Kommunfullmäktiges protokoll 20120315 - Östersunds kommun

§ -4, KF 2012-03-15 10:00
Kommunfullmäktiges
protokoll
2012-03-15

§ -3, KF 2012-03-15 10:00
Plats och tid Folkets Hus, PB-hallen, kl 10.00-17.10
Paragrafer 26 – 61
Beslutande
Övriga deltagare
Utses att justera
Enligt tjänstgöringslista
Bengt Marsh, kommundirektör
Anneli Svensson, Ekonomidirektör
Bert-Olof Åkerström
Kerstin Fridlund-Jonasson, kommunsekreterare
Maria Larsson, kommunsekreterare
Mona Modin Tjulin, s
Per Ericson, c
Justering 2012-03-21
Underskrifter
Maria Larsson
Sekreterare
Kjell Svantesson
Ordförande
Mona Modin Tjulin
Justerande
Per Ericson
Justerande
Justeringen av kommunfullmäktiges protokoll 2012-03-15 har tillkännagivits genom
anslag på kommunens anslagstavla.
Anslagstid 2012-03-21 - - 2012-04-12
Förvaringsplats
Kommunledningsförvaltningen

§ -2, KF 2012-03-15 10:00
Närvaro-, voterings- och talarloggar ligger som bilagor till
protokollet.

§ 26, KF 2012-03-15 10:00
KS: 9/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 9-2012
Meddelanden om nya ledamöter och ersättare
Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 14 februari 2012 att till ny ersättare
i Nina Falkdalen Lindahls, mp, ställe har Floran Stamm, mp, utsetts.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 27, KF 2012-03-15 10:00
KS: 18/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 18-2012
Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning
1. Protokollets justering
Två ledamöter som tillsammans med ordföranden ska justera protokollet
samt två ersättare för dessa utses.
Protokollet ska justeras 21 mars 2012 klockan 15.00 på
kommunsekreterarens tjänsterum på Rådhuset.
Kommunfullmäktiges beslut
Till justerande utses Mona Modin Tjulin, s, och Per Ericsson, c.
Till ersättare utses AnnSofie Andersson, s och Anders Granbom, c.
2. Upprop
3. Fastställande av dagordning
Kommunfullmäktiges beslut
Dagordningen fastställs.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 28, KF 2012-03-15 10:00
KS: 10/2012
Allmänhetens frågestund
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 10-2012
1. Carl Festin ställer tre frågor kring uppföljning av sitt antagna medborgarförslag
om ekologiskt odlad bomull, Fairtrade City, samt drift av
Thomeé.
Kommunfullmäktige medger att frågorna får ställas. De besvaras av Katarina
Nyberg Finn, s, Carina Zetterström, c och AnnSofie Andersson, s.
2. Östersunds skoluppror ställer frågor kring besparingar i skolverksamheten.
Kommunfullmäktige medger att frågorna får ställas. De besvaras av
AnnSofie Andersson, s, Björn Sandal, s, Nisse Svensson, c, Pär Löfstrand,
fp och Pär Jönsson, m.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 28, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Östersunds skoluppror
Frågor till kommunfullmäktiges sammanträde 15/7-2012 från Östersunds skoluppror
Fråga 1: Posten övriga kostnader per elev i Östersunds grundskola var 2010 19600 kr. Av dessa gick,
enligt Janrik Englund på BoUN, ca 3500 till administration. Vi vill att Björn Sandahl specificerar VAD
övriga 16 100 kronor går till.
Fråga 2: I en skrivelse uttalar sig Annsofie Andersson och några partikollegor om hur de vill utforma
Östersund. Följande uttalas om skolan:
• ” Vi vill stärka insatserna för våra barn och ungdomar, för framtidstro och
utveckling. Våra skolor ska ha högsta kvalitet, med många pedagoger och vuxna
runt barnen, och här ska finnas ett utbildningsutbud med bredd och djup.
Vi vill att Annsofie svarar på hur denna vision ska uppnås, samtidigt som:
• Ca 20 miljoner ska sparas inom Barn och Utbildningsnämden på främst på personal
• Östersunds ligger på 272 plats bland sjukskrivningar bland lärare
• Att Skolinspektionen 2009 anmärkte på stora barngrupper vilka nu är ännu större
• BoUN procentuellt har ålagts en större besparing än vad nämnden utgör av den
totala omkostnadsbudgeten
Fråga 3: Utifrån den konsekvensbeskrivning som gjorts utifrån de planerade besparingarna inom
grundskolan i Östersund påvisas vissa risker: Exempel på risker är:
• Ökade sjukskrivninstal
• Svårt att uppfylla skollagens krav på meningsfull fritidsverksamhet
• Svårt att tillgodose barn med särskilda behov
Enligt arbetsmiljöverket föreskrifter (AFS 2003:4) är arbetsgivare skyldiga att göra en
konsekvensanalys när verksamheten förändras. Om man kommer fram till att det föreligger risker ska
det finnas en handlingsplan för hur det ska åtgärdas.
Vi har inte, trots upprepade försök fått ta del den handlingsplan som borde har upprättats. Vi vill
därför att Björn Sandahl svarar på OM en handlingsplan har upprättats, och förklarar HUR de risker
kommunen ser med nedskärningarna ska förebyggas
Fråga 4: Följande står att läsa i Östersunds kommuns plan för lärande:
”I Plan för lärande har vi valt att tydliggöra målet med att barn och elever ska uppleva lärandet som
lustfyllt och där- med lägga grunden för ett fortsatt ochlivslångt lärande. Ett lärande som tar hänsyn
till varje individs egna behov och förutsättningar, oavsett ålder, bakgrund osv.”

§ 28, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Östersunds skoluppror
Vi vill att Björn Sandahl svarar på hur kommunen, utifrån de besparingar som planeras, ska lyckas
med att uppfylla dessa mål

§ 29, KF 2012-03-15 10:00
KS: 2457/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 2457-2011
Medborgarförslag om bildande av arbetsgrupp för utökat mottagande
av flyktingar
Åke Durre har i medborgarförslag 1 december 2011 föreslagit bildande av
en arbetsgrupp för ökat mottagande av flyktingar och invandrare. I en annan
skrivelse från 29 augusti (inkommen till 28 oktober) föreslår Durre en motsvarande
arbetsgrupp som ”i förväg organiserar färdiga bostäder innan
bristsituationen uppstår”.
Kommunledningsförvaltningen föreslår i tjänstemannaförslag den 28 december
2011avslag på medborgarförslaget då bildande av nya administrativa
grupper inte medför några nya bostäder.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 65
Utvecklingsutskottet 2012-02-09 § 16
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-28
Medborgarförslag 2011-12-01 från Åke Durre om bildande av arbetsgrupp
för utökat mottagande av flyktingar/invandrare.
Medborgarförslag 2011-08-29 (inkommen 2011-10-28) om ”boendeförhållanden
för flyktingbarnen”
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunfullmäktige avslår medborgarförslagen om bildande av arbetsgrupp
för utökat mottagande av flyktingar samt ”organisering av bostäder”.
Motivering till beslutet:
Förslaget medför inte på något sätt ökad tillgång till bostäder. Det arbete
som redan bedrivs inom förvaltningarna tillsammans med bostadsföretagen
skall fortsätta och utvecklas.
_____
Utdrag till Åke Durre
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 29, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 65
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 2457-2011
Medborgarförslag om bildande av arbetsgrupp för utökat mottagande
av flyktingar
Åke Durre har i medborgarförslag 1 december 2011 föreslagit bildande av
en arbetsgrupp för ökat mottagande av flyktingar och invandrare. I en annan
skrivelse från 29 augusti (inkommen till 28 oktober) föreslår Durre en motsvarande
arbetsgrupp som ”i förväg organiserar färdiga bostäder innan
bristsituationen uppstår”.
Kommunledningsförvaltningen föreslår i tjänstemannaförslag den 28 december
2011avslag på medborgarförslaget då bildande av nya administrativa
grupper inte medför några nya bostäder.
Underlag för beslut
Utvecklingsutskottet 2012-02-09 § 16
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-28
Medborgarförslag 2011-12-01 från Åke Durre om bildande av arbetsgrupp
för utökat mottagande av flyktingar/invandrare.
Medborgarförslag 2011-08-29 (inkommen 2011-10-28) om ”boendeförhållanden
för flyktingbarnen”
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunstyrelsen avslår medborgarförslagen om bildande av arbetsgrupp
för utökat mottagande av flyktingar samt ”organisering av bostäder”.
Motivering till beslutet:
Förslaget medför inte på något sätt ökad tillgång till bostäder. Det arbete
som redan bedrivs inom förvaltningarna tillsammans med bostadsföretagen
skall fortsätta och utvecklas.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 29, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-12-28 2457-2011
Bengt Marsh
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag om bildande av arbetsgrupp för utökat mottagande
av flyktingar
Åke Durre har i medborgarförslag 1 december 2011 föreslagit bildande av
en arbetsgrupp för ökat mottagande av flyktingar och invandrare. I en annan
skrivelse från 29 augusti (inkommen till 28 oktober) föreslår Durre en motsvarande
arbetsgrupp som ”i förväg organiserar färdiga bostäder innan
bristsituationen uppstår”.
Kommunledningsförvaltningen föreslår i tjänstemannaförslag den 28 december
2011 avslag på medborgarförslaget då bildande av nya administrativa
grupper inte medför några nya bostäder.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-28
Medborgarförslag 2011-12-01 från Åke Durre om bildande av arbetsgrupp
för utökat mottagande av flyktingar/invandrare.
Medborgarförslag 2011-08-29 (inkommen 2011-10-28) om ”boendeförhållanden
för flyktingbarnen”
Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunstyrelsen avstår medborgarförslagen om bildande av arbetsgrupp
för utökat mottagande av flyktingar samt ”organisering av bostäder”.
Motivering till beslutet:
Förslaget medför inte på något sätt ökad tillgång till bostäder. Det arbete
som sedan bedrivs inom förvaltningarna tillsammans med bostadsföretagen
skall fortsätta och utvecklas.
Bakgrund
Åke Durre föreslår i medborgarförslag den 6 december 2011 att en arbetsgrupp
bildas senast januari 2012 för att fullfölja ett ”starkt ökat mottagande
av inflyttade invandrare”.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 29, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-12-28 2457-2011
Östersunds kommun har i överenskommelse med länsstyrelsen/Migrationsverket
förbundit sig att motta ca 80-100 flyktingar (inkl ensamkommande
barn/ungdomar) under 2011. Det ser nu ut som den nivån
inte riktigt kan uppnås, främst beroende på bristen på större familjelägenheter.
Efter dialog mellan kommunstyrelsens utvecklingsutskott och ledningen
för Östersundsbostäder hösten 2011 har en mindre förtursverksamhet för
kommunens flyktingmottagande beslutats för 2011-12. Förturen uppgår till
tiotalet lägenheter varav endast några lägenheter kunnat erbjudas hittills.
Samarbetet mellan Integrationsservice och de berörda bostadsbolagen,
främst Östersundsbostäder men även de privata fastighetsägarna, har fungerat
bra med problemet är naturligtvis den allmänna bristsituationen.
Såväl utvecklingsutskottet som kommunstyrelsen har diskuterat situationen
för flyktingverksamheten respektive verksamheten med ensamkommande
barn och ungdomar löpande under hela 2011. Förslagsställaren hävdar att
det saknas intresse och organisation vilket är felaktigt och grundlöst. Kommunen
har sedan många år ett bra samarbete med Migrationsverket kring
mottagande och stöd för flyktingar. I och med den förändrade ansvarsfördelningen
som riksdagen beslutade om från december 2010 har inte längre
kommunen ansvar för att få flyktingarna i arbete men svarar fortfarande för
många andra stödinsatser.
Tillskapande av en byråkratisk arbetsgrupp för att öka flyktingmottagandet
ger ju i sig inte en enda ny lägenhet. Det handlar istället om att fortsätta det
konstruktiva samarbetet med Östersundsbostäder och de privata fastighetsägarna
för att få fler bostäder. Det handlar inte om ”organisering av bostäder”
utan om att överhuvudtaget få tillgång till bostäder i en allmän bristsituation
där kommunen inte har några maktmedel utan måste hitta goda
samarbetsformer.
Trots att vi under 2011 inte fullt ut tagit emot så många flyktingar/ensamkommande
barn och ungdomar som vi önskat kommer förvaltningen
att föreslå kommunstyrelsen att stå fast vid nivån 80-100 nytillkommande
för 2012. Med stöd av samarbetet med fastighetsägarna, övriga
myndigheter och allmänheten bedömer förvaltningen att nivån trots allt
skall kunna uppnås. En arbetsgrupp ytterligare i detta sammanhang torde
inte medföra någon positiv förändring.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Utdrag till Åke Durre
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 29, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Utvecklingsutskottet 2012-02-09 § 16
PROTOKOLL
Utvecklingsutskottet
2012-02-09 2457-2011
Medborgarförslag om bildande av arbetsgrupp för utökat mottagande
av flyktingar
Åke Durre har i medborgarförslag 1 december 2011 föreslagit bildande av
en arbetsgrupp för ökat mottagande av flyktingar och invandrare. I en annan
skrivelse från 29 augusti (inkommen till 28 oktober) föreslår Durre en motsvarande
arbetsgrupp som ”i förväg organiserar färdiga bostäder innan
bristsituationen uppstår”.
Kommunledningsförvaltningen föreslår i tjänstemannaförslag den 28 december
2011avslag på medborgarförslaget då bildande av nya administrativa
grupper inte medför några nya bostäder.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-28
Medborgarförslag 2011-12-01 från Åke Durre om bildande av arbetsgrupp
för utökat mottagande av flyktingar/invandrare.
Medborgarförslag 2011-08-29 (inkommen 2011-10-28) om ”boendeförhållanden
för flyktingbarnen”
Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunstyrelsen avslår medborgarförslagen om bildande av arbetsgrupp
för utökat mottagande av flyktingar samt ”organisering av bostäder”.
Motivering till beslutet:
Förslaget medför inte på något sätt ökad tillgång till bostäder. Det arbete
som redan bedrivs inom förvaltningarna tillsammans med bostadsföretagen
skall fortsätta och utvecklas.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 29, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Medborgarförslag 2011-12-01

§ 29, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Medborgarförslag 2011-08-29

§ 30, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1989/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
Medborgarförslag - Ope skolas framtid
2012-03-15 Dnr 1989-2011
Ope skolas vänner har genom Jenny Ellebrink lämnat ett medborgarförslag
där man föreslår att Ope skola och förskola ska finnas kvar tills vidare, att
de erforderliga investeringarna som detta kräver genomförs samt att man får
svar på ett antal frågeställningar. Barn- och utbildningsnämnden har yttrat
sig över medborgarförslaget och frågeställningarna.
Kommunstyrelsen beslutade den 8 december 2011 i § 332 att återremittera
ärendet till barn- och utbildningsnämnden för ytterligare utredning. Barn
och utbildningsnämnden har utrett vidare och lämnat ytterligare redovisning
över de frågor som efterlyses i återremissen, inklusive den komplettering
som förslagsställarna inlämnade den 22 november 2011.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 48
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-22
Kommunstyrelsens beslut om återremiss 2011-12-08, § 332
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2012-02-22, 2012-01-23 § 4 samt
2011-11-23 § 94
Barn- och utbildningsförvaltningen tjänstemannaförslag 2012-02-07, 2012-
01-11 samt 2011-11-22
Medborgarförslag av Jenny Ellebrink 2011-10-21 med komplettering 2011-
11-22
Yrkande
AnnSofie Andersson, s:
Förslag till beslut kompletteras med en punkt 4, som lyder:
”De ökade kostnader som uppstår genom kommunfullmäktiges beslut får
finansieras med pengar ur kommunens rörelsekapital”.
Proposition
Ordförande ställer proposition på AnnSofie Anderssons yrkande och finner
att kommunfullmäktige antar detta.
Kommunfullmäktiges beslut
1. Ope skola ska drivas under skolåret 2012-2013.
2. Kontakt tas omgående med föräldrar och Ope skolas vänner för att
fördjupa dialogen kring skolans verksamhet. Dialogen ska också resultera i
en investeringsplan som kommunstyrelse/kommunfullmäktige ska ta ställning
till.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1989/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 1989-2011
3. Ope skolas framtid ska avgöras när hela skolutredningen är klar.
4. De ökade kostnader som uppstår genom kommunfullmäktiges beslut får
finansieras med pengar ur kommunens rörelsekapital.
_____
Protokollsanteckning
Barn- och utbildningsnämndens ordförande meddelar vid sammanträdet att
nämnden kommer att återta sitt beslut om avveckling av skolverksamheten
vid Ope skola.
Utdrag till Jenny Ellebrink samt barn- och utbildningsnämnden.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 48
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag - Ope skolas framtid
2012-02-28 Dnr 1989-2011
Ope skolas vänner har genom Jenny Ellebrink lämnat ett medborgarförslag
där man föreslår att Ope skola och förskola ska finnas kvar tills vidare, att
de erforderliga investeringarna som detta kräver genomförs samt att man får
svar på ett antal frågeställningar. Barn- och utbildningsnämnden har yttrat
sig över medborgarförslaget och frågeställningarna.
Kommunstyrelsen beslutade den 8 december 2011 i § 332 att återremittera
ärendet till barn- och utbildningsnämnden för ytterligare utredning. Barn
och utbildningsnämnden har utrett vidare och lämnat ytterligare redovisning
över de frågor som efterlyses i återremissen, inklusive den komplettering
som förslagsställarna inlämnade den 22 november 2011.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-22
Kommunstyrelsens beslut om återremiss 2011-12-08, § 332
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2012-02-22, 2012-01-23 §4 samt
2011-11-23 § 94
Barn- och utbildningsförvaltningen tjänstemannaförslag 2012-02-07, 2012-
01-11 samt 2011-11-22
Medborgarförslag av Jenny Ellebrink 2011-10-21 med komplettering 2011-
11-22
Yrkande
Carina Zetterström, c, (med bifall av Katarina Nyberg Finn, s):
1. Ope skola ska drivas under skolåret 2012-2013.
2. Kontakt tas omgående med föräldrar och Ope skolas vänner för att fördjupa
dialogen kring skolans verksamhet. Dialogen ska också resultera i en
investeringsplan som kommunstyrelse/kommunfullmäktige ska ta ställning
till.
3. Ope skolas framtid ska avgöras när hela skolutredningen är klar.
Proposition
Ordförande ställer proposition på Carina Zetterströms, c, yrkande och finner
att kommunstyrelsen antar detta.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 48
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 1989-2011
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
1. Ope skola ska drivas under skolåret 2012-2013
2. Kontakt tas omgående med föräldrar och Ope skolas vänner för att
fördjupa dialogen kring skolans verksamhet. Dialogen ska också resultera i
en investeringsplan som kommunstyrelse/kommunfullmäktige ska ta ställning
till.
3. Ope skolas framtid ska avgöras när hela skolutredningen är klar
_____
Protokollsanteckning
Jag anser att det är olyckligt att nämndens beslut angående Ope skolas
framtid inte lyfts till kommunfullmäktige. Beslutet i nämnden har föranlett
en lång och slitsam situation som varit jobbig för barn, föräldrar och
personal vid Ope skola.
Pär Löfstrand, fp.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-02-22 Dnr 1989-2011
Göran Qvarnström
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag - Ope skolas framtid
Ope skolas vänner har genom Jenny Ellebrink lämnat ett medborgarförslag
där man föreslår att Ope skola och förskola ska finnas kvar tills vidare, att
de erforderliga investeringarna som detta kräver genomförs samt att man får
svar på ett antal frågeställningar. Barn- och utbildningsnämnden har yttrat
sig över medborgarförslaget och frågeställningarna.
Kommunstyrelsen beslutade den 8 december 2011 i § 332 att återremittera
ärendet till barn- och utbildningsnämnden för ytterligare utredning. Barn
och utbildningsnämnden har utrett vidare och lämnat ytterligare redovisning
över de frågor som efterlyses i återremissen, inklusive den komplettering
som förslagsställarna inlämnade den 22 november 2011.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-22
Kommunstyrelsens beslut om återremiss 2011-12-08, § 332
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2012-02-22, 2012-01-23 §4 samt
2011-11-23 § 94
Barn- och utbildningsförvaltningen tjänstemannaförslag 2012-02-07, 2012-
01-11 samt 2011-11-22
Medborgarförslag av Jenny Ellebrink 2011-10-21 med komplettering 2011-
11-22
Förslag till kommunstyrelsens beslut
Kommunfullmäktiges beslut
Medborgarförslagets yrkande om att Ope skola och Ope förskola ska bli
kvar tills vidare avslås
Motivering: Kommunen har en stor överkapacitet på lokalytor beroende på
minskat elevunderlag utifrån både ett minskat demografiskt underlag och
friskoleutvecklingen i kommunen. Bibehållen verksamhet vid Ope skola
och förskola fordrar enligt gjord utredning en investering beräknad till drygt
20 miljoner kronor, vilket inte prioriterats i investeringsbudgeten.
Bakgrund
Fortsatt skol- och förskoleverksamhet vid Ope skola enligt medborgarförslaget
fordrar en investering på drygt 20 miljoner kronor. Förslagets kom-
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-02-22 Dnr 1989-2011
plettering att endast behöva investera 4-6 miljoner innebär avvikelse från
fastlagda krav på hur en lärmiljö ska utformas, dels utifrån de av barn- och
utbildningsnämndens beslutade minimikraven, dels utifrån lagstadgade krav
på tillgänglighetsanpassningar som fordras för att erhålla bygglov för förändringarna.
En investering på 20 miljoner kronor motsvarar en ytterligare ökad hyreskostnad
på 1,5 miljoner kronor årligen samt ytterligare hyresbidrag till de
fristående skolorna med 240 000 kronor årligen, enligt lagen om bidrag på
lika villkor. Ökade lokalkostnader för de kommunala skolorna driver upp
kostnaderna ytterligare ca 16 %, då de fristående skolorna ska ersättas med
samma belopp som betalas till de kommunala skolorna. (Andelen av kommunens
elever som går i fristående skolor är ca 16 %.)
Av barn- och utbildningsnämndens genomförda skolutredning 2011, framgår
att det finns ett stort antal tomma platser i kommunens skolor. Överkapaciteten
innebär högre lokalkostnader och lärarkostnader per elev, vilket
kommunen också måste ersätta de fristående skolorna med.
Barn- och utbildningsnämndens beräkning av driftkostnaderna framgår hur
dessa påverkas av överföringen av skolverksamheten från Ope skola.
Kommunen får en kostnadsreducering på i genomsnitt 3 miljoner per år under
en överskådlig framtid på 10 år.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Bert Olof Åkerström
Utdrag till Jenny Ellebrink samt barn- och utbildningsnämnden.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2011-12-08 § 332 - återremiss

