Kvalitetsredovisning 2010/2011 - Östersunds kommun

Särskolan/Körfältsskolan
Grundsärskolan, träningsskolan och verksamheten för elever med autism,
Stabsgränd
Margareta Ögren
2011-07-27
REVIDERAD 100701

Förordningar om kvalitetsredovisning
SFS (Svensk författningssamling) 2005:609
Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15
1 § Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt
bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig
kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven
skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
2 § Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och
fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas
nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten
och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som
upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en.
3§ Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella
målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen
respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse
4 § Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under
medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och
elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.
2

1. Kort beskrivning av den egna verksamheten
Körfältsskolan/särskolan har under läsåret 2010/2011 haft 43 elever inskrivna.
Inom särskolan finns 3 verksamheter, grundsärskolan, träningsskolan och träningsskolans
verksamhet med inriktning mot elever med autism och utvecklingsstörning, Stabsgränd.
Ekonomi
Inför läsåret 2010/2011 infördes, för särskolorna i Östersunds kommun, ett nytt
resursfördelningssystem.
Körfältsskolans särskola hade redan i utgångsläget svårigheter att få till en budget som
balanserade de tilldelade resurserna. Den personalneddragning som var nödvändig att
genomföras kunde inte verkställas. Tvärtom så fick skolan anställa mer personal då extra
behov uppstod under höstterminen 2010, något som var omöjligt att förutse. Dessutom har det
statsbidrag från Migrationsverket som budgeterats blivit avsevärt mycket lägre än beräknat.
Lokaler
Grundsärskolan och träningsskolan finns i skolbyggnaden på Körfältsskolan. Under läsåret
har stora delar av Körfältsskolan byggts om och restaurerats.
Skolan fick ett nytt mottagningskök och matsalen planerades om. Allt detta har lett till en
”ansiktslyftning” för hela Körfältsskolan.
Både grundsärskolan, det Röda spåret, och träningsskolan, det Gula spåret, har rymliga
lokaler för undervisning. Men elevernas toaletter på Gula spåret är inte handikappanpassade
och väldigt trånga. Särskolan söker investeringspengar för att kunna få detta åtgärdat.
Verksamheten med elever med autism finns i en separat byggnad på Stabsgränd 3. Köket har
under läsåret byggts om för att fungera som ett godkänt mottagningskök. F.n. är personalen
utan möjligheter att värma sin medhavda lunch och koka sitt kaffe Även för detta ändamål
söker skolan investeringspengar.
Särskolan nyttjar till stor del slöjdsalar, idrottshall, musiksal och hemkunskapsrum.
Körfältsskolans och Stabsgränds utemiljö är i behov av viss upprustning med staket och
lekutrustningen som behöver kompletteras och bytas ut för att anpassas till särskolans elever,
elever med funktionsnedsättningar.
Personal (kompetens, omsättning, kön, ålder)
Särskolan har en stabil personalgrupp med rätt utbildning/kompetens för uppdragen som
lärare/specialpedagog, lärare i idrott, slöjd, musik, hemkunskap, specialpedagoger i tal,
kommunikation och data, fritidspedagog, förskollärare och elevassistent.
Personal Kvinnor Män Ålder
Specialpedagoger 10 1 41 – 65 år
Lärare 5 2 38 – 63 år
Fritidspedagoger 4 38 – 57 år
Förskollärare 1 1 43 – 58 år
Elevassistenter 8 6 41 – 63 år
Antal elever Antal personer Antal tjänster
43 38 21.52
3

Organisation av elevgrupperna:
Röda spåret: Grundsärskolan fördelade på 2 klasser med sammanlagt 20 elever
Gula spåret: Träningsskolan fördelade på 3 klasser med sammanlagt 11 elever
Stabsgränd: Autistgruppen fördelade på 3 klasser med 12 elever
Antal personal i helårstjänst fördelat på:
Personal Antal personer Antal tjänster
Pedagoger 24 14.52
Elevassistenter 14 7.00
2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet
En arbetsplan upprättades för särskolans skolverksamheter i början av höstterminen 2010,
utifrån föregående års kvalitetsredovisnings analyser och åtgärder för utveckling.
Varje arbetslag sätter upp sina specifika mål och utvecklar planen utifrån sina verksamheter
med grundsärskola, träningsskola och verksamheten med elever med autism.
Ett kontinuerligt utvecklingsarbete sker i varje arbetslag med planering, utvärdering och
reflektion under hela läsåret med fokus på verksamheten och dess innehåll.
Personalen dokumenterar det pedagogiska och sociala arbetet kring varje enskild elev. De
utvärderar och följer regelbundet upp de uppsatta målen för varje elevgrupp och varje enskild
elev i arbetet med IUP och skriftliga omdömen.
Lärar- och specialpedagoggruppen träffas, tillsammans med rektor, 1ggn/månaden i en
kategoriträff där de bl.a. tar upp pedagogiska frågor och kvalitetsfrågor.
Tid avsätts för att arbetslagen skall kunna arbeta med reflektion, utvärdering och
kvalitetsredovisning.
3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som
preciserats i verksamhetens arbetsplan.
• Utveckling/förändring av arbetet med ”Elevens val”
En förändring där ”Elevens val” från att arbetet legat koncentrerat på några dagar/termin till
att arbetet kontinuerligt legat på schemat under hela läsåret.
Personal och elever har varit indelade i 4 tvärgrupper. Upplägget och innehållet har varit
utvecklande för arbetet med ”elevens val” för både eleverna och personalen men det har varit
svårt att hitta gemensam planeringstid för personalgrupperna, vilket inte har varit
tillfredsställande. Men trots det är alla överens om att arbetssättet och metoden varit
utvecklande för skolverksamheten.
• Kulturpengar från ”Skapande skola” resulterade i ett ökat samarbete inom särskolans
personal och elevgrupper.
Ett samarbetsprojekt för hela särskolan i ämnet musik med dans och rörelse som blev mycket
lyckat och utvecklande för särskolan där elevinflytande gjort sig gällande genom att eleverna
delats in i grupper utifrån utvecklingsnivåer och mognad.
Ett arbetslag, Stabsgränd, hade dessutom sökt kulturpengars beviljats i ämnet bild .
4

