens krav på e-arkiv enligt OAIS”, sid. 47
9 Tänk på: ”Bildfiler kan rädda en del av det ursprungliga värdet hos fotografier som håller på att förstöras. Ur kulturarvssynpunkt kan bildfilerna inte ersätta originalfotografiet….Förutom själva bildmotivet har ett fotografi också värde som föremål: så har exempelvis under olika tider papprets och filmens kvalitet varierat och inverkat på fotografiets utseende. …. I samband med digitaliseringsprojektet lönar det sig att förbättra förvaringen av originalet … för att (det) ska bevaras så länge som möjligt. Ibland behöver forskarna även se det ursprungliga fotografiet.” 31 3.7 Metadata 3.7.1 Vilken betydelse har metadata? Det finns två syften för att använda sig av metadata. Det ena är använda sig av metadata för att beskriva och det andra för att återsöka. 32 Metadata är data om data och enligt ISO-standarden 15489-1 definieras metadata som ”data som beskriver sammanhang, innehåll och struktur och dokument samt hanteringen av dessa under aktuell tid.” 33 Det är mycket viktigt att metadata i den elektroniska miljön definierar dokumentens autenticitet, tillförlitlighet, integritet och användbarhet. Skillnaden är att i ett pappersbaserat system är metadata ofta integrerade i själva dokumenten och i dokumentstrukturen så är det inte i det elektroniska systemet. 34 3.7.2 Huvudtyper av metadata Det finns följande huvudtyper av metadata: Deskriptiva, administrativa och strukturella metadata. 35 De deskriptiva metadata används för att beskriva och söka digitala dokument. Bl.a. finns det generella metadatascheman, d.v.s. en uppsättning metadataelement som används för ett specifikt ändamål. Dublin Core anger ett minimum krav av 15 metadataelement för att beskriva ett dokument. 36 Administrativa metadata är de metadata som administrerar dokumentet och dokumenterar informationen om dess tillkomst och åtkomst. Det kan innefatta tekniska metadata, källmetadata, metadata för digital proveniens och åtkomstmetadata. 37 Strukturella metadata beskriver bl.a. det logiska och fysiska förhållandet mellan delarna av ett sammansatt dokument. 38 3.7.3 Metadatasättning 30 Gäfvert, Thomas, sid. 2, 31 Digitalisering av bildarkiv kapitel 5, 32 Gäfvert, Thomas, sid 5, 33 Bodin, Sven, sid. 61, 34 Bodin, Sven, sid. 61, 35 Bodin, Sven, sid. 61, 36 Bodin, Sven, sid. 61, Doublin Core, http://dublincore.org/documents/usageguide/elements.shtml, 2013-06-17, Digitalisering av bildarkiv, kap. 7, ISO 15836, http://www.iso.org/iso/catalogue_detail.htm?csnumber=52142, 2013-06-17, 37 Bodin, Sven, sid. 61, 38 Bodin, Sven, sid. 61,
Page 1 and 2: 1 (17) E-Lin projektet 2013-10-28 D
Page 3 and 4: 3 Dokumenthistorik Datum Av Komment
Page 5 and 6: 5 3.2 Vilket material ska digitalis
Page 7: 7 3.4.2 Kvalitetssäkra och kontrol
Page 11 and 12: 11 Beroende på vad man ska använd
Page 13 and 14: 13 6. Källor Arkestolaitos, http:/
Page 15 and 16: 15 Bilaga 1. 1. Kommunstyrelsen a)

Digitalisering - Delrapport (PDF, 603 kB) - Linköpings kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?