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Barn- och utbildningsnämnden 2012-02-22 § 23
PROTOKOLL
Barn- och utbildningsnämnden
2012-02-22 Dnr 1989-2011
Medborgarförslag angående Ope skola/förskolas framtid; kompletterande
förslag
Medborgarförslaget är i sak besvarat och behandlat i barn- och utbildningsnämnden
§ 94 2011-11-23 och senast §4 2012-01-23.
Den komplettering som nu tas upp har utifrån sakfrågan, rent innehållsmässigt,
nämnden haft möjlighet att ta ställning till vid båda dessa tillfällen.
Själva kompletteringen togs dock inte med när medborgarförslaget behandlades
2011-11-23. Skälet till detta var den tidsbrist som då uppstod. Tid att
hinna skriva/lägga till ett särskilt svar kring kompletteringen, från det datum
kompletteringen lämnades in fram till nämndes sammanträde, fanns inte.
Beklagligt är att kompletteringen därefter inte förts in i ärendet under den
fortsatta handläggningen.
Det kompletterande förslaget lägger fram ett ospecificerat förslag till åtgärder
i Ope skolas lokaler. Det redovisas i princip endast som en kostnad på
cirka 3,9 – 6,0 miljoner.
När behov och brister tas upp avseende förvaltningens lokaler görs alltid
därefter en bedömning av hur detta skall åt gärdas. Behov och brister i Ope
skolas lokaler togs upp redan under år 2010. Förslag på åtgärder skall därpå
följa vissa uppställda minimikrav på hur en god lärmiljö ska se ut. Detta är
något som nämnden fattat beslut om i dokumenten: Arbetsmiljöförbättrande
åtgärder och utveckling av goda lärmiljöer – Checklistor. Beräkningar av
lokalkostnader, investeringar och därav ökad kostnader för hyra utförs alltid
därefter självständigt av teknisk förvaltning.
I Ope fallet är teknisk förvaltnings bedömning den att något bygglov inte
kommer att beviljas utan att t.ex. tillgänglighetsanpassningar sker. Bara detta
faktum innebär att den kostnadsram som medborgarförslaget lägger helt
enkelt inte är möjlig klara sig inom, för att åtgärda de behov och brister som
beskrivits redan år 2010.
Oavsett denna redogörelse, kopplat till framställan i förslaget, gäller dock
fortsatt att det helt saknas anslag för investeringar i Ope skolas lokaler.
Underlag för beslut
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-07
Medborgarförslag angående Ope skola/förskolas framtid; kompletterande
förslag daterat 2011-11-22
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Barn- och utbildningsnämnden 2012-02-22 § 23
PROTOKOLL
Barn- och utbildningsnämnden
2012-02-22 Dnr 1989-2011
Yrkanden
Hans ten Berg, MP, med flera: Medborgarförslaget avslås eftersom de beräknade
lagstadgade och nödvändiga tillgänglighetsanpassningarna bedöms
som orimliga att genomföra då
detta skulle medföra tydliga negativa konsekvenser för resten av kommunens
skolverksamhet samt då
alternativa lokaler för skolverksamheten finns i närområdet (vilket framgår
tydligt av skolutredningen 2011).
Pär Löfstrand, FP: Medborgarförslaget bifalls.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar
enligt Hans ten Bergs yrkande.
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Nämnden föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget avslås.
Motivering till beslutet:
De beräknade lagstadgade och nödvändiga tillgänglighetsanpassningarna
bedöms som orimliga att genomföra då
detta skulle medföra tydliga negativa konsekvenser för resten av kommunens
skolverksamhet samt då
alternativa lokaler för skolverksamheten finns i närområdet (vilket framgår
tydligt av skolutredningen 2011).
_____
Reservation
Vi i alliansen anser att Ope skola är en viktig mindre skola i Östersunds
kommun. Skolan är populär och välfylld och fyller en viktig funktion i närsamhället.
Skolan genomsyras av ett positivt engagemang från såväl lärare
som föräldrar. Det finns ett investeringsbehov kopplat till Ope skola för att
säkra arbetsmiljön. Vi menar att kommunen mer noggrant bör utreda investeringsbehovet
i Ope skola innan beslut till eventuella investeringar kan
fattas. Vidare menar vi att det bästa vore att inrymma samtliga skolor/förskolor
i kommunen i den fortsatta planeringen för skolorna i
Östersunds kommun.
Protokollsanteckning
En fördröjning av beslut medför en försening av tid som vi inte får igen och
som skadar alla berörda, barnen, föräldrarna, pedagogerna och rektorerna.
Börje Jonsson
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Barn- och utbildningsnämnden 2012-02-22 § 23
PROTOKOLL
Barn- och utbildningsnämnden
2012-02-22 Dnr 1989-2011
Paragrafen justeras omedelbart.
Utdrag till kommunstyrelsen och Ope skolas vänner genom Jenny Ellebrink
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-23 § 4
PROTOKOLL 1
2012-01-23 Dnr KS 1989/2011
Återremiss – Medborgarförslag – Opes skolas framtid
Ope skolas vänner har lämnat ett medborgarförslag där man föreslår att Ope
skola och förskola skall finnas kvar, att erforderliga investeringar genomförs
samt att man får svar på ett antal frågor. Barn- och utbildningsnämnden
har yttrat sig över medborgarförslaget. Kommunstyrelsen har därefter återremitterat
ärendet med sex frågeställningar.
Underlag för beslut
- Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag; 2012-01-11.
- Kommunstyrelsens protokoll: Medborgarförslag – Ope skolas framtid;
2011-12-08
- Elevutveckling 2000 – 2012; 2011-12-29
- Översiktlig beskrivning av lokalkapacitet och lokalnyttjande vid Östersunds
kommuns skolor läsåren 2012/13 – 2022/23.
- Yttrande – Medborgarförslag till barn och utbildningsnämnden angående
Ope skolas framtid; protokoll från sammanträdet BoUN 2011-11-23
- Sammanställt svar på frågor i samband med återremiss av ärendet: Överföring
av skolverksamheten vid Ope skola till Ängsmogården dnr 1898-
2011; till sammanträdet BoUN 2011-11-23
Yrkande
Björn Sandal ( s ) yrkar före behandling av ärendet att Ope skolas vänner
ska få framföra sina synpunkter inför nämnden under ca 10 minuter trots
att mötet inte är utlyst som öppet möte.
Tilläggsförslag
Pär Löfstrand ( fp ) vill ha som tillägg att Ope skolas vänner ska få deltaga
under hela ärendets behandling.
Omröstning begärs
Bifall till Björns Sandals förslag svarar Ja
Bifall till Pär Löfstrands förslag svarar Nej.
Omröstningsresultat
Omröstningen utfaller med röstsiffrorna 6-5 till förmån för Björn Sandals
förslag
Tilläggsförslag
Reidar Lunde föreslår att barn- och utbildningsnämnden öppnar upp för allmänheten
att delta på sammanträden s k öppna möten
Representanter för Ope skolas vänner deltar under mötet och lämnar sina
synpunkter i ärendet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-23 § 4
PROTOKOLL 2
2012-01-23 Dnr KS 1989/2011
(se bilaga)
Yrkanden
Björn Sandal föreslår att nämnden tar beslut enligt liggande förslag
Pär Löfstrand ( fp ) samt övriga alliansen yrkar att medborgarförslaget ska
antas.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att
nämnden beslutar enligt liggande förslag
Omröstning
Bifall till liggande förslag svarar Ja
Bifall till alliansens förslag svarar Nej
Omröstningsresultat
Med röstsiffror 6 för liggande förslag mot 5 för alliansens förslag
finner ordföranden att beslut ska tas enligt liggande förslag.
Barn – och utbildningsnämndens beslut
Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen
Avslå medborgarförslaget eftersom anslag för nödvändiga investeringar i
Ope skola saknas och lokaler för skolverksamheten finns i närområdet.
Reidar Lundes förslag att barn- och utbildningsnämnden öppnar upp för
allmänheten att delta på sammanträden s k öppna möten läggs till beslutet
Reservation
Alliansen reserverar sig mot beslutet enligt följande:
” Vi motsätter oss beslutet att avslå medborgarförslaget om Ope skolas
framtid. Vi menar att Ope skola ska vägas in som en del i helheten i den
kommande skolutredningen. Ope skola är en populär skola i ett expansivt
och barntätt område i stadsnära landsbygd. En skolnedläggning går stick i
stäv med kommunens vision att utöka innevånarantalet i kommunen.
Ope skola är ett bra exempel på en skola med stort engagemang bland såväl
personal, föräldrar som elever. Detta engagemang ska inte förringas utan
detta spelar en stor roll för skolans framgång och bör beaktas och bevaras.
Vi anser att skolor bör finnas där barnen bor!”
Pär Löfstrand ( fp ), Bogna Wojtiewicz Adolfsson ( c ) Anna Magnusson
( c ), Benny Hiller ( m ) Joel Nordkvist ( m )
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-23 § 4
PROTOKOLL 3
2012-01-23 Dnr KS 1989/2011
Protokollsanteckning
”Vi , allianspartierna, tycker att det är självklart och viktigt att Ope skolas
vänner deltar under behandling av ett ärenden som berör deras barns skolas
framtid. Vi förtroendevalda har ett stort ansvar inför våra kommuninvånare
att visa repsekt för deras åsikter och engagemang genom att göra processen
så transparent, och tydlig som möjligt.
Detta genom att låta dess företrädare delta i behandlingen av ärendet.
Vi finner det märkligt att majoriteten, s,v och mp motsatt sig detta .”
Bogna Wojtiewicz Adolfsson ( c ), Pär Löfstrand ( fp ),) Anna Magnusson
( c ), Benny Hiller ( m ) Joel Nordkvist ( m )
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Barn- och utbildningsnämnden 2011-11-22 § 94
PROTOKOLL
Barn- och utbildningsnämnden
2011-11-22 Dnr KS1989/2011
Yttrande – Medborgarförslag till barn- och utbildningsnämnden angående
Ope skolas framtid för sammanträde BoUN 2011-10-26.
Kommunstyrelsen har översänt medborgarförslaget för yttrande till barnoch
utbildningsnämnden.
En stor del av de frågor som ställs i medborgarförslaget finns direkt eller
indirekt besvarade i tjänstemannaförslaget avseende Ope skolas framtida
nyttjande inför nämndsammanträdet 2011-11-23.
Till detta skall då även läggas de svar som finns redovisade separat i tjänstemannaförslag,
benämnt: ”Sammanställt svar på frågor i samband med
återremiss av ärendet: Överföring av skolverksamheten vid Ope skola till
Ängsmogården”
Där besvaras de frågor som ställdes i samband med att hela ärendet återremitterades
vid nämndens sammanträde 2011-10-26 och som till viss del helt
sammanfaller med vissa frågeställningar som återfinns i detta medborgarförslag.
Detta yttrande har därför följt medborgarförslagets frågeställningar, fråga
för fråga och besvarat och/eller direkt hänvisat till tidigare i ärendet redovisade
svar.
Frågeställningar i medborgarförslaget under fem huvudrubriker:
1 Ur ett pedagogiskt perspektiv
Hur kan barn- och utbildningsnämnden veta att Ope skola kommer att ha
svårt att uppfylla de pedagogiska kraven?
Svar:
Frågan är ställd till nämnden utifrån ett uttalande, som redovisas i texten
som något som ordföranden sagt, och därför svårt att besvara. Utifrån kravet
på lärarbehörighet kommer dock, generellt sett, mindre skolor att ha
större problem att lösa behörighetsfrågor i alla ämnen än vad större skolenheter
kan förväntas ha.
Vilken är den bärande tanken med en skola med 270 elever istället för en
med 200 och en med 70 elever?
Svar:
Grundorsaken till överflyttningsförslaget är och förblir att det saknas medel
för investeringar i Ope skola.
Hur tänker man säkerställa den naturliga övergången från förskola till skola
och fritidshem när dessa skiljs åt?
Svar:
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Barn- och utbildningsnämnden 2011-11-22 § 94
PROTOKOLL
Barn- och utbildningsnämnden
2011-11-22 Dnr KS1989/2011
På samma sätt som övergång/överföring säkerställts mellan berörda enheter
där förskola och skola är skiljda åt redan idag.
2 Ur ett kvalitetsperspektiv
2.1. Hur värderar man att det sociala kittet försvinner från området när föräldrar
inte möts lika naturligt.
Svar: Yttrandet lämnas här öppet till kommunstyrelsen att värdera/besvara.
2.2. Vad är grunden till att man inte följer de av fullmäktige antagna direktiven
om närdemokrati?
Svar: Yttrandet lämnas här öppet till kommunstyrelsen att värdera/besvara.
2.3. På vilket sätt har man beaktat FN´s barnkonvention i beslutet?
Svar: Ope skola är en del av all den skolverksamhet som drivs inom kommunens
egen skolverksamhet. Barnkonventionen har vägts in i just det perspektivet.
En flytt av skolverksamheten innebär att skolverksamheten i Ope
skola och alla andra skolor i kommun fortsatt kan bedrivas på ett bra och i
huvudsak, utifrån en mängd olika ståndpunkter, likartat sätt. Om skolverksamheten
skulle ha varit kvar i Ope skolas nuvarande lokaler, utan möjlighet
till nödvändiga investeringar, hade det inte varit möjligt att hävda det
längre.
2.4. Hur hanterar man risken att inte fånga upp elever med särskilda behov
tidigt då förskola och skola skiljs åt?
Svar: Att det skulle finnas ett sådant samband finns det inget som talar för,
utifrån de erfarenheter som finns från de områden där förskola och skola
redan idag är fysiskt skiljda åt. Risken att inte fånga upp elever med särskilda
behov har med faktorer att göra som är kopplade till i huvudsak personalkompetens
och bemanning.
3 Ur ett ekonomiskt perspektiv
3.1 – 3.5 Samtliga här ställda frågor har besvarats i tidigare nämnd tjänstemannaskrivelse,
kopplad till återremissen. De svaren redovisar de missförstånd
som råder kring att skälet till flytten av skolverksamheten handlar om
förväntade besparingar. Besparingseffekter har p.g.a. dessa frågeställningar
nu ändå räknats fram.
Skälet till flytten av skolverksamheten är det faktum att nämnden inte har
beviljats investeringsutrymme eller utökad budgetram för de ökade hyreskostnader
som en sådan investering skulle rendera nämnden.
4 Ur ett miljömässigt perspektiv
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Barn- och utbildningsnämnden 2011-11-22 § 94
PROTOKOLL
Barn- och utbildningsnämnden
2011-11-22 Dnr KS1989/2011
4.1. Vilken blir den ökade miljöbelastningen då fler elever måste åka skolskjuts
eller hämtning lämning av föräldrar?
Svar: Yttrandet lämnas här öppet till kommunstyrelsen att värdera/besvara.
5 Ur ett säkerhetsperspektiv
5.1 Hur har man tänkt säkerställa trafiksäkerheten vid Ängsmogården när
ytterligare 70 barn skall hämtas och lämnas
Svar: Ängsmogården är planerad för fler barn än vad en sammanslagning av
nuvarande skolverksamhet i Ope och Ängsmogården kommer att innebära.
Som mest har cirka 350 barn ingått i Ängsmogårdens verksamhet. Om det
ändå kan vara så att det behöver göras några särskilda insatser för att skapa
en bättre trafiksituation vid Ängsmogården, då måste den frågan i så fall
bedömas/besvaras av teknisk förvaltning.
Underlag för beslut
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-22.
Medborgarförslag till barn- och utbildningsnämnden angående Ope skolas
framtid för sammanträde BoUN 2011-10-26.
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Barn- och utbildningsnämnden antar tjänstemannayttrandet som sitt remissyttrande
och överlämnar det till kommunstyrelsen för fortsatt handläggning
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2012-02-07
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-02-07 Dnr 1989-2011
Gunnar Forsberg
Barn- och utbildningsnämnden
Medborgarförslag angående Ope skola/förskolas framtid; kompletterande
förslag
Medborgarförslaget är i sak besvarat och behandlat i barn- och utbildningsnämnden
§ 94 2011-11-23 och senast §4 2012-01-23.
Den komplettering som nu tas upp har utifrån sakfrågan, rent innehållsmässigt,
nämnden haft möjlighet att ta ställning till vid båda dessa tillfällen.
Själva kompletteringen togs dock inte med när medborgarförslaget behandlades
2011-11-23. Skälet till detta var den tidsbrist som då uppstod. Tid att
hinna skriva/lägga till ett särskilt svar kring kompletteringen, från det datum
kompletteringen lämnades in fram till nämndes sammanträde, fanns inte.
Beklagligt är att kompletteringen därefter inte förts in i ärendet under den
fortsatta handläggningen.
Det kompletterande förslaget lägger fram ett ospecificerat förslag till åtgärder
i Ope skolas lokaler. Det redovisas i princip endast som en kostnad på
cirka 3,9 – 6,0 miljoner.
När behov och brister tas upp avseende förvaltningens lokaler görs alltid
därefter en bedömning av hur detta skall åt gärdas. Behov och brister i Ope
skolas lokaler togs upp redan under år 2010. Förslag på åtgärder skall därpå
följa vissa uppställda minimikrav på hur en god lärmiljö ska se ut. Detta är
något som nämnden fattat beslut om i dokumenten: Arbetsmiljöförbättrande
åtgärder och utveckling av goda lärmiljöer – Checklistor. Beräkningar av
lokalkostnader, investeringar och därav ökad kostnader för hyra utförs alltid
därefter självständigt av teknisk förvaltning.
I Ope fallet är teknisk förvaltnings bedömning den att något bygglov inte
kommer att beviljas utan att t.ex. tillgänglighetsanpassningar sker. Bara detta
faktum innebär att den kostnadsram som medborgarförslaget lägger helt
enkelt inte är möjlig klara sig inom, för att åtgärda de behov och brister som
beskrivits redan år 2010.
Oavsett denna redogörelse, kopplat till framställan i förslaget, gäller dock
fortsatt att det helt saknas anslag för investeringar i Ope skolas lokaler.
Underlag för beslut
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-07
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2012-02-07
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-02-07 Dnr 1989-2011
Medborgarförslag angående Ope skola/förskolas framtid; kompletterande
förslag daterat 2011-11-22
Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen
Avslå medborgarförslaget eftersom anslag för nödvändiga investeringar i
Ope skola saknas och lokaler för skolverksamheten finns i närområdet
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Annika Källgård
Förvaltningschef
Utdrag till: Ope skolas vänner gm Jenny Ellebrink
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2012-01-11
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-01-11 Dnr KS 1989/2011
Gunnar Forsberg
Barn- och utbildningsnämnden
Återremiss – Medborgarförslag – Opes skolas framtid
Ope skolas vänner har lämnat ett medborgarförslag där man föreslår att Ope
skola och förskola skall finnas kvar, att erforderliga investeringar genomförs
samt att man får svar på ett antal frågor. Barn- och utbildningsnämnden
har yttrat sig över medborgarförslaget. Kommunstyrelsen har därefter återremitterat
ärendet med sex frågeställningar.
Underlag för beslut
- Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag; 2012-01-11.
- Kommunstyrelsens protokoll: Medborgarförslag – Ope skolas framtid;
2011-12-08
- Elevutveckling 2000 – 2012; 2011-12-29
- Översiktlig beskrivning av lokalkapacitet och lokalnyttjande vid Östersunds
kommuns skolor läsåren 2012/13 – 2022/23.
- Yttrande – Medborgarförslag till barn och utbildningsnämnden angående
Ope skolas framtid; protokoll från sammanträdet BoUN 2011-11-23
- Sammanställt svar på frågor i samband med återremiss av ärendet: Överföring
av skolverksamheten vid Ope skola till Ängsmogården dnr 1898-
2011; till sammanträdet BoUN 2011-11-23
Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen
Avslå medborgarförslaget eftersom anslag för nödvändiga investeringar i
Ope skola saknas och lokaler för skolverksamheten finns i närområdet.
Bakgrund
Antalet elever har hela tiden sjunkit i kommunen sedan år 2000 då det samlade
elevantalet låg på 7160 elever. År 2012 är det 4817 elever i kommunens
egen skolverksamhet och 941 i fristående skolor.
Hyreskostnad/elev i kommens egna skolor var för år 2000: 7 500 kr/elev.
År 2012 kommer den att bli cirka 11 800 kr/elev. Detta trots att viss lokalyta
i 9 av kommunens skolor under denna tid byggts om och idag betalas av
och nyttjats för förskoleverksamhet; motsvarande 23,5 avdelningar.
En faktisk kostnadsökning därutöver är att kommunen också skall utbetala
lokalkostnadsersättning för alla elever i fristående skolor. År 2012 kommer
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2012-01-11
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-01-11 Dnr KS 1989/2011
bidraget för lokaler till friskolorna att uppgå till ca 12,7 miljoner kronor.
Elever som det samtidigt egentligen fortfarande finns plats för/ryms inom
de ”överytor” som idag finns i kommunens egna skollokaler.
Svårighet att optimera grupper
Lokalkostnaden för ”överytor” inom skolan är i sig ett kostnadsdrivande
problem. Den stora frågan handlar dock om de uteblivna möjligheterna att
kunna optimera klassgrupperingar inom nuvarande skolorganisation. Att
optimera grupper förutsätter att man kan göra gruppsammanslagningar. I de
flesta fall saknas i dag möjlighet till detta.
En teoretisk helt optimerad klassorganisation innebär att man fullt ut fyller
klasser utifrån de riktmärken som nämnden fastlagt. Nämndbeslutet innebär
att vid resursfördelningen används en beräkningsmodell med riktmärket 25
elever per klassgruppering f o m förskoleklass upp t o m åk 3 och därefter
30 elever per grupp t.o.m. åk 9.
Skolan har idag en genomsnittlig platstäckning på cirka 20 elever/klass i
den samlade F – 9 skolverksamheten. Att nå en 100 % täckning är inte realistiskt.
Att genomsnittligt optimera klassbestånden upp till en 80 % täckning
av F – 3 skolornas 25-grupper (d.v.s. 20st) och en 80 % täckning av
4 – 9 skolornas 30-grupper (d.v.s. 24 st) bör däremot vara möjligt. Då skulle
skolan kunna minska sina personalkostnader genom att antalet klassgrupperingar
blir färre. Varje minskad klassgruppering innebär i:
Förskoleklass
Årskurs 1 – 3 klass
Årskurs 4 – 9 klass
- 0,8 tjänst
- 1,5 tjänst
- cirka 1,3 tjänst
En lärartjänst motsvarar idag 460 000 kronor/år
När skolsammanslagningar inte sker där det långsiktigt är möjligt, samtidigt
som klasstorleken minskar långt under ovanstående riktmärken och lokalkostnader
i sig ökar, leder det till att en allt större del av kommunens resurser
läggs på lokalytor i stället för verksamhet. När så även besparingskrav
ställs och har ställts, då drabbas själva verksamheten i form av direkta resursneddragningar,
för att budget skall kunna hållas, medan lokalbeståndet
består. Ett lokalbestånd som i sig även kräver löpande underhåll och om/när
detta åsidosätts, leder detta till att rätt omfattande investeringar måste till
för att man ska kunna leva upp till gällande bestämmelser, lagkrav och
grundläggande likvärdighetsprinciper för standarden inom kommunens
egna utbildningslokaler – för såväl elever som personal.
Möjlighet att åtgärda detta finns nu i t.ex. Torvallaområdet i och med det
lagda Ope/Ängsmoförslaget. Möjligheten kan komma att finnas även i cen-
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2012-01-11
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2012-01-11 Dnr KS 1989/2011
trala Östersund om/när förskoleverksamheterna i Körfältsskolan och i Fagervallsskolan
inte längre behövs.
I Ope finns dessutom den akuta och i detta ärende utlösande komplikationen
med behovet av investeringar. Detta är såväl tydligt beskrivet som
översiktligt kostnadsutrett, men budgetberedningen har inte tillfört några
extra pengar för detta. I den av fullmäktige antagna budgeten finns vare sig
investeringsmedel avsatta för fortsatt skolverksamhet eller för några andra
investeringar inom Ope skolas lokaler. Nämnden har därför fattat beslut om
att flytta själva skolverksamheten, cirka 2,5 km till befintliga skollokaler
inom Ängsmogården, men även begärt extra medel för att kunna behålla
och samla förskoleverksamheten i Ope skolas lokaler.
De 6 frågor som ställs i återremissen från kommunstyrelsen varav 3
formulerats av Björn Sandal (s) och 3 formulerats av Carina Zetterström
(c) är följande:
1. De ekonomiska konsekvenserna för barn- och utbildningsnämndens
budget vid en flytt av grundskoleverksamheten från Ope skola till
Ängsmogårdens skola ska tydligt beskrivas för planperioden 2012 –
2014 och för tiden som lokalutredningen har utrett 2012 – 2022
2. Kostnader och konsekvenserna för barn- och utbildningsnämndens budget
om grundskoleverksamheten är kvar vid Ope skola ska beskrivas för
planperioden 2012 – 2014 och för tiden som lokalutredningen har utrett
2012 – 2022
Svar: De ekonomiska konsekvenserna finns utredda i den särskilda bilaga
som ingick i beslutsunderlaget till barn- och utbildningsnämnden inför
sammanträdet 2011-11-23 och som här har bifogats tjänstemannasvaret.
Förtydligande har dock begärts av frågeställaren avseende hyreskostnader,
kostnader för faktisk organisation/grupper samt skolledning. Se nedan.
Svar till fråga 1:
Läsår
Minskade personalkostnader
pga
minskat antal klasser
i en samlad enhet
Minskat behov
av skolledningsresurs
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se
Ökade kostnader
för skolskjutsar
Totalt minskade
kostnader
2012/13 -1 615 400 kr -340 000 kr 180 000 kr -1 775 400 kr
2013/14 -945 400 kr -340 000 kr 180 000 kr -1 105 400 kr
2014/15 -76 600 kr -340 000 kr 180 000 kr -236 600 kr
2015/16 -593 400 kr -340 000 kr 180 000 kr -753 400 kr
2016/17 -1 263 400 kr -340 000 kr 180 000 kr -1 423 400 kr
2017/18 -670 000 kr -340 000 kr 180 000 kr -830 000 kr
2018/19 -1 263 400 kr -340 000 kr 180 000 kr -1 423 400 kr

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2012-01-11
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4
2012-01-11 Dnr KS 1989/2011
2019/20 -593 400 kr -340 000 kr 180 000 kr -753 400 kr
2020/21 -1 263 400 kr -340 000 kr 180 000 kr -1 423 400 kr
2021/22 -1 856 800 kr -340 000 kr 180 000 kr -2 016 800 kr
2022/23 -1 263 400 kr -340 000 kr 180 000 kr -1 423 400 kr
Summa -11 404 600 kr -3 740 000 kr 1 980 000 kr -13 164 600kr
Vid en nedläggning av Ope skola bortfaller därutöver kostnader för hyra
och städning av skollokalerna motsvarande c:a 718 600 kr per år (beloppet
angivet i 2012 års nivå) men motsvarande kostnader kommer att belasta
förskoleverksamheten om möjlighet ges att bedriva sådan i skolans nuvarande
lokaler. Därför har beloppet inte medtagits i tabellen ovan.
Några tillkommande lokalkostnader finns dock inte vid sammanläggning.
Samtliga elever från Ope kan inrymmas i Ängsmogårdens lokaler.
Personalkostnader, skolledningsresurs och ökade skolskjutskostnader är beräknade
i fast kostnad för år 2012 för att kunna göra en jämförelse över tid.
Svar till fråga 2:
År
Hyreshöjning
skola
Hyreshöjning
förskola
Ökat anslag
till friskolor
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se
Ökat anslag
till fristående
förskolor
Totalt ökade
kostnader
2012 1 108 716 kr 381 284 kr 216 588 kr 32 578 kr 1 739 166 kr
2013 1 078 952 kr 371 048 kr 229 517 kr 31 683 kr 1 711 200 kr
2014 1 056 629 kr 363 371 kr 236 162 kr 30 898 kr 1 687 060 kr
2015 1 038 026 kr 356 974 kr 238 172 kr 30 315 kr 1 663 487 kr
2016 1 019 424 kr 350 576 kr 232 011 kr 30 012 kr 1 632 023 kr
2017 1 000 821 kr 344 179 kr 219 906 kr 29 294 kr 1 594 200 kr
2018 982 218 kr 337 782 kr 215 342 kr 28 493 kr 1 563 835 kr
2019 963 616 kr 331 384 kr 211 054 kr 27 716 kr 1 533 770 kr
2020 941 293 kr 323 707 kr 205 964 kr 26 895 kr 1 497 859 kr
2021 922 690 kr 317 310 kr 201 680 kr 26 257 kr 1 464 937 kr
2022 904 087 kr 310 913 kr 197 426 kr 25 711 kr 1 438 137 kr
Sum
ma
11 016 472 kr 3 788 828 kr 2 403 822 kr 319 852 kr 17 528 674 kr
Fortsatt skolverksamhet och förskoleverksamhet i Ope förutsätter investeringar.
Investeringsmedel saknas. För det förslag till om- och tillbyggnad
som tagits fram ligger den ekonomiska kalkylen på 20 398 000 kr. Den därav
följande ökningen av hyreskostnaden kommer att ligga på totalt c:a
1 490 000 kr, som fördelas på skola och förskola. Den höjda hyreskostnaden
genererar även höjning av anslagen till friskolor och fristående förskolor.
Kostnaderna för personal i elevgrupperna ligger kvar som i dagens läge,
liksom skolledningsresursen. Kostnaden för skolskjutsar är oförändrad i
förhållande till nuläge.

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2012-01-11
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 5
2012-01-11 Dnr KS 1989/2011
3. Den nyligen införda skollagen medför förändringar i utbildningsverksamheten.
Beskriv vilka effekter den nya lagen får för grundskoleverksamheten
vid Ope skola
Svar:
Den nya lagen är mycket omfattande och innehåller mängder med lagregleringar
som sammantaget och i detaljer påverkar hela grundskoleverksamheten
vid Ope skola på samma sätt som lagen påverkar alla andra skolor
i Östersund, Jämtland och Sverige.
Att välja ut och med säkerhet säga att just Ope skola skulle vara påverkad
av denna lag på något för Ope skola helt unikt sätt är ej möjligt. Möjligen
kan man dock anta att mindre skolor, generellt sett, kommer att ha större
problem än stora skolor, utifrån lärarlegitimationskravet, att lösa kompetenskraven
i alla ämnen. Att just Ope skola kommer att få detta problem
kan dock ingen idag säga med någon som helst säkerhet.
4. Analyser och effekter av kostnader för omflyttning, däribland miljöaspekten
kring skolskjutsar.
Svar:
Frågeställningen avseende kostnader för omflyttningen är allmänt formulerad.
Om det avser den konkreta flyttprocessen så är det en kostnad som ska
rymmas inom nämndens budgetram, en kostnad som i sig kan betraktas som
en i detta sammanhang närmast försumbar engångskostnad jämfört med de
besparingar en flytt av skolverksamheten årligen kommer att innebära.
När det gäller skolskjutskostnader och särskilt miljöaspekter kring dessa,
som lyfts fram i frågeställningen, kan det tydligast göras genom en jämförelse
mellan dagens skolskjutssituation med den som kommer att uppstå när
skolverksamheten kommer att bedrivas vid Ängsmogården. Med ytterligare
fordon, jämfört med idag, är det rimligt att anta att det medför ytterligare
partikel- och koldioxidutsläpp.
Kostnadsmässigt är den utvidgade skolskjutsen en beräknad fördyrning på
180 000 kr/år jämfört med idag.
Ett trafiksäkerhetstekniskt problem som lyfts av Centrala buss är att de bedömer
att åtgärder måste till vid Ängsmogården. Bedömningen är att vändplanen
bör bli större med tanke på att trafiksituationen där redan är tät. Behov,
omfattning och kostnad för detta bör väl vara ett uppdrag för teknisk
förvaltning att nu snarast utreda och kostnadsberäkna.
5. Återremissen ska även belysa de sociala dimensionerna en skola har och
dess betydelse för det lokala samhället
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2012-01-11
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 6
2012-01-11 Dnr KS 1989/2011
Svar:
Från barn- och utbildningsförvaltningen har likartade frågeställningar tidigare
besvarats. Dessa fanns också med i själva medborgarförslaget. I svaret
överläts till kommunstyrelsen att belysa, värdera och besvara detta. Så måste
ske även i detta fall.
Kommunstyrelsen har för övrigt i sitt eget tjänstemannayttrande inför själva
sammanträdet 2011-12-08 redan svarat, att: ”När det gäller frågorna ur ett
kvalitetsperspektiv och som rör de sociala och demokratiska värdena, bedöms
sådana i det politiska beslut som fattas men kan inte beskrivas i samma
ekonomiska och resultatmässiga termer som när redovisning görs av
uppdraget att se över skolorganisationen i Östersund”
6. Återremissen ska också ge svar på hur utbildningsbehovet i området inför
de större barnkullarna som kommer 2015 och kring visionen om att
nå 65 000 innevånare i kommunen
Svar:
Behov av lokaler i området är väl tillgodosett och omfattande beskrivet i tidigare
svar i detta tjänstemannaförslag samt även i de underlag som bifogas
tjänstemannaunderlaget. Detta gäller även om 65 000 innevånare skulle användas
som planeringsmått.
När det gäller själva visionen att nå 65 000 innevånare så finansieras inte
barn- och utbildningsnämndens årliga budget utifrån det ökade elevtal detta
skulle innebära. Budget byggs upp från de prognoser som utarbetas och
som i sig i huvudsak bygger på kommunens planeringsstal och erfarenhetsbedömningar
utifrån faktiska elevtal; där t.ex. kända förflyttningsmönster
m.m. vägs in.
Bakgrund, nuläge och framtidsproblematik
Barn- och utbildningsförvaltningen påbörjade ett arbete kopplat till Ope
skolas verksamhet och de behov av lokalinvesteringar som där uppmärksammades
under år 2010.
Bedömningen var att omfattande åtgärder måste till. Alternativa lösningar
till dagens samlade verksamhet diskuterades och presenterades. Stora omoch
tillbyggnadsbehov krävdes för att skola och förskola skulle kunna vara
kvar.
I samverkan med kommunledningsförvaltningen tillsattes därför en riktad
skolutredning för att se över skollokalorganisationen i kommunen i ett större
perspektiv och ge förslag på åtgärder som i första hand inte berörde annat
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2012-01-11
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 7
2012-01-11 Dnr KS 1989/2011
än omdisponeringar i det egna skolområdet och som inte påverkade annan
verksamhet. Detta skulle översiktligt beskrivas som stöd inför kommande
budgetbeslut.
Lokalutredningen visade under våren 2011 att Ope skolas skolverksamhet
kunde lösas inom Ängsmogården och att förskolebehoven kunde lösas genom
att nyttja lokaler som skolan då lämnar. Under hösten presenterades en
tilläggsutredning som beskrev kostnader för att då kunna nyttja skollokalerna
för förskoleverksamhet, med ett minimikrav på åtgärder, för fortsatt
verksamhet under en mer begränsad tidsperiod. Något beslut kring denna
begränsade investering och tilläggsanslag kring ökade hyreskostnader för
nämnden finns dock ej i dagsläget.
I det läge som nu uppstått kan bara barn- och utbildningsförvaltningen konstatera
att situationen för förskoleverksamhetens fortbestånd i Ope nu är
allvarligt hotad.
Antingen måste kommunen vara beredd att fortsatt nyttja lokaler som inte
är i enlighet med gällande regelverk t.ex. avseende mathållningen eller så
måste barnen i Ope förskoleverksamhet beredas plats där plats finns d v s i
andra förskolor i Torvallaområdet eller i förskolor i andra områden i kommunen.
Det kan för Ope-barnens föräldrar dock ske, så långt som möjligt,
utifrån önskemål.
Detta får dock konsekvenser för andra föräldrar, i övriga delar av Östersund.
Under kommande höst och vår när önskemål om barnomsorgsplats
uppstår kan då allt förre beredas plats där man i första hand önskar eller så
kan t o m en faktisk total platsbrist uppstå under arbetsåret 2012/2013, inom
Östersunds kommun.
Avslutning
Medborgarförslaget föreslås avslås eftersom anslag för nödvändiga investeringar
i Ope skola saknas och lokaler för skolverksamheten finns i närområdet.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2012-01-11
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 8
2012-01-11 Dnr KS 1989/2011
Annika Källgård
Förvaltningschef
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2011-11-22
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-11-22 Dnr KS1989/2011
Gunnar Forsberg
Barn- och utbildningsnämnden
Yttrande – Medborgarförslag till barn- och utbildningsnämnden angående
Ope skolas framtid för sammanträde BoUN 2011-10-26.
Kommunstyrelsen har översänt medborgarförslaget för yttrande till barnoch
utbildningsnämnden.
En stor del av de frågor som ställs i medborgarförslaget finns direkt eller
indirekt besvarade i tjänstemannaförslaget avseende Ope skolas framtida
nyttjande inför nämndsammanträdet 2011-11-23.
Till detta skall då även läggas de svar som finns redovisade separat i tjänstemannaförslag,
benämnt: ”Sammanställt svar på frågor i samband med
återremiss av ärendet: Överföring av skolverksamheten vid Ope skola till
Ängsmogården”
Där besvaras de frågor som ställdes i samband med att hela ärendet återremitterades
vid nämndens sammanträde 2011-10-26 och som till viss del helt
sammanfaller med vissa frågeställningar som återfinns i detta medborgarförslag.
Detta yttrande har därför följt medborgarförslagets frågeställningar, fråga
för fråga och besvarat och/eller direkt hänvisat till tidigare i ärendet redovisade
svar.
Frågeställningar i medborgarförslaget under fem huvudrubriker:
1 Ur ett pedagogiskt perspektiv
1.1. Hur kan barn- och utbildningsnämnden veta att Ope skola kommer att
ha svårt att uppfylla de pedagogiska kraven?
Svar:
Frågan är ställd till nämnden utifrån ett uttalande, som redovisas i texten
som något som ordföranden sagt, och därför svårt att besvara. Utifrån kravet
på lärarbehörighet kommer dock, generellt sett, mindre skolor att ha
större problem att lösa behörighetsfrågor i alla ämnen än vad större skolenheter
kan förväntas ha.
1.2. Vilken är den bärande tanken med en skola med 270 elever istället för
en med 200 och en med 70 elever?
Svar:
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2011-11-22
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-11-22 Dnr KS1989/2011
Grundorsaken till överflyttningsförslaget är och förblir att det saknas medel
för investeringar i Ope skola.
1.3. Hur tänker man säkerställa den naturliga övergången från förskola till
skola och fritidshem när dessa skiljs åt?
Svar:
På samma sätt som övergång/överföring säkerställts mellan berörda enheter
där förskola och skola är skiljda åt redan idag.
2 Ur ett kvalitetsperspektiv
2.1. Hur värderar man att det sociala kittet försvinner från området när föräldrar
inte möts lika naturligt.
Svar: Yttrandet lämnas här öppet till kommunstyrelsen att värdera/besvara.
2.2. Vad är grunden till att man inte följer de av fullmäktige antagna direktiven
om närdemokrati?
Svar: Yttrandet lämnas här öppet till kommunstyrelsen att värdera/besvara.
2.3. På vilket sätt har man beaktat FN´s barnkonvention i beslutet?
Svar: Ope skola är en del av all den skolverksamhet som drivs inom kommunens
egen skolverksamhet. Barnkonventionen har vägts in i just det perspektivet.
En flytt av skolverksamheten innebär att skolverksamheten i Ope
skola och alla andra skolor i kommun fortsatt kan bedrivas på ett bra och i
huvudsak, utifrån en mängd olika ståndpunkter, likartat sätt. Om skolverksamheten
skulle ha varit kvar i Ope skolas nuvarande lokaler, utan möjlighet
till nödvändiga investeringar, hade det inte varit möjligt att hävda det
längre.
2.4. Hur hanterar man risken att inte fånga upp elever med särskilda behov
tidigt då förskola och skola skiljs åt?
Svar: Att det skulle finnas ett sådant samband finns det inget som talar för,
utifrån de erfarenheter som finns från de områden där förskola och skola
redan idag är fysiskt skiljda åt. Risken att inte fånga upp elever med särskilda
behov har med faktorer att göra som är kopplade till i huvudsak personalkompetens
och bemanning.
3 Ur ett ekonomiskt perspektiv
3.1 – 3.5 Samtliga här ställda frågor har besvarats i tidigare nämnd tjänstemannaskrivelse,
kopplad till återremissen. De svaren redovisar de missförstånd
som råder kring att skälet till flytten av skolverksamheten handlar om
förväntade besparingar. Besparingseffekter har p.g.a. dessa frågeställningar
nu ändå räknats fram.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- o utb-förvaltningen 2011-11-22
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2011-11-22 Dnr KS1989/2011
Skälet till flytten av skolverksamheten är det faktum att nämnden inte har
beviljats investeringsutrymme eller utökad budgetram för de ökade hyreskostnader
som en sådan investering skulle rendera nämnden.
4 Ur ett miljömässigt perspektiv
4.1. Vilken blir den ökade miljöbelastningen då fler elever måste åka skolskjuts
eller hämtning lämning av föräldrar?
Svar: Yttrandet lämnas här öppet till kommunstyrelsen att värdera/besvara.
5 Ur ett säkerhetsperspektiv
5.1 Hur har man tänkt säkerställa trafiksäkerheten vid Ängsmogården när
ytterligare 70 barn skall hämtas och lämnas
Svar: Ängsmogården är planerad för fler barn än vad en sammanslagning av
nuvarande skolverksamhet i Ope och Ängsmogården kommer att innebära.
Som mest har cirka 350 barn ingått i Ängsmogårdens verksamhet. Om det
ändå kan vara så att det behöver göras några särskilda insatser för att skapa
en bättre trafiksituation vid Ängsmogården, då måste den frågan i så fall
bedömas/besvaras av teknisk förvaltning.
Underlag för beslut
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-22.
Medborgarförslag till barn- och utbildningsnämnden angående Ope skolas
framtid för sammanträde BoUN 2011-10-26.
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Barn- och utbildningsnämnden antar tjänstemannayttrandet som sitt remissyttrande
och överlämnar det till kommunstyrelsen för fortsatt handläggning
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Annika Källgård
Förvaltningschef
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Komplettering medborgarförslag Dnr 1989

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Komplettering medborgarförslag Dnr 1989

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-10-21 Medborgarförslag

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-10-21 Medborgarförslag

§ 30, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-10-21 Medborgarförslag