Också ett givande och för eleverna ett utvecklade projekt där olika metoder och tekniker
provats på under hela läsåret.
Särskolan söker, i slutet av vårterminen 2011 nya kulturpengar från ”Egen kapande
verksamhet” i ämnena bild och film och konst. Ansökningarna har beviljats.
• Föräldraråd för särskolan 2010/2011.
Särskolan bildade ett eget föräldraråd hösten 2010. Rådet har träffats 5 gånger under läsåret.
• TAKK – tecken till tal har under läsåret genomförts med en grupp pedagoger under ledning
av personal från Elevhälsan. Även en nybörjargrupp startades upp av en av särskolans
specialpedagog.
• Fortbildning/kompetensutveckling till alla yrkesgrupper.
4. Utvecklingsområden 2010/2011
• Utveckling/förändring av arbetet med ”Elevens val”
Särskolans personal kom överrens om att förändra arbetssätt och metod gällande ”Elevens
val”. Från att ha genomfört arbetet 4-5 heldagar/termin till att sprida ut timmarna över hela
läsåret med 1.25-2.0 timmar varannan vecka. Det är viktigt att tid avsätts för planering, vilket
inte fungerat fullt ut då det helt enkelt har varit svårt att hitta den tiden, svårt att prioritera om
för alla samtidigt.
Personalen och eleverna har varit indelad i 4 tvärgrupper och det är
lärarna/specialpedagogerna som har det pedagogiska ansvaret för upplägg /planering. Under
genomförandet av aktiviteterna har de övriga personalgrupperna deltagit Vid en första
utvärdering är majoriteten personal mycket nöjd med förändringen och samarbetet mellan
personal och elever ha ökat.
• Kulturpengar från ”Skapande skola”
Särskolan på Körfältsskolan sökte pengar till 2 olika projekt från kulturrådets ”Skapande
skola” och beviljades pengar till ändamålet.
1. Musikprojekt för hela särskolan. Ett mycket lyckat projekt med musik och dans som
resulterade i ett relies-party på Tingshuset med skivsläpp den 14 april 2011.
2. Bildprojekt för och med eleverna med autism på Stabsgränd. Också ett lyckat projekt där
eleverna upplevt och provat på att vara konstnärer i arbetet med olika metoder och material.
En vernissage ägde rum i lokalerna på Stabsgränd den 20 maj 2011.
• Revidering av arbetsplanen för ”Natur och Rörelse”
Arbetsplanen har reviderats av personalrepresentanter från samtliga spår på grund- och
särskolan. Förslaget lades ut på remiss och antogs i april 2011. Planen kommer att användas i
sin nya utformning från höstterminen 2011.
• Aktivitetsgrupp för planerande av frilufts-/aktivitetsdagar
En personalgrupp med representanter från både grund- och särskolan tillsattes för att planera
gemensamma frilufts- och aktivitetsdagar. Gruppen har i sin tur kunnat delegera
ansvarsuppgifter till arbetslag och enskilda personer. Arbetsmetoden har lett till ett ökat
samarbete mellan personal och elever. Svårigheten har varit att hitta en gemensam
planeringstid för gruppen. Nästa läsår ska den tiden ligga i skolan agenda.
5

• Föräldraråd för särskolan 2010/2011.
Särskolan hade svårigheter att få med föräldrarepresentanter i Körfältsskolans gemensamma
föräldraråd. Då beslöt rektorn att bilda ett ”eget” föräldraråd för särskolan och det föll väl ut
och flera föräldrar anmälde sitt intresse att delta.
Målet nästa år är att få med några nya som representerar träningsskolan.
• Implementeringsarbetet med ”Skola 2011” hade ett avstamp den 13 april 2011 då Skolverket
genomförde en informationsdag för särskolans lärare i Östersund. Därefter har vi på skolan
haft en arbetskväll kring den nya skollagen och läroplanerna kapitel I och II.
Arbetet med de nya kursplanerna för grundsärskolan och ämnesområdena för inriktning
träningsskolan sker under planeringsdagarna v.24 och 34.
Vid ett föräldramöte, för alla klasser på särskolan, under höstterminen 2011 kommer rektor att
ge information om vilka förändringar som träder i kraft den 1 juli 2011 enligt den nya
skollagen och läroplanen.
5. Områden i särskolans läroplan (Lpo 94)
Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete.
De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och
innehåll. Särskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i
särskolans läroplan (Lpo 94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående
rubriker.
Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i
skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om
kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de
nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten
förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under
lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen.
Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och
kommunala uppdraget.
Inriktnings
mål
(KF)
Särskolans
läroplan
(Lpo 94)
Särskolans mål
Kvalitets
krav
(BoUN)
Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala
uppdraget och särskolans mål.
6

GRUNDSÄRSKOLAN/RÖDA SPÅRET
klasserna 1-4 och 5-6
5.1 Normer och värden
Särskolans mål:
Under läsåret bedriva ett målinriktat arbete för att öka elevernas självbild och tilltro till
sina förmågor och begränsningar pga. av sina olika handikapp.
Insatser för att nå målet:
Undervisningen ska vara åskådlig för att eleverna ska förstå omvärlden.
Grundsärskolans elever ska få en god uppfattning om samhällets värderingar och låta dem
komma till uttryck i praktiskt arbete.
Eleverna ska känna gemenskap, respektera andra och kunna visa hänsyn.
Läggas stor vikt vid introduktionen av nya elever till det nya läsåret, för att de ska bli
trygga och komma in i gemenskapen.
Gå igenom och följa skolans ordningsregler.
Utveckla samarbetet mellan klasserna på grundsärskolan t.ex. i tvärgrupper.
Fortsatt samarbete med grundskolan.
Resultat:
Delvis uppnått: eleverna i 5-6 har haft svårt att förstå ordningsreglerna och rätta sig efter
dem.
Den yngre gruppen har fungerat bra när det gäller att följa ordningsregler och det har varit
en mycket bra stämning i klassen.
Samarbetet med grundsärskolan har detta läsår bestått i ett musikprojekt som utmynnat i
en cd-skiva.
Samarbetet med grundskolan har detta läsår bestått av ett projekt ”Viking för en dag”. Vi
har även haft två gemensamma aktivitetsdagar.
Analys – lärdomar:
I den äldre elevgruppen har inte målet för normer och värden helt uppnåtts. Det har berott
på att några av eleverna har så komplicerade diagnoser att de har haft svårt att förstå och
rätta sig efter de ordningsregler som har varit uppställda.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Vid första föräldramötet på hösten så får vi diskutera med föräldrarna vilka ordningsregler
som är relevanta.
Ett fortsatt samarbete med grundskolan.
5.2 Kunskaper
Särskolans mål:
Eleverna ska under läsåret tillägna sig nya kunskaper och lära sig att värna om en bra
arbetsmiljö, både teoretiskt och praktiskt efter sina förutsättningar.
7

Insatser för att nå målet:
Vi har följt läroplanen och grundsärskolans kursplaner i alla ämnen
Fysiska aktiviteter har ingått som ett naturligt inslag varje dag.
Skolan har aktivt gett eleverna möjligheter att prova på aktiviteter, i grupp och
individuellt, som har berikat elevernas tillvaro utanför skolan.
Vi har arbetat med källsortering och elförbrukning. Vi har lånat åskådligt material från
Reningsverket som vi sedan använde praktiskt. Vi har också besökt Rådhuset under
ledning av Tomas Frank som redogjorde för kommunens styre.
Vi tänker alltid ” gå först - åka sen” som är motto vid varje förflyttning utomhus.
Resultat:
Vi har arbetat efter och följt målen i läroplanen och grundsärskolans kursplaner och
uppnått goda resultat.
Ökade kunskaper i läs och skriv hos alla elever. Så har även skett i engelska.
I matematik har det varit vissa svårigheter då det gäller klockan och pengars värde, där
finns det fortfarande elever som inte behärskar det fullt ut.
NTA-lådan om fjärilar har inspirerat eleverna till att arbeta ämnesövergripande i t.ex.
svenska, naturkunskap, bild och matte.
Analys – lärdomar:
Noggrann planering har lett till framgångar och till viss del uppnådda mål.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Läsa in de nya kursplanerna i de olika ämnesområdena för att få en tydlig uppfattning om
vad eleverna ska kunna när de lämnar årskurs sex.
5.3 Elevernas ansvar och inflytande
Särskolans mål:
Under läsåret ska varje elev få möjligheter och förutsättningar till inflytande över sitt eget
lärande utifrån sin egen utvecklingsnivå och förmåga att kommunicera.
Insatser för att nå målet:
Klassråd varje vecka i den äldre gruppen där eleverna turas om att ha olika funktioner
under mötet. Klassvärdar i båda grupperna och klassrepresentanter i Körfältsskolans
gemensamma elevråd/matråd och miljöråd.
Eleverna har till viss del varit delaktiga i sina planeringar av de egna arbetsschemana.
Färdighetsträning i att klara sin egen vardag.
Resultat:
Vi har följt rutinerna när det gäller klassråd och haft representanter i elevråd/matråd, och
tycker att det har fungerat mycket bra. Eleverna har skött sina åtaganden mycket bra.
I en enkätundersökning har eleverna till stor del tyckt att de har haft inflytande över sin
undervisning, medan några inte var riktigt nöjda.
Analys – lärdomar:
Några av eleverna tyckte inte att de visste vilka individuella mål som de arbetade mot.
8

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Tydliggöra för eleverna deras individuella mål i de olika ämnena för att de sedan ska
kunna vara med och påverka sina egna arbetsscheman för att nå sina mål.
Elevenkät för Körfältsskolan/särskolan 2011
Grundsärskolan åk 1-6
Vi vill ta reda på hur Du trivs och har det på skolan.
Svara på frågorna hur Du själv tycker och känner.
Kom ihåg att det finns inga svar som är rätt eller fel.
Du är anonym då du svarar, du behöver alltså inte skriva vad du heter.
Resultatet kommer vi sedan att använda i skolans kvalitetsredovisning och det blir
också till hjälp för oss som arbetar i skolan att se vad vi ska förbättra.
Jag som svarar är en flicka (7) Jag som svarar är en pojke (13 )
Svara med ett X i JA eller NEJ rutan
Fråga JA NEJ
Jag känner mig trygg i
skolan/fritids 19 1
Jag har kamrater i
skolan/fritids 20
Jag tycker att vuxna
lyssnar och bryr sig om
mig på skolan/fritids
Varje termin har jag
utvecklingssamtal
med personalen och
mina föräldrar
Jag vet vad jag ska lära
mig, vilka mål jag har
den närmaste terminen
Jag tycker att jag får vara
med och bestämma
tillräckligt i skolan
18 2
20
16 4
17 3
9

5.4 Skola och hem
Särskolans mål:
Alltid eftersträva ett gott samarbete mellan hem och skola.
Föräldrarna ska alltid känna sig välkomna och vara införstådda om vårt arbete.
Insatser för att nå målet:
Inbjudan till föräldramötet på hösten där vi delgav kunskap om skolans mål, information om
kursplaner och hur vi arbetar.
Personalen ansvarade för att föräldrarna var med och utformar sitt barns individuella
utvecklingsplan.
Föräldrarna planerade och ansvarade för aktiviteter med eleverna på fritiden.
Varje vecka får föräldrarna veckobrev. Vi har också en kontaktbok som vandrar mellan
skolan och hemmet varje dag.
Resultat:
Vi har haft föräldramöten och utvecklingssamtal, varje termin. Vi har också inbjudit till,
föräldrafika och grillkväll tillsammans med fritids. Vi har haft ” Skivsläpp” på Tingshuset dit
föräldrarna varit inbjudna.
Föräldrarna i den äldre gruppen inbjöd till en klassfest på höstterminen.
Kontakten mellan skola och hem har varit tillfredsställande enligt föräldrarna.
Analys – lärdomar:
Enligt enkät rörande Nulägesundersökning ( se nedan) så var föräldrarna mycket nöjda
beträffande delaktighet i sina barns skolgång och likaså med kontakten skola – hem.
Vår planering och vårt genomförande gällande föräldrasamverkan har fungerat bra och har
varit en bidragande orsak till att resultatet i enkäten varit positiv.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Vi har sökt pengar och fått beviljat medel så att vi kan jobba med ett filmprojekt där föräldrar
på något sätt kommer att bli delaktiga.
Vi kommer att försöka inspirera föräldrar att besöka oss i skolan. Det är viktigt att föräldrar
känner sig välkomna och delaktiga i det vardagliga skolarbetet.
10