§ 31, KF 2012-03-15 10:00
KS: 2343/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 2343-2011
Medborgarförslag – bevara vår pärla Ope skola
Åke Durre har lämnat ett medborgarförslag om att behålla Ope skola. Barnoch
utbildningsnämnden har yttrat sig över medborgarförslaget.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 49
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-18
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2012-01-23
Barn och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-18
Medborgarförslag av Åke Durre 2011-11-22
Yrkande
AnnSofie Andersson, s:
Medborgarförslaget anses besvarat med hänvisning till kommunfullmäktiges
beslut 2012-03-15 § 30.
Proposition
Ordförande ställer proposition på AnnSofie Anderssons yrkande och finner
att kommunfullmäktige antar detta.
Kommunfullmäktiges beslut
Medborgarförslaget anses besvarat med hänvisning till kommunfullmäktiges
beslut 2012-03-15 § 30.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 31, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 49
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 2343-2011
Medborgarförslag – bevara vår pärla Ope skola
Åke Durre har lämnat ett medborgarförslag om att behålla Ope skola. Barnoch
utbildningsnämnden har yttrat sig över medborgarförslaget.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-18
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2012-01-23
Barn och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-18
Medborgarförslag av Åke Durre 2011-11-22
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Medborgarförslaget av Åke Durre om att behålla skolan i Ope avslås.
Motivering till beslutet:
Kommunen har en stor överkapacitet på lokalytor beroende på minskat
elevunderlag utifrån minskat befintligt elevunderlag samt friskoleutvecklingen.
Vidare skulle bibehållen verksamhet vid Ope skola och förskola
fordra en investering beräknad till drygt 20 miljoner kronor, vilket inte prioriteras
i investeringsbudgeten.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 31, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-01-18 Dnr 2343-2011
Göran Qvarnström
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag – bevara vår pärla Ope skola
Åke Durre har lämnat ett medborgarförslag om att behålla Ope skola. Barnoch
utbildningsnämnden har yttrat sig över medborgarförslaget.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-18
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2012-01-23
Barn och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-18
Medborgarförslag av Åke Durre 2011-11-22
Förslag till beslut
Kommunfullmäktiges beslut
Medborgarförslaget av Åke Durre om att behålla skolan i Ope avslås.
Motivering: Kommunen har en stor överkapacitet på lokalytor beroende på
minskat elevunderlag utifrån minskat befintligt elevunderlag samt friskoleutvecklingen.
Vidare skulle bibehållen verksamhet vid Ope skola och förskola
fordra en investering beräknad till drygt 20 miljoner kronor, vilket
inte prioriteras i investeringsbudgeten.
Bakgrund
Medborgarförslaget innebär en ökad kostnad på grund av investeringsbehov
beräknade till drygt 20 miljoner kronor. Av barn- och utbildningsnämndens
genomförda skolutredning 2011, framgår att kommunen har ett stort antal
tomma platser i de befintliga skolorna. Överkapaciteten innebär högre lokalkostnader
per elev vilket dessutom innebär att kommunen tvingas ersätta
friskolorna med samma höga lokalkostnader. Ifall verksamheten vid Ope
skola och förskola skulle behållas krävs investeringar på drygt 20 miljoner
kronor, vilket ger en ytterligare ökad hyreskostnad på 1,5 miljoner kronor
årligen samt ytterligare hyresbidrag till friskolorna med 240 000 kronor årligen.
Ökade lokalkostnader för de kommunala skolorna driver upp kostnaden
ytterligare ca 16 % då de fristående skolorna ska ersättas med samma
lokalkostnad som betalas ut till de kommunala. (Andelen av kommunens
elever som går i fristående skolor är 16 %.)
Av barn- och utbildningsnämndens beräkning av hur driftkostnaderna
minskar och hyreskostnaderna ökar för kommunen vid en överföring av
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 31, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-01-18 Dnr 2343-2011
skolverksamheter i Ope framgår att man får en kostnadsskillnad mellan alternativen
på i genomsnitt 3 miljoner per år under en överskådlig framtid på
10 år.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Bert Olof Åkerström
Utdrag till Åke Durre samt barn- och utbildningsnämnden
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 31, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-23, § 5
PROTOKOLL 1
2012-01-18 Dnr 2343/2011
Medborgarförslag – Bevara vår pärla Ope skola
Åke Durre har lämnat ett medborgarförslag där han föreslår att Ope skola
skall finnas kvar. I medborgarförslaget finns också en mängd påståenden
vars sakliga grund starkt kan ifrågasättas samt vars värdegrund ligger långt
från det som den svenska skolan står för, vilka förvaltningen väljer att inte
bemöta.
Sammanfattningsvis kan konstateras att ett annat medborgarförslag med
helt likartat syfte, d v s att bevara Ope skola, tidigare har inkommit till
barn- och utbildningsnämnden för yttrande till kommunstyrelsen. Det medborgarförslaget
har besvarats, återremitterats, och har nu besvarats igen.
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämndens yttrande till
kommunstyrelsen är att medborgarförslaget avslås. Det är samma förslag
som i ges i yttrandet till det andra medborgarförslaget – ”Ope skolas framtid”.
För argument och underlag för att föreslå att avslå medborgarförslaget
-”Bevara vår pärla Ope skola”, hänvisas till bifogat underlag för beslut:
Medborgarförslag – Ope skolas framtid (återremiss) 2012-01-11.
Underlag för beslut
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag; 2012-01-18
Medborgarförslag – Ope skolas framtid (återremiss) 2012-01-11
Medborgarförslag – Bevara vår pärla Ope skola; 2011-11-22
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen:
Avslå medborgarförslaget eftersom anslag för nödvändiga investeringar i
Ope skola saknas och lokaler för skolverksamheten finns i närområdet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 31, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag barn- och utbildningsnämnden 2011-1
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
Datum
Dnr
Gunnar Forsberg
Barn- och utbildningsnämnden
Medborgarförslag – Bevara vår pärla Ope skola
Åke Durre har lämnat ett medborgarförslag där han föreslår att Ope skola
skall finnas kvar. I medborgarförslaget finns också en mängd påståenden
vars sakliga grund starkt kan ifrågasättas samt vars värdegrund ligger långt
från det som den svenska skolan står för, vilka förvaltningen väljer att inte
bemöta.
Sammanfattningsvis kan konstateras att ett annat medborgarförslag med
helt likartat syfte, d v s att bevara Ope skola, tidigare har inkommit till
barn- och utbildningsnämnden för yttrande till kommunstyrelsen. Det medborgarförslaget
har besvarats, återremitterats, och har nu besvarats igen.
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämndens yttrande till
kommunstyrelsen är att medborgarförslaget avslås. Det är samma förslag
som i ges i yttrandet till det andra medborgarförslaget – ”Ope skolas framtid”.
För argument och underlag för att föreslå att avslå medborgarförslaget
-”Bevara vår pärla Ope skola”, hänvisas till bifogat underlag för beslut:
Medborgarförslag – Ope skolas framtid (återremiss) 2012-01-11.
Underlag för beslut
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag; 2012-01-18
Medborgarförslag – Ope skolas framtid (återremiss) 2012-01-11
Medborgarförslag – Bevara vår pärla Ope skola; 2011-11-22
Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen
Avslå medborgarförslaget eftersom anslag för nödvändiga investeringar i
Ope skola saknas och lokaler för skolverksamheten finns i närområdet.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Annika Källgård
Förvaltningschef
Utdrag till Åke Durre och till kommunstyrelsen.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 31, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Medborgarförslag 2011-11-22

§ 32, KF 2012-03-15 10:00
KS: 14/2012
Dialog med revisionen
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 14-2012
Per Söderberg, ordförande för kommunens revisorer,
hänvisar till sammanfattning av revisionsrapporten ”Personliga assistenter –
kontroll av utförda tjänster”, som finns med i kallelsen till kommunfullmäktige.
Denna rapport har sänts på remiss till vård- och omsorgsnämnden och
finns inlagd på kommunens hemsida.
Per Söderberg redovisar även revisionens synpunkter och svar som kommit
från kommunstyrelsen på rapporten ”Intern kontroll i bolagen”.
Dessutom redovisar Söderberg att det nu återstår tre granskningar som påbörjats
under 2011 och som kommer att vara klara den 27 mars 2012:
1. Vård – och omsorgsnämndens ekonomi
2. Barn- och utbildningsnämndens arbetsformer
3. Läkemedelshantering inom enskilt boende (samordnad granskning med
Krokoms och Strömsunds kommuner samt Jämtlands län landsting)
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 32, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Sammanfattning personliga assistenter
Sammanfattning av
revisionsrapport
Östersunds kommun
Hela rapporten finns på www.ostersund.se
Personliga assistenter – kontroll av utförda tjänster
PwC har på uppdrag av kommunens revisorer översiktligt granskat vård och omsorgsnämndens
rutiner avseende utbetalning av assistansersättning. Följande revisionsfråga har varit aktuell:
Är vård och omsorgsnämndens rutiner för intern kontroll tillfredsställande avseende utbetalning
av assistansersättning?
En genomgång av nämndens rutiner för intern kontroll visar att det finns en förbättringspotential
avseende kontroll av utförda tjänster, exempelvis gäller detta utförda assistanstimmar jämfört
med fakturerade timmar från extern assistansanordnare. Kontroll av underlag till exempelvis
sjuklönekostnader kan också förbättras. Även kontrollen av att fakturerade tid överensstämmer
mot utförd tid och erhållen ersättning från försäkringskassan kan förbättras.
Vård och omsorgsnämnden har ingen insyn i verksamhet som en enskild assistansberättigad
köper från en extern utförare utan det är socialstyrelsens ansvar att följa upp verksamheten och
försäkringskassans ansvar att kontrollera rutinerna.
Vi bedömer att rutinerna gentemot försäkringskassan fungerar bra avseende samverkan och
samråd i handläggning av ärenden. Beträffande kontroll av fakturerade belopp till försäkringskassan
i förhållande till utförd tid kan rutinerna för detta förbättras, vilket framgått vid prövning
av nämndens rutiner för intern kontroll.
Sammanfattningsvis bedömer vi att nämndens rutiner för intern kontroll avseende assistansersättning
inte är helt tillfredsställande.
Vi lämnar följande förslag till förbättringsåtgärder:
Se över attestmomenten och säkerställ att underlag finns för att kontrollera sakförhållanden
i varje enskild transaktion. Det måste tydliggöras att det är beslutsattestanten som har detta
ansvar.
Upprätta en aktuell rutinbeskrivning omkring assistansersättning och utbilda och informera
berörd personal om vilka rutiner som gäller beträffande exempelvis krav på underlag till
ekonomiska transaktioner.
Se över avtalen mellan kommunen och de assistansberättigade som valt kommunen som
utförare.
Tydliggör enhetschefernas ansvar att kontrollera både extern och intern fakturering.
Samarbetet med försäkringskassan kan med fördel utökas för att säkerställa en förbättrad
intern kontroll kring ekonomiska rutiner och behovet av assistans.
Vård och omsorgsnämnden kan förbättra sin ekonomiska månadsrapportering kring assistansersättning.
Anneth Nyqvist
PwC Kommunal Sektor
anneth.nyqvist@se.pwc.com
063-635 11 75, 070-288 06 90

§ 33, KF 2012-03-15 10:00
KS: 2599/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 2599-2011
Lednings och kommunikationsplan för extraordinära händelser
Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser och höjd beredskap, ska kommuner för varje ny
mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras.
Kommunledningsförvaltningen har upprättat förslag till sådan plan. Lednings-
och kommunikationsplanen anger övergripande mål, ansvarsfördelning
och strategier för kommunens arbete vid en extraordinär händelse. Planen
anger också utifrån vilka förutsättningar kommunens nämnder, förvaltningar
och bolag ska arbeta vidare i frågan med konkreta planer inom sina
respektive ansvarsområden.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 45
Finansutskottet 2012-02-09 § 22
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-25
Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Kommunfullmäktiges beslut
Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds kommun vid extraordinär
händelse eller höjd beredskap antas enligt förslag den 25 januari 2012.
_____
Förvaltningscheferna, Morgan Olsson Räddningstjänsten, Lars Backus
VOF, Björn Wikström BUF, Christina Breding SB, Barbro Pernstål SF,
Mikael Hedström SOC, Håkan Olsén Räddningstjänsten
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 45
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 2599-2011
Lednings och kommunikationsplan för extraordinära händelser
Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser och höjd beredskap, ska kommuner för varje ny
mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras.
Kommunledningsförvaltningen har upprättat förslag till sådan plan. Lednings-
och kommunikationsplanen anger övergripande mål, ansvarsfördelning
och strategier för kommunens arbete vid en extraordinär händelse. Planen
anger också utifrån vilka förutsättningar kommunens nämnder, förvaltningar
och bolag ska arbeta vidare i frågan med konkreta planer inom sina
respektive ansvarsområden.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2012-02-09 § 22
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-25
Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds kommun vid extraordinär
händelse eller höjd beredskap antas enligt förslag den 25 januari 2012.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-01-25 Dnr 2599-2011
Lars-Åke Wallin
Kommunstyrelsen
Lednings och kommunikationsplan för extraordinära händelser
Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser och höjd beredskap, ska kommuner för varje ny
mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras.
Kommunledningsförvaltningen har upprättat förslag till sådan plan. Lednings-
och kommunikationsplanen anger övergripande mål, ansvarsfördelning
och strategier för kommunens arbete vid en extraordinär händelse. Planen
anger också utifrån vilka förutsättningar kommunens nämnder, förvaltningar
och bolag ska arbeta vidare i frågan med konkreta planer inom sina
respektive ansvarsområden.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-25
Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds kommun vid extraordinär
händelse eller höjd beredskap antas enligt förslag 2012-01-25.
Bakgrund
Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser och höjd beredskap, ska kommuner för varje ny
mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras.
Kommunledningsförvaltningens förslag till lednings- och kommunikationsplanen
anger övergripande mål, ansvarsfördelning och strategi för hur kommunens
centrala krisledning ska fungera vid en extraordinär händelse. Planen
anger också utifrån vilka förutsättningar kommunens nämnder, förvaltningar
och bolag ska arbeta vidare i frågan med konkreta planer inom sina
respektive ansvarsområden. Respektive förvaltning/nämnd ansvarar för att
ha en övergripande plan för hur den ska fungera vid en extraordinär händelse
samt ha dokumenterade verksamhetsrelaterade planer utifrån de krav
som ställs.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-01-25 Dnr 2599-2011
De största förslag till förändringar i planen i jämförelse med tidigare är att:
- Planen fokuserar på att ytterligare förstärka kommunens förmåga till att
kommunicera med förbättrade rutiner.
- Kommunledningsgruppen som ledningsgrupp vid extraordinära händelser
eller andra allvarliga händelser ersatts av en anpassad ledning med endast
fyra fasta positioner.
- Ledningsgruppen för POSOM avvecklas.
Kommunfullmäktige har tidigare utsett kommunstyrelsen till krisledningsnämnd
samt fastslagit reglemente för nämnden, 2003-06-26 § 105.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Bert-Olof Åkerström
Biträdande kommundirektör
Förvaltningscheferna, Morgan Olsson Räddningstjänsten, Lars Backus
VOF, Björn Wikström BUF, Christina Breding SB, Barbro Pernstål SF,
Mikael Hedström SOC, Håkan Olsén Räddningstjänsten
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Finansutskottet 2012-02-09 § 22
PROTOKOLL
Finansutskottet
2012-02-09 Dnr 2599-2011
Lednings och kommunikationsplan för extraordinära händelser
Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser och höjd beredskap, ska kommuner för varje ny
mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras.
Kommunledningsförvaltningen har upprättat förslag till sådan plan. Lednings-
och kommunikationsplanen anger övergripande mål, ansvarsfördelning
och strategier för kommunens arbete vid en extraordinär händelse. Planen
anger också utifrån vilka förutsättningar kommunens nämnder, förvaltningar
och bolag ska arbeta vidare i frågan med konkreta planer inom sina
respektive ansvarsområden.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-25
Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds kommun vid extraordinär
händelse eller höjd beredskap antas enligt förslag den 25 januari 2012.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
Sida: 1 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22
Lednings- och kommunikationsplan
Planläggning för extraordinära händelser och höjd beredskap

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
INNEHÅLL
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
Sida: 2 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22
1. INLEDNING ........................................................................................................................... 4
1.1 GILTIGHET............................................................................................................................. 4
1.2 ANSVAR.................................................................................................................................. 4
1.3 FÖRVARING OCH DISTRIBUTION............................................................................................. 5
2. MÅL OCH ANSVAR.............................................................................................................. 5
2.1STRATEGISKA MÅL FÖR Ö STERSUNDS KOMMUNS KRISHANTERING......................................... 5
2.2Ö STERSUNDS KOMMUNS GEOGRAFISKA ANSVAR INNEBÄR...................................................... 5
2.3 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS ROLL FÖRE, UNDER OCH EFTER EN KRIS..................... 5
3. ÖVERGRIPANDE PRIORITERINGAR ................................................................................ 6
4. KRISHANTERING................................................................................................................. 7
4.1 KRISLEDNING SNÄMNDEN ....................................................................................................... 7
4.1.1 ANSVAR OCH UPPGIFTER....................................................................................................... 7
4.2CENTRALA KRISLEDNING SG RUPPEN ....................................................................................... 8
4.2.1 ANSVAR OCH UPPGIFTER....................................................................................................... 8
4.2.2 DELTAGARE......................................................................................................................... 9
4.3 KOMMUNFULLMÄKTIGE....................................................................................................... 10
4.4 KRISKOMMUNIKATION......................................................................................................... 10
4.5 POSOM............................................................................................................................... 11
5. LARMNING OCH AKTIVERING AV KRISORGANISATIONEN..................................... 11
5.1 KRISJOURAVTAL.................................................................................................................. 11
5.2 FÖRVALTNINGARNA, BOLAGEN OCH FÖRBUNDEN................................................................. 11
5.3Ö VRIGA KRISORGANISATIONER............................................................................................ 11
5.4O MVÄRLDSB EVAKNING........................................................................................................ 11
5.5 PLANER................................................................................................................................ 12
5.6 DOKUMENTATION ................................................................................................................ 12
6. LOKALER, UTRUSTNING OCH ANDRA LEDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR................. 12
Ö VNING OCH UTB ILDNING ......................................................................................................... 12
7. SAMVERKAN ...................................................................................................................... 12
7.1 INTERN SAMVERKAN............................................................................................................ 12

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
Sida: 3 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22
7.2 LOKAL SAMVERKAN............................................................................................................. 13
7.3 REGIONAL SAMVERKAN ....................................................................................................... 13
7.4 FRIVILLIGA.......................................................................................................................... 13
8. KOSTNADSREDOVISNING................................................................................................ 13
9. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING .............................................................................. 13
10. HÖJD BEREDSAKP........................................................................................................... 13

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
1. INLEDNING
Denna plan ska användas när Östersunds kommun riskerar drabbas av eller
drabbats av en extraordinär händelse. Med extraordinär händelse avses i lag
2006:544 ”en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig
störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner
och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting”.
Planen kan också användas vid en allvarlig händelse som inte betecknas som
en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter kommunen för
stor påfrestning. Vid en sådan allvarlig händelse gäller ordinarie nämnders/bolagsstyrelsers
ansvarsområden, beslutsbefogenheter och delegation.
Målgruppen för planen är förtroendevalda och tjänstemän. Planen ska också
kunna användas som ett informationsmateriel till samverkande organisationer.
Syftet med denna plan är inte att vara ett operativt stöd vid en allvarlig händelse
utan ett övergripande strategiskt ramverk för hur Östersunds kommuns
krisorganisation ska fungera. Som operativt stöd finns istället checklistor och
rutiner på olika nivåer.
Denna plan ska också ligga till grund för övriga förvaltningars, förbunds och
bolags krishanteringsplaner. Dessa planer fastställs av respektive nämnd,
förbundsdirektion och bolagsstyrelse.
Östersunds kommuns krishanteringsförmåga bygger på ett samspel mellan
förvaltningarna, förbunden, bolagen och andra myndigheter och organisationer.
Vägledande för krishanteringen inom Östersunds kommun är alltid:
- Ansvarsprincipen
- Likhetsprincipen
- Närhetsprincipen
1.1 Giltighet
Denna plan är giltig från och med det datum kommunfullmäktige fastställt planen
och till dess att en ny plan fastställs.
Ledningsplanen för Östersunds kommun ska fastställas varje ny mandatperiod
av kommunfullmäktige, normalt brukar detta ske i december första året av
mandatperioden. Detta för att kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska
kunna vara ett dokument som planen baseras på.
Planen ska löpande ses över och revideras under pågående mandatperiod.
Enklare revideringar kan göras av säkerhetschefen utan att planen behöver
antas i kommunfullmäktige. En sådan revidering ska före införande godkännas
av kommunledningsgruppen.
1.2 Ansvar
Kommunledningsförvaltningen har ansvaret för att planen och att den vid behov
revideras.
Sida: 4 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
1.3 Förvaring och distribution
En aktuell version av planen ska finnas på följande platser: Receptionen i
Rådhuset, Kommundirektörens sekreterare, Säkerhetschef.
Planen ska också distribueras och finnas tillgänglig för samtliga förvaltningar,
förbund och bolag inom Östersunds kommun, Länsstyrelsen Jämtland, Jämtlands
läns landsting, Polis myndigheten i Jämtland, SOS-alarm i Östersund,
Fältjägargruppen samt övriga kommuner i Jämtland.
Planen ska också finnas tillgänglig på kommunens intranät.
2. MÅL OCH ANSVAR
Vid en extraordinär händelse eller om regeringen fattar beslut om höjd beredskap,
ska Östersunds kommun vara organiserat på ett sådant sätt så att skador
på människa, miljö, hälsa och egendom minimeras.
Kommunen ska vid en extraordinär händelse i största möjliga utsträckning
bedriva sin verksamhet så lika normal verksamhet som möjligt.
Ordinarie verksamhet enligt ordinarie organisation i ordinarie lokaler.
2.1 Strategiska mål för Östersunds kommuns krishantering
• Rädda och skydda liv och hälsa
• Få kontroll över och om möjligt eliminera vållandefenomen
• Säkra och skapa så bra villkor som möjlighet för människan som individ
som drabbats av en svår påfrestning
• Säkra och åstadkomma kontroll över hotade eller samhälliga funktioner
• Säkra demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter
• Kommunikationspunkt
• Beakta direktiv/vägledning från regering eller sektorsansvarig central
myndighet
2.2 Östersunds kommuns geografiska ansvar innebär
Det geografiska ansvaret som Östersunds kommun har på lokal nivå innebär
att kommunen alltid ska kunna ge en inriktning, prioritering och samordning av
tvärsektoriella åtgärder som behövs vid en extraordinär händelse eller allvarlig
händelse. Kommunen ska alltid också kunna rapportera om den situation som
råder inom det geografiska området Östersunds kommun.
2.3 Kommunledningsförvaltningens roll före, under och efter en
kris
• Upprätthålla en rimlig beredskap för krishantering
• Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för krishantering
• Samordna övning och utbildning inom krishantering
• Omvärldsbevakning
• Informera krisledningsnämndens ordförande vid allvarliga händelser
• Utse och sammankalla en central krisledningsgrupp för kommunen vid
en allvarlig händelse
• Se till att händelser som inträffat utvärderas
Sida: 5 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
• Vid behov uppdatera centrala dokument, rutiner och checklistor för
krishanteringsarbetet.
3. ÖVERGRIPANDE PRIORITERINGAR
Verksamhetsansvar
Respektive nämnd/förvaltning/bolag har ansvaret för sina verksamhetsområden
vid extraordinära händelser om inte krisledningsnämnden beslutar att
överta ansvaret.
Varje nämnd/styrelse är ansvariga för att genomföra riskanalyser för all verksamhet
som måste kunna upprätthållas vid en extraordinär händelse samt
upprätta de planer som krävs inom respektive ansvarsområde. De ska även
vidta nödvändiga förberedelser under normalläge för att minimera skador på
människa, miljö, hälsa och egendom. Åtgärder ska bygga på genomförda
riskanalyser inom respektive verksamhet.
Det ska i bolagens ägardirektiv framgå vilket ansvar de har för att delta i kommunens
planering kring hantering av extraordinära händelser.
Vid upphandling av verksamhet hos externa entreprenörer ska frågan om förberedelser
och ansvar vid extraordinära händelser tas upp. En överenskommelse
om detta görs mellan kommunen och den externa entreprenören.
Verksamhet Ansvarig förvaltning/bolag Privata
utförare
Central krisledning Kommunledningsförvaltningen -
Barnomsorg Barn- och utbildningsförvaltningen JA
Grundskola Barn- och utbildningsförvaltningen JA
Gymnasieskola Jämtlands gymnasieförbund JA
Hemtjänst Vård- och omsorgsförvaltningen JA
Miljö- och hälsa Samhällsbyggnadsförvaltningen -
Räddningstjänst Jämtlands räddningstjänstförbund -
Vattenförsörjning Teknisk förvaltning -
Elförsörjning Jämtkraft AB -
Fjärrvärmeförsörjning Jämtkraft AB -
Väghållning/Snöröjning Samhällsbyggnadsförvaltningen JA
IT och telekommunikation Serviceförvaltningen -
Matproduktion Serviceförvaltningen JA
Strålmätning Samhällsbyggnadsförvaltningen -
Bistånd Socialförvaltningen -
Sida: 6 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
4. KRISHANTERING
En förutsättning för en effektiv krishantering är att krisledningsorganisationen
är flexibel. Organisationen ska kunna anpassas till fler olika typer av händelser,
omfattningen av dessa händelser samt förändras över tiden.
Sida: 7 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22
Regional
Samverkansgrupp
Länsstyrelsen
Krisledningsnämnd
LOGG
INFO SÄK Krisledare
Central
Krisledningsgrupp
Östersunds kommun
Beslutsfattare
Bolag
Experter Resurser
Förvaltning Myndigheter
Förvaltningar
bolag och
förbund
Övriga resurser
4.1 Krisledningsnämnden
Krisledningsnämnden fungerar som kommunens ledande politiska organ om
kommunen drabbas av en extraordinär händelse och har det yttersta ansvaret
för krishanteringen.
4.1.1 Ansvar och uppgifter
• Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och
vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, ska kommunen
ha en särskild nämnd, krisledningsnämnd, för att fullgöra sina
uppgifter under en extraordinär händelse. Kommunstyrelsen utgör Östersunds
kommuns krisledningsnämnd. Beslut kommunfullmäktige
2003-06-26, dnr 1268-2003.
• Ordförande i krisledningsnämnden ska tillsammans med kommundirektören
utvärdera om en händelse ska betraktas som extraordinär. Kris-

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
ledningsnämndens ordförande beslutar om när en händelse är av karaktären
extraordinär händelse vilket medför att krisledningsnämnden
ska träda i kraft.
• Ett särskilt reglemente ska finnas upprättat och antas av kommunfullmäktige
för krisledningsnämnden. Beslut kommunfullmäktige 2003-06-
26, dnr 1268-2003.
• Krisledningsnämnden kan vid behov adjungera till sig ledamöter från
övriga nämnder och bolagsstyrelser.
• Ordförande i krisledningsnämnden får besluta på nämndens vägar i
ärenden som är så brådskande att de inte kan invänta nämndens avgörande.
Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden.
• Krisledningsnämnd får fatta beslut om att överta hela eller delar av
verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning
som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens
art och omfattning.
• När förhållandena medger det, ska krisledningsnämnden besluta om
att de uppgifter som nämnden övertagit ska återgå till ordinarie nämnd.
• Krisledningsnämndens beslut ska anmälas till närmast följande fullmäktigesammanträde.
Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen
och formerna för denna.
• Om inte hela krisledningsnämnden kan samlas inom rimlig tid, fattas
nödvändiga beslut av den eller de utsedda medlemmar som kunnat infinna
sig. Om ingen i nämnden kan inträda i tjänst, gäller att närvarande
förtroendevalda och tjänstemän får arbeta utifrån gällande plan i
avvaktan på att nämndens ledamöter infinner sig och kan ta över ansvaret.
• Krisledningsnämnden har inte rätt att fatta beslut i fråga som på sikt
förändrar kommunens verksamhet eller ändrar kommunens policy i
någon fråga. Inträffar sådan fråga ska den överlämnas till kommunfullmäktige
och där snarast behandlas.
• Kommundirektören är föredragande tjänsteman i krisledningsnämnden.
4.2 Centrala krisledningsgruppen
En central krisledningsgrupp ska sättas samman vid en extraordinär händelse
eller annan allvarlig händelse. Den centrala krisledningsgruppen ska skyndsamt
informera kommunledningsgruppen om den inträffade händelsen.
4.2.1 Ansvar och uppgifter
• Bereda ärenden till krisledningsnämnden
• Kommundirektören rapporterar till krisledningsnämndens ordförande
(KS ordförande vid allvarliga händelser)
Sida: 8 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
Sida: 9 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22
• Göra en bedömning av den aktuella situationen och fastställa en lägesbild.
• Rapportera till Länsstyrelsen eller annan utsedd central myndighet om
aktuellt läge
• Bedöma behov av resurser och prioritera åtgärder
• Bedöma omedelbara samt kort- och långsiktiga konsekvenser av händelsen
• Följa upp och dokumentera händelseutvecklingen samt svara för planering
av alternativ händelseutveckling
• Medverka till lösningar av ekonomiska frågor
• Organisera och svara för ett effektivt samband såväl inom som utom
krisledningsgruppen
• Vara tillgängliga för media, allmänhet, drabbade och anställda
• Samverka med berörda myndigheter, organisationer och andra aktörer
4.2.2 Deltagare
Kommundirektören beslutar om hur krisledningsgruppen ska sättas samman utifrån den aktuella
händelsen. Krisledningsgruppen ska jobba för samordning och samverkan av ledningsoch
kommunikationsinsatser.
Beslutsfattare
• Kommundirektör
Fasta roller
• Ekonomidirektör
• Informationschef
• Säkerhetschef
• Sekreterarservice (dokumentation)
Lösa roller
• Övriga förvaltningschefer
• Representanter från verksamheter som berörs
o IT
o Vatten Östersund
o Miljö och hälsa
o Fastighet
o Osv…
• Personalchef
• Jurist
• Representanter från bolagen
o Jämtkraft
o Östersunds bostäder

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
• Representanter från förbunden
o Jämtlands räddningstjänstförbud
o Jämtlands gymnasieförbund
-----------------------------------------------------------------
• Polisen
• Landstinget
• Externa utförare
• Försvarsmakten
• Experter
o Interna/externa
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
4.3 Kommunfullmäktige
• Kommunfullmäktige tillsätter en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter
vid extraordinära händelser. Kommunstyrelsen utgör Östersunds
kommuns krisledningsnämnd. Beslut kommunfullmäktige 2003-06-26,
dnr 1268-2003.
• Kommunfullmäktige upprättar reglemente för krisledningsnämnden. I
reglementet ska framgå vilka verksamhetsområden krisledningsnämnden
får överta från andra nämnder. Beslut kommunfullmäktige 2003-
06-26, dnr 1268-2003.
• Kommunfullmäktige ska för varje ny mandatperiod fastslå mål samt
fastställa en lednings- och kommunikationsplan för hantering av extraordinära
händelser.
• Kommunfullmäktige ska i ägardirektiv till de kommunala bolagen fastställa
dess skyldighet att ingå i kommunens organisation för extraordinära
händelser.
• Kommunfullmäktige har rätt att besluta om att krisledningsnämndens
verksamhet ska upphöra. Om fullmäktige fattar ett sådant beslut återgår
omedelbart de verksamhetsområden krisledningsnämnden övertagit
till respektive ordinarie nämnd.
• Kommunfullmäktige ska besluta i vilken omfattning och under vilka
former den vill ha redovisning av tagna beslut gällande en extraordinär
händelse av krisledningsnämnden.
4.4 Kriskommunikation
Östersunds kommuns information i samband med en kris (från allvarlig händelse
till extraordinär händelse) syftar till att ge drabbade, medborgare, personal,
samverkande organisationer och massmedia en korrekt och snabb bild
över vad som inträffat.
Arbetssättet för kommunens kriskommunikation beskrivs i dokumentet ”Kriskommunikation
i Östersunds kommun”som finns med i kommunens övergripande
rutinpärm för krishantering.
Sida: 10 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
Informationschefen är ansvarig för kriskommunikationsplanen och den uppdateras
vid behov. Planen finns tillgänglig i kommunchefssekreterarens tjänsterum
både i pappersform och digitalt på USB minne.
4.5 POSOM
Psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM) insatser ska kunna erbjudas
drabbade, anhöriga och övriga inblandade i samband med större olyckor och
katastrofer (händelser som avviker mot vad samhället normalt är rustat för att
hantera). POSOM ska ha förmågan att samverka med sjukhusets PKL grupp.
Arbetssättet för kommunens arbete med psykosocialtomhändertagande beskrivs
i dokumentet ”POSOM i Östersunds kommun”som finns med i kommunens
övergripande rutinpärm för krishantering.
Socialchefen är ansvarig för planen för POSOM verksamheten och uppdateras
vid behov.
Planen finns tillgänglig i kommunchefssekreterarens tjänsterum både i pappersform
och digitalt på USB minne.
5. LARMNING OCH AKTIVERING AV KRISORGANISATIONEN
När en situation uppstår som bedöms vara av karaktären extraordinär händelse
eller liknande larmas i första hand kommunens säkerhetschef. Säkerhetschefen
ska kontakta kommundirektören och informera om situationen.
Kommundirektören eller annan utsedd enligt delegation kontaktar krisledningsnämndens
ordförande, som har att fatta beslut om krisledningsnämnden
ska inkallas eller om det finns behov av annan samordning mellan nämnder
och styrelser i kommunen. På initiativ av krisledningsnämndens ordförande
larmar SOS Alarm krisledningsnämnden. Även kommunledningsgruppen larmas
efter initiativ från kommundirektören via SOS Alarm.
5.1 Krisjouravtal
Larmlistor för kommunens centrala ledning, beredskapsgrupper och övriga
nyckelpersoner ska uppdateras fortlöpande och finnas tillgängliga hos SOS
Alarm, ansvarig för detta är säkerhetschefen.
5.2 Förvaltningarna, bolagen och förbunden
Det ska vara känt för förvaltningarna, bolagen och förbunden hur de kommer i
kontakt med kommunen om en allvarlig händelse skulle inträffa.
5.3 Övriga krisorganisationer
Det ska vara känt för andra aktörer hur de kommer i kontakt med kommunen
om en allvarlig händelse skulle inträffa.
5.4 Omvärldsbevakning
Kommunens säkerhetschef ansvarar för att en omvärldsbevakning utifrån rådande
situation. Respektive förvaltning, bolag och förbund ansvarar för omvärldsbevakning
under sina ansvarsområden samt informera säkerhetschefen
om en händelse behöver lyftas till den centrala ledningen.
Sida: 11 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
5.5 Planer
Särskilda handlingsplaner för kommunens verksamheter och beredskapsgrupperna
ska finnas tillgängliga och grundas på erfarenheter, mål och
genomförda risk- och sårbarhetsanalyser.
Den samlade mängden handlingsplaner från de olika ansvarsområdena utgör
Östersunds kommuns plan för extraordinär händelse eller höjd beredskap.
- Lednings- och kommunikationsplan
- Plan för POSOM verksamhet
- Handlingsplaner för särskilda verksamheter (ex vatten)
- Handlingsplaner för nämnder/förvaltningar/bolag
- Övriga kommunala planer som berör lag (2006:544) om extraordinära
händelser
Respektive nämnd/förvaltning/verksamhet ansvarar för att ha det planer de
behöver för att klara av sina verksamheter under en extraordinär händelse.
5.6 Dokumentation
Kommunen ska dokumentera händelser i den utsträckning det behövs för att
kunna gå tillbaka och följa upp händelsen. Respektive förvaltning/verksamhet
ansvarar för att dokumentera vidtagna åtgärder inom ansvarsområde.
Sida: 12 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22
6. LOKALER, UTRUSTNING OCH ANDRA LEDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Följande lokaler är används för ledning.
1. Rådhuset, Frösörummet
2. Solliden, Fastighet
3. Krondikesvägen, Teknisk förvaltning
Övning och utbildning
Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att det finns en central övningsoch
utbildningsplan för nyckelpersoner för den kommunens krisledningsförmåga.
Krisledningsnämnden ledamöter ska minst en gång under varje mandatperiod
genomföra någon form av övning eller fortbildning.
Respektive verksamhetsansvarig ansvarar för att personalen har den utbildning
som krävs för att verksamheten ska kunna fortgå vid en störning. Särskilt
viktigt är för de verksamheter som bedöms som samhällsviktiga i kommunens
risk- och sårbarhetsanalys.
Samverkande aktörer som landsting, statliga myndigheter, frivilligorganisationer,
trossamfund etcetera ska inbjudas att delta vid fortbildning som kommunen
anordnar.
7. SAMVERKAN
7.1 Intern samverkan
Den krisledningsgrupp som utsetts till att hantera en händelse ansvarar för att
intern samverkan kommer till så snart som möjligt. Varje förvaltning ansvarar