Körfältsskolan/särskolan
2011-05-24
Nulägesundersökning
Körfältsskolan/särskolan
Att skolan/skolbarnsomsorgen är viktig, tycker vi alla.
Däremot vet vi inte alltid vad som är bra skola/skolbarnsomsorg, vad anser Ni som
vårdnadshavare?
Som ett led i att vi skall kunna utröna detta samt utveckla och förbättra Körfältsskolan vill vi
att Ni föräldrar besvarar denna enkät.
Det är ett viktigt redskap för oss att finna de arbetsformer som Ni som vårdnadshavare är
nöjda med och som stämmer överens med Läroplanen.
Enkäten lämnas åter till skolan, klasslärarna, senast den 7/6 2011.
Vår ambition är självklart att ta tag i bitar som vi kan förbättra så att alla blir så nöjda som
möjligt på vår skola.
Det är mycket viktigt att Ni tar er tid och besvarar dessa frågor och bidrar med Era synpunkter
för vår kvalitetsutveckling.
Tack för din medverkan!
Med vänliga hälsningar Margareta Ögren
Antal utskickade enkäter: 43 Antal inlämnade svar: 25 58,1%
Ringa in den siffra du tycker överensstämmer med din uppfattning
1. Känner du Dig delaktig i ditt barns utveckling/inlärning?
Inte alls
Mycket delaktig
1 2 3 4 5
3 13 9
Kommentar
Vi får alltid rapporter om framsteg, bra dialog.
Kanske man skulle haft 2 utvecklingssamtal/termin. Speciellt när man går i särskolan för att
se om man som förälder kan vara till hjälp för ens barns lärande.
Beror på hur man som förälder vill och kan engagera sig. Utvecklingssamtalen är bra.
2. Hur upplever Du att kontakten mellan dig som vårdnadshavare och ditt barns personal
fungerar?
Inte alls
Mycket bra
1 2 3 4 5
1 2 8 14
Kommentar
Mycket bra. Personalen är professionella – mycket kompetenta.
Otroligt bra personal, så tacksam!
Eftersom vi inte lämnar barnet själva så uteblir den spontana kontakten, när sen inte
kontaktboken fylls i så vet man inget om skoldagen då barnet ej har något tal.
Bra med kontaktböckerna! Man missar den naturliga kontakten med skolan då barnet åket taxi
istället för att man hämtar, det är lite synd.
11

3. Vad vet du om skolans föräldraråd?
Inget alls
Mycket
1 2 3 4 5
5 5 9 4 2
Kommentar
Jag är inte så intresserad.
Brukar informeras om föräldrarådet i början av skolåret samt får protokollsutdrag från
mötena.
Har tyvärr inte varit engagerad.
4 a. Känner Du Dig trygg när ditt barn är i skolan?
Inte alls
Helt trygg
1 2 3 4 5
1 4 20
Kommentar
4 b. Känner Du Dig trygg när ditt barn på fritidshemmet?
Inte alls
Helt trygg
1 2 3 4 5
1 4 17
Kommentar
Mitt barn går ej på fritids.
5. Är Du nöjd med utvecklingssamtalen?
Inte alls
Mycket nöjd
1 2 3 4 5
Kommentar
3 1 21
6 a. Upplever Du som vårdnadshavare dig välkommen att vara med i skolan i den omfattning
Du själv vill?
Inte alls
Helt uppfyllt
1 2 3 4 5
1 10 15
12

Kommentar
Vi är alltid välkomna.
Vet att jag är välkommen att vara med men det har ej blivit av så mycket, tyvärr.
Personalen har sällan tid att få en att känna sig välkommen när man kommer. Men får säkert
vara där om man vill.
Jag uppfattar att man får besöka när man vill samtidigt inget krav på att man måste besöka.
6 b. Upplever Du som vårdnadshavare dig välkommen att vara med i fritidshemmet i den
omfattning Du själv vill?
Inte alls
Helt uppfyllt
1 2 3 4 5
1 1 6 14
Kommentar
Vi är alltid välkomna.
Mitt barn går ej på fritids.
Är väldigt nöjd med både skolan och personalen.
Man får en känsla av att ens närvaro mest stör arbetet.
Personalen har sällan tid att få en att känna sig välkommen när man kommer. Men får säkert
vara där om man vill.
Jag uppfattar att man får besöka när man vill samtidigt inget krav på att man måste besöka.
Övrigt:
Vi är glada över att vår son får gå i denna skola. Tydliga pedagogiska mål, engagemang från
personalen.
Personalen är helt otroliga, underbara. Var rädd om dom. Hela styrkan gör underverk med
våra små ”hjärtan” och för oss kan det inte bli bättre TACK!!
Vi är mycket nöjda med vår sons skolgång!
Är mycket nöjd att mitt barn går i den skola han går i och alla framsteg han gjort.
Jag har bara positiva upplevelser.
5.5 Övergång och samverkan
Särskolans mål:
Personalen ska i god tid varje läsår förbereda en långsiktig och väl planerad övergång för att
eleverna ska vara förberedda inför skolstart på den nya skolan. Detta gäller såväl mottagandet
som överlämnandet av nya elever.
Insatser för att nå målet:
För yngre och nyinflyttade elever arbeta efter planen ”Mottagande av elever till
särskolan/Körfältsskolan”.
För elever som lämnar grundsärskolan efter årskurs 6 ska vi ha planeringsträff med
Lugnviksskolans personal för överlämnande.
13

Resultat:
Uppnått: Planeringen och mottagandet av nya elever har fungerat bra enligt ”Planen för
mottagande för elever”.
Planeringen av överskolning mot Lugnviksskolan har inte fungerat enligt planen.
Analys – lärdomar:
Planer är till för att följas, annars blir de lätt en hyllvärmare!
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Aktualisera överlämnandeplanen så att den fungerar i praktiken!
5.6 Skolan och omvärlden
Särskolans mål:
Arbeta för att följa Körfältsskolans plan för ”Natur och rörelse”.
Eleverna i grundsärskolan ska under hela läsåret ges möjlighet att bekanta sig med
närsamhället, göra studiebesök och uppleva det som gagnar deras vardag och framtid.
Insatser för att nå målet:
Elever som har förutsättningar ska få träna sig i att själva kunna använda sig av
samhällsservice
Studiebesök i närsamhället ex. Rådhuset, Dawes dansstudio och Rockskolan på Folkets Hus
/OSD.
Lektioner i närmiljön/uteskola.
Lilla Löpsedeln varje vecka.
Självständighetsträning.
Resultat:
Svårt att mäta måluppfyllelsen, eftersom våra elever aldrig är själva.
Analys – lärdomar:
Skolans profil ”Natur och rörelse” Har haft betydelse för elevernas kännedom om närområdet
och vikten av att klä sig efter rådande väder.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Förbereda eleven som ej klarar målen för en annan skolform.
5.7 Bedömning och betyg
Särskolans mål:
Vid höstterminens start upprättas en individuell IUP som bygger på särskolans kursplaner,
detta gör vi tillsammans med elev och vårdnadshavare.
Insatser för att nå målet:
Bryta ner målen till delmål som blir tydliga och förståeliga för eleven.
Skriftliga omdömen före varje utvecklingssamtal.
14

I enskilda fall samarbete med hörselvården, elevhälsan, barnhabiliteringen, BuP och
hjälpmedelcentralen.
Resultat:
Målen är uppnådda i detta avseende.
Analys – lärdomar:
Viktigt att diskutera måluppfyllelse.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Skapa mötesplatser för diskussioner i arbetslagen om mål och måluppfyllelse, ett ständigt
förbättrings- och utvecklingsområde.
Redovisning av:
Bedömning av måluppfyllelse i grundsärskolan, samtliga ämnesområden åk 5
Ämnesområde
Totalt antal
elever
Nått målen i åk 5 Ej nått målen i
åk 5
Bild 4 4 0
Hem- och
konsumentkunskap
4 4 0
Idrott och hälsa 4 4 0
Musik 4 4 0
Slöjd 4 4 0
Svenska 4 4 0
Engelska 4 3 1
Matematik 4 3 1
Naturorienterade
ämnen
Samhällsorienterade
ämnen
4 3 1
4 3 1
Vilka ämnesområden har eleverna klarat bra respektive mindre bra:
Se ovan.
Analys och lärdomar:
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Anpassa undervisningen efter den nya skollagen
15

6. Hälsa och livsstil
Särskolans mål:
Varje dag ska innehålla minst en fysisk aktivitet.
Insatser för att nå målet:
Planen för ”Natur och rörelse” är ledstjärna i detta arbete.
Ta tillvara de olika årstidernas möjligheter.
Körfältsskolans Miljöpolicy ska följas likaså Körfältsskolans Allergipolicy.
Viktigt med pedagogiska måltider.
Insatser för att nå målet:
Rastverksamhet med vuxna varje dag. Simträning varannan fredag.
Promenad till och från badet. Utedag varannan fredag med olika fysiska aktiviteter.
Röris. Följer ordningsregler vad gäller allergi. Pedagogiska måltider varje dag, en vuxen per
bord.
Resultat:
Vi har nått målen.
Analys – Lärdomar:
Friska barn. Eleverna har blivit rörligare. Större vattenvana.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Viktigt att vi behåller insatserna inför nästa år eftersom vi har sett positiva verkningar av
detta.
TRÄNINGSSKOLAN/GULA SPÅRET
klasserna 1-5, 2-4 och 2-8
5.1 Normer och värden
Särskolans mål:.
Eleverna på Gula spåret ska kunna känna gemenskap och visa hänsyn i de olika
tvärgrupperna.
Insatser för att nå målet:
Alla elever på Gula spåret har tränat att vara i tvärgrupper under olika aktiviteter inom
musik, lek/idrott och estetisk verksamhet. Dagligt samarbete inom ämnesområdena
verklighetsuppfattning och kommunikation med elever på Rödhaken i den s.k.
Novagruppen. Under aktivitetsdagar har våra elever ingått i olika faddergrupper med
elever från övriga skolan.
Resultat:
Delvis uppnått:
16

En del av eleverna tar spontant kontakt med varandra på ett bra sätt (inte knuffkontakt
som kunde förekomma tidigare).
Eleverna stimulerar varandra på ett bra sätt vilket bidrar till en positiv utveckling.
All personal lär känna alla elever.
Analys – lärdomar:
En förutsättning för ett bra resultat är bra och genomtänkt planering och rätt sammansatta
grupper.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Större elevgrupp med mer differentierade behov kommer att innebära en mer genomtänkt
pedagogisk strategi.
5.2 Kunskaper
Särskolans mål:
Varje elev ska få/ges möjlighet att utvecklas i sin egen takt och utifrån sin förmåga.
Insatser för att nå målet:
Vi har arbetat utifrån målen i läroplanerna, träningsskolans kursplaner och de upprättade
individuella utvecklingsplanerna IUP. Stor hänsyn har tagits till varje elevs förmågor och
förutsättningar både fysiskt, socialt och kunskapsmässigt. Stor vikt har lagts vid att varje
enskild elev ska ha möjlighet att kommunicera med stöd av alternativa
kommunikationsmetoder.
Resultat:
Delvis uppnått:
De flesta eleverna har uppnått sina individuella mål. Vad gäller kommunikation kan de
flesta nu göra sig förstådda med hjälp av olika individuella kommunikationsmetoder.
Analys – lärdomar:
Vårt målmedvetna och aktiva arbete med IUP har gett bra resultat och det har visat sig att
målen varit relevanta utifrån varje elevs förmåga.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Inför hösten med många nya elever med olika förutsättningar och förmågor är
det viktigt att vi avsätter gott om tid till planering och IUP arbete.
5.3 Elevernas ansvar och inflytande
Särskolans mål:
Eleverna ska få/ges möjlighet att påverka sin situation i skolans verksamhet.
Insatser för att nå målet:
Vi har arbetat mot att eleverna ska bli självständiga, vi har lagt stor vikt vid att eleverna
ska klara av- och påklädning, toabesök och matsituationen utifrån sina förutsättningar.
Stor vikt har också lagts vid att eleverna ska kunna gör sig förstådda genom olika
17

kommunikationssätt. De elever som haft förutsättningar har själva fått gå t ex till musiken,
talträning osv.
Resultat:
Uppnått: Alla elever har fått möjlighet att påverka sin situation i vardagen.
Delvis uppnått: Tre av elva elever klarar av- och påklädning, ytterligare tre klarar
avklädning.
Tre av elva är i dagsläget självständiga på toa. Övriga är fortfarande blöjbarn.
Fyra elever sondmatas och övriga äter självständigt. De elever som har haft möjlighet har
visat god rumsuppfattning.
En elevgrupp har jobbat med entreprenörskap och bakat till personalens onsdagsfika.
Pengarna från den försäljningen går tillbaka till skolans storfritids där eleverna har
inflytande över vad pengarna ska användas till.
Analys – lärdomar:
Viktigt att varje elev får den tid den behöver i varje situation. Många praktiska moment
ska fungera för att få dagen att gå ihop.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Med ny elevgrupp kommer vi att kunna ha representanter i elevrådet och miljörådet.
5.4 Skola och hem
Särskolans mål:
Ett gott samarbete skola/hem
Insatser för att nå målet:
Varje förälder har erbjudits två utvecklingssamtal under läsåret och därigenom varit
delaktiga i upprättandet av IUP:n och där också tagit del av skriftliga omdömena.
Samarbete med hemmen sker också via kontaktböcker, telefonsamtal, informationsbrev
och föräldrafika.
Resultat:
Uppnått: Positiv respons från föräldrarna som uttryckt stort förtroende för sina barns
skolgång.
Analys – lärdomar:
Vid utvecklingssamtalen är det viktigt att vi tydliggör vad som är skolans resp
föräldrarnas/vårdnadshavarnas ansvarsområden.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Försöka få någon förälder aktiv i särskolans föräldraråd.
Se enkäten ”Nulägesbeskrivning” ovan
18