§ 33, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Lednings- och kommunikationsplan 2011-12-22
Dokumentnamn: Lednings- och kommunikationsplan för Östersunds
kommun vid extraordinär händelse eller höjd beredskap
Gäller: Hela kommunförvaltningen
Upprättad av: Lars-Åke Wallin
Beslutad av:
Kommunfullmäktige
för att kunna redovisa för vilka resurser de har behov av och vilka resurser de
kan avvara. Samverkan ska också ske med externa utförare. Respektive verksamhetsansvarig
ansvarar för att samverkan sker inom respektive område.
7.2 Lokal samverkan
Krisledningsnämnden ska vid en extraordinär händelse se till att samverkan
med berörda myndigheter, organisationer och frivilliga snarast kommer till
stånd. I förekommande fall kan särskilda kontaktpersoner från räddningsledning,
polis, sjukvård eller annan berörd verksamhet placeras inom kommunledningsgruppen.
Kommunen kan utifrån sitt områdesansvar bilda en särskild
samverkansgrupp med interna och externa representanter från de berörda
parterna utifrån den extraordinära händelsen.
7.3 Regional samverkan
Vid en extraordinär händelse eller vid indikationer på allvarliga störningar bjuder
Länsstyrelsen i till samverkansträff med de aktörer som är eller kan bli
inblandade i händelsen. Syftet med träffarna är i första hand att få igång
snabb samverkan för krishantering och information. Vid dessa träffar bör säkerhetschef,
informationschef delta om händelsen bedöms kunna påverka
kommunen. Ytterliggare deltagare från andra verksamheter bör delta utifrån
händelsen karaktär.
7.4 Frivilliga
Samverkan med frivilliga ska ske om och när det är möjligt att organisera.
8. KOSTNADSREDOVISNING
Kostnader som härrör från en extraordinär händelse ska redovisas på särskilt
konto för att tydliggöra kostnadsfördelning för eventuellt framtida försäkringsoch
skadeståndsanspråk. Särskild konteringsanvisning ska finnas tillgänglig.
9. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att efter varje insats där hela eller
delar av den centrala krisledningen aktiveras utvärderas. Resultatet ska beaktas
i det kontinuerliga arbetet som bedrivs för att ha en stabil och effektiv krisorganisation
i kommunen.
Kommunen ska hålla länsstyrelsen underrättad om vilka åtgärder den vidtagit
för att minska risker och sårbarheten i kommunen för att förbättra krishanteringsförmågan.
10. HÖJD BEREDSKAP
Beslut om höjd beredskap fattas av regeringen och utlyses vid påtaglig krigsrisk
eller krigsutbrott. Kommunen ska vid höjd beredskap kunna organisera sin
verksamhet utifrån de krav detta ställer.
Sida: 13 (13)
Datum: 2003-11-14
Reviderad:2007-12-17
2011-12-22

§ 34, KF 2012-03-15 10:00
KS: 217/2012
Personalpolitiska mål 2013
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 217-2012
För att kunna tillgodose organisationens behov av kompetens är det ytterst
viktigt att bedriva en aktiv personalpolitik. Personalpolitiken strävar efter
att Östersunds kommun ska leva upp till rollen som en god arbetsgivare och
vara en attraktiv arbetsplats, både för redan anställda men också för att klara
framtidens stora behov av personalrekrytering. De föreslagna målen utgår
från strategiskt viktiga områden i sammanhanget.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 68
Personalutskottet 2012-02-20 § 2
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-09
Samverkansprotokoll 2012-02-17
Kommunfullmäktiges beslut
1. Följande personalpolitiska inriktningsmål fastställs för 2013:
Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är hälsofrämjande och ger förutsättningar
för ett hållbart arbetsliv.
Östersunds kommun är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter
och goda arbets- och anställningsförhållanden.
Östersunds kommun har arbetsplatser som präglas av mångfald och där alla
medarbetare värderas lika.
2. Följande kommunövergripande personalpolitiska effektmål fastställs för
2013:
Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 5,5 %.
Värdet på medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex (NMI)
bibehålls eller förbättras jämfört med värdet 2012.
Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ökar jämfört med 2011. År
2015 är ambitionen att andelen uppgår till samma andel som befolkningen i
Östersunds kommun.
_____
Utdrag till kommundirektör, personalchef, förvaltningschefer och samtliga
nämnder/styrelser.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 34, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 68
Personalpolitiska mål 2013
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 217-2012
För att kunna tillgodose organisationens behov av kompetens är det ytterst
viktigt att bedriva en aktiv personalpolitik. Personalpolitiken strävar efter
att Östersunds kommun ska leva upp till rollen som en god arbetsgivare och
vara en attraktiv arbetsplats, både för redan anställda men också för att klara
framtidens stora behov av personalrekrytering. De föreslagna målen utgår
från strategiskt viktiga områden i sammanhanget.
Underlag för beslut
Personalutskottet 2012-02-20 § 2
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-09
Samverkansprotokoll 2012-02-17
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
1. Följande personalpolitiska inriktningsmål fastställs för 2013:
Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är hälsofrämjande och ger förutsättningar
för ett hållbart arbetsliv.
Östersunds kommun är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter
och goda arbets- och anställningsförhållanden.
Östersunds kommun har arbetsplatser som präglas av mångfald och där alla
medarbetare värderas lika.
2. Följande kommunövergripande personalpolitiska effektmål fastställs för
2013:
Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 5,5 %.
Värdet på medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex (NMI)
bibehålls eller förbättras jämfört med värdet 2012.
Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ökar jämfört med 2011. År
2015 är ambitionen att andelen uppgår till samma andel som befolkningen i
Östersunds kommun.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 34, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-02-09 Dnr 217-2012
Regina Stenlund
Kommunstyrelsen
Personalpolitiska mål 2013
För att kunna tillgodose organisationens behov av kompetens är det ytterst
viktigt att bedriva en aktiv personalpolitik. Personalpolitiken strävar efter
att Östersunds kommun ska leva upp till rollen som en god arbetsgivare och
vara en attraktiv arbetsplats, både för redan anställda men också för att klara
framtidens stora behov av personalrekrytering. De föreslagna målen utgår
från strategiskt viktiga områden i sammanhanget.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-09
Samverkansprotokoll 2012-02-17
Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
1. Följande personalpolitiska inriktningsmål fastställs för 2013:
Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är hälsofrämjande och ger förutsättningar
för ett hållbart arbetsliv.
Östersunds kommun är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter
och goda arbets- och anställningsförhållanden.
Östersunds kommun har arbetsplatser som präglas av mångfald och där alla
medarbetare värderas lika.
2. Följande kommunövergripande personalpolitiska effektmål fastställs för
2013:
Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 5,5 %.
Värdet på medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex(NMI) bibehålls
eller förbättras jämfört med värdet 2012.
Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ökar jämfört med 2011. År
2015 är ambitionen att andelen uppgår till samma andel som befolkningen i
Östersunds kommun.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 34, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-02-09 Dnr 217-2012
Bakgrund
Personalpolitiken strävar efter att Östersunds kommun ska leva upp till rollen
som en god arbetsgivare och vara en attraktiv arbetsplats, både för redan
anställda men också för att klara framtidens stora behov av personalrekrytering.
Arbetet för att nå de personalpolitiska målen är ett långsiktigt arbete.
Med utgångspunkt i den personalpolitiska redovisningen för 2011 förslås att
inriktningsmålen för 2012 gäller även för 2013 med vissa redaktionella förändringar,
med ett effektmål för varje inriktningsmål. Syftet med att ha ett
effektmål per inriktningsmål är att respektive nämnd/styrelse ska ha möjlighet
att lägga till egna mål under respektive område utifrån sina förutsättningar,
i syfte att nå ökad styrning mot inriktningsmålen utan att antalet effektmål
blir för många.
Arbetsmiljö och hälsa
Östersunds kommun ska sträva efter en arbetsmiljö som skapar förutsättningar
för våra medarbetare att vara friska, att trivas, utvecklas och kunna
göra ett gott arbete. Kommunen har sänkt sin sjukfrånvaro markant under
de senaste åren. Under 2011 var sjukfrånvaron 6,2 % att jämföra med 2010
då nivån var 6,5 %. Dock uppnåddes inte målet 6,0 % och sänkningen har
planat ut. Det är framförallt den långa sjukfrånvaron som har minskat medan
vi kan se en tendens till ökning gällande den korta frånvaron. Att fortsätta
arbeta för sänkta sjuktal är centralt men i sammanhanget är det också
viktigt att flytta fokus från åtgärdande till förebyggande och främjande insatser.
Förslaget med ett mål för sjukfrånvaron på 5,5 % för 2013 är den
samma som är beslutad att gälla för 2012.
Personal- och kompetensförsörjning
Personal- och kompetensförsörjning handlar om att attrahera, rekrytera, utveckla
och behålla medarbetare. Utbildningsnivån i kommunerna har blivit
allt högre under de senaste åren och Östersunds kommun är inget undantag.
I konkurrens med andra arbetsgivare är det av yttersta vikt att vara en så attraktiv
arbetsgivare att vi lyckas behålla och rekrytera medarbetare med den
kompetens organisationen behöver. Att våra befintliga medarbetare är nöjda
är en förutsättning för att vi ska få behålla dem och också den viktigaste
signalen på hur väl vi lyckas vara en attraktiv arbetsgivare som kan attrahera
nya medarbetare. Resultatet av den årligen genomförda medarbetarundersökningen
är en viktig indikator på hur väl vi lyckas med detta arbete.
Mångfald
Mångfald i våra verksamheter skapar utveckling och ger tillgång till olika
perspektiv och kunskap samt större förståelse för och bättre kommunikation
med brukare, elever och kunder.
Ur ett personalförsörjningsperspektiv är det av yttersta vikt att vi nyttjar den
arbetskraftsresurs som finns inom kommunen för att kunna bemanna organisationen.
Den kommande generationsväxlingen innebär att vi kommer att
ha ett stort rekryteringsbehov och vi värdesätter den kompetens som en
jämn ålders- och könsfördelning samt etnisk och kulturell mångfald tillför.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 34, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2012-02-09 Dnr 217-2012
Arbetet med att öka jämställdheten på våra arbetsplatser genom att b l a öka
andelen män i kvinnodominerade yrkesgrupper, är en angelägen uppgift
som inte ingår som kommunövergripande effektmål, utan är ett arbete som
sker inom ramen för handlingsplaner kopplat till likabehandling inom respektive
nämnd/styrelse.
Ledarskap/medarbetarskap
Ett fortsatt aktivt arbete att utveckla ledar- och medarbetarskapet är en förutsättning
för att nå fastställda mål och för att kunna bedriva effektiv och
ändamålsenlig verksamhet. Kommunen har under ett flertal år satsat på
chefs- och ledarutveckling. Dessa satsningar är viktiga och kommer att fortsätta
samtidigt som satsningen under 2012 och 2013 breddas till att omfatta
kommunens samtliga medarbetare. Genom en kommunövergripande
medarbetarutbildning ges en grund för ett bra medarbetarskap, genom vilket
vi skapar en gemensam värdegrund för mötet med medborgaren och vi stärker
vår konkurrenskraft ytterligare.
Med fokus på föreslagna strategiska utvecklingsområden och mål ska Östersunds
kommun bedriva en aktiv personalpolitik för att fortsätta utvecklas
som en attraktiv arbetsgivare.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Anne Vågström
Personalchef
Utdrag till kommundirektör, personalchef, förvaltningschefer och samtliga
nämnder/styrelser.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 34, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: § 2, POU 2012-02-20 08.30
Personalpolitiska mål 2013
PROTOKOLL 1
2012-02-20 Dnr 217-2012
För att kunna tillgodose organisationens behov av kompetens är det ytterst
viktigt att bedriva en aktiv personalpolitik. Personalpolitiken strävar efter
att Östersunds kommun ska leva upp till rollen som en god arbetsgivare och
vara en attraktiv arbetsplats, både för redan anställda men också för att klara
framtidens stora behov av personalrekrytering. De föreslagna målen utgår
från strategiskt viktiga områden i sammanhanget.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-09
Samverkansprotokoll 2012-02-17
Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
1. Följande personalpolitiska inriktningsmål fastställs för 2013:
Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är hälsofrämjande och ger förutsättningar
för ett hållbart arbetsliv.
Östersunds kommun är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter
och goda arbets- och anställningsförhållanden.
Östersunds kommun har arbetsplatser som präglas av mångfald och där alla
medarbetare värderas lika.
2. Följande kommunövergripande personalpolitiska effektmål fastställs för
2013:
Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 5,5 %.
Värdet på medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex(NMI) bibehålls
eller förbättras jämfört med värdet 2012.
Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ökar jämfört med 2011. År
2015 är ambitionen att andelen uppgår till samma andel som befolkningen i
Östersunds kommun.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 34, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Samverkansprotokoll 2012-02-17
PROTOKOLL
Centrala samverkansgruppen
2012-02-17
§ 2 Samverkan - Personalpolitiska mål 2013
Arbetsgivarens förslag till personalpolitiska mål 2013 har behandlats i samverkan
i centrala samverkansgruppen.
De fackliga organisationerna har inget att invända mot arbetsgivarens förslag
till personalpolitiska mål 2013.
__________
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 35, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1220/2006
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 1220 - 2006
Tilläggsavtal 5 till ramavtal Stadsdel Norr
Ramavtalet från 2006 mellan Östersunds kommun och Fältjägaren Fastigheter
AB stipulerar byggtider som bolaget inte kunnat infria på grund av
särskilda omständigheter. Parterna har länge varit överens om detta och att
dokumentera detta i ett särskilt tilläggsavtal för att på det sättet hålla ramavtalet
aktuellt. Förslag till tilläggsavtal 5 redovisas.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 56
Finansutskottet 2012-02-09 § 32
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-01
Förslag till ramavtal 2012-02-01
Yrkande
Pär Jönsson, m, med bifall av Mats El Kott, fp:
Ärendet avslås.
Proposition
Kommunfullmäktiges ordförande ställer proposition på kommunstyrelsens
förslag och Pär Jönssons yrkande och finner att kommunfullmäktige antar
kommunstyrelsens förslag.
Kommunfullmäktiges beslut
Tilläggsavtal 5 till ramavtal 2006 för utveckling av stadsdel Norr i Östersund
mellan Östersunds kommun och Fältjägaren Fastigheter AB,
godkänns.
_____
Reservation
M, kd, fp och sd reserverar sig mot beslutet.
Utdrag till Anne-Katrin Ångnell mark och exploateringskontoret.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 35, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 56
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 1220 - 2006
Tilläggsavtal 5 till ramavtal Stadsdel Norr
Ramavtalet från 2006 mellan Östersunds kommun och Fältjägaren Fastigheter
AB stipulerar byggtider som bolaget inte kunnat infria på grund av
särskilda omständigheter. Parterna har länge varit överens om detta och att
dokumentera detta i ett särskilt tilläggsavtal för att på det sättet hålla ramavtalet
aktuellt. Förslag till tilläggsavtal 5 redovisas.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2012-02-09 § 32
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-01
Förslag till ramavtal 2012-02-01
Yrkande
Pär Jönsson, m:
Ärendet avslås.
AnnSofie Andersson, s:
Ärendet bifalls.
Proposition
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att
kommunstyrelsen antar AnnSofie Anderssons yrkande.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Tilläggsavtal 5 till ramavtal 2006 för utveckling av stadsdel Norr i Östersund
mellan Östersunds kommun och Fältjägaren Fastigheter AB,
godkänns.
_____
Skriftlig reservation
2006 ingick Östersunds kommun ett avtal med Fältjägaren Fastigheter AB
om vissa åtagande i samband med att de köpte delar av den militära mark
kommunen tidigare köpt av Fortifikationsverket i samband med nedläggningen
av Fältjägareregementet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 35, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 56
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 1220 - 2006
Bland annat skulle 200 nya bostäder i flerbostadshus byggas och även 100
villatomter tillskapas. Detta skulle ske fram till 2010. Nu är vi i början av
2012 och bolaget har uppfyllt ungefär hälften av åtagandet.
Att då från kommunens sida förlänga avtalet i ytterligare 4 år till 2014 utan
nya åtagande av bolaget eller att de visar på vilket sätt de ska uppfylla åtagandet
är inte vettigt.
Bolagets åtagande blir exempelvis utslaget under hela avtalsperioden att
bygga cirka två nya lägenheter per månad. Det kan inte anses som stort åtagande
med tanke på ägarkretsen bakom bolaget.
Som skäl till att bolaget haft svårt att uppfylla avtalet anges bland annat
svårigheter att försälja villatomter och hyra ut och sälja lägenheter. Detta
stämmer ej! Förutom några månader strax efter finanskraschen 2008 har det
varit en god och stadig efterfrågan på både hyreslägenheter, bostadsrätter
och villatomter. Det visar inte minst andra aktörer som sålt/hyrt ut och de
sedan 2006 allt högre priserna för bostäder.
Dessutom lovade Fältjägaren Fastighets AB att till området locka för
regionen ett hundratal NYA arbetstillfällen. Varken bolaget eller kommunen
har stämt av det löftet. Det är en stor brist i uppföljningen av avtalet
och alldeles speciellt när man nu vill förlänga avtalet.
Pär Jönsson, m
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 35, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-02-01 Dnr 1220 - 2006
Bert Olof Åkerström
Kommunstyrelsen
Tilläggsavtal 5 till ramavtal Stadsdel Norr
Ramavtalet från 2006 mellan Östersunds kommun och Fältjägaren Fastigheter
AB stipulerar byggtider som bolaget inte kunnat infria p.g.a särskilda
omständigheter. Parterna har länge varit överens om detta och att dokumentera
detta i ett särskilt tilläggsavtal för att på det sättet hålla ramavtalet aktuellt.
Förslag till tilläggsavtal 5 redovisas.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-01
Förslag till ramavtal 2012-02-01
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Tilläggsavtal 5 till ramavtal 2006 för utveckling av stadsdel Norr i Östersund
mellan Östersunds kommun och Fältjägaren Fastigheter AB, godkänns
Bakgrund
Ramavtalet med Fältjägaren Fastigheter AB anger i punkt 2, andra stycket,
att ”Bolaget skall, om marknaden så medger och förutsatt att det inte uppstår
förseningar som inte Bolaget råder över, senast 2010 inom Kasernområdet
ha byggt ca 200 bostäder samt inom Övningsområdet ha exploaterat
ett 100-tal tomter för enbostadshus.”
”Kasernområdet” är den mark med byggnader som Fältjägaren Fastigheter
AB förvärvade från Vasallen och ”Övningsområdet” är den mark bolaget
köpte av kommunen.
Hittills har fyra flerbostadshus byggts i Lugnet/Jägargården (”Kasernområdet”)
med drygt 100 lägenheter sammanlagt. Inflyttning i det först färdigställda
huset pågår. Bygglov har sökts för två hus till men det har inte beviljats
av miljö- och samhällsnämnden. Ytterligare flerbostadshus planeras på
f.d ”motorområdet” och ett 70-tal grupphus på ”Pampas”.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 35, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-02-01 Dnr 1220 - 2006
På Tallbacken (”Övningsområdet”) har bolaget exploaterat första etappens
42 villatomter som är föremål för försäljning. Ett 30-tal tomter är bebyggda.
För etapp 2 på andra sidan Pibäcken är exploateringen inte påbörjad men
detaljplan finns och är under omarbetning.
Kommunledningen och bolaget har tidigare konstaterat att målsättningen
2010 inte kan uppnås och att ramavtalet därför skulle kompletteras med ett
tilläggsavtal med ny tidpunkt. Orsaker till förseningen kan ses i finanskriser
och ägarbyte i bolaget.
Kommunledningsförvaltningen anser att förklaringarna med vetskap om
omständigheter i övrigt är godtagbara och faller inom ramavtalets skrivning
angående ”… .förseningar som inte Bolaget råder över”. Därför föreslås ett
tilläggsavtal 5 där år 2014 anges som ny förutsättning för ramavtalets genomförande.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Bert Olof Åkerström
Utdrag till Anne-Katrin Ångnell mark och exploateringskontoret.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 35, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Ramavtal TILLÄGGSAVTAL 5 rev tid bostäder
2012-02-01
TILLÄGGSAVTAL 5 TILL RAMAVTAL STADSDEL NORR
Östersunds kommun och Fältjägaren Fastigheter AB har 2006-05-24 undertecknat
ett preliminärt avtal för utveckling av stadsdel Norr i Östersund. Avtalet har
godkänts av Östersunds kommunfullmäktige den 29 juni 2006. Avtalet har sedan
kompletterats under åren med ett antal tilläggsavtal.
Ramavtalet anger i punkt 2, andra stycket, att Bolaget senast 2010 på Kasernområdet
skulle ha byggt ca 200 bostäder samt inom Övningsområdet ha exploaterat
ett 100-tal tomter för enbostadshus.
Hittills har drygt 100 lägenheter i flerbostadshus byggts och håller på att inflyttas
samt har ett 40-tal tomter exploaterats, varav ett 30-tal har bebyggts.
Förseningarna beror på finansiella omsvängningar och ägarbyten i Bolaget, vilket
anses falla under benämningen ”förseningar som inte Bolaget råder över”, som det
är uttryckt i Ramavtalet.
Med anledning av detta träffas mellan Östersunds kommun och Fältjägaren
Fastigheter AB följande tilläggsavtal.
1. Punkten 2, andra stycket, ändras till att Bolaget senast 2014 på Kasernområdet
ska ha byggt ca 200 bostäder samt inom Övningsområdet ha exploaterat ett
100-tal tomter för enbostadshus.
2. Detta tilläggsavtal gäller under förutsättning av att Östersunds
kommunfullmäktige beslutar godkänna avtalet och att beslutet vinner laga
kraft.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Detta tilläggsavtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit
var sitt.
Östersund den 1 februari 2012
Östersunds kommun
Östersund den
Fältjägaren Fastigheter AB
… … … … … … … … … … … …
AnnSofie Andersson
Kommunstyrelsens ordförande
… … … … … … … … … … … …
… … … … … … … … … … … …
Bengt Marsh
Kommundirektör
… … … … … … … … … … … …
Daniel Kindberg
VD

§ 36, KF 2012-03-15 10:00
KS: 382/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 382-2012
Välfärdsredovisning 2011 och strategiska utvecklingsområden för
folkhälsoarbetet 2012-2015
För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar
olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige
beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning, som
en del av årsredovisningen. Upplägget i välfärdsredovisningen ser lite olika
ut från år till år och den här gången visas hur utvecklingen har sett ut under
de senaste åren inom de områden som kommunen prioriterat mellan 2009-
2011.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 70
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-09
Välfärdsredovisning 2011 i sammandrag, 2012-02-09
Välfärdsredovisning 2011, 2012-02-09
Kommunfullmäktiges beslut
De strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet som beslutades om
2011 kvarstår:
Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och
andra droger
Elevers behörighet till gymnasieskolan
Sociala mötesplatser för unga och äldre
Delaktighet och inflytande för barn och äldre
_____
Utdrag till samtliga nämnder, förvaltningar samt Jämtlands gymnasieförbund.
Tjänstemannaförslaget skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 70
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 382-2012
Välfärdsredovisning 2011 och strategiska utvecklingsområden för
folkhälsoarbetet 2012-2015
För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar
olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige
beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning, som
en del av årsredovisningen. Upplägget i välfärdsredovisningen ser lite olika
ut från år till år och den här gången visas hur utvecklingen har sett ut under
de senaste åren inom de områden som kommunen prioriterat mellan 2009-
2011.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-09
Välfärdsredovisning 2011 i sammandrag, 2012-02-09
Välfärdsredovisning 2011, 2012-02-09
Kommunstyrelsens beslut
1. Upprättat förslag till sammandrag av Välfärdsredovisning 2011 godkänns
och överlämnas till kommunfullmäktige som en integrerad del i
kommunens årsredovisning.
2. Upprättat förslag till detaljerad Välfärdsredovisning 2011 godkänns och
överlämnas till kommunfullmäktige som information.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
3. De strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet som beslutades
om 2011 kvarstår:
Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och
andra droger
Elevers behörighet till gymnasieskolan
Sociala mötesplatser för unga och äldre
Delaktighet och inflytande för barn och äldre
_____
Utdrag till samtliga nämnder, förvaltningar samt Jämtlands gymnasieförbund.
Tjänstemannaförslaget skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-02-09 Dnr 382-2012
Sofie Bergman
Kommunstyrelsen
Välfärdsredovisning 2011 och strategiska utvecklingsområden för
folkhälsoarbetet 2012-2015
För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar
olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige
beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning, som
en del av årsredovisningen. Upplägget i välfärdsredovisningen ser lite olika
ut från år till år och den här gången visas hur utvecklingen har sett ut under
de senaste åren inom de områden som kommunen prioriterat mellan 2009-
2011.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-09
Välfärdsredovisning 2011 i sammandrag, 2012-02-09 (endast KS)
Välfärdsredovisning 2011, 2012-02-09
Kommunstyrelsens beslut
1. Upprättat förslag till sammandrag av Välfärdsredovisning 2011 godkänns
och överlämnas till kommunfullmäktige som en integrerad del i kommunens
årsredovisning.
2. Upprättat förslag till detaljerad Välfärdsredovisning 2011 godkänns och
överlämnas till kommunfullmäktige som information.
Kommunfullmäktiges beslut
3. De strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet som beslutades
om 2011 kvarstår:
Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och
andra droger
Elevers behörighet till gymnasieskolan
Sociala mötesplatser för unga och äldre
Delaktighet och inflytande för barn och äldre
Bakgrund
Ur folkhälsoperspektiv är tre år av prioritering en relativt kort period som
dessutom nyss är avslutad, vilket innebär att det är svårt att säga om de aktiviteter
som genomförts åren 2009-2011 har gett några resultat. Det är där-
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-02-09 Dnr 382-2012
emot viktigt att följa hur trenderna ser ut inom olika områden för att veta
vilken typ av insatser som är mest relevanta att satsa på. De flesta av områdena
som följts över tid har haft en oförändrad eller positiv utveckling över
åren. Några områden har dock gått åt motsatt håll och här behövs ett fortsatt
aktivt arbete för att förändra den negativa trenden. Dessa områden är:
Andelen elever i grundskolan i Östersund som är behöriga till gymnasiet
har minskat.
Det tyder på att fler unga kvinnor i Östersund röker.
Den fysiska aktiviteten har minskat bland elever i åk 8, och främst bland
pojkar.
Andelen tjejer som äter frukost varje skoldag har minskat. Färre elever äter
lunch varje skoldag.
Andelen personer med övervikt och fetma i Östersund har ökat sedan 2006.
Ungefär hälften av befolkningen i kommunen är överviktiga eller feta.
Andra områden som behöver fortsatt uppmärksamhet, även om det inte
skett en försämring under den undersökta tidsperioden är:
Ungdomsarbetslösheten, då 25 % av ungdomarna i Östersund är arbetssökande,
vilket är högre än i riket.
Den psykiska hälsan bland unga tjejer, som är betydligt högre än hos killar.
Fallolyckor, vilka är betydligt vanligare i Östersunds kommun än i riket.
De strategiska utvecklingsområdena som är föreslagna för 2012-2015 valdes
efter en bred politisk diskussion förra året, utifrån resultaten i Välfärdsredovisning
2010 och den nya folkhälsopolicyn för Jämtlands län. Förslag
till beslut är nu att de strategiska utvecklingsområdena kvarstår. Det är dock
viktigt att observera att utvecklingen inom vissa områden går åt ett negativt
håll, vilket beskrivits ovan. För att vända dessa trender krävs kraftsamlingar
från olika håll.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Anneli Svensson
Bitr. kommundirektör
Utdrag till samtliga nämnder, förvaltningar samt Jämtlands gymnasieförbund.
Tjänstemannaförslaget skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VFR i sammandrag till årsredovisning
Välfärdsredovisning i sammandrag till Årsredovisningen
2012-02-09
VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
I välfärdsredovisningen ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och av de faktorer som
påverkar hälsan för olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och
i Östersunds kommun, men det kan bli bättre. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan
olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför
uppgifterna i den mån det går efter kön, ålder, kommundelsområde mm. De uppgifter som
redovisas i välfärdsredovisningen speglar den lokala utvecklingen och ska vara möjliga att
påverka lokalt.
I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av de prioriterade områdena för
folkhälsoarbetet under perioden 2009-2011 över tid. De prioriterade områdena är:
• Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar.
• Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av
tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar.
• Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre.
• Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre.
I folkhälsoarbetet sätter man fokus på bestämningsfaktorer för hälsa. Med
bestämningsfaktorer menar man alla de faktorer i samhället och i människors livsvillkor och
levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa (se figur 1). Fördelen med att utgå från
bestämningsfaktorer är att de går att påverka genom olika typer av samhällsinsatser och
politiska beslut (Statens folkhälsoinstitut). Uppgifterna i välfärdsredovisningen är hämtade ur
ett antal enkätundersökningar, databaser och från några av kommunens och landstingets egna
verksamheter.
Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer. Bild efter Dahlgren och Whitehead, 1991.
1