5.5 Övergång och samverkan
Särskolans mål:
En trygg övergång och ett bra mottagande i den nya klassen.
Insatser för att nå målet:
Vi har följt övergångsplanerna när det gäller den elev som lämnat gula spåret.
Vid mottagande av nya elever inför ht -11 har vi gjort besök vid resp förskola.
Eleverna har gjort tre besök här hos oss under vt-11 antingen tillsammans med förälder
eller förskolepersonal varav vi vid sista besöket samlande hela nya klassen.
Resultat:
Uppnått:
Vi har följt planerna och tycker att övergång och mottagande hittills har gått bra
Analys – lärdomar:
Ett optimalt resultat kräver ett bra samarbete mellan överlämnande och mottagande skola.
De kontinuerliga träffarna med Mimergården är en bra grund för att överflyttningarna dit
ska fungera bra
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Eftersom det fungerar bra fortsätter vi som tidigare. Vid behov revidera planerna.
5.6 Skolan och omvärlden
Särskolans mål:
Ett mer målinriktat arbete i närmiljön utifrån Körfältsskolans plan för natur och rörelse
Insatser för att nå målet:
Dagliga promenader i närområdet där eleven dels får mototrisk/fysisk träning dels en
naturupplevelse
En fm/vecka har vi haft bad på Storsjöbadet resp habiliteringsbadet.
Vi har deltagit i aktivitetsdagar och friluftsdagar tillsammans med övriga skolan.
Några av våra elever har också deltagit i fjällresan under våren och några vid
sagoäventyret i Spikbodarna.
Resultat: Uppnått.
Analys – lärdomar: Vissa elever behöver lång förberedelse och mer stöttning när det
befinner sig utanför skolan. Viktigt att ta med detta i planeringen.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Satsa på fler studiebesök utanför skolan t ex polis, bibliotek, brandkåren.
19

5.7 Bedömning och betyg
Särskolans mål:
Att arbetet med den nya IUP/Skriftliga omdömen ska fungera på ett bra sätt.
Insatser för att nå målet:
Tillsammans med föräldrar och de elever som kunna delta har vi reviderat och upprättat
IUP och delgivit dem de skriftliga omdömena.
Resultat:
Uppnått
Analys – lärdomar:
Relevanta mål underlättar vid uppföljning och utvärdering och ger en bättre och tydligare
helhetssyn på eleven. IUP är ett arbetsmaterial under hela läsåret.
Individuella lösningar och stor flexibilitet krävs då en stor del av vår elevgrupp är svår att
hitta i skolverkets olika styrdokument.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
I och med många nya elever måste arbetsgången läsåret 11/12 ändras för dem när det
gäller IUP och skriftliga omdömen. För övrigt fortsätter vi som förut.
6. Hälsa och livsstil
Särskolans mål:
Genom daglig fysisk aktivitet bibehålla och utveckla elevernas motoriska färdigheter
Insatser för att nå målet:
Eleverna har under skolveckan dagligen haft möjlighet till motorisk aktivitet t ex
gymnastik, bad, lek-rörelse, utevistelse, promenader, ind. motorikprogram
Resultat:
Uppnått. Alla kräver dock fortsatt daglig motorisk aktivitet.
Analys – Lärdomar:
Genom att skapa och erbjuda möjligheter för fysiska och motoriska aktiviteter som
passar alla elever utifrån deras funktionsnedsättning öka lusten och glädjen att röra sig
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Ett naturligt inslag i vår verksamhet för eleverna på gula spåret kommer alltid att vara
motoriska aktiviteter utifrån elevernas förmåga
20

VERKSAMHETEN FÖR ELEVER MED AUTISM
OCH UTVECKLINGSSTÖRNING/STABSGRÄND
5.1. Normer och värden
Särskolans mål:
Under ht 2010 kommer vi att arbeta med att skapa ändamålsenliga lokaler och öka
tillgängligheten, detta främst för elever på tidig utvecklingsnivå. Detta för att stärka dessa
elevers egen identitet.
Målkriterier
5 av 7 elever tar eget initiativ att aktivt använda två mtrl i upplevelserummet.
Insatser för att nå målet:
Vi schemalägger elevernas tid för enskild vistelse i upplevelserummet minst en gång per
vecka. Då kommer personal att aktivt iaktta och observera eleven. Personal kommer att
skapa och sätta upp ett observationsschema som fylls i vid varje schemalagt tillfälle.
Resultat:
Målet är uppnått
Analys – lärdomar:
Rummet används utifrån schemat och observationerna fungerar olika med olika elever och
personal. Vi kan se att vissa elever väljer samma saker och det är svårt att tolka om det
betyder att eleven väljer aktivt eller om de har skapat en rutin kring rummet. Vissa elever
har dock visat stora framsteg och väljer olika och där vi tydligt kan se att de väljer utifrån
lust och vilket stimuli de söker.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Vi behåller rummet och dess funktioner och byter ut vissa material med jämna mellanrum.
5.2. Kunskaper
Särskolans mål:
Under läsåret 10/11 kommer vi att specifikt arbeta med att genomföra studiebesök på
viktiga samhällsinstanser såsom brandkår, polis, återvinnings- och sopstation mm. Vi vill
på detta sätt väcka elevernas nyfikenhet och att de får kännedom om vad samhället
erbjuder.
Målkriterier
När läsåret är slut har vi genomfört fyra studiebesök.
3 av 4 elever ska känna till minst tre viktiga samhällsfunktioner.
Insatser för att nå målet:
Två lärare grovplanerar för studiebesöken. Där planeras även de teoretiska lektionerna
tillsammans med personal som ansvarar för miljögruppen. Detta arbete med eleverna sker
vid minst ett tillfälle varje vecka.
21

Resultat:
Målet är uppnått
Analys – lärdomar:
Eleverna har varit nyfikna och det har varit lätt att motivera dem. Extra värdefullt har varit
att varva teori och praktik Eleverna har varit väl förberedda inför varje studiebesök vilket
har gjort kunskapsinhämtningen lättare. Gemensam planering för pedagogerna har varit
avgörande för ett lyckat resultat.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Pga nya kursplaner och förändringar i personalgruppen, kommer vi att jobba under
studiedagarna i juni och augusti med att förankra och utveckla den nya läroplanen.
Därmed också de individuella utvecklingsplanerna som kommer att utgöra grunden för
elevernas kunskapsmål.
5.3. Elevernas ansvar och inflytande
Särskolans mål:
Under läsåret kommer via att arbeta för att öka elevernas inflytande i vardagssituationer.
Detta för att eleverna ska bli mer medvetna om sina möjligheter att påverka sin
livssituation.
Målkriterier
11 av 12 elever kan välja mellan två aktiviteter.
4 av 4 elever har vid fyra tillfällen under lå 10/11 visat/pratat inför gruppen.
Insatser för att nå målet:
Varje vecka ska varje elev utsättas för minst en valsituation med hjälp av bilder till de
elever som behöver. Vi inför ”klassråd” vid ett tillfälle i veckan, där utrymme skapas för
enskild elev att ”framföra” något.
Resultat:
Målet är uppnått
Analys – lärdomar:
Det har varit lätt att låta eleverna välja i olika situationer, t.ex. mat, färg, aktivitet på
rasten. Vissa elever har visat stora framsteg i att bli självständig och göra egna val. Medan
vissa elever är svårare att tolka och därmed blir det en subjektiv bedömning från oss
huruvida eleven har valt eller inte.
Klassråd var inte vägen till målet. Eleverna har inte visat något intresse för klassrådets
funktion. Istället har de lyft önskemål direkt till personal och på så sätt fått inflytande.
Eleverna har framfört/visat/pratat inför gruppen både med saker som de tagit med
hemifrån och kring de studiebesök vi genomfört. Vi nådde målet men inte på det sätt vi
tänkt, där fick vi anpassa upplägget efter eleverna, både på individ- och gruppnivå.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Viktigt att fokusera på eleverna på tidig utvecklingsnivå och där jobba konsekvent vid
återkommande inlärningssituationer. För att på så sätt se och fastställa att eleven gör ett
medvetet val. Förhoppningsvis kommer vi att delta i ett projekt och där få möjlighet att
tillsammans med forskare från Mittuniversitetet utveckla vårt arbete med elevinflytande.
22

5.4. Skola och hem
Särskolans mål:
Under lå10/11 kommer vi att arbeta för att utveckla elevernas kontaktböcker, så det blir ett
levande material och mer ”personliga” loggböcker. Detta skulle sedan kunna fungera som
en ”resumé” över läsåret.
Målkriterier
Alla föräldrar har skrivit ngt som är riktat till oss på Stabsgränd i kontaktboken vid minst
två tillfällen under läsåret.
All personal skall vid minst fyra tillfällen under läsåret ha skrivit i alla elevers böcker.
Insatser för att nå målet:
Vi införskaffar brevkorgar som monteras vid varje elevs klädkrok för att underlätta
dokumentationen. All personal ansvarar för att skriva i böckerna. Vi ska arbeta för att
uppmuntra föräldrarna att skriva genom att ibland skriva direkta uppmaningar eller frågor
och be om berättelser om eleven.
Resultat:
Delvis uppnått.
Analys – lärdomar:
Viktigt har varit att all personal engagerar sig och skriver i alla elevers böcker i större
utsträckning än tidigare år. Att vi inte nådde ända fram beror på att vi inte lyckats med att
få alla föräldrar att skriva till oss. Vi har försökt men insett att vi inte kan påverka
föräldrarnas vilja att skriva. Eleverna har ändå andra i sin omgivning (elevhem,
assistenter) som skriver för sig. Mycket positiv respons från föräldrar för vårt förbättrade
arbete med bilder och text i kontaktböckerna.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Fortsätta med delat ansvar hos all personal att skriva och sätta in bilder. Flera föräldrar har
också uttryckt önskemål om att en liten rad blir skriven varje dag. Rutiner för detta
kommer vi att se över under hösten.
Se enkäten ”Nulägesbeskrivning” ovan
5.5. Övergång och samverkan
Särskolans mål:
Vi kommer att under ht 10 ta kontakt med en skola i annan kommun för utbyte av
kunskaper och erfarenheter. Vi vill på detta sätt hitta samverkansformer med en skola med
liknande elever och arbetssätt.
Målkriterier
Innan jul har vi etablerat en mailkontakt med en specifik skola med liknande verksamhet.
Insatser för att nå målet:
23

Vi kommer att i första hand vända oss till den skola vi fick kontakt med under
särskolekonferensen. Tillsammans med dem strävar vi efter att planera och lägga upp
former för samarbete och erfarenhetsutbyte.
Resultat:
Målet är inte uppnått.
Analys – lärdomar:
Vi har kontaktat och fick till en början respons från skolan i fråga. Vi utbytte en del
material via mail, men sedan uteblev svar och respons från deras håll. Vi vet att de bytt en
del personal och om detta i sin tur har påverkat kontakten med oss är svårt för oss att säga.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Vi kommer det närmaste året att initiera och försöka få till stånd ett samarbete med en
klass inom grundsärskolan inom samma enhet. Detta utifrån specifika elevers behov av
social och kunskapsmässig stimulans.
5.6. Skolan och omvärlden
Särskolans mål:
Under lå 10/11 strävar vi efter att ge eleverna fördjupade kunskaper och erfarenheter inom
musiken. Detta för att eleverna i större utsträckning ska kunna medverka i skapande av
ljud, rytm och musik.
Målkriterier
Alla elever har under året ingått i en musikgrupp med andra elever inom enheten.
Insatser för att nå målet:
Vi kommer att vara med i skolans musikprojekt där alla våra elever i någon form får prova
på att skapa musik.
Resultat:
Målet är uppnått.
Analys – lärdomar:
Alla elever fick utifrån sina förutsättningar utvecklas inom musiken tack vare
nivågrupperingarna i musikprojektet. Eleverna fick möjlighet att prova aktiviteter som vi
under ordinarie verksamhet inte skulle ha haft möjlighet att erbjuda. Samarbetet med
övriga arbetslag har varit en förutsättning för att genomföra projektet.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Vi överväger att söka pengar för att kunna fortsätta att arbeta i projektform.
5.7. Bedömning och betyg
Särskolans mål:
24