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VFR i sammandrag till årsredovisning
Välfärdsredovisning i sammandrag till Årsredovisningen
2012-02-09
Resultat i Välfärdsredovisning 2011
Nedan följer en sammanfattning av hur hälsan ser ut i Östersunds befolkning. Efter vissa av
resultaten visas hur trenden inom området ser ut för Östersunds del, om den går åt ett positivt
håll (Trend +), negativt håll (Trend –) eller om den är oförändrad (Trend oförändrad).
Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv - Bakgrundsfaktorer
Utbildningsnivå Trend +
Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har ökat inom alla kommundelsområden i
länet sedan 2004.
Arbetssökande (bas) Trend +
Mellan 2010 och 2011 har andelen arbetssökande i Östersund minskat något. 25 % av
ungdomarna i Östersund är arbetssökande, vilket är högre än i riket.
Ohälsotal (bas) Trend +
Ohälsotalen (sjukskrivningsdagar) har minskat stadigt sedan 2002, men ligger fortfarande
högre än riket. Kvinnor har fler sjukdagar än män.
Inkomstnivå (bas) Trend oförändrad / Trend +
Andelen låginkomsttagare bland yngre och personer i medelåldern är relativt oförändrad
över tid sedan 2003. För äldre personer har andel låginkomsttagare minskat kraftigt.
Psykisk hälsa
Självskattad hälsa Trend oförändrad / Trend +
För elever i årskurs 8 är den självskattade hälsan oförändrad sedan 2006/2007. För tjejer i
årskurs 1 på gymnasiet har den självskattade hälsan blivit bättre. Tjejerna bedömer sin
hälsa sämre än killarna.
Elever som mår bra för det mesta
100
%
90
80
70
60
Årskurs 4 pojkar
Årskurs 4 flickor
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gy mn. flickor
50
2006/2007
2007/2008
200 8/2009
2009/2010
2010/2011
Läsår
Figur 2: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de för det mesta mår bra (ganska
bra eller mycket bra) under läsåren 2006/2007-2010/2011 (Hälsosamtal i skolan,).
2

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VFR i sammandrag till årsredovisning
Välfärdsredovisning i sammandrag till Årsredovisningen
2012-02-09
Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Trend –
Östersund har sedan 2005 haft en något högre andel elever än riket som gått ut
grundskolan med behörighet till gymnasiets nationella program. Andelen elever i
Östersund som är behöriga till gymnasiet har minskat.
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Östersund 90,4 % 92,5 % 89,7 % 89,9 % 89,4 % 86,4 %
Riket 89,2 % 89,5 % 89,1 % 88,9 % 88,8 % 88,2 %
Tabell 1: Jämförelse mellan elever i kommunala skolor i åk 9 som är behöriga till nationellt
program i gymnasiet i Östersunds kommun och i riket (Skolverket).
Trivsel i skolan Trend oförändrad
De allra flesta elever trivs bra i skolan. Eleverna i årskurs 8 har genomgående lägre trivsel
än övriga årskurser.
Illa behandling Trend +
Andelen elever som blir illa behandlade av andra elever i skolan har minskat i alla
årskurser sedan 2006/2007. En större andel av eleverna i årskurs 4 upplever sig illa
behandlade än övriga årskurser.
Socialt stöd Trend oförändrad
De allra flesta elever i Östersund har någon vuxen att vända sig till om de behöver någon
att prata med.
Barnfattigdom (bas) Trend oförändrad
Andel barn 0-15 år i hushåll med försörjningsstöd ligger för Östersund kommun något
lägre än riket i stort. En något högre andel ungdomar 16-24 år har försörjningsstöd jämfört
med barnfamiljer.
Tobak, alkohol och narkotika
Tobaksvanor Trend + / Trend –
Sedan 2006 har det skett en minskning av unga män som röker samt en antydan till
minskning av kvinnor 30-84 år som röker. Det verkar samtidigt skett en ökning av unga
kvinnor som röker.
3

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VFR i sammandrag till årsredovisning
Välfärdsredovisning i sammandrag till Årsredovisningen
2012-02-09
Röker dagligen
50
40
%
30
20
10
0
15
22
17
15 14
15
13
14
11
9
9
5
4
3
1
16-29 30-44 45-64 65-84
9
man 2006
man 2010
kvinna 2006
kvinna 2010
Ålder
Figur 3: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som röker dagligen år 2006 och 2010
(Hälsa på lika villkor).
Alkoholvanor Trend oförändrad
Andelen med en riskkonsumtion av alkohol i Östersund har inte förändrats i stort sedan
2006. Det är ca 26 procent av personer 16-29 år i Östersund som har ett riskbruk av
alkohol.
Fysisk aktivitet och matvanor
Fysisk aktivitet Trend oförändrad / Trend –
Över 60 % av eleverna uppger en hög nivå av fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten har
dock minskat de senaste åren bland elever i åk 8, och främst bland pojkar. Det är också en
större andel elever i åk 8 som sällan motionerar på sin fritid än tidigare.
Motionerar minst 3-4 ggr i veckan
100
90
%
80
70
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gy mn. flickor
60
50
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läs år
4

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VFR i sammandrag till årsredovisning
Välfärdsredovisning i sammandrag till Årsredovisningen
2012-02-09
Figur 4: Andel elever i åk 8 och åk 1 på gymnasiet i Östersunds kommun som
motionerar/idrottar 3-4 gånger i veckan eller mer på sin fritid (Hälsosamtal i skolan).
Matvanor Trend oförändrad / Trend –
De allra flesta ungdomar i Östersund äter middag varje skoldag. Andelen tjejer som äter
frukost varje skoldag har minskat och det är betydligt färre tjejer som äter frukost än killar.
Att äta lunch varje skoldag har minskat för både tjejer och killar.
Övervikt och fetma (BMI) Trend oförändrad / Trend –
Det är inga stora variationer vad gäller övervikt och fetma för barn och ungdomar sedan
2006/2007. För hela befolkningen i Östersund har andelen med övervikt och fetma ökat
sedan 2006. Ungefär hälften av befolkningen i kommunen och landet är överviktiga eller
feta.
Skador och olyckor
Skador (bas)
I stort sett alla skador av olika yttre orsaker har totalt sett minskat i Östersund under den
senaste tioårsperioden, men varierar i olika åldersgrupper. Fallolycka är den absolut
vanligaste orsaken tills skada och andelen vårdade för fallolyckor är betydligt högre i
Östersunds kommun än i riket. Andelen höftfrakturer bland äldre är relativt oförändrade.
Områden att särskilt uppmärksamma
De flesta av områdena som följts över tid har haft en oförändrad eller positiv utveckling över
åren. Några områden har dock gått åt motsatt håll och här behövs ett fortsatt aktivt arbete för
att förändra den negativa trenden. Dessa områden är:
• Andelen elever i grundskolan i Östersund som är behöriga till gymnasiet har minskat.
• Det tyder på att fler unga kvinnor i Östersund röker.
• Den fysiska aktiviteten har minskat bland elever i åk 8, och främst bland pojkar.
• Andelen tjejer som äter frukost varje skoldag har minskat. Färre elever äter lunch varje
skoldag.
• Andelen personer med övervikt och fetma i Östersund har ökat sedan 2006. Ungefär
hälften av befolkningen i kommunen är överviktiga eller feta.
Andra områden som behöver fortsatt uppmärksamhet, även om det inte skett en försämring
under den undersökta tidsperioden är:
• Ungdomsarbetslösheten, då 25 % av ungdomarna i Östersund är arbetssökande, vilket
är högre än i riket.
• Den psykiska hälsan bland unga tjejer, som är betydligt högre än hos killar.
• Fallolyckor, vilka är betydligt vanligare i Östersunds kommun än i riket.
5

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
Innehållsförteckning
FÖRORD
SAMMANFATTNING
BAKGRUND
Nationell inriktning på folkhälsoarbetet
Jämtlands läns folkhälsopolicy
Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen
Hälsa och hållbar utveckling
En jämlik hälsa
Innehåll i välfärdsredovisningen
ÖSTERSUNDSBON UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV
Befolkningsstruktur
Utbildningsnivå (bas)
Arbetssökande (bas)
Ohälsotal (bas)
Inkomstnivå (bas)
PSYKISK HÄLSA
Självskattad hälsa
Betyg och behörighet till gymnasiet (bas)
Skolk
Trivsel i skolan
Illa behandling
Socialt stöd
Barnfattigdom (bas)
TO BAK, ALKOHO L OCH NARKO TIKA
Tobaksvanor
Alkoholvanor
Alkohol- och narkotikaproblem
FYSISK AKTIVITET OCH MATVANOR
Fysisk aktivitet
Parksoffor
Matvanor
Övervikt och fetma (BMI)
SKADOR OCH OLYCKOR
Skador (bas)
ORDLISTA
REFERENSLISTA
1

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Förord
För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar olika
grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige beslutat att det årligen
ska tas fram en välfärdsredovisning, som en del av årsredovisningen. Upplägget i
välfärdsredovisningen ser lite olika ut från år till år och den här gången har vi valt att lyfta
fram hur utvecklingen har sett ut under de senaste åren inom de områden som kommunen
prioriterat mellan 2009-2011. Ur folkhälsoperspektiv är tre år en relativt kort period och den
är nyss avslutad, vilket innebär att det är svårt att säga om de aktiviteter som genomförts dessa
år har gett några resultat. Det är däremot viktigt att följa hur trenderna ser ut inom olika
områden för att veta vilken typ av insatser som är mest relevanta att satsa på.
Utifrån 2010 års välfärdsredovisning har politiska diskussioner lett fram till fyra halvnya
prioriterade områden inom folkhälsoarbetet, så kallade strategiska utvecklingsområden. Dessa
ska genomsyra alla kommuners verksamheter och i kommunens budget finns att läsa om de
olika förvaltningarnas planerade folkhälsoarbete under året.
De strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet i Östersunds kommun för 2012-2015
är:
• Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger
• Elevers behörighet till gymnasieskolan
• Sociala mötesplatser för unga och äldre
• Delaktighet och inflytande för barn och äldre
För att åstadkomma en förändring inom dessa områden och se resultat krävs långsiktiga och
strategiska åtgärder från flera olika håll. Samverkan inom och utom kommunen är en
nödvändighet för att få ett helhetsperspektiv och jobba åt samma håll.
Bengt Marsh
Kommundirektör
Östersunds kommun
Sofie Bergman
Utredare folkhälsa
Östersunds kommun
Kontaktpersoner
Välfärdsredovisningen har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens
förvaltningar i gruppen ”utvecklingsforum folkhälsa”:
Sofie Bergman, Utredare folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen
Tel. 063-143103, e-post: sofie.bergman@ostersund.se
Eva Lindwall, Verksamhetsplanerare, Barn- och utbildningsförvaltningen
Tel. 063-143380, e-post: eva.lindvall@ostersund.se
Eva-Britt Jacobsson, Kvalitetssamordnare, Socialförvaltningen
Tel. 063-143238, e-post: eva-britt.jacobsson@ostersund.se
Jari Hiltula, Miljöchef, Samhällsbyggnad
Tel. 063-143284, e-post: jari.hiltula@ostersund.se
Karin Nydahl, Sekreterare, Teknisk förvaltning
Tel. 063-144478, e-post: karin.nydahl@ostersund.se
Ers. Ann-Christine Flodin
2

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Sammanfattning
I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av de prioriterade områdena för
folkhälsoarbetet under perioden 2009-2011 över tid, vilka är:
• Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar.
• Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av
tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar.
• Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre.
• Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre.
Uppgifterna i välfärdsredovisningen är hämtade ur ett antal enkätundersökningar, databaser
och från några av kommunens och landstingets egna verksamheter. Nedan följer en
sammanfattning av hur hälsan ser ut i Östersunds befolkning. Efter vissa av resultaten visas
hur trenden inom området ser ut för Östersunds del, om den går åt ett positivt håll (Trend +),
negativt håll (Trend –) eller om den är oförändrad (Trend oförändrad).
Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv - bakgrundsfaktorer
Utbildningsnivå Trend +
Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har ökat inom alla kommundelsområden i
länet sedan 2004.
Arbetssökande (bas) Trend +
Mellan 2010 och 2011 har andelen arbetssökande i Östersund minskat något. 25 % av
ungdomarna i Östersund är arbetssökande, vilket är högre än i riket.
Ohälsotal (bas) Trend +
Ohälsotalen (sjukskrivningsdagar) har minskat stadigt sedan 2002, men ligger fortfarande
högre än riket. Kvinnor har fler sjukdagar än män.
Inkomstnivå (bas) Trend oförändrad / Trend +
Andelen låginkomsttagare bland yngre och personer i medelåldern är relativt oförändrad
över tid sedan 2003. För äldre personer har andel låginkomsttagare minskat kraftigt.
Psykisk hälsa
Självskattad hälsa Trend oförändrad / Trend +
För elever i årskurs 8 är den självskattade hälsan oförändrad sedan 2006/2007. För tjejer i
årskurs 1 på gymnasiet har den självskattade hälsan blivit bättre. Tjejerna bedömer sin
hälsa sämre än killarna.
Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Trend –
Östersund har sedan 2005 haft en något högre andel elever än riket som gått ut
grundskolan med behörighet till gymnasiets nationella program. Andelen elever i
Östersund som är behöriga till gymnasiet har minskat.
Trivsel i skolan Trend oförändrad
De allra flesta elever trivs bra i skolan. Eleverna i årskurs 8 har genomgående lägre trivsel
än övriga årskurser.
3

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Illa behandling Trend +
Andelen elever som blir illa behandlade av andra elever i skolan har minskat i alla
årskurser sedan 2006/2007. En större andel av eleverna i årskurs 4 upplever sig illa
behandlade än övriga årskurser.
Socialt stöd Trend oförändrad
De allra flesta elever i Östersund har någon vuxen att vända sig till om de behöver någon
att prata med.
Barnfattigdom (bas) Trend oförändrad
Andel barn 0-15 år i hushåll med försörjningsstöd ligger för Östersund kommun något
lägre än riket i stort. En något högre andel ungdomar 16-24 år har försörjningsstöd jämfört
med barnfamiljer.
Tobak, alkohol och narkotika
Tobaksvanor Trend + / Trend –
Sedan 2006 har det skett en minskning av unga män som röker samt en antydan till
minskning av kvinnor 30-84 år som röker. Det verkar samtidigt skett en ökning av unga
kvinnor som röker.
Alkoholvanor Trend oförändrad
Andelen med en riskkonsumtion av alkohol i Östersund har inte förändrats i stort sedan
2006. Det är ca 26 procent av personer 16-29 år i Östersund som har ett riskbruk av
alkohol.
Fysisk aktivitet och matvanor
Fysisk aktivitet Trend oförändrad / Trend –
Över 60 % av eleverna uppger en hög nivå av fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten har
dock minskat de senaste åren bland elever i åk 8, och främst bland pojkar. Det är också en
större andel elever i åk 8 som sällan motionerar på sin fritid än tidigare.
Matvanor Trend oförändrad / Trend –
De allra flesta ungdomar i Östersund äter middag varje skoldag. Andelen tjejer som äter
frukost varje skoldag har minskat och det är betydligt färre tjejer som äter frukost än killar.
Att äta lunch varje skoldag har minskat för både tjejer och killar.
Övervikt och fetma (BMI) Trend oförändrad / Trend –
Det är inga stora variationer vad gäller övervikt och fetma för barn och ungdomar sedan
2006/2007. För hela befolkningen i Östersund har andelen med övervikt och fetma ökat
sedan 2006. Ungefär hälften av befolkningen i kommunen och landet är överviktiga eller
feta.
Skador och olyckor
Skador (bas)
4

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
I stort sett alla skador av olika yttre orsaker har totalt sett minskat i Östersund under den
senaste tioårsperioden, men varierar i olika åldersgrupper. Fallolycka är den absolut
vanligaste orsaken tills skada och andelen vårdade för fallolyckor är betydligt högre i
Östersunds kommun än i riket. Andelen höftfrakturer bland äldre är relativt oförändrade.
Områden att särskilt uppmärksamma
De flesta av områdena som följts över tid har haft en oförändrad eller positiv utveckling över
åren. Några områden har dock gått åt motsatt håll och här behövs ett fortsatt aktivt arbete för
att förändra den negativa trenden. Dessa områden är:
• Andelen elever i grundskolan i Östersund som är behöriga till gymnasiet har minskat.
• Det tyder på att fler unga kvinnor i Östersund röker.
• Den fysiska aktiviteten har minskat bland elever i åk 8, och främst bland pojkar.
• Andelen tjejer som äter frukost varje skoldag har minskat. Färre elever äter lunch varje
skoldag.
• Andelen personer med övervikt och fetma i Östersund har ökat sedan 2006. Ungefär
hälften av befolkningen i kommunen är överviktiga eller feta.
Andra områden som behöver fortsatt uppmärksamhet, även om det inte skett en försämring
under den undersökta tidsperioden är:
• Ungdomsarbetslösheten, då 25 % av ungdomarna i Östersund är arbetssökande, vilket
är högre än i riket.
• Den psykiska hälsan bland unga tjejer, som är betydligt högre än hos killar.
• Fallolyckor, vilka är betydligt vanligare i Östersunds kommun än i riket.
5

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Bakgrund
I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och av de faktorer som påverkar
hälsan för olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i
Östersunds kommun, men det kan bli bättre. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan
olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför
uppgifterna i den mån det går efter kön, ålder, kommundelsområde mm.
De uppgifter som redovisas i välfärdsredovisningen speglar den lokala utvecklingen och ska
vara möjliga att påverka lokalt. Uppgifterna i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred
överblick av folkhälsoläget i kommunen, men de levererar inte några enkla svar eller
odiskutabla sanningar. Bakom många av resultaten finns komplexa orsakssamband som
behöver diskuteras och lyftas upp för att hitta bra åtgärder.
För några av resultaten finns jämförelser med riket. Det är värdefullt då det ger en
fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men
jämförelserna måste ses med försiktighet då landets kommuner kan se väldigt olika ut. Det är
dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra
eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån vilken
målbild som finns i Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här.
Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?
• Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa
och livskvalitet.
• Med ett aktivt folkhälsoarbete minskar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar,
som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, skador och psykisk ohälsa.
• En förbättrad folkhälsa kan ge stora besparingar.
• Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder
kronor per år.
• Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt.
• Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell
och internationell nivå.
• De faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla möjliga att påverka
genom politiska beslut och individuella val (Statens folkhälsoinstitut, 2010).
Nationell inriktning på folkhälsoarbetet
Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges är ”att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Folkhälsa handlar om
allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och
demokratiska rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som
utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen, 2008):
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.
I folkhälsoarbetet sätter man fokus på bestämningsfaktorer för hälsa. Med
bestämningsfaktorer menar man alla de faktorer i samhället och i människors livsvillkor och
levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa (se figur 1). Fördelen med att utgå från
bestämningsfaktorer är att de går att påverka genom olika typer av samhällsinsatser och
politiska beslut (Statens folkhälsoinstitut).
Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer. Bild efter Dahlgren och Whitehead, 1991.
Jämtlands läns folkhälsopolicy
Under 2010 arbetades en länsövergripande folkhälsopolicy fram av Jämtlands läns landsting
tillsammans med länets kommuner, på uppdrag av Regionala rådet. Policyn samordnas av
Regionförbundet Jämtlands län. Visionen för länets folkhälsoarbete har formulerats till ”Hälsa
på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län”, och fyra
utvecklingsområden har arbetats fram:
• Trygga uppväxtvillkor
• Utbildning och arbete
• Hälsofrämjande miljö
• Delaktighet och inflytande
7

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen
Under perioden 2009-2011 har Östersunds kommun politiskt prioriterat fyra strategiska
utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Barn och ungdomar samt äldre har varit prioriterade
grupper i kommunens folkhälsoarbete. De tre första utvecklingsområdena har stor bäring på
visionen om ett socialt hållbart Östersund och de strategier som fullmäktige antagit för detta.
• Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar.
• Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av
tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar.
• Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre.
• Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre.
Utifrån 2010 års välfärdsredovisning och den länsövergripande folkhälsopolicyn valdes fyra
nya områden ut som politiskt prioriterade områden för folkhälsoarbetet under perioden 2012-
2015. Dessa är:
• Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger
• Elevers behörighet till gymnasieskolan
• Sociala mötesplatser för unga och äldre
• Delaktighet och inflytande för barn och äldre
Hälsa och hållbar utveckling
”Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma,
grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga
politiska arbetet.” Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för
utvecklingen av Östersunds kommun. För att uppnå ett socialt hållbart Östersund har tre
strategier formulerats i dokumentet ”Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund”:
• Ett barnvänligt Östersund
• Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla
• Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot
droger
I budget 2010 betonas kopplingen mellan Välfärdsredovisningen och visionen om ett
demokratiskt och socialt hållbart Östersund. Enligt det tidigare Hållbarhetsrådet (2006) är
hälsa, delaktighet och trygghet fokus inom den sociala hållbarheten. En god folkhälsa är av
betydelse också för att uppnå de övriga dimensionerna av en hållbar utveckling.
I ekonomiska tillväxtmodeller har hälsa alltmer kommit i fokus som en variabel som i hög
utsträckning påverkar humankapitalet. En bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och
ekonomisk tillväxt. En bra hälsa och hög medellivslängd anses bl.a. leda till goda möjligheter
för utbildning, produktivitet och sparande (SKL m.fl., 2009)
Kommunens miljömål
Ett av kommunens inriktningsmål för miljön har stark koppling till folkhälsa: ”Miljön i
Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt
en bra stads- och landskapsmiljö.”
8

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
En jämlik hälsa
Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika
villkor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan
särskilt uppmärksammas. Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre folkhälsa under
de senaste decennierna, men stora sociala skillnader i hälsa, i alla åldrar och oavsett kön,
kvarstår och har i vissa avseenden ökat. Denna skillnad är med några få undantag till de
mindre gynnade gruppernas nackdel. Skillnaderna i hälsa pekar också på att det är möjligt att
åstadkomma en bättre folkhälsa och hälsoläget för de bäst ställda grupperna borde vara en
rimlig ambitionsnivå också för de övriga gruppernas hälsa. Det är möjligt att minska
skillnaderna i hälsa (SKL m.fl., 2009).
Innehåll i välfärdsredovisningen
I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av de prioriterade områden för
folkhälsoarbetet under perioden 2009-2011 över tid. (Se avsnittet ”Inriktning på
folkhälsoarbetet i kommunen”, sid. 8) Eftersom folkhälsoarbete oftast är långsiktigt och
resultaten av många åt gärder inte syns förrän flera år senare, är det svårt att säga att de
åtgärder som genomförts under dessa år har haft direkt effekt. Åtgärderna har dessutom pågått
under hela 2011 vilket är längre än vad uppgifterna i välfärdsredovisningen sträcker sig till.
Däremot går det att få en bild över vilket håll utvecklingen inom områdena rör sig i.
Kommunens prioriterade har koppling till de nationella målområdena, vilket anges först i
varje kapitel tillsammans med vilka indikatorer som redovisas för området. Dessa indikatorer
visar på invånarnas hälsa eller faktorer som påverkar deras hälsa. Några av indikatorerna
benämns basindikatorer då dessa är särskilt strategiskt viktiga för folkhälsan. Varje indikator
följs av en beskrivning av vilket samband den har med hälsan. Det är viktigt att poängtera att
dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå utan det är generella samband som
beskrivs, vilka har studerats på befolknings- eller gruppnivå. Därefter kommer resultat över
hur förhållandena ser ut just i Östersunds kommun, och i vissa fall i Jämtlands län. Dessa
resultat kommenteras sedan under varje indikator.
Välfärdsredovisningen är tänkt att användas som ett diskussionsunderlag för hur vi
tillsammans kan skapa bra förutsättningar för en god hälsa hos kommunens medborgare. På
flera ställen finns rutor med frågor att diskutera som kan stimulera diskussioner i nämnden,
ledningsgruppen eller i personalgruppen.
Välfärdsredovisningen har tagits fram av gruppen utvecklingsforum folkhälsa. Representanter
från kommunens olika verksamheter, landstinget och gymnasieförbundet har medverkat i
diskussionerna kring resultaten och innehållet i kommentarerna. Exempelvis har
representanter från elevhälsan kommenterat resultaten, vilka benämns ”elevhälsan” i
kommentarerna.
Uppgifterna till Välfärdsredovisning 2011 är hämtade från ett antal olika
enkätundersökningar: elevenkäterna ”Hälsosamtal i skolan” och ”UHU-enkäten” samt
befolkningsenkäten ”Hälsa på lika villkor” (se förklaringar nedan). Andra uppgifter är
hämtade ur databaser och statistik från olika myndigheter samt från kommunens och
landstingets egna verksamheter.
9

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Hälsosamtal i skolan
Hälsosamtalen i skolan är en modell som utarbetats i Västernorrland. Den bygger på att
eleverna besvarar en enkät med frågor om levnadsvanor och arbetsmiljö som fylls i under ett
klassbesök av skolsköterskan. Enkäten utgör underlag vid skolsköterskans individuella
hälsosamtal med eleven, där de ställer fördjupade följdfrågor. Hälsosamtalen har genomförts
för 6-åringar samt i årskurs 4, 8 och i årskurs 1 på gymnasiet.
Hälsosamtalen används på samtliga kommunala skolor. Friskolorna finns inte med i
uppgifterna som presenteras här. Svarsfrekvensen på enkäten är hög. Den senaste enkäten,
som genomfördes under höstterminen 2010 och vårterminen 2011 besvarades av 496 stycken
6-åringar (86 %), 449 elever i årskurs 4 (99 %), 401 elever i årskurs 8 (87 %) och 717
eleverna i åk 1 på gymnasiet. På gymnasiet besvarar i stort sett alla enkäten och kommer på
hälsosamtalet, men det är många som avstår från att väga och mäta sig. På gymnasieskolorna i
Östersund kommer ca 40 % av eleverna utanför kommunen, vilka är inkluderade i resultatet.
För 6-åringarna skickas enkäten hem och föräldrarna uppmanas att fylla i den tillsammans
med barnen. Barnen och föräldrarna kallas till samtal med skolsköterskan för att gå igenom
enkäten.
UHU (Ungas hälsosamma utveckling)
I projektet Ungas hälsosamma utveckling har Katja Gillander Gådin, docent i
folkhälsovetenskap på Mittuniversitetet, tagit fram en enkät om skolans arbetsmiljö,
levnadsvanor och hälsa. Enkäten har gjorts på alla kommunala skolor med elever i klass 6-9,
vilket är nio stycken samt på en friskola. Enkäten är webbaserad och kommer att göras tre år i
sträck med start 2010. I denna välfärdsredovisning presenteras resultaten från enkäten som
gjordes på vårterminen 2011. Enkäten skickades ut till 1909 elever och besvarades av 728
pojkar och 799 flickor. Det ger en svarsfrekvens på totalt 80 procent.
Nationella folkhälsoenkäten -Hälsa på lika villkor
Statens folkhälsoinstitut gör årligen en nationell enkätundersökning, Hälsa på lika villkor,
som riktar sig till befolkningen 16-84 år. Vart fjärde år, 2006 och 2010, köper Östersunds
kommun och Jämtlandsläns landsting in extra enkäter till kommunens respektive länets
befolkning. Under våren 2010 gick enkäten ut till 4131 personer i Östersunds kommun, varar
2445 personer besvarade den. Det ger en svarsfrekvens på 59,2 procent, vilket är lågt jämfört
med förra undersökningen 2006, men högre än genomsnittet i länet och riket. Resultaten
redovisas i diagram uppdelat efter kön och fyra åldersgrupper, 16-29 år, 30-44 år, 45-64 år
och 65-84 år. Svarsfrekvensen är högre bland de äldre åldersgrupperna.
10

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Bakgrundsfaktorer
Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv
Koppling till nationella målområden
Målområde 2: Ekonomiska och sociala
förutsättningar
Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet
Redovisade indikatorer
Befolkningsstruktur
Utbildningsnivå (bas)
Arbetssökande (bas)
Ohälsotal (bas)
Inkomstnivå (bas)
Befolkningsstruktur
Medellivslängden i Sverige fortsätter alltjämt att öka och ökar mer bland män än bland
kvinnor, vilket gör att könsskillnaderna i medellivslängd minskar. Den främsta orsaken till
den ökande medellivslängden är att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar, på grund av
minskad rökning samt lägre blodfetter och blodtryck, och bland dem som insjuknar har
dödligheten minskat kraftigt. I ett internationellt perspektiv är medellivslängden hög i
Sverige. En följd av ökad medellivslängd är att de äldres andel i befolkningen har ökat i mer
än ett sekel och beräknas fortsätta öka (Socialstyrelsen, 2009). Den ökande andelen äldre
kommer att ställa stora krav på samhället, inte minst ekonomiska. Därför är det angeläget att
satsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åt gärder som kan göra att behovet av
vård och omsorg skjuts upp och att funktionsnedsättningarna kommer senare (FHI, 2011a).
Östersund Jämtland Riket
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
0 - 17 år 9,8 9,3 9,8 9,4 10,5 9,9
18 - 64 år 30,8 31,2 30,5 29,1 31,1 30,1
65 + år 8,1 10,8 9,7 11,5 8,3 10,2
Tabell 1: Åldersfördelning i andel av den totala befolkningen i kommunen, länet och riket (31
dec 2010) (SCB).
Kommentarer
Östersunds befolkningsstruktur liknar till stor del rikets, medan Jämtland har en något äldre
befolkning. Precis som i övriga riket har Östersund en ökande andel äldre.
Att diskutera:
• Vilken planering och beredskap har kommunen för en ökad andel äldre i
befolkningen?
Utbildningsnivå (bas)
Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Siffror från Statistiska
centralbyrån (SCB) visar att lågutbildade betydligt oftare än högutbildade lider av ohälsa i
form av värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest. Utbildning
kan påverka hälsan genom flera mekanismer, såsom lägre hälsorisker i arbetslivet, högre
inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress. Utbildning kan också påverka hur
11

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
människor beter sig privat, och göra dem bättre rustade att hitta och tillgodogöra sig
information om till exempel hälsorelaterat beteende. Mycket talar alltså för att högre
utbildning faktiskt kan leda till en bättre hälsa. Utbildningsnivån i Sverige har dock höjts
under senare tid, vilket innebär att allt färre personer har enbart förgymnasial utbildning.
Kvinnor utbildar sig allt längre, och i dag har fler kvinnor än män eftergymnasial utbildning.
Men fortfarande finns en social snedrekrytering till högre studier (FHI, 2011b).
I Östersund
Föräldrar med lång utbildning
100
80
%
60
40
56
63 63
38
42
45
2004
2008
2009
20
0
Centrala Frös ön Odens ala Torvalla Brunflo Lit
Figur 2: Andel föräldrar (till barn 0-15 år) med eftergymnasial utbildning, år 2004 och 2008.
I första hand räknas moderns utbildning (SCB).
Kommentarer
Utbildningsnivån för föräldrar har ökat inom alla områden sedan 2004 och den positiva
trenden fortsätter i de flesta områden även 2009. En anledning till ökningen kan vara
inflyttningen av statliga myndigheter runt 2006. Det är dock en tydlig skillnad mellan
kommunens olika områden där de centrala delarna har högre utbildningsnivå än de yttre
områdena, som mer motsvarar utbildningsnivån i övriga Jämtland. I Välfärdsredovisning
2010 redovisades olika faktorer som påverkar hälsan, från en enkätundersökning, uppdelat på
dessa sex kommundelsområden. Torvalla utmärkte sig inom flera av dessa resultat och låg
bland annat sämre till än övriga kommunen vad gäller självskattad bra hälsa, tillit, kränkande
behandling, fysisk aktivitet och dagligrökare.
Arbetssökande (bas)
Sysselsättning och möjligheter till arbete är centrala för vårt välbefinnande, och sambandet
mellan arbetslöshet och ohälsa är väl belagt. Personer med högst förgymnasial utbildning är
oftare arbetslösa jämfört med befolkningen i stort. Vidare är kvinnor något mindre sysselsatta
än män, liksom personer med funktionsnedsättning är mindre sysselsatta än personer utan
funktionsnedsättning. Arbetslöshet har också visat sig öka risken för depression, främst bland
unga (FHI, 2011b). Unga vuxna är en utsatt grupp där arbetslösheten har ökat snabbt under de
senaste åren. För de högutbildade öppnas nya möjligheter till arbete när konjunkturen går upp,
medan unga som inte har avslutat sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg riskerar
fortsatt arbetslöshet. (FHI, 2010).
12

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Arbetssökande
50
40
%
30
20
28
25
20
19
2010
2011
10
10
9
9
8
12
10
9 8
0
Ungdomar 18-
24 år,
Östersund
Ungdomar 18-
24 år, riket
Kvinnor 16-64
år, Östersund
Kv innor 16-64
år, riket
Män 16-64 år,
Ös ters und
Män 16-64 år,
riket
Figur 3: Andel arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i Östersunds
kommun och i riket, sista september (Arbetsförmedlingen). Siffrorna är inte jämförbara med
tidigare mätningar * .
Kommentarer
Arbetsförmedlingen redovisas andel arbetssökande på ett nytt sätt än tidigare (se förklaring
nedan) och den nya beräkningen går inte att jämföra med tidigare år än 2010. Enligt den nya
beräkningen blir andelen arbetslösa betydligt högre än tidigare, men det faktiska antalet
behöver inte vara förändrat. Andelen arbetssökande i Östersund är högre än riket vilket den
varit även tidigare år. Enligt den nya beräkningen är en av fyra ungdomar arbetssökande i
Östersund 2011. Mellan 2010 och 2011 har andelen arbetssökande minskat något i Östersund,
vilket är positivt. Många åtgärder har gjorts för att minska arbetslösheten bland unga i
Östersund, till exempel har Navigatorcentrums verksamhet visat stora framgångar enligt en
samhällsekonomisk utvärdering.
* Arbetsförmedlingen har förändrat sitt sätt att beräkna andelen arbetslösa. Istället för att som tidigare relatera till
befolkningen 16-64 år redovisas arbetslösheten nu baserad på den registerbaserade arbetskraften. Denna best år
av tre delar: den förvärvsarbetande nattbefolkningen, öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd.
13

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Att diskutera:
• Hur kan kommunen ta tillvara på ung arbetskraft som inom kort kommer att vara
ett behov i och med stora pensionsavgångar?
• Kan Östersund vara föregångare i att anställa unga i och med en högre
ungdomsarbetslöshet än i riket? Hur kan kunskapsöverföring ske på ett bra sätt?
Finns det möjligheter till traineetjänster och ungdomsanställningar inom
kommunen där unga kan växa och utvecklas?
• Feriepraktik har stor betydelse i form av både sysselsättning under ett långt
sommarlov, arbetslivserfarenhet och en första kontakt med kommunanställning.
Är det möjligt att sänka åldern och öka tiden för feriepraktik? Vilka konsekvenser
skulle det kunna få?
Ohälsotal (bas)
Ohälsotalet i Sverige är högre för kvinnor än för män. Kvinnor är oftare deltidssjukskrivna
och sjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Skillnaderna mellan könen minskar dock
successivt. Det är också betydligt högre för personer med högst kort gymnasial utbildning än
för personer med högre utbildning. Ohälsotalet minskar dock i alla åldrar, och även de
regionala skillnaderna minskar. I slutet av 1990-talet ökade andelen personer som inte arbetar
på grund av nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom. Från 2004 har denna andel minskat.
Ohälsotalet ökar med åldern. Ju äldre man blir desto större är sannolikheten att man behöver
någon av sjukförsäkringsförmånerna. Jämtlands län har det högsta lägsta faktiska ohälsotalet
(40,0 dagar), medan Stockholms län har det (27,9 dagar). Skillnaderna beror delvis på att
åldersfördelningen skiljer sig mellan länen (FHI, 2011b).
Ohälsotal
Antal dagar
70
60
50
40
30
20
10
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Östersund kvinnor
Östersund män
Riket kvinnor
Riket män
Figur 4: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning,
rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/
sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade
(befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv
14

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
ersättning blir EN dag. Uppgifterna gäller för september månad respektive år och tolv
månader bakåt (Försäkringskassan).
Kommentarer
Ohälsotalen fortsätter att minska och Östersunds befolkning följer i stort trenden i riket. För
kvinnorna i Östersund minskar ohälsotalen i något mindre takt mellan 2009 och 2010 än
tidigare men i något högre takt än i riket. Östersund har högre ohälsotal än riket men mindre
än Jämtlands län.
Inkomstnivå (bas)
Bland de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan är ekonomiska resurser i form av löpande
disponibla inkomster och ekonomiska tillgångar. Ekonomin har betydelse för individers och
familjers möjligheter att kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor. Folkhälsopolitisk
rapport 2010 visar exempelvis att personer med hög inkomst rapporterar ett gott hälsotillstånd
i större utsträckning än personer med låg inkomst. Inkomstspridningen har länge ökat, men i
och med finanskrisen 2008 minskade den. Ensamstående med barn har oftare låg ekonomisk
standard än sammanboende med barn. Sammanboende med fler än tre barn har låg ekonomisk
standard under längre perioder än personer med färre barn. Andelen pensionärer med goda
pensioner ökar visserligen, men kvinnliga pensionärer har det sämre än manliga. Andelen
personer med låg ekonomisk standard har ökat bland långtidssjukskrivna och bland dem som
får sjuk- och aktivitetsersättning (FHI, 2011b).
I Östersund
Låginkomsttagare
90
80
76
%
70
60
50
40
30
20
10
52
64
49
60
53
63
27 27 28
24
21 20
43
12
9 911 910
11
8
32
27
20
4
15
60
10
40
män
kvinnor
0
2003
2006
2009
2003
2006
2009
2003
2006
2009
2003
2006
2009
2003
2006
2009
20-24 år 25-34 år 35-64 år 65-84 år 85+ år
Figur 5: Andel personer i respektive åldergrupp med låg (under 119.999 kr) sammanräknad
förvärvsinkomst (inkomst av tjänst och näringsverksamhet) i Östersunds kommun 2003, 2006
och 2009 (SCB). Inkomsten är i löpande priser. Siffrorna är inte jämförbara med tidigare
mätningar.
15

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Kommentarer
I alla åldergrupper har Östersund en något mindre andel låginkomsttagare jämfört med riket.
Mönstret är annars väldigt likt rikets. Den största förändringen över tid kan ses för
åldergrupperna över 65 år där andelen låginkomsttagare minskat kraftigt för både kvinnor och
män de senaste åren. En anledning till detta kan vara att en del av den äldre generationen med
låg pension, framförallt kvinnor som stått utanför arbetslivet, har gått bort. Trots inflation och
förändrat penningvärde så ligger andelen låginkomsttagare i de övriga åldersgrupperna på en
relativt jämn nivå. Figur x visar att en stor andel ungdomar är arbetssökande, vilket kan bidra
till att det finns så många låginkomsttagare i denna grupp.
Att diskutera:
• På vilka sätt kan kommunen bidra till en bra balans i arbetslivet och en bra
åldersfördelning?
• Många unga tvingas idag bo hemma hos sina föräldrar längre på grund av dålig
ekonomin. Vilka konsekvenser kan detta få för dem själva och samhället?
16

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Psykisk hälsa
Kommunens utvecklingsområde: Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar
Koppling till nationella målområden
Målområde 1: Delaktighet och inflytande i
samhället
Målområde 2: Ekonomiska och sociala
förutsättningar
Målområde 3: Barns och ungas
uppväxtvillkor
Redovisade indikatorer
Självskattad hälsa
Betyg och behörighet till gymnasiet (bas)
Skolk
Trivsel i skolan
Illa behandling
Socialt stöd
Barnfattigdom (bas)
Självskattad hälsa
Svenska barn under 15 år hör till de bäst gynnade i världen, hälsomässigt sett, och
utvecklingen i denna åldersgrupp har bara varit positiv under de senaste 20 åren. Bilden är
dock en annan om man ser till svenska ungdomar i åldrarna 15–24 år som har fått en markant
sämre psykisk hälsa. Det finns flera undersökningar som visar att vissa symtom har
fördubblats eller ökat ännu mer, t.ex. oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Denna
ökning gäller också sjukhusvård för behandling av depression eller självskadande beteende.
Ökningen är särskilt tydlig från mitten av 1990-talet och framåt. Bland unga män i åldern 16–
24 år har även dödligheten ökat. Det kan vara liknande faktorer som ligger bakom både den
ökade förekomsten av psykisk ohälsa och den ökade dödligheten bland unga män. Ungdomars
psykiska ohälsa beror sannolikt delvis på problem inom skolsystemet och svårigheter för unga
att få ett arbete (FHI, 2011c).
Barn och unga i Östersund
Elever som mår bra för det mesta
100
%
90
80
70
60
Årskurs 4 pojkar
Årskurs 4 flickor
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gy mn. flickor
50
2006/2007
2007/2008
200 8/2009
2009/2010
2010/2011
Läsår
17

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Figur 6: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de för det mesta mår bra (ganska
bra eller mycket bra) under läsåren 2006/2007-2010/2011 (Hälsosamtal i skolan,).
Det är fler pojkar (41 %) än flickor (27 %) som svarar att de mår mycket bra medan fler
flickor svarar att de mår ganska bra (50 % jämfört med 45 %) (UHU:s elevenkät, 2011)
Psykosomatiska besvär, åk 8
50
%
40
30
20
10
stress ad över skolarbetet pojkar
stress ad över skolarbetet flickor
besv ärande huv udvärk pojkar
besv ärande huv udvärk flickor
leds en eller neds tämd pojkar
leds en eller neds tämd flic kor
sömnbes vär pojkar
sömnbes vär flickor
0
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läsår
Psykosomatiska besvär, åk 1 i gymnasiet
%
50
40
30
20
10
stressad över skolarbetet
pojkar
stressad över skolarbetet
flickor
besvärande huvudvärk pojkar
besvärande huvudvärk flickor
ledsen eller nedstämd pojkar
ledsen eller nedstämd f lickor
sömnbesvär pojkar
0
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
sömnbesvär flickor
Figur 7 & 8: Andel elever i åk 8 och åk 1 i gymnasiet i Östersunds kommun som uppger att
de under de senaste tre månaderna ofta eller alltid har varit stressad över skolarbetet, haft
besvärande huvudvärk, känt sig ledsen eller nedstämd samt om de sällan eller aldrig sover
bra, under läsåren 2006/2007-2010/2011 (Hälsosamtal i skolan).
Andra psykosomatiska besvär som ofta ont i magen eller ofta besvärande värk i
rygg/nacke/axlar har inga större förändringar över åren, varken för åk 8 eller åk 1 i gymnasiet.
18

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Det som är mest anmärkningsvärt är att en stor andel flickor har besvärande värk i
rygg/nacke/axlar, 14 % i åk 8 och 25 % i åk 1 på gymnasiet läsåret 2010/2011.
Figur 9: (UHU:s elevenkät, 2011).
Figur 10: (UHU:s elevenkät, 2011).
19

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Figur 11: (UHU:s elevenkät, 2011).
Kommentarer
De allra flesta elever svarar att de mår bra för det mesta. Flickorna skattar sin hälsa något
sämre än pojkarna. Skolsköterskorna märker av skillnaden i samtalen och uppfattar många
killar som mer obrydda än tjejerna. Det har skett en gradvis förbättring av den självskattade
allmänna hälsan hos flickor i åk 1, från 2006/2007 då 79 % uppgav att de för det mesta mådde
bra, till 89 % läsår 2010/2011. För övriga grupper har inga större förändringar skett över åren.
Det är heller inga stora förändringar vad gäller de psykosomatiska besvären, mer än för
flickor i åk 1 på gymnasiet, där mindre trender kan ses: Andelen flickor som är stressade över
skolarbetet har förändrats över åren och generellt minskat något, även andelen flickor som
ofta är ledsna eller nedstämda har minskat under femårsperioden och till viss del har även
besvärande huvudvärk minskat hos flickor. I åk 8 har andel pojkar som ofta har huvudvärk
ökat samtidigt som det minskat något hos flickor.
Elevhälsan uppfattar att eleverna är lugnare nu än tidigare på grund av det nya betygssystemet
som har fler steg än tidigare. Många tjejer är dock stressade över att komma in på det program
de önskar på gymnasiet. Det är också färre tjejer som tycker att de duger precis som de är. Det
pratas mycket om stressade tjejer vilket kan påverka och till och med skapa en förväntansbild
om att man ska vara stressad om man är tjej. Elevhälsan tror att många elever äter och dricker
för lite och att det är en av anledningarna till att de har huvudvärk och känner sig stressade
etc.
Många elever har värk för att vara så unga, vilket kan ha både fysiska och psykiska
förklaringar. Elevhälsan menar att många sitter länge framför datorn och stillasittande
aktiviteter ökar generellt. Det beskriver också att en stor andel ofta känner sig trötta, vilket
kan bero på att många vill vara tillgängliga även på natten. De flesta av eleverna är medvetna
om varför de mår dåligt på olika sätt och ser själva sambanden.
20

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Att diskutera:
• Ställer vuxna i skolan och hemma tillräckligt höga krav på unga, eller finns
det risk att hellre vara kompis hellre än ledare?
• Elevernas kunskaper i skolan minskar jämfört med resten av västvärldens.
Hur kan vi förändra den trenden?
• Matvanor och fysisk aktivitet har betydelse för att elever ska må bra och
hålla koncentrationen i skolan. Kan vi tänka mer kreativt för att få in dessa
frågor på ett bra sätt i skolan?
Betyg och behörighet till gymnasiet (bas)
Satsningar på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa, och goda
skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn. De unga som saknar slutbetyg från
grund- eller gymnasieskolan har sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur
minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet. En god skolmiljö kännetecknas av
ett allmänt positivt klimat av lärare som ger tydliga instruktioner och återkoppling på
elevernas prestationer samt har höga förväntningar på eleverna. En sådan skolmiljö både
främjar goda skolprestationer och minskar risken för psykiska problem bland eleverna (FHI,
2011d).
Barn och unga i Östersund
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Östersund 90,4 % 92,5 % 89,7 % 89,9 % 89,4 % 86,4 %
Riket 89,2 % 89,5 % 89,1 % 88,9 % 88,8 % 88,2 %
Tabell 2: Jämförelse mellan elever i kommunala skolor i åk 9 som är behöriga till nationellt
program i gymnasiet i Östersunds kommun och i riket (Skolverket).
Yrkesprogram
Estetiskt
program
Ekonomiskt,
humanistiskt och
samhällsvetenskapligt
program
Naturvetenskapligt
och tekniskt
program
Obehöriga
Östersunds
kommun
87,5 % 87,1 % 84,5 % 82,0 % 12,5 %
större 86,6 % 85,5 % 84,2 % 82,2 % 13,4 %
städer i
Sverige
Tabell 3: Andel elever i kommunala skolor som är behöriga till yrkesförberedande respektive
olika högskoleförberedande gymnasieprogram av elever som gick ut grundskolan 2011, i
Östersunds kommun och i större städer i Sverige. Beräkningen är gjord utifrån den nya
skollagen som börjar gälla höstterminen 2011 (Skolverket).
2007 2008 2009 2010 2011
Elever i friskola 11 % 13 % 12% 13 % 16 %
Tabell 4: Andel elever i grundskolan i Östersunds kommun som går i en friskola 2007-2011
(Barn- och utbildningsförvaltningen).
21

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Kommentarer
Östersund har över tid en något högre andel elever än riket som gått ut grundskolan med
behörighet till gymnasiets nationella program, med undantag från 2010 då Östersund ligger
något under rikets snitt (enligt tabell 2). Enligt Skolverkets uppgifter har Östersund minskat i
andel elever som är behöriga till gymnasiet genom åren. Behörighet till gymnasiet har hittills
speglats av resultaten från tre ämnen, och för att få en helhetsbild över elevers möjligheter och
hur Östersund ligger till i jämförelse behöver man titta på fler uppgifter än så. Det är dock
godkänt i dessa tre ämnen som har varit avgörande för om eleverna har kommit vidare till
gymnasiets nationella program eller inte. Enligt Skolverkets uppgifter är det redan tidigare
drygt 10 procent varje år som inte når behörighetsnivån, vilket motsvarar drygt 50 ungdomar
per år. Att gå vidare till gymnasiet har mycket stor betydelse för ungdomarnas framtida
utveckling i livet i form av arbete, inkomst, hälsa med mera och det innebär även en stor
samhällsekonomisk vinst. Från och med 2011 räknas behörigheten på ett nytt sätt och ställer
krav på godkänt i betydligt fler ämnen än tidigare, vilket visas i tabell 3.
Att diskutera:
• Hur kan vi samverka för att stötta riskutsatta barn och ungdomar som har
svårast att klara skolan? Vilka olika aktörer kan bidra i detta arbete?
• Det finns forskning på vad som kännetecknar en bra skola och hur eleverna
lyckas med skolprestationer och samtidigt trivs och mår bra. Hur kan
Östersund ta till sig dessa erfarenheter?
• Östersund har jobbat aktivt med bland annat inkludering i skolan, hjälp med
läxläsning och en bred elevhälsoverksamhet. Hur kan vi bibehålla och utveckla
ett gott klimat i skolan trots besparingstider?
• Den nya läroplanen innebär krav på godkänt i betydligt fler ämnen än tidigare.
Hur kan kommunens skolor möta detta krav?
• Vilken behörighetsnivå är det rimligt för Östersund att sikta på i jämförelse
med riket, med tanke på vilka förutsättningar barn i kommunen har?
Skolk
Längre utbildning främjar hälsa och hälsorelaterade beteenden i vuxen ålder. En hög frånvaro
minskar förutsättningarna för att klara skolan. Motivet för att motverka skolk är i första hand
att medverka till att unga människor, rent allmänt, får så goda livschanser som möjligt (FHI).
Barn och unga i Östersund
Under vårterminen 2011 så hade eleverna i åk 8 i snitt knappt 8 timmars okänd frånvaro per
elev. Det är ett stort glapp mellan olika skolor, vilket kan bero på hur flitigt frånvaron
rapporteras in i systemet. Storsjöskolan ligger enligt denna inrapportering bäst till på 3
timmars okänd frånvaro i snitt per elev, medan Parkskolan, Torvallaskolan, Treälven och
Ängsmon ligger på över 11 timmar i snitt per elev.
Kommentarer
I den nya läroplanen ställs det större krav på att inrapportera frånvaro och elevhälsan menar
att det har skett en förbättring av detta under hösten. Det är även mer restriktivt med att ge
giltig ledighet, vilket ger signaler om hur viktig skolan är. Lärarna är skyldiga att kontakta
22

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
föräldrarna om eleven inte är i skolan. Det är viktigt att lärarna och andra vuxna tar frånvaron
på allvar direkt vid första tillfället.
Trivsel i skolan
En skolmiljö, där eleverna trivs och fungerar väl, ger ett grundläggande skydd mot en rad
olika riskbeteenden. De insatser, som visat sig fungera brett förebyggande, handlar om
metoder som främjar skolnärvaro, stärker lärarens ledarskap i klassrummet och tränar
elevernas sociala och emotionella kompetens. Skolans lärande kärnuppdrag och ett bra
förebyggande arbete kompletterar således varandra. De olika insatserna motverkar också
trakasserier, hot och en otrygg klassrumsmiljö (FHI).
Barn och unga i Östersund
Trivs i skolan
100
%
90
80
70
60
Årskurs 4 pojkar
Årskurs 4 flickor
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gy mn. flickor
50
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läsår
Figur 12: Andel elever i Östersunds kommun som trivs ganska eller mycket bra i skolan,
under läsåren 2006/2007-2010/2011 (Hälsosamtal i skolan).
Kommentarer
De allra flesta elever trivs bra i skolan. Eleverna i årskurs 8 har genomgående lägre trivsel än
övriga årskurser. I årskurs 8 höjs kraven i skolan och det blir mer läxor och förhör för
eleverna, samtidigt som många är i en känslig ålder utvecklingsmässigt. I både senareskolan
och gymnasiet samarbetar lärare mer nu kring planering av prov så att de inte ska krocka för
mycket. Det är viktigt med beröm och uppmuntran till eleverna, vilket enligt UHU:s elevenkät
knappt 50 % av eleverna upplever att de brukar få.
Att diskutera:
• Hur kan man göra ökningen av läxor och prov mer successiv så att övergången
till årskurs 8 inte upplevs så stor?
• Får eleverna tillräcklig feedback och kunskap om vad som förväntas av dem?
• Behöver eleverna mer kunskaper om studieteknik?
23

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Illa behandling
Mobbning i skolan kan ses som ett tecken på att skolan som helhet behöver utveckla sitt
arbetsklimat. Mobbning drabbar ofta de ängsliga och försiktiga eleverna som har svårt att
hävda sig. Att utsättas för kränkningar skadar självkänslan allvarligt, men även de elever som
mobbar far illa på olika sätt. Det är ofta samma elever som skolkar som utsätter andra för
mobbning. Elever som mobbar utgör dessutom en riskgrupp när det gäller missbruk och
kriminalitet, och det är viktigt att fånga upp dessa tidigt (FHI, 2010).
Barn och unga i Östersund
Illa behandlad i skolan
50
%
40
30
20
10
Årskurs 4 pojkar
Årskurs 4 flickor
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gy mn. flickor
0
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läsår
Figur 13: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de blivit retad, utstött eller på
annat sätt illa behandlad av andra elever i skolan, under läsåren 2006/2007-2010/2011
(Hälsosamtal i skolan).
Några enstaka person i varje årskurs uppger att de blivit retad, utstött eller illa behandlad av
vuxna i skolan. Störst andel är det i årskurs 8 där 4 % av både flickor och pojkar uppger att de
blivit illa behandlade av vuxna i skolan (Hälsosamtal i skolan, 2010/2011).
I UHU:s elevenkät svarar var fjärde pojke och drygt var tredje flicka i årskurs 6-9 att de känt
sig mobbade minst en gång det senaste halvåret. 20 % av eleverna svarar att lärarna oftast
eller alltid ingriper och ser till att trakasserierna eller mobbningen upphör. Var fjärde elev
svarar att lärarna aldrig eller sällan gör något (Gillander Gådin, 2011).
UHU:s elevenkät har också frågat om sexuella trakasserier och resultaten visar att verbala
trakasserier är den vanligaste formen följt av de fysiska formerna.
24

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Figur 14: (UHU:s elevekät, 2011)
Hälften av eleverna känner till att det finns en likabehandlingsplan på skolan. Det är stor
skillnad mellan de olika skolorna, där svaren varierar mellan 28 och 80 procent (UHU:s
elevenkät).
Kommentarer
Andelen elever som blir illa behandlade av andra elever i skolan har minskat i alla årskurser
sedan 2006/2007. Kan en förklaring vara att likabehandlingsplanerna har haft effekt? I årskurs
4 upplever en större andel elever att de blir illa behandlade jämfört med i de högre
årskurserna. Har man en annat attityd och uppfattning om vad illa behandling är som 10-
åring, eller kan det vara så att man vänjer sig med åldern? Ingen ska behöva bli illa behandlad
av en vuxen i skolan.
Fysiska sexuella trakasserier är vanligare bland flickor än pojkar. Elevhälsan tror dock att det
finns ett mörkertal bland pojkar. Det finns behov av att jobba med både killar och tjejers
attityder och värderingar. Vuxna måste reagera snabbt när någon blir illa behandlad eller
trakasserad, vilket endast 20 % av eleverna har angett att lärarna gör. Det är inte acceptabelt
att det pågår mobbning och sexuella trakasserier i skolan. Även om skolorna jobbar aktivt
med mobbningsplaner så verkar det inte tillräckligt när man tittar på resultaten. Elevhälsan
menar att det finns en hård jargång i vissa idrottsgrupper som visar sig stöddiga och har ett
dåligt språk. Kan skolan samarbeta med idrottsföreningar vid sådana tillfällen?
Att diskutera:
• Vilka goda exempel finns det i kommunen på arbete med goda relationer i
skolan?
• Hur gör vi för att vuxna ska reagera och inte acceptera mobbning och sexuella
trakasserier bland barn och unga?
• Hur är vuxna som förebilder när det gäller bra behandling? Hur bemöter vuxna
varandra och vilka signaler sänder det till unga?
25

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Socialt stöd
Flera studier har visat att väl integrerade personer med starka band till familj eller omgivning
lever längre och har bättre hälsa samt en ökad kapacitet att återhämta sig från sjukdom än
socialt isolerade individer (FHI, 2010).
Barn och unga i Östersund
Tillgång till vuxen att prata med
100
%
90
80
70
60
Årskurs 4 pojkar
Årskurs 4 flickor
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gy mn. flickor
50
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läsår
Figur 15: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de har någon vuxen som de kan
prata med om det som är viktigt för dem, under läsåren 2006/2007-2010/2011 (Hälsosamtal i
skolan).
Kommentarer
De allra flesta elever i Östersund har någon vuxen att vända sig till om de behöver någon att
prata med. Här är det ingen större skillnad mellan de olika årskurserna eller mellan pojkar och
flickor. Enligt en studie på svenska skolbarn visar att vännerna får allt större betydelse för
både pojkar och flickor med stigande ålder. Ju äldre ungdomarna blir, desto svarare får de att
prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem och desto lättare får de för att istället
prata med sina vänner (Statens folkhälsoinstitut, 2011e). När skolsköterskorna träffar elever
som har behov av att prata tipsar de alltid om kurator, ungdomsmottagning eller liknande. Det
finns stöd för dem som har behov.
I dagsläget finns det en manlig kurator och ingen manlig skolsköterska, vilket är en stor brist
för pojkar som kan tycka att det är lättare att prata med en man. Enligt UHU:s elevenkät så är
det samtidigt fler killar än tjejer som upplever att de finns någon på skolan man kan prata med
om problem, vilka även skulle kunna vara annan skolpersonal. Vuxna förebilder är något som
teknisk förvaltning diskuterar och försöker jobba med i sin personal på bland annat skolor.
Barnfattigdom (bas)
Studier har visat att barn i familjer som får långvarigt ekonomiskt bistånd är en särskilt utsatt
grupp i flera avseenden. De löper bland annat större risk för att hamna i missbruk och för att
utveckla psykisk sjukdom. Barn som vuxit upp i familjer med låga inkomster men som inte
fått ekonomiskt bistånd uppvisar inte samma överrisker för en sådan ogynnsam utveckling
26

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
(Socialstyrelsen, 2008). Att ta emot bistånd länge är vanligast bland personer i åldern 18–24
år som inte hunnit eller kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. De flesta åtgärder inom
området ekonomiska villkor har riktats mot barnfamiljers ekonomi – barnbidragen har till
exempel höjts (FHI, 2011b).
Barn och unga i Östersund
Försörjningsstöd
20
15
%
10
5
0-15 år i Östersund
0-15 år i riket
16-24 år i Ös tersund
16-24 år i riket
0
2000 2002 2004 2006 2008 2010
Figur 16: Andel barn 0-15 år och ungdomar 16-24 år i hushåll med försörjningsstöd
(socialbidrag) i Östersunds kommun och i riket år 2000-2010 (Socialstyrelsen).
Totalt fick1399 hushåll försörjningsstöd under perioden september 2010 till och med augusti
2011. Av alla dem som hade långvarigt försörjningsstöd, i över sex månader var 43 %
utlandsfödda.
Antal försörjningsstöd
sept 2010 - sept 2011
Försörjningsstöd i
mer än 6 mån
Försörjningsstöd i
mer än 10 mån
Ensamstående 218 56 33
kvinna med barn
Ensamstående 96 41 20
man med barn
Sambo med barn 95 51 33
Totalt 409 (64 %) 148 (23 %) 86 (13 %)
Tabell 5: Antal hushåll med barn 0-15 år som har försörjningsstöd (Socialförvaltningen,
2011)
Kommentarer
Andel barn 0-15 år i hushåll med försörjningsstöd ligger för Östersund kommun något lägre
än riket i stort, och har gjort så under hela mätperioden. De flesta hushåll med barn som har
försörjningsstöd har det under en period kortare än sex månader. Den genomsnittliga
hjälptiden för försörjningsstöd totalt har de två senaste åren varit 4,6 månader. En större andel
ungdomar 16-24 år har försörjningsstöd jämfört med barnfamiljer. Andelen ungdomar med
försörjningsstöd i Östersund är lika hög som i riket och har ökat något i både kommunen och
riket sedan 2008. Det kan bero på att en stor andel unga är arbetssökande.
27

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Att andelen utlandsfödda är så stor bero på att kan det vara svårare att etablera sig på
arbetsmarknaden utifrån bristande språkkunskaper eller utbildning. Att få tillträde till
arbetsmarknaden är grundläggande för att kunna försörja sig själv. För att kunna få ersättning
från a-kassa vid arbetslöshet eller sjukpenning vid sjukdom behöver oftast ett arbetsvillkor
uppfyllas eller att sjukpenninggrundande inkomst förelegat.
Östersund har en policy att skolaktiviteter inte får kosta något för att alla elever ska ha samma
förutsättningar att delta. Det innebär att skolorna behöver mycket egen utrustning för olika
aktiviteter, vilket de söker pengar för. Elevhälsan menar att eleverna har stort tryck på sig från
kompisar att ha nya teknikprylar och märkeskläder och några elever har tagit upp att det är
jobbigt att inte ha lika mycket pengar som sina klasskompisar. Genom att hitta kreativa
lösningar i skolan behöver det inte vara stigmatiserande att ha ont om pengar, som till
exempel bytesmarknader för utrustning. Det är framförallt viktigt att stärka elevernas
självkänsla och ha en dialog för att de ska förstå att de är lika mycket värda ändå, enligt
elevhälsan.
28

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Tobak, alkohol och narkotika
Kommunens utvecklingsområde: Skjut upp alkoholdebuten samt minska
alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger
bland ungdomar
Koppling till nationella målområden
Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika,
dopning och spel
Redovisade indikatorer
Tobaksvanor
Alkoholvanor
Alkohol och narkotikaproblem
Tobaksvanor
Tobaksrökningen är den största enskilda riskfaktorn för sjukdom och förtida död. Alla som
röker skadas av sin rökning och rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem.
Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade
livslängd (FHI).
Snusning är ett omdebatterat tobaksbruk där den vetenskapliga forskningen länge varit
eftersatt. En sammanställning av den senaste forskningen visar dock att snusning ökar risken
för cancer i bukspottkörteln, dödlig hjärtinfarkt och dödlig stroke, förhöjt blodtryck samt
munslemhinneförändringar (FHI).
Enligt Statens folkhälsoinstituts årliga undersökning ”Nationella folkhälsoenkäten” fortsätter
rökningen att minska i den vuxna befolkningen i Sverige. Sedan 2004 har den totala andelen
dagligrökare sjunkit från 16 % till 11 % 2011. Den totala andelen snusare har också minskat
något, från 22 % bland män och 3 % bland kvinnor år 2004 till 18 % bland män och 3 %
bland kvinnor år 2011. Andelen 15-åringar som röker har dock ökat igen efter en mångårig
minskning (FHI). Andelen 15-årigar som rökte ökade under perioden 1985/86–1997/98, men
minskade därefter till 2005/06. Sedan dess har dock rökningen ökat bland både 15-åriga
flickor och pojkar (FHI, 2011e).
29

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Rökning bland unga i Östersund
Figur 17: (UHU:s elevenkät, 2011).
Elever som röker
50
40
%
30
20
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gy mn. flickor
10
0
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läsår
Figur 18: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de röker någon gång i månaden
eller oftare (Hälsosamtal i skolan).
Kommentarer
Det är stor skillnad i resultaten mellan UHU:s enkät och hälsosamtalet, vilket troligen beror
på att UHU:s enkät är anonym medan hälsosamtalet innebär ett samtal med skolsköterskan,
och bedöms därför ligga i underkant jämfört med verkligheten. Det är trots det möjligt att
följa trenden i hälsosamtalet, som visar att det under det senaste läsåret har skett en ökning av
rökning bland tjejer. Det är enligt UHU:s enkät också fler tjejer än killar som röker i åk 9. Det
är en trend i hela landet att rökningen ökar bland ungdomar, trots en minskning i den vuxna
befolkningen. Flera unga kända tjejer/kvinnor röker i media och rökning framställs på det
sättet fortfarande som trendigt. Det är viktigt att vuxna i skolan reagerar när elever röker och
30

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
att de är konsekventa. Elevhälsan menar att många lärare tycker att det är jobbigt att säga till
eleverna och det finns en bristande kunskap om tobakslagen, som förbjuder rökning på
skolgårdar. Det är klart vanligare att det röks i skolan på gymnasiet än i grundskolan, men
många har börjat röka redan innan de börjar gymnasiet. För att minska rekryteringen är det
därför väsentligt att börja det förebyggande arbetet tidigt. Vissa gymnasieprogram är
överrepresenterade när det gäller rökning, t.ex. vård och omsorg samt barn och fritid. Det röks
också mycket på särskolan.
Att diskutera:
• Ungas rökvanor minskar inte längre i Sverige. Vad kan kommunen göra för att
hindra den trenden i Östersund?
• Vilket stöd kan elever som är tobaksberoende få från skolan?
• Vilken effekt kan en tobaksfri kommun ha?
• Hur kan tobaksfrågan lyftas i olika led för att skapa en attitydförändring och vara
en motpol till marknadskrafterna?
Rökning i Östersund
Röker dagligen
50
40
%
30
20
10
0
15
22
17
15 14
15
13
14
11
9
9
5
4
3
1
16-29 30-44 45-64 65-84
9
man 2006
man 2010
kvinna 2006
kvinna 2010
Ålder
Figur 19: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som röker dagligen år 2006 och
2010 (Hälsa på lika villkor).
Kommentarer
Andelen som röker i Östersund ligger ungefär på samma nivå som i riket eller strax under.
Under perioden 2006 till 2010 har det skett en minskning av unga män som röker, samtidigt
som det tyder på en ökning för unga kvinnor (ej statistiskt säkerställd skillnad). För kvinnor i
de övriga åldergrupperna tyder det dock på en minskning i andelen rökare (ej statistiskt
säkerställd skillnad). De flesta dagligrökare har sedan tidigare varit kvinnor i medelåldern,
varav en stor andel arbetar inom offentlig sektor. Kan kommunens tobakspolicy om en
tobaksfri arbetstid som infördes 2009 haft någon effekt i minskningen för denna grupp?
31

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Snusning bland unga i Östersund
Figur 20: (UHU:s elevenkät, 2011).
Elever som snusar
50
40
%
30
20
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gy mn. flickor
10
0
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läsår
Figur 21: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de snusar någon gång i
månaden eller oftare (Hälsosamtal i skolan).
Kommentarer
På samma sätt som för rökningen skiljer sig svaren åt mellan de olika enkäterna, och även här
verkar det troligt att hälsosamtalet ligger i underkant. Trenden i hälsosamtalet är dock att
snusning minskar något bland elever i gymnasiets årskurs 1, framförallt bland tjejer. Även om
det är fler killar som snusar så ligger inte tjejerna så långt under. Tobaksbolagen har haft
kraftig marknadsföring mot unga tjejer med nya ”tjejiga” förpackningar och smaker.
Elevhälsan menar att många elever i vissa program börjar snusa under gymnasietiden,
påverkade av kulturen på skolan och praktikplatser, ex på byggprogrammen.
32

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Snusning i Östersund
Snusar dagligen
50
40
37
%
30
20
31
29
22
14
12 12 11
24
25
19
14
man 2006
man 2010
kvinna 2006
kvinna 2010
10
0
5 6
1
16-29 30-44 45-64 65-84
0
Ålder
Figur 22: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som snusar dagligen år 2006 och
2010 (Hälsa på lika villkor).
Kommentarer
Snusning bland män i Östersund verkar ha minskat mellan 2006 och 2010, främst bland yngre
män, medan den ligger kvar på samma nivå för kvinnor. Överlag har Östersund en något
större andel av både män och kvinnor som snusar dagligen än i riket. Kan kommunens
tobakspolicy om en tobaksfri arbetstid som infördes 2009 haft någon effekt i minskningen?
En naturlig förlängning av en tobaksfri arbetstid kan vara en tobaksfri skoltid. För att slå
igenom krävs ett samarbete mellan barn- och utbildning, gymnasieförbundet och
socialförvaltning som står för tillsyn. Tobaksfrågan behöver lyftas i olika led för att skapa en
attitydförändring och vara en motpol till marknadskrafterna.
Föräldrars rökvanor
Ingen rökare i nyföddas hemm iljö
100
%
90
80
70
60
Brunflo
Frösön
Lit
Lugnvik
Odens ala
Zätahus et
Torvalla
Östersund totalt
50
2004 2005 2006 2007 2008
Födelseår
33

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Figur 23: Andel barn födda 2004-2008 där det inte finns någon rökare i hemmiljön 0-4
veckor efter födseln (JLL)
I hälsosamtalet ställs en fråga till de yngre barnen, 6 och 10 år, om vuxna röker inomhus där
de bor. Över 95 % svarade vid senaste mätningen att vuxna sällan eller aldrig röker inomhus
där de bor, vilket inte är någon större förändring från tidigare år.
Kommentarer
Det har inte skett några större förändringar av rökande föräldrar mellan 2004 och 2008 totalt.
Andelen rökande föräldrar varierar mellan de olika kommunområdena där Torvalla och
Brunflo har flest andel rökande föräldrar. Enligt Barnhälsovårdens årsrapport 2010 nås
målsättningen vad gäller andelen rökfria mammor vid 0-4 veckors ålder men inte beträffande
rökfria föräldrar vid 8 månaders ålder då endast 90,7 procent av föräldrarna är rökfria. Pappor
röker i betydligt större utsträckning än mammor.
Alkoholvanor
Omfattande alkoholkonsumtion återfinns bland de fem största riskfaktorerna för förlorade
friska levnadsår, enligt WHO:s beräkningar. Under de senaste 10 åren har den uppskattade
totala alkoholkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 30 procent och mellan 5 och 10 procent
av befolkningen beräknas vara alkoholberoende. Hög alkoholkonsumtion ger på sikt allvarliga
medicinska skadeverkningar och förknippas med sjukdomar och tillstånd som lever- och
bukspottskörtelcancer samt högt blodtryck. Vidare ökar risken för nedsatt psykisk hälsa,
alkoholpsykoser och självmord. Antalet unga som vårdats för alkoholrelaterade diagnoser
ökar. Alkohol är en starkt bidragande faktor för skador, olycksfall och dödsfall som
drunkningsolyckor, trafikskador, självmord och skador orsakade av våld (SKL m.fl. 2009).
Unga i Östersund
Figur 24: (UHU:s elevenkät, 2011).
34

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Ungdomars alkoholvanor
100
80
%
60
40
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gy mn. flickor
20
0
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läsår
Figur 25: Andel elever i årskurs 8 och 1 på gymnasiet i Östersunds kommun som uppger att
de dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare (Hälsosamtal i skolan).
Har aldrig druckit alkohol
100
80
%
60
40
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gy mn. flickor
20
0
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läsår
Figur 26: Andel elever i årskurs 8 och 1 på gymnasiet i Östersunds kommun som uppger att
de aldrig dricker alkohol (Hälsosamtal i skolan).
Kommentarer
På samma sätt som för tobaksvanor så skiljer sig svaren åt mellan de olika
enkätundersökningarna. Det är olika typer av frågor om alkohol som ställs i undersökningarna
men det verkar ändå troligt att hälsosamtalet även här ligger i underkant. Enligt UHU:s enkät
är det betydligt fler tjejer som någonsin varit riktigt berusade. Anledningar till detta som
diskuterats är om tjejer umgås mer med äldre personer och vill verka mer vuxna. Det kan
också vara så att många tjejer som upplever höga krav ser drickandet som en ventil där de inte
längre behöver vara en ”duktig flicka” utan att det är legitimt att göra bort sig.
35

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Det är allvarligt att det finns barn i årskurs sex som druckit sig berusade. För varje år man
skjuter upp alkoholdebuten minskar risken med 14 procent att få alkohol- eller drogproblem
senare i livet (Fransson, H). Det är en stor skillnad på alkoholkonsumtion mellan årskurs 8
och 9, vilket borde vara möjligt att förebygga.
Från 2007/2008 börjar en trend med minskad alkoholkonsumtion hos tjejer i årskurs 1 i
gymnasiet, medan övriga grupper ligger relativt stabilt över åren. Runt 2007 började polisen
sitt arbete med Kronobergsmodellen som bland annat innebär direktförverkan av alkohol. I
samma veva startades också antilangningskampanjer i kommunen. Kan detta ha gett någon
effekt på tillgängligheten av alkohol och alkoholkonsumtion bland unga? Andelen som aldrig
dricker alkohol har också ökat bland gymnasieeleverna.
I Östersund
Riskabla alkoholvanor
50
40
%
30
20
10
0
28
26 26 25
16 16
13
8 7 6
4 4
2
4
2
16-29 30-44 45-64 65-84
1
man 2006
man 2010
kvinna 2006
kvinna 2010
Ålder
Figur 27: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som har riskabla alkoholvanor
enligt indexberäkning * 2006 och 2010 (Hälsa på lika villkor).
Kommentarer
Andelen med en riskkonsumtion av alkohol i Östersund har inte förändrats i stort sedan 2006.
Östersund ligger på ungefär samma nivå som riket för kvinnor och män och i de olika
åldergrupperna. Det är trots det ca 26 procent av befolkningen 16-29 år i Östersund som har
ett riskbruk av alkohol, vilket innebär enligt Statens folkhälsoinstitut innebär ett alkoholbruk
som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Den enda
förändring som kan ses mellan åren är en trolig ökning bland män 45-64 år (ej statistiskt
säkerställd). En förklaring som har diskuterats är en ökad arbetslöshet i gruppen på grund av
exempelvis försvarsnedläggning och nedlagda företag under tidsperioden.
* Kvinnor: att dricka alkohol 2-3 gånger per vecka, vanligtvis 1-2 ”glas” per gång men minst 6 ”glas” vid ett och
samma tillfälle en gång per vecka
Män: att dricka alkohol 4 gånger per vecka, vanligtvis 3-4 ”glas” men minst 6 ”glas” vid ett och samma tillfälle
en gång per vecka
Med ett ”glas” menas t ex 1 burk folköl, 10-15 cl rödvin eller 4 cl whisky (Hälsa på lika villkor).
36

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Alkohol- och narkotikaproblem
Säger bestämt nej till narkotika
100
90
%
80
70
60
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gymn. flickor
50
2006/2007
2007/2008
200 8/2009
2009/2010
2010/2011
Läsår
Figur 28: Elever i årskurs 8 och 1 på gymnasiet i Östersunds kommun som säger bestämt nej
om de skulle bli erbjudna narkotika (Hälsosamtal i skolan).
De allra flesta elever som inte svarat bestämt nej på frågan har valt alternativet att de troligen
skulle säga nej om de blev erbjudna narkotika.
Kommentarer
Den attityd som unga har till narkotika speglar ofta hur de sedan agerar om eller när de
konfronteras med narkotika. Elevhälsan menar att många av de elever som svarar att de
troligen skulle säga nej utvecklar det med att de har svårt att veta hur de reagerar innan de är i
situationen. Det vittnar om en nyfikenhet och en inte helt avståndstagande attityd. Enligt en
drogvaneundersökning (CAN) från 2008 i Östersund hade ca 10 procent av eleverna i årskurs
9 någon gång använt narkotika. Enligt socialförvaltningen finns det en liberal syn på droger
bland unga i Östersund och det är relativt lätt att få tag på olika preparat, som hasch,
amfetamin och piller av många olika slag, bland annat genom internetförsäljning. Det verkar
ändå vara en svagt positiv utveckling till en mer kritisk syn på droger enligt hälsosamtalet.
37

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Brott mot alkohol- och narkotikastrafflagen
Anmälningar
450
400
425
392
350
300
An tal
250
200
150
100
50
0
10
Olovlig försäljning
och innehav av
alkoholdrycker
121
28 26
Olov ligt
anskaffande och
hantering av
alkoholdrycker
62
Narkotika
överlåtesle
182
145 153
Narkotika innehav
Narkotikabruk
2010
2011
Figur 29: Antal anmälningar i Östersunds kommun inom alkohol- och narkotikastrafflagen
under de tre första kvartalen 2010 och 2011 (Polisen).
Av de 121 anmälningarna om olovlig hantering av alkoholdrycker år 2010 skedde 107
stycken i samband med valborg, skolavslutning och student.
Kommentarer
Polisen beskriver att de flesta av de alkoholrelaterade brotten och i stort sett alla
narkotikabrott är ett mått av polisens egen insats. Brotten anmäls i mycket liten grad av annan
än polisen själv, vilket är särskilt tydligt när det gäller narkotikabrott. Just överlåtelse av
narkotika är ett sådant brott där 2011 års resultat är vida överstigande 2010. Detta har sin
grund i tre ärenden där polisen kunde lagföra unga köpare i mycket stor utsträckning. När det
gäller langningsbrott, olovlig försäljning av alkohol och olovligt anskaffande av
alkoholdrycker, föreligger enligt polisen högst troligt ett statistikfel för 2011. När det gäller
större festhelger som skolavslutning brukar samtliga direktförverkanden av alkohol redovisas
på en anmälan. Under 2011 har man beklagligt nog inte fört absolut räkning på antalet
förverkanden i samband med bland annat skolavslutningen (Polisen).
Att diskutera:
• Vuxnas attityder påverkar ungas beteenden, även när det gäller alkohol- och
tobaksvanor. Vilken attityd till alkohol och tobak förmedlas av kommunen i
olika sammanhang och vilken betydelse har det?
• Vilka krav ställs på föreningar och hur kan kommunen bidra till att minska
tobaks- och alkoholanvändning inom föreningslivet?
• Hur kan kommunen jobba med att få unga att stå emot grupptryck och viljan
att testa droger?
• Mellan årskurs 8 och 9 händer mycket vad gäller alkohol, tobak mm. Vad kan
kommunen göra för att förhindra den utvecklingen?
38

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Fysisk aktivitet och matvanor
Kommunens utvecklingsområde: Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn,
ungdomar och äldre
Koppling till nationella målområden
Målområde 9: Fysisk aktivitet
Målområde 10: Matvanor och livsmedel
Redovisade indikatorer
Fysisk aktivitet
Färdmedel
Parksoffor
Matvanor
Övervikt och fetma
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i
stort. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning.
Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan utan att åsamka skada. Fysisk inaktivitet är
en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i
rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till
att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern.
Med regelbunden fysisk aktivitet menas enligt rekommendationen en aktivitet som utförs
dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka
om den är högintensiv. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag
och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet (FHI, 2010).
Barn och unga i Östersund
Motionerar minst 3-4 ggr i veckan
100
90
%
80
70
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gy mn. flickor
60
50
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läs år
Figur 30: Andel elever i åk 8 och åk 1 på gymnasiet i Östersunds kommun som
motionerar/idrottar 3-4 gånger i veckan eller mer på sin fritid (Hälsosamtal i skolan).
39

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Elever som sällan motionerar på sin fritid har ökat för både pojkar och flickor i årskurs 8 och
ligger det senaste läsåret på 15-18 %, där pojkarna ligger högst. Eleverna i årskurs 1 på
gymnasiet ligger på ungefär samma nivå som åk 8, men har snarare minskat något senaste året
(Hälsosamtal i skolan).
Kommentarer
De flesta elever, över 60 %, uppger en hög nivå av fysisk aktivitet, vilket är positiv. Den
fysiska aktiviteten har dock minskat de senaste åren bland elever i åk 8, och främst bland
pojkar. Det är också en större andel elever i åk 8 som sällan motionerar på sin fritid. I Sverige
ser man en ökad polarisering bland dem som rör sig mycket och dem som rör sig sällan. I
Östersund finns mycket fritidsaktiviteter att välja mellan, men det finns samtidigt många
stillasittande aktiviteter i samhället som lockar. I många föreningar kan det vara svårt att börja
som nybörjare eller fortsätta med en aktivitet om man inte vill elitsatsa, vilket har stor
betydelse för ungdomars rörelse och sociala gemenskap.
Det är angeläget att minska den stillasittande tiden och få in vardagsmotion under hela
veckan. På tidigareskolorna pågår målinriktade aktiviteter för att dagligen få in rörelse för
eleverna, men på senareskolorna finns inte samma medvetenhet i undervisningen eller
rastaktiviteter. Många elever blir skjutsade av sina föräldrar till skolan trots att de har
gångavstånd, vilket är en stor ”björntjänst” då promenaden till och från har många positiva
effekter.
I Östersund
Fysiskt aktiva
80
%
70
60
50
40
30
66
61
59
61
68
55 54
55 55
52
50 49
51
49
50 51
man 2006
man 2010
kvinna 2006
kvinna 2010
20
10
0
16-29 30-44 45-64 65-84
Ålder
Figur 31: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som uppger att de är fysiskt aktiva * i
genomsnitt 30 minuter eller mer per dag (Hälsa på lika villkor, 2006 & 2010).
Det är 76 procent i Östersunds kommun som vill öka sin fysiska aktivitet, varav nästan 5000
personer vill ha stöd i sin förändring (Hälsa på lika villkor, 2010).
* Måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm. T.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre
hushållsarbete, cykling, simning.
40

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Färdmedel
100%
80%
60%
40%
62%
59%
2009
2010
20%
0%
12% 14%
16%
9%
1% 2%
kollektiv trafik Bil Cykel Gång Annat
Figur 32: Fördelning utifrån det huvudsakliga färdmedlet vid dagens första resa i Östersunds
kommun, utifrån 2400 telefonintervjuer med personer 15-75 år (Länstrafiken i Jämtlands
län).
Kommentarer
Drygt hälften av Östersundsborna är fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen. En minskning
har skett för de äldre männen, som 2006 låg på en relativt mycket hög nivå, i övrigt är det
ingen större förändring sedan 2006. De allra flesta vill öka sin fysiska aktivitet och det är
också många som vill ha stöd för att göra det. De allra flesta yrken innebär stillasittande större
delen av dagen, vilket innebär att man behöver stimuleras till rörelse med jämna mellanrum
under dagen. Figur x visar att de allra flesta tar bil till jobbet, även om det minskat lite på ett
år. Hur vuxna rör sig speglar också rörelsen hos barn och ungdomar. Hur vi planerar vårt
samhälle har stor betydelse för hur vi rör oss, där rörelse kan stimuleras på många sätt.
Att diskutera:
• Vilka möjligheter finns för ökat samarbete mellan skolor, fritidsklubbar och
föreningslivet för mer fysisk aktivitet för barnen?
• Hur ser möjligheterna och riskerna ut för att gå och cykla till skolan under året?
• Skulle kommunens projekt med vintertrampare även kunna rikta sig till
skolelever?
• På vilka sätt kan kommunen stimulera olika grupper till mer rörelse i vardagen?
• Kommunen satsar på olika projekt som friskvårdsaktiviteter för personal och
cyklingsprojekt på vintern. Vilken betydelse har dessa satsningarna och når de de
personer som har störst behov?
• Östersunds skidklubb har sedan några år en motionsgrupp för vuxna som är
mycket populär. Är det ett koncept som fler föreningar kan ta efter?
41

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Parksoffor
För att underlätta utevistelse och motivera de äldre att gå ut har närmiljöns utformning
betydelse. Skötsel av gångbanor och trottoarer är av stor vikt för den fysiska säkerheten. Det
gäller allt från snöröjning till att underlaget inte är grusat eller på annat sätt försvårat för
rullstols- och rollatorbrukare. Känslan av säkerhet ökar också om trottoarer och gator saknar
lutningar, backar och ojämnheter, liksom av att det finns tillräckligt med många sittplatser
längs promenadvägen. Om bänkar har både rygg- och armstöd blir det lättare att såväl sätta
sig ner som att resa sig upp (FHI, 2007).
I Östersund
Plats
Sommartid
(fasta och lösa
soffor)
Vinte rtid
(fasta och kvarlämnade
lösa soffor)
Östersund C 288 (62 %) 87 (54 %)
Östersund N 122 31
Östersund S 204 73 33 %
Lugnvik 20 (2,0 %) - (0 %) 6,4 %
Odensala 137 (14 %) 69 (19 %) 13 %
Torvalla 37 (3,7 %) 24 (6,8 %) 6,6 %
Frösön 123 (12 %) 45 (13 %) 20 %
Brunflo,
Tandsbyn
43 (4,3 %) 16 (4,5 %) 14 %
Lit 21 (2,1 %) 9 (2,5 %) 7,4 %
Andel personer
70 år och äldre
TO TA LT 995 (100 %) 354 (100 %) 100 % (8042 st)
Tabell 6: Fördelningen av antal (och andel) parksoffor i Östersunds kommun under
sommartid respektive vintertid. Exklusive fasta soffor i bussvindskydd, på Stortorget och
gradänger vid GIII samt bänkar som inte tillhör kommunen (Teknisk förvaltning). Samt
befolkningen 70 år och äldre fördelat på kommundelsområden (SCB).
Kommentarer
Tabellen visar hur placeringen av parksoffor är fördelade i kommunen och hur de är fördelade
i förhållande till hur många personer 70 år och äldre som bor i kommundelarna. För många
äldre och personer med funktionsnedsättning kan soffor och deras placering vara avgörande
för att kunna röra sig utomhus.
Av tabellen framgår att drygt en tredjedel av sofforna finns kvar ute även på vintern. Det är
anmärkningsvärt eftersom det under vinterförhållanden är ett ännu större behov av soffor för
att dessa målgrupper ska kunna röra sig ute. Tabellen visar också att på Frösön exempelvis
bor en femtedel av andelen 70+ i kommunen, men endast 12-13 % av sofforna finns där. På
Frösön finns också populära promenadområden med kuperad terräng som skulle gynnas av
parksoffor. Stråket runt berget är privatägt och därför svårt att förändra.
Hur sofforna placeras beror på hur förutsättningar för gång ser ut i området. Många områden,
framförallt i kommunens ytterområden, är mer uppbyggda för bilanvändning.
Tillgänglighetsperspektivet är viktigt att ha med i planering av nya områden. Många
42

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
justeringar har gjorts nyligen, bland annat så har alla korsningar i centrala stan
tillgänglighetsanpassats och är nu i samma nivå. Många har hört av sig och varit nöjda med
torget ur ett tillgänglighetsperspektiv med många viloplatser.
Matvanor
Kosten är av stor betydelse för välbefinnandet. En välnärd kropp orkar prestera såväl fysiskt
som mentalt och hålla ut längre än en hungrig eller undernärd. Både äldre och yngre
människor kan bli deprimerade om de äter för lite. Sjukdomar och bristsymtom kan uppstå
eller förvärras om kroppen saknar de byggstenar och bränsle som behövs för underhåll och
reparationer. Man kan vara överviktig men ändå undernärd. Regelbundna måltider spridda
under dygnet ger jämnt näringsupptag och då mår vi bättre med färre humörsvängningar och
sötsug, som ofta är hunger (Livsmedelsverket). I Sverige har barns matvanor förbättrats, fler
äter frukt och grönsaker medan konsumtionen av läsk och godis har sjunkit markant under
senare år (Socialstyrelsen, 2009).
Barn och unga i Östersund
Regelbundna matvanor
100
%
90
80
70
60
Äter frukos t pojkar
Äter frukos t flickor
Äter lunc h pojkar
Äter lunc h flic kor
Äter middag pojkar
Äter middag flic kor
50
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läsår
Figur 33: Andel elever i årskurs 8 som varje skoldag äter frukost, lunch och middag
(Hälsosamtal i skolan, läsåren 2006/2007-2010/2011)).
43

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Figur 34: (UHU:s elevenkät, 2011).
I UHU:s elevenkät ställdes också frågor om vad eleverna vill ändra på i skolan för att de ska
må så bra som möjligt, inom områdena social miljö, mat/fysisk miljö, skolans pedagogiska
arbete och elevinflytande. Den fråga som minst andel hade svarat att de tycker att det är bra
som det är var om maten i skolan. Endast 13 % av pojkarna och 7,6 % av flickorna tycker att
maten i skolan är bra som den är (Gillander Gådin, 2011).
Kommentarer
Överlag är det en relativt bra nivå på hur många som äter frukost, lunch och middag. Om man
tittar på hur många som äter måltiderna 3-4 dagar i veckan så är siffrorna betydligt högre än
för varje skoldag som figur 33 visar. De allra flesta ungdomar i Östersund äter middag varje
dag och det har inte förändrats över åren. Andelen tjejer som äter frukost varje dag har gradvis
minskat och det är betydligt färre tjejer som äter frukost än killar. I UHU:s enkät ses en
avtagning med ålder i att äta frukost. Elevhälsan menar att många av dem som hoppar över
frukosten är de som åker skolskjuts. Många tjejer lägger ofta tid på morgonen för sminkning
och styling, vilket kan göra att de inte tycker att de har tid med frukost. På de flesta skolor
finns det caféer och i grundskolan får det inte serveras några sötsaker där.
Att äta lunch varje skoldag har minskat för både tjejer och killar. Äter man dåligt till frukost
är det enligt elevhälsan vanligt att man äter dåligt med lunch också. Hösten 2010 infördes en
vegetarisk dag i skolan. Elevhälsan beskriver att det i början var många elever som hoppade
över skollunchen den dag det var vegetariskt. De vegetariska rätterna har sedan dess blivit
bättre.
Att maten är den fråga som eleverna är minst nöjd med kan bero på många saker. Maten
hänger starkt ihop med den miljö man äter i. Ljud, ljus, lukt och dukning spelar stor roll för
upplevelsen och att eleverna har tillräckligt med tid för att äta. Det har alltid varit en negativ
attityd kring skolmaten. Det är viktigt att eleverna får tala om vad de önskar, och matråd finns
44

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
på grundskolorna men responsen är oftast inte så stor. Ett arbete med Fokus matglädje pågår
för att lyfta den offentliga maten.
I Östersund
Av den vuxna befolkningen 16-84 år är det 11 % av kvinnorna och 4 % av männen som äter
frukt och grönsaker minst fem gånger per dag, vilket är den rekommenderade mängden. 60 %
uppger att de vill öka sitt dagliga intag av frukt och grönt (Hälsa på lika villkor, 2010).
Kommentarer
En väldigt liten andel vuxna, framförallt män, äter frukt och grönsaker i rekommenderad
mängd. Elevhälsan tror att barnen är bättre än de äldre generationerna på detta, mycket
beroende på att de erbjuds salladsbord och har fruktstund i skolan. Få känner troligen till
rekommendationen på 500 g och att det helst ska vara betoning på grönsaker.
Att diskutera:
• Vilken betydelse skulle det få om skolorna serverade frukost på morgonen?
• Hur kan vi vända den negativa attityden till skolmaten till ett mer positivt
synsätt och att det är en fantastisk förmån att få mat i skolan?
• Hur kan man tänka mer kreativt kring skolmaten, exempelvis öppna upp för
allmänheten, använda svinn till matlådor för idrottare?
• Hur kan kommunen underlätta för Östersundsborna att äta mer frukt och
grönsaker?
Övervikt och fetma (BMI)
Överviktiga personer har en ökad risk för att drabbas av diabetes och hjärt- och
kärlsjukdomar. Man har beräknat att personer med fetma har i genomsnitt 6-7 år kortare
livslängd jämfört med normalviktiga (Socialstyrelsen, 2009). Andelen barn och vuxna med
övervikt och fetma verkar ha avstannat under 2000-talet, men den är fortfarande historiskt sett
hög. Det finns tydliga skillnader mellan högutbildade med god ekonomi och lågutbildade med
dålig ekonomi när det gäller matvanor, övervikt och fetma (FHI, 2010). Fetma under
förskoleåldern har tidigare inte ansetts vara något problem. Man menade att runda barn
brukade springa av sig sin övervikt när de började leka utomhus. Underlaget för detta
påstående är idag osäkert. Fetma vid 4 och 5 års ålder innebär kraftigt ökad risk för fetma
också vid 10 års ålder. En amerikansk studie visar att överviktiga tonåringar som regel
förvärvat sin övervikt redan före 5 års ålder (Jämtlands läns landsting, 2009).
45

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Barn och unga i Östersund
Övervikt och fetma
50
%
40
30
20
10
6-åringar pojkar
6-åringar flickor
Årskurs 4 pojkar
Årskurs 4 flickor
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
0
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läsår
Figur 35: Andel elever i Östersunds kommun som har övervikt eller fetma (beräknat efter
ålders- och könsspecifika gränser som gäller för BMI * hos barn) (Hälsosamtal i skolan).
Kommentarer
Det är inga stora variationer vad gäller övervikt och fetma för barn och ungdomar under den
femårsperiod som figuren visar. Andelen barn med övervikt eller fetma i Östersund är
generellt sett mindre än i övriga länet och även jämfört med Västernorrland. Av eleverna i
årskurs 4 är det 23 % respektive 26 % som är överviktiga/feta. Bland pojkar i åk 4 har andelen
med övervikt/fetma ökat sedan de var 6 år (2006/2007). Tvärtemot har flickorna i åk 8
minskat sin övervikt/fetma mot när de gick i åk 4. För att minska övervikt och fetma bland
barn och ungdomar krävs en förändring av både matvanor och fysisk aktivitet.
* Den metod som bäst avspeglar mängden kroppsfett är kroppsmasseindexet BMI (body mass index), som
utrycker kroppsvikten i relation till personens längd. En allvarlig svaghet med BMI är dock att måttet inte skiljer
på fett- och muskelmassa. Därför är också midjeomfånget ett viktigt mått för att spegla bukfetma, som har ett
starkt samband med ökad sjuklighet (Socialstyrelsen, 2005).
46

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
I Östersund
Övervikt och fetma
100
%
80
60
40
20
25
24
14
25
54
63
34
37
61
68
39
53
man 2006
man 2010
kvinna 2006
kvinna 2010
0
16-29 30-44 45-64
Ålder
Figur 36: Andel personer 16-64 år i Östersunds kommun som har övervikt (BMI 25-29,9)
eller fetma (BMI 30+) (Hälsa på lika villkor, 2006 & 2010). Dela övervikt och fetma i
figuren.
Totalt var 43 % av kvinnorna och 54 % av männen (16-84 år) i Östersund överviktiga eller
feta 2010. Det är lika stor andel som i riket.
Kommentarer
Sedan 2006 har andel personer med fetma totalt sett ökat i Östersund, främst för kvinnor 45-
64 år. Övervikten har ökat mest för kvinnor 16-29 år. Ungefär hälften av befolkningen i
kommunen och landet är överviktiga eller feta. Det är också ungefär lika stor andel som inte
rör sig 30 min eller mer per dag, vilket har ett samband. Det är en stor skillnad mellan den
yngsta åldersgruppen och 30-64-åringarna. Många unga slutar med sin idrott men fortsätter
samtidigt att äta som vanligt. De flesta har också en stillasittande livsstil med stillasittande
arbeten och har svårt att få in rörelse i vardagen. Enligt nationell statistik är det stor skillnad
på övervikt och fetma kopplat till socioekonomiska faktorer såsom ekonomi, utbildning och
yrkesgrupp.
Att diskutera:
• Kan kommunen t.ex. införa bilfria zoner kring förskolor och skolor?
• Hur kan Östersund bli en vinterstad för ALLA?
• Går det att aktivera föräldrarna samtidigt som barnen idrottar?
• Vilka fler steg kan kommunen ta i riktningen för att underlätta rörelse i vardagen
och hur får vi ett helhetsperspektiv på fysisk aktivitet och matvanor i kommunen?
47

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Skador och olyckor
Kommunens utvecklingsområde: Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för
äldre
Koppling till nationella målområden
Målområde 5: Miljöer och produkter
Målområde 6: Hälsofrämjande hälso- och
sjukvård
Redovisade indikatorer
Skador (bas)
Höftfrakturer bland äldre
Målområde 9: Fysisk aktivitet
Skador (bas)
Skador och förgiftningar är den största orsaken till död respektive vård på sjukhus bland barn.
Bostadsmiljön och trädgården är en mycket vanlig skadeplats för framförallt små barn.
Idrottsutövning föranleder också många skador, särskilt bland tonåringar. Tre fjärdedelar av
skadorna bland barn i Sverige inträffade under fritid och drygt en femtedel under skoltid
(Socialstyrelsen, 2007). Personer 65 år och äldre är överrepresenterade i olycks- och
skadestatistiken och de senaste tjugo åren har dödsolyckorna bland dem över 80 år närmare
fördubblats (FHI, 2011a).
I Östersund
Skador (alla åldrar)
1400
Fallolycka Kvinnor
Årligt antal per 100.000 inv .
1200
1000
800
600
400
200
0
1989-
1991
1992-
1994
1995-
1997
1998-
2000
2001-
2003
2004-
2006
2007-
2009
Fallolycka Män
Vägtransportolycka Kvinnor
Vägtransportolycka Män
Annat olycksfall Kvinnor
Annat olycksfall Män
Avsiktligt tillfogad s kada
Kvinnor
Avsiktligt tillfogad s kada Män
Figur 37: Årligt antal personer i alla åldrar per 100.000 invånare i Östersunds kommun, som
är vårdade i slutenvård på grund av olika yttre skadeorsaker, fördelat på treårsmedelvärde
(Socialstyrelsen).
48

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Vad gäller fallolyckor står framförallt kvinnor över 80 år för den största andelen, med 7233
vårdade per 100.000 invånare i Östersund. Andel vårdade för fallolyckor är betydligt högre i
Östersunds kommun än i riket för både män och kvinnor.
Kommentarer
I stort sett alla skador av olika yttre orsaker har minskat i Östersund under den senaste
tioårsperioden. Innan dess var det en ökning av framförallt fallolyckorna under en
tioårsperiod. Fallolycka är den absolut vanligaste yttre orsaken till skada i Östersund, och
personer, främst kvinnor, över 65 år står för den största andelen skadade.
Barn och unga i Östersund
Skador barn 0-14 år
1000
900
Årligt antal per 100.000 inv.
800
700
600
500
400
300
200
100
Fallolycka Flickor
Fallolycka Pojkar
Vägtransportolycka Flickor
Vägtransportolycka Pojkar
Annat olycksfall Flickor
Annat olycksfall Pojkar
0
1989-
1991
1992-
1994
1995-
1997
1998-
2000
2001-
2003
2004-
2006
2007-
2009
Figur 38: Årligt antal barn 0-14 år per 100.000 invånare i Östersunds kommun, som är
vårdade i slutenvård på grund av olika yttre skadeorsaker, fördelat på treårsmedelvärde
(Socialstyrelsen).
Fallolyckor bland barn 0-14 år ligger högre i Östersund än i riket, särskilt stor skillnad är det
för pojkar där 850 av 100 000 i Östersund vårdats för fallolycka jämfört med 600 av 100 000 i
riket under senaste mätperioden.
49

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Skador bland ungdomar 15-24 år
1000
Fallolycka Flickor
Årligt antal per 100.000 inv.
800
600
400
200
Fallolycka Pojkar
Vägtransportolycka Flickor
Vägtransportolycka Pojkar
Annat olycksfall Flickor
Annat olycksfall Pojkar
0
Avs iktligt tillfogad skada
Flickor
1989-
1991
1992-
1994
1995-
1997
1998-
2000
2001-
2003
2004-
2006
2007-
2009
Avs iktligt tillfogad skada
Pojkar
Figur 39: Årligt antal ungdomar 15-24 år per 100.000 invånare i Östersunds kommun, som
är vårdade i slutenvård på grund av olika yttre skadeorsaker, fördelat på treårsmedelvärde
(Socialstyrelsen).
Även i åldersgruppen 15-24 år är fallolyckor vanligare i Östersund än i riket, främst för
pojkar, där 470 per 100 000 har vårdats för fallolycka i Östersund jämfört med 325 per 100
000 i riket.
Kommentarer
Fallolyckor har under en tjugoårsperiod ökat för barn 0-14 år men minskat igen de senaste
åren. För ungdomar har en kraftig minskning skett de senaste tio åren. Pojkar är
överrepresenterade i fallolyckor bland både barn och ungdomar. En anledning till att pojkar är
överrepresenterade kan vara att pojkar oftare tillåts testa gränser mer än flickor. Anledningar
till att fallolyckorna bland yngre barn har ökat under en 20-årsperiod kan vara att aktivteter
där skador ofta förekommer som studsmattor, skidåkning och cykling har ökat eller blivit mer
risktagande. Olycksrapporteringen kan också ha blivit bättre under perioden. För ungdomar
15-24 år har fallolyckorna minskat kraftigt under senaste tioårsperioden i kommunen och
ligger 2007-2009 på 470 skadade pojkar och 240 skadade flickor per 100.000 invånare, vilket
är betydligt färre än för de mindre barnen. Trafikolyckorna är få för de yngre barnen under
hela perioden vilket kan bero på att få barn rör sig på egen hand i trafiken. För ungdomar 15-
24 år är vägtransportolyckor mer vanligt beroende på att många börjar köra moped,
motorcykel och bil.
Andelen avsiktligt tillfogat skadade bland ungdomar 15-24 år har ökat under 20-årsperioden i
både kommunen och riket. Många avsiktliga skador bland unga kan relateras till psykisk
ohälsa. Andra vanliga skador för ungdomar i Sverige är förgiftning på grund av alkohol,
narkotika och läkemedel (MSB, 2011). Denna statistik saknas på kommunnivå.
50

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Äldre i Östersund
Höftfrakturer
5
%
4
3
2
1
0
2,35
1,86
1,09
2,88
2,14
3,48 3,51
1,76
3,19 3,18 3,24
2,14 2,08
1,77
1,25 1,27 1,20 1,07 1,2 1,15
0,71
0,57
0,28 0,35
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
kvinna 80 år
man 80 år
kvinna 65-79 år
man 65-79 år
Totalt 65år
Figur 40: Andel höftfrakturer för män och kvinnor över 65 år boende i Östersunds kommun.
En liten felmarginal kan finnas (Ortopedkliniken, Östersunds sjukhus).
Kommentarer
Höftfrakturer för personer över 65 år är totalt relativt oförändrade det senaste året. En liten
minskning kan ses för män 80 +. Vård- och omsorgsförvaltningen har sedan några år haft ett
aktivt fallförebyggande arbete för de personer de vänder sig till inom hemtjänst och särskilt
boende. Denna statistik baseras dock på alla av Östersunds kommuns äldre befolkning, varav
många inte nås av det förebyggande arbetet.
Sedan tidigare år är det känt att det allra vanligaste är fall inomhus, framförallt för personer
över 75 år, som ofta vistas mer inomhus än tidigare. Inaktivitet är en av de största orsakerna
till fallolyckor och benskörhet är särskilt vanligt för kvinnor. Trots att de flesta faller inne har
utemiljön stor betydelse. Fysisk aktivitet och solljus är viktiga faktorer för att förebygga
benskörhet. Tillgänglighet i den yttre miljön har en avgörande betydelse för äldres rörlighet,
såsom avfasade trottoarkanter, promenadstråk med bänkar, snöplogning med mera. Även
matvanor har stor betydelse när det gäller fallförebyggande arbete, vilket vård- och
omsorgsförvaltningen arbetat aktivt med. Undernäring och minskad muskelmassa är stora
riskfaktor för benskörhet. Inkomsten hos äldre har betydelse för vilka livsmedel man köper
och därmed matvanorna. Även äldre påverkas av skönhetsidealen och många strävar efter att
vara smala, trots att det inte är gynnsamt för åldersgruppen.
Kostnaderna för en höftfraktur är enligt Räddningsverket skattad till 200 000 kr, uppräknat till
2009 års prisindex, varav 56 % är en kostnad för kommunen (Räddningsverket, 2003).
Höftfrakturerna under 2009 skulle för Östersunds kommun därmed uppgå till ca 14,5 miljoner
kronor. Fallolyckor och höftfrakturer hos äldre går att förebygga och får stora
hälsoekonomiska effekter och stora besparingar i mänskligt lidande.
51

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Att diskutera:
• Fallolyckor totalt samt för barn och ungdomar är vanligare i Östersund än i
riket. Vilka anledningar kan finnas bakom de resultaten? Hur är det möjligt att
förebygga?
• Det har under de senaste åren pågått ett brett och aktivt fallförebyggande
arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen. Hur ser det fortsatta arbetet med
fallförebyggande och tillgänglighet ut i kommunen? Hur kan andra
verksamheter i kommunen bidra och samverka i detta arbete?
Ordlista
Be stämningsfaktor: Varje faktor som påverkar hälsotillståndet eller andra karakteristiska som
studeras (Janlert, 2000).
Folkhälsa: Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av
hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör
också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Janlert, 2000) .
Hälsa: Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt,
psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. Hälsa ses också
som en resurs för en handlande människa att nå ”något annat” (Medin & Alexanderson, 2000).
Indikator: Ett förhållande eller ämne som används som markör för ett visst annat förhållande, t.ex.
utbildning som indikator på socioekonomisk position eller lackmuspapper för fastställande av en
lösnings surhetsgrad (Janlert, 2000). –Basindikator: Några av indikatorerna som tagits fram av FHI
och Sveriges kommuner och landsting till välfärdsbokslut benämns basindikatorer då dessa är
strategiskt viktiga.
Psykisk hälsa: är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor
upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och
uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar.
Psykisk ohälsa: används idag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och
psykisk sjukdom.
Psykiska besvär: beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psyksik obalans eller symtom
som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och
omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att
diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfresande livvssituation.
Välfärd: En samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors
välfärd som regel bygger på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden,
arbetsförhållanden etc. (Nationalencyklopedin).
52

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Referenser
• Gillander Gådin, K. (2011). Skolelevers arbetsmiljö och hälsa. Rapport från elevenkäten 2011.
Mittuniversitetet och Östersunds kommun.
• Hållbarhetsrådet. (2006). Gör din kommun hållbar! Till dig som vill få en introduktion till
lokala verktyg och arbetsmetoder för hållbar utveckling.
• Jämtlands läns landsting (JLL). (2009). Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län,
2009
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2011). Skadebild och säkerhetsarbete
bland ungdomar och yngre vuxna.
• Regeringen. (2008). Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik.
• Regionförbundet Jämtlands län. (2011). Vår hälsa – länets möjlighet. Folkhälsopolicy för
Jämtlands län 2011-2015.
• Räddningsverket. (2003). Fallolyckor bland äldre –samhällets direkta kostnader.
• Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009.
• Socialstyrelsen. (2008). Folkhälsa och sociala förhållanden. Lägesrapporter 2007.
• Socialstyrelsen. (2007). Statistik över skador bland barn i Sverige –avsiktliga och oavsiktliga.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2011a). Äldres hälsa. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk
rapport 2010.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2011b). Ekonomiska och sociala förutsättningar.
Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2011c). Barns och ungas hälsa. Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2011d). Barns och ungas uppväxtvillkor. Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2011e). Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. Grundrapport.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010 Framtidens folkhälsa –
allas ansvar.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI).(2007) Utemiljöns betydelse -för äldre och funktionshindrade vis
särskilda boenden.
• Sveriges kommuner och landsting (SKL), Statens folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen. (2009)
Öppna jämförelser 2009 –Folkhälsa.
Webbsidor
• Livsmedelsverket: www.livsmedelsverket.se
• Skolverket: www.skolverket.se
• Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). www.fhi.se
• Statistiska centralbyrån (SCB). Vissa uppgifter tillgängliga via: www.scb.se
Enkätundersökningar
• Hälsa på lika villkor. (2010; 2006). Statens folkhälsoinstitut.
• Hälsosamtal i skolan. (2010/2011; 2009/2010; 2008/2009; 2007/2008; 2006/2007). Barn- och
utbildningsförvaltningen, Östersunds kommun.
• Ungas hälsosamma utveckling (UHU)s elevenkät. (2011). Mittuniversitetet & Barn- och
utbildningsförvaltningen, Östersunds kommun.
53

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Övriga källor
• Arbetsförmedlingen
• Barn- och utbildningsförvaltningen, Östersunds kommun
• Fransson, H. drogförebyggare i Öckerö.
• Försäkringskassan
• Jämtlands läns landsting (JLL). Föräldra- och barnhälsan.
• Länstrafiken i Jämtlands län
• Ortopedkliniken, Jämtlands läns landsting
• Polismyndigheten i Jämtland
• Socialförvaltningen, Östersunds kommun
• Teknisk förvaltning, Östersunds kommun
• Vård- och omsorgsförvaltningen, Östersunds kommun
54

§ 37, KF 2012-03-15 10:00
KS: 394/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 394-2012
Miljöredovisning enl. EMAS 2011, miljöpolicy och miljömål 2013
Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete med aktiva
styrdokument som Agenda 21, prioritering av miljöaspekter, miljöpolicy
och miljömål samt infört ett miljöledningssystem. Som ett resultat av detta
arbete erhöll kommunen 2007, som första kommun i Sverige, ett miljöcertifikat
enligt ISO 14001 och en EMAS registrering. Miljöbokslutet ingår som
en del i kommunens övergripande årsredovisning med uppföljning av miljömålen
och miljötillståndet i kommunen. Samhällsbyggnad har, på uppdrag
av kommunledningsförvaltningen, upprättat ett miljöbokslut och en
miljöredovisning enligt EMAS-förordningen för verksamhetsåret 2011.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 67
Utvecklingsutskottet 2012-02-09 § 29
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-28
Skrivelse samhällsbyggnad, 2012-01-20
Miljöredovisning 2011, Del 1, 2012-01-27
Yrkande
Börje Jonsson, s, ändringsyrkande:
Sista punkten på sidan 7 i ”Kommunens miljöpolicy och övergripande
miljömål 2013” kompletteras med ”Barn och elever i Östersunds skolor”.
Proposition
Kommunfullmäktiges ordförande ställer proposition på Börje Jonssons
ändringsyrkande och finner att kommunfullmäktige antar detta.
Ordförande ställer därefter proposition på kommunstyrelsens förslag och
finner att kommunfullmäktige antar detta.
Kommunfullmäktiges beslut
1. Prioriterade miljöaspekter och miljömål för 2013, fastställs enligt
upprättat förslag, 2012-01-20.
2. Upprättat förslag till miljöredovisning del 1 för verksamhetsåret 2011,
2012-01-27, godkänns och överlämnas till fullmäktige för fastställande som
en integrerad del i kommunens årsredovisning
_____
Utdrag till alla nämnder tillsammans med skrivelse från samhällsbyggnad.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 67
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 394-2012
Miljöredovisning enl. EMAS 2011, miljöpolicy och miljömål 2013
Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete med aktiva
styrdokument som Agenda 21, prioritering av miljöaspekter, miljöpolicy
och miljömål samt infört ett miljöledningssystem. Som ett resultat av detta
arbete erhöll kommunen 2007, som första kommun i Sverige, ett miljöcertifikat
enligt ISO 14001 och en EMAS registrering. Miljöbokslutet ingår som
en del i kommunens övergripande årsredovisning med uppföljning av miljömålen
och miljötillståndet i kommunen. Samhällsbyggnad har, på uppdrag
av kommunledningsförvaltningen, upprättat ett miljöbokslut och en
miljöredovisning enligt EMAS-förordningen för verksamhetsåret 2011.
Underlag för beslut
Utvecklingsutskottet 2012-02-09 § 29
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-28
Skrivelse samhällsbyggnad, 2012-01-20
Miljöredovisning 2011, Del 1, 2012-01-27
Kommunstyrelsens beslut
1. Upprättat förslag till sammandrag av miljöredovisning 2011,
2012-02-27, godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige som en integrerad
del av kommunens årsredovisning.
2. Upprättat förslag till miljöredovisning del 1 för verksamhetsåret 2011,
godkänns och överlämnas till fullmäktige för information.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Upprättat förslag till miljöpolicy, prioriterade miljöaspekter samt övergripande
miljömål för 2013, 2012-01-20, fastställs.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-02-28 Dnr 394-2012
Ulla Nordin
Kommunstyrelsen
Miljöredovisning enl. EMAS år 2011, miljöpolicy och miljömål 2013
Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete med aktiva
styrdokument som Agenda 21, prioritering av miljöaspekter, miljöpolicy
och miljömål samt infört ett miljöledningssystem. Som ett resultat av detta
arbete erhöll kommunen 2007, som första kommun i Sverige, ett miljöcertifikat
enligt ISO 14001 och en EMAS registrering. Miljöredovisningen ingår
som en del i kommunens övergripande årsredovisning med uppföljning av
miljömålen och miljötillståndet i kommunen. Samhällsbyggnad har, på uppdrag
av kommunledningsförvaltningen, upprättat en miljöredovisning enligt
EMAS-förordningen för verksamhetsåret 2011 samt ett sammandrag som är
en del i årsredovisningen 2011.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-28
Skrivelse samhällsbyggnad, miljöpolicy och miljömål, 2012-01-20
Sammandrag av miljöredovisningen till årsredovisningen, 2012-02-27
Miljöredovisning 2011, del 1, 2012-01-27
Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens beslut
1. Upprättat förslag till sammandrag av miljöredovisning 2011, 2012-
02-27, godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige som en integrerad
del av kommunens årsredovisning.
2. Upprättat förslag till miljöredovisning del 1 för verksamhetsåret
2011, godkänns och överlämnas till fullmäktige för information.
Kommunfullmäktiges beslut
Upprättat förslag till miljöpolicy, prioriterade miljöaspekter samt övergripande
miljömål för 2013, 2012-01-20, fastställs.
Bakgrund
Samhällsbyggnad gör årligen, på uppdrag av kommunledningsförvaltningen,
en analys och uppföljning av miljötillståndet i kommunen samt föreslår
inriktningsmål för nästkommande budgetår.
Miljöredovisning, del 1 innehåller en redovisning och uppföljning av de inriktningsmål
för miljö som kommunfullmäktige har beslutat om och som är
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-02-28 Dnr 394-2012
en integrerad del av kommunens årsredovisning. Miljöredovisningen del 2
(görs ej för 2011) följer upp och beskriver miljötillståndet i kommunen som
geografiskt område och ut går från de nationella miljömålen. Miljöredovisningen
har fr.o.m. 2005 anpassats utifrån de krav som ställs i EMASförordningen
och granskas fr.o.m. 2007 av externa miljörevisorer.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
kommundirektör
Bert Olof Åkerström
bitr kommundirektör
Utdrag till alla nämnder tillsammans med skrivelse från samhällsbyggnad
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Utvecklingsutskottet 2012-02-09 § 29
PROTOKOLL
Utvecklingsutskottet
2012-02-09 Dnr 394-2012
Miljöredovisning enl. EMAS 2011, miljöpolicy och miljömål 2013
Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete med aktiva
styrdokument som Agenda 21, prioritering av miljöaspekter, miljöpolicy
och miljömål samt infört ett miljöledningssystem. Som ett resultat av detta
arbete erhöll kommunen 2007, som första kommun i Sverige, ett miljöcertifikat
enligt ISO 14001 och en EMAS registrering. Miljöbokslutet ingår som
en del i kommunens övergripande årsredovisning med uppföljning av miljömålen
och miljötillståndet i kommunen. Samhällsbyggnad har, på uppdrag
av kommunledningsförvaltningen, upprättat ett miljöbokslut och en
miljöredovisning enligt EMAS-förordningen för verksamhetsåret 2011.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-02
Skrivelse samhällsbyggnad, 2012-01-20
Miljöredovisning 2011, Del 1, 2012-01-27
Utvecklingsutskottets beslut
Ärendet tas upp direkt i kommunstyrelsen.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Skrivelse Miljöpolicy och miljömål 2013, 2012-01-20
2012-01-20
Jari Hiltula
Miljöchef
KLG
Kommunens miljöpolicy och övergripande miljömål 2013
Vid fullmäktiges boksluts/budgetdag i februari 2012 redovisas kommunens
övergripande målsättningar inom miljöområdet. Som ett underlag för
denna diskussion presenteras nedan kommunens miljöpolicy samt de prioriteringar
som föreslås av de aspekter som påverkar i första hand målen,
men också policyn.
Tillväxtprogrammet för kommunen och visionerna i Agenda 21-
dokumentet är styrande för kommunens utveckling och påverkas liksom
övriga mål och policies bl a av miljösituationen i kommunen samt värderingen
av aktuella miljöaspekter. Genom det 2009-02-09 reviderade
Agenda 21-dokumentet tryggas en långsiktighet i kommunens miljöarbete.
Kommunledningsförvaltningen anser att Vinterstaden Östersund ska ha en
tydlig profil i klimatfrågan eftersom klimatfrågan och Vinterstadskonceptet
ger varandra tydliga positiva synergieffekter. Därför behöver de klimatrelaterade
miljömålen konkretiseras och spetsas. Sverige som nation har
satt upp målsättningen att vara fossiloberoende och Jämtlands län har målsättningen
att bli fossilbränslefri till 2030. Denna målsättning har ytterligare
diskuterats mellan SÖT-kommunerna i projektet Green Highway, där
ett scenario på fossilfria kommunförvaltningar inom transportsektorn 2020
har presenterats. Med anledning av detta föreslås ett nytt mål för klimatområdet
istället för det gamla.
Miljösituationen
Miljösituationen beskrivs i miljöredovisningen för 2011, som redovisas
separat i anslutning till kommunens totala bokslut.
Utifrån bokslutet och med de övergripande målen som grund, kan följande
sammanfattning göras av situationen.
Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av
växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med 1990

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Skrivelse Miljöpolicy och miljömål 2013, 2012-01-20
Årsmedeltemperaturen i Jämtland har ökat med 1,7 grader under perioden
1961-2009 . Den största förändringen har skett under vinterperiod med en
ökad medeltemperatur om ca 2 grader, variationerna mellan olika år är
dock stor. Som synbart bevis på detta har Storsjöns tid med is minskat
med ca 1 månad. Sommarnederbörden över en längre period beräknas öka
relativt kraftigt (ca 4 %) och antalet dagar med snötäcke minskar kraftigt
beroende på geografiskt läge, dock kan variationerna för enstaka år vara
stora. Förändringarna påverkar samhället i stort och kommunen måste
räkna med att detta direkt påverkar dimensionering av anläggningar, fysisk
planering, beredskap mot extraordinära händelser mm
Kommunfullmäktige har fastställt ett mål innebärande att utsläppen av
växthusgaser skall minska med 60 % till 2020 i förhållande till 1990. De
beräkningar som gjorts för Östersund visar en minskning av växthusgaser
med ca 38 % till 2009 i förhållande till 1990. Mellan 2008 och 2009 är
utsläppen inom det geografiska området Östersunds kommun i princip
oförändrade. Utsläppsförhållandena av växthusgaser under 2009 karakteriseras
av att transporter stod för ca 42 % av utsläppen, medan produktion
av värme och el stod för ca 23 %. Dessa beräkningar bygger på schabloner
som är så grova att lokala förändringar inte får ett genomslag. Därför föreslås
att detta mål förändras så att lokala förändringar kan följas.
Koldioxid är en av växthusgaserna och fram till 2010 hade Östersund ett
mål om att minska fossila koldioxidutsläpp med 25 % jämfört med 1998.
Utsläppen av fossil koldioxid räknat från år 1998 till år 2010 minskade
med 4,6 % dvs det uppsatta målet nås inte. Mellan 2009 och 2010 ökade
de beräknade koldioxidutsläppen med 18,8 % (37 804 ton). Den största
utsläppsökningen härrör från elanvändningen, trots att elanvändningen har
minskat. De ökade utsläppen beror på att den lokala elmixen för 2010 innehöll
mer el från icke förnybara källor. En anledning till detta är att
Jämtkrafts kunder under 2010 valt att köpa mer ospecificerad el och mindre
ursprungsmärkt el från förnybara källor jämfört med 2009. Andelen
ursprungsmärkt el har gått ned från 48 % till 14 % och ersatts med inköpt
el från Nord Pool, för vilken årets emissionsfaktor dessutom mer än tredubblats.
Jämtkraft producerar fortfarande ungefär lika mycket förnybar el
som tidigare, men har sålt till andra bolag som därigenom kunnat tillgodoräkna
sig en renare elmix.
Transporter stod för huvuddelen av de totala fossila koldioxidutsläppen
under 2010 med 64%, medan uppvärmning, el och övrigt stod för 36 %.
Utsläpp från diesel har ökat betydligt, med 14 097 ton, mellan 2009 till
2010 och mindre ökningar från eldningsolja, flyg och E85 (bensinfraktionen)
har skett. Utsläpp från bensin, och torv minskade däremot.
De viktigaste faktorerna för påverkan på koldioxidbalansen i kommunen
är användningen av icke förnyelsebara råvaror i drivmedel, uppvärmning
Sida 2 av 9

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Skrivelse Miljöpolicy och miljömål 2013, 2012-01-20
och el. De prognoser för utveckling av trafikarbetet som finns i samhället
pekar på en ökad trafik, vilket troligen även ökar utsläppen. De senaste
åren har användningen av torv i hetvattencentralen varit i princip oförändrad.
Eftersom utsläppen av fossil koldioxid i första hand härrör från trafiksektorn
är det angeläget att fortsatta aktiva insatser sker vad avser omställningen
av trafikarbetet.
Halterna av kvävedioxid visar låga värden i Östersunds utomhusluft, dock
kan halterna periodvis vara högre i första hand på grund av väderbetingelser.
Kväveoxid halterna har ökat i Östersund liksom i många andra svenska
städer. En orsak till detta är den ökade delen dieselbilar i trafiken. Detta
bekräftas också av ökad försäljning av diesel. Kvävedioxidinnehållet i
utomhusluften ligger väl inom den uppsatta miljökvalitetsnormen för Sverige.
Halterna av flyktiga organiska ämnen i utomhusluft (bensen, toluen)
är låga. Mätningen av små partiklar – PM 10 – klarar den uppsatta miljökvalitetsnormen
för Sverige, dock överskrids nedre utvärderingströskel
vilket innebär att fortsatta mätningar erfordras. Svavelhalt, sot och marknära
ozon har ej mätts under senare år, då tidigare mångåriga mätserier
visat att halterna är mycket låga i kommunen. Totalt innebär resultaten att
Östersunds utomhusluft har bra kvalité.
Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.
Målet har preciserats så att elförbrukningen ska minska med 1 % per år.
2010 var elförbrukningen i kommunen som geografiskt område
ca 648 550 MWh eller 10,9 MWh per invånare. Sett över perioden 1996-
2010 har elförbrukningen minskat med 11,1 % totalt sett, vilket är i närheten
av det uppsatta målet på 13,1 % men inte når riktigt ända fram.
Fjärrvärmeanslutningen som helhet i Östersund är hög, och har ökat under
senare år. Energitillförseln till fjärrvärmeverket har under 2010 dominerats
av förnyelsebara. Oljeförbrukningen är marginell. Ur allmän miljösynpunkt
är en ökad produktion av fjärrvärme baserad på förnyelsebar energi
av mycket stor betydelse, då detta också medför en högre lokal produktion
av förnyelsebar el, och en möjlighet till ett större oberoende av köp av el
på internationell marknad.
Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala
levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö
Hållbar utveckling omfattar fyra dimensioner – den demokratiska, den ekonomiska,
den ekologiska och den sociala. Hållbar utveckling är en grundläggande
strävan inom kommunen, och den är uttryckt i kommunens övergripande vision,
och styr både T illväxtprogrammet som Agendadokumentet.
Sammanfattningsvis arbetar kommunen brett för att skapa en hållbar, trygg och
säker miljö och bidrar till att goda levnadsförhållanden och en bra stads- och
Sida 3 av 9

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Skrivelse Miljöpolicy och miljömål 2013, 2012-01-20
landskapsmiljö bibehålls och skapas. För att kunna följa utvecklingen behövs
dock preciseringar till målet och att indikatorer och nyckeltal utvecklas. För goda
sociala levnadsförhållanden hänvisas till kommunens Välfärdsredovisning, där
indikatorer utifrån kommunens strategiska utvecklingsområden för folkhälsa
redovisas.
För att följa upp målet 2011, eller visa på en trend som indikerar att vi närmar oss
målet, har vi valt att följa upp indikatorer/nyckeltal till de miljöaspekter som har
identifierats som betydande. Miljöaspekterna är: Skydd av kommunala grundvattentäkter,
Användande av Storsjön som resurs, Samhällsbyggande och fysisk
planering, Hushålls- och industriavfall, Radon i bostäder, Hantering av slam,
Användning/återvinning av miljöstörande ämnen, Upphandling, Utbildning,
Brand och olycka.
Grundvatten av god kvalité är en faktor av betydelse. I kommunen finns 4
kommunala grundvattentäkter med fastställda skyddsområden. Skyddsområdesbestämmelserna
håller på att revideras. Vattenkvalitén är generellt
bra. Dock finns i området runt Lillsjöhögen risk för radon i dricksvattnet,
varför provtagning och rening anpassats till detta – radonfilter har ex vis
utbytts under 2010. Ca 50 % av alla provtagna grundvattentäkter i Lillsjöhögen
har förhöjda uranhalter, varför särskild uppmärksamhet bör riktas
mot vad detta förhållande innebär vad avser risk för hälsan.
Levande sjöar och vattendrag är en annan faktor av betydelse, och där
användandet av Storsjön som resurs är av särskild vikt. Storsjön, men även
Locknesjön och Näkten, är mycket skyddsvärda delar av kommunens naturmiljö,
och viktiga resurser för såväl dricksvattenförsörjning som till viss
del mottagare (recipient) för spill- och dagvatten, men också av betydelse
för det rörliga friluftslivet, fiske mm. Större delen av Östersunds befolkning
tar sitt dricksvatten ur Storsjön. Indalsälvens vattensystem, inkl Storsjön,
provtas 2-6 ggr per år i ett flertal provtagningspunkter för att följa
systemets kvalité. Även Locknesjön och Näkten provtas enligt ett särskilt
program. Storsjön är klassad som en näringsfattig sjö med god vattenkvalité
bakteriologiskt och kemiskt, vilket bl a innebär att halterna av E-
colibakterier (avloppsindikator) är låga, och att nivån legat på i princip
samma nivå sedan 1993. I EU:s vattendirektiv beskrivs Storsjön ha en
måttlig god ekologisk status medan den kemiska ytvattenstatusen är god.
Under 2010 inträffade ett stort utbrott av magsjuka i kommunen, vilket
hade sin grund i spridning av parasiten Cryptosporidium via dricksvattnet.
Under 2011 påbörjade en fullmäktigeberedning sitt arbete för att belysa
vattenanvändningen i kommunen ur ett helhetsperspektiv. Arbetet beräknas
avslutas under 2012. Storsjöns funktion som vattentäkt saknar f n
skyddsföreskrifter, dock har skyddsområdesbestämmelser utarbetats sedan
några år tillbaka för fastställelse möjligen under 2012.
18 badvattenprover har under 2011 uttagits i Storsjön varav 3 tjänliga med
anmärkning
Sida 4 av 9

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Skrivelse Miljöpolicy och miljömål 2013, 2012-01-20
God bebyggd miljö innebär kriterier för resursanvändningen vid bebyggelse;
avfallshantering, samt; radon i bostäder.
Statistik finns för radonmätningar under 2010/2011. Totalt har 294 mätningar
utförts genom kommunens försorg, varav 81 bostäder överskrider
gällande riktvärde för skydd av hälsan. Totalt har 4.534 av 10.500 småhus
uppmätts av kommunen under åren och ca 4.000 lägenheter i flerbostadhus
av 21 000 lägenheter. Miljö och hälsa har under många år erbjudit
radonmätningar. Vidare erbjuder den privata sektorn mätningar och radonhalten
regleras i samband med försäljning. Därför kan ambitionsnivån
inom området gå ner till att följa utvecklingen.
Avfallsstatistik redovisas i miljöbokslutet, dock bör här uppmärksammas
att 648 ton hushållsavfall har deponerats under 2011, vilket utgör ca 4,1 %
av den totala mängden (15 759 ton) insamlat hushållsavfall. Detta innebär
att ca 96 % av det insamlade avfallet kommit till återanvändning genom
energiutvinning, kompostering etc. Utöver denna mängd insamlas papper,
glas mm av Förpackningsinsamlingen och återvinns på olika sätt.
Giftfri miljö är en fjärde faktor av betydelse för måluppfyllelsen. Analys
av slammet visar att inga gräns- eller riktvärden överskrids vad avser innehåll
av miljöstörande eller giftiga ämnen. Hanteringen av slam från avloppsanläggningar
innebär att slammet komposteras tillsammans med bark
och vidareförädlas till anläggningsjord, som kommer till användning. Under
2011 har 26,7 kg/inv farligt avfall insamlats från hushållen och hanterats/omhändertagits
utifrån kraven på säkerhet för miljön.
Inom området upphandling ställs miljökrav då detta är relevant, ex vis för
transporter, varor etc. Upphandlingskontoret granskas av extern miljörevisor,
vilken inte haft anmärkningar mot verksamheten. Under 2011 byttes
databasen och uppgifter kan inte tas fram.
Inom området utbildning och information har 3 miljöfrukostar för företag
genomförts under 2011, varvid nyheter om lagstiftning och andra regelsystem
delges företagen. Inom kommunen finns 50 företag som är miljöcertifierade.
Kommunförvaltningens miljöombud har varit kallade till 2 informationsmöten
under 2011, 2 utbildningstillfällen samt erhållit skriftlig
faktainformation genom 2 s k miljöblad.
Kommunförvaltningen har ett systematiskt brandskyddsarbete inom alla
förvaltningsområden. Riskombud är utsedda inom alla förvaltningar.
Sida 5 av 9

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Skrivelse Miljöpolicy och miljömål 2013, 2012-01-20
Agenda 21
Kommunens politiska handlingsprogram för miljöarbete – Agenda 21 –
reviderades och fastställdes 2009. Den reviderade Agendan innehåller
visioner till 2040. Agendan ut gör grunden för kommunens arbete såväl
internt genom miljöledningssystemet och för information mm externt.
Miljöaspekter
Miljöaspekterna är framtagna utifrån de nationella målen för miljö. Värderingen
av aspekterna innebär att en bedömning/klassning av aspektens
betydelse görs. Klassningen innebär att aspekten ges värdet 0-ringa miljöpåverkan
till värde 3-stor miljöpåverkan. Prioriteringen innebär att insatsområdena
kan koncentreras och miljömålen begränsas i antal.
De aspekter som föreslås prioriteras är:
• Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner
• Utsläpp av växthusgaser
• Förnyelsebara bränslen till transporter
• Energianvändning
• Skydd av kommunala grundvattentäkter
• Ytvattentäkter
• Miljöpåverkan från dagvatten
• Användande av Storsjön som resurs
Miljöpolicy
De förändringar som är föreslagna bygger på att det införs en enklare miljöpolicy
som är lättare att kommunicera. ”Vinterstaden Östesrund … … ”.
Vidare så har små förändringar i uttrycket införs under avsnittet ”Det innebär
att” för att få en mer aktivitetsinriktad skrivning. Därför har många
skall plockats bort men vissa skall behålls för att säkerställa uppfyllnad av
ledningsstandarden.
För 2013 föreslås följande miljöpolicy fastställas.
Vinterstaden Östersund tänker, genomför och kommunicerar smarta
miljölösningar på kort och lång sikt.
Det innebär att:
• Användningen av energi och material skall vara effektiv i relation
till nyttan där fossilfria lösningar systematiskt genomförs.
Sida 6 av 9

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Skrivelse Miljöpolicy och miljömål 2013, 2012-01-20
• Kommunens verksamhet bygger på ett kretsloppstänkande och bidrar
till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare.
• Nyttjande av mark och vatten är en långsiktig hushållning som ger
en rik variation av naturtyper, biotoper och arter.
• Kommunens verksamhet genomförs så att negativ inverkan på omgivningen
i form av utsläpp till luft, mark och vatten blir så liten
som möjligt.
• Kommunen använder inte kemiska bekämpningsmedel i den egna
verksamheten och på kommunal mark.
• Kommunen arbetar med att förbättra och utveckla sitt miljöarbete
inom alla områden och förebygga föroreningar.
• Kommunen informerar leverantörer och entreprenörer om kommunens
miljöarbete.
• Kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning
av uran i kommunen.
• Kommunen skall i all verksamhet klara alla gällande lagkrav inom
miljöområdet
• Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras med alla anställda
och i tillämpliga delar med personer som arbetar för eller på
uppdrag av kommunen samt övriga intresserade.
Övergripande inriktningsmål miljö
Följande inriktnings för den kommunala verksamheten föreslås fastställas
för 2013.
• Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030
Det innebär att fossila koldioxid utsläpp minskar med 100% och att
energiförbrukningen minskar med 20% jmf med 2010.
Det nya målet innebär att de tidigare miljömålen (Växthusgaser och
Energianvändning) slås ihop. Motivet är att båda målen har syftat till
att minska klimatutsläppen. Tidigare har inte kommunen haft lika tydligt
fokus på energieffektivisering. Uppföljningen av växthusgasutsläpp
bygger på schablonberäkningar från SCB mfl, uppgifterna är så
grova att lokala förändringar inte får ett genomslag.
Målet kräver att delmål arbetas