Insatser för att nå målet:
Resultat:
Analys – lärdomar:
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Redovisning av:
Bedömning av måluppfyllelse i träningssärskolan, samtliga ämnesområden efter avslutad
skolgång
Ämnesområde
Totalt antal
elever
Estetisk verksamhet 2 2
Kommunikation 2 2
Motorik 2 2
Vardagsaktiviteter 2 2
Verklighetsuppfattning 2 2
Nått målen efter
avslutad
skolgång
Ej nått målen
efter avslutad
skolgång
Vilka ämnesområden har eleverna klarat bra respektive mindre bra
Bra. Estetisk verksamhet, Motorik
Mindre bra: Kommunikation
Analys och lärdomar:
Båda eleverna har ett talat språk, så pass att de klarar sitt dagliga liv. Däremot har de inte
utvecklat sitt sätt att kommunicera med okända.
Båda eleverna har visat stora framsteg i Estetisk verksamhet, främst i bild och slöjd. I bild har
vi jobbat med ett projekt där vi avsatt personal för varje enskild elev med handledning av väl
insatt och kunnig pedagog.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Inför planeringen nästa läsår, ska vi ta med de positiva effekter vi sett med att intensivt jobba i
en till en undervisning i Estetisk verksamhet.
25

6. Hälsa och livsstil
Särskolans mål:
Vi kommer under lå 10/11 att jobba för att ge eleverna fördjupad förståelse av sambandet
mellan mat, hygien och hälsa. Detta för att ge eleverna ökade förutsättningar för att göra
hälsosamma val.
Målkriterier
3 av 3 elever kan uppvisa kunskaper om hur ett nyttigt mellan mål kan se ut.
3 av 3 elever ska innan ht slut på eget initiativ tvätta händerna innan de jobbar
med/hanterar mat.
Insatser för att nå målet:
Skapa en grupp som varje vecka har en timmes avsatt tid för hemkunskap, där två personal
ansvarar för upplägg och genomförande.
Resultat:
Målet är uppnått.
Analys – Lärdomar:
Viktigt har varit att gå till Körfältsskolan och där använda ändamålsenliga lokaler. Det blir
tydligt för eleverna med en specifik lokal för ett specifikt ämne. Ansvarig personal har
jobbat med poängsystem för att motivera och automatisera de hygieniska aspekterna för
eleverna, vilket har varit framgångsrikt och bidragit starkt till måluppfyllelse.
Väl tilltagen lektionstid har gjort att eleverna har kunnat ta större ansvar för hela arbetet,
dvs förberedelse, genomförande och efterarbete. På så sätt har vi också kunnat varva teori
och praktik under hela lektionspasset. God personaltäthet (2 vuxna på 3 elever) har också
gjort att eleverna har utvecklats optimalt.
Planeringstiden har legat i nära anslutning till lektionen vilket har underlättat arbetet.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:
Schemalägga förberedelse tid för personalen innan lektionen börjar för att anpassa inför
specifika lektioner.
7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen
”Årlig plan för likabehandling ” för hela Körfältsskolan, med tillhörande bilagor
”Handlingsplan mot våld och Hot” och ”Handlingsplan vid kränkande behandling”
reviderades 2010-09-24.
8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av
särskilt stöd
Alla elever som är inskrivna i särskolan, vilket i praktiken betyder att det är elever med
funktionshinder/elever i behov av särskilt stöd, har fått den möjligheten/erbjudandet efter
att de utredningarna gjorts som krävs att bli erbjuden en placering i särskolan.
26

Det är alltid vårdnadshavarna som gör ansöka till förvaltningen som därefter fattar beslut
av därtill utsedd tjänsteman.
Flera av särskolans lärare är också specialpedagoger eller speciallärare.
Dessutom har särskolan specialpedagoger inom tal, kommunikation och IT, som arbetar
individuellt utifrån den enskilde elevens behov av särskilt stöd.
Varje elevs IUP är skrivna utifrån elevernas funktionsnedsättningar och dess specifika
behov av stöd i sin utveckling.
Då skolan upprättar ett åtgärdsprogram, skrivs det tillsammans med vårdnadshavare och
följs därefter regelbundet upp.
Vid några tillfällen, under läsåret, har rektor kallat till ett EVK då inte någon
förändring/förbättring skett eller att vårdnadshavarna inte velat samarbeta.
I några fall har det resulterat i att en anmälan enl. Socialtjänstlagen 14 kap. 1 § gjorts.
Ett gott samarbete med socialtjänsten är därför också viktigt.
Särskolan har också elever inskrivna från grannkommunerna i länet, där det funnits
anledning till anmälningar och ett samarbete med socialtjänsten i elevens hemkommun.
Flera av eleverna på träningsskolan har också en LSS insats i form av en eller flera
personliga assistenter.
Samarbetet med Barn- och ungdomshabiliteringens personal, med dess olika kompetenser,
är också viktigt för skolans personal för att stötta eleverna i deras utveckling.
9. Rektors ansvar
På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna
åtgärder.
• Upprättar en årlig arbetsplan för särskolan/Körfältsskolan, efter att aktivt tagit del av
föreslagna åtgärder i samråd, med personalen. Det kan s olika ut beroende på vilken
verksamhet inom särskolan det gäller, grundsärskolan, träningsskolan och
verksamheten för elever med autism/Stabsgränd.
• Vid medarbetarsamtalen vara lyhörd för det individuella eller arbetslagens behov av
kompetensutveckling. Det kan också vara jag som rektor som bedömer att en enskild
pedagog behöver Kompetensutvecklin /fortbildning inom ett visst ämne eller område.
Tyvärr räcker sällan de ekonomiska resurserna till i den grad som behovet kräver.
• Vid regelbundna, gemensamma kategoriträffar för träffar med särskolans pedagoger
vara lyhörd för angelägna frågor och förmedla aktuell information
• Leda implementeringsarbetet av ”Skola 2011”
• Upprätta individuella utvecklingsplaner för varje enskild personal och ansvara för att
kompetensutvecklig sker efter behov och varje enskild yrkesgrupp.
27

Östersund den 27 / 7 2011
Margareta Ögren
Rektors underskrift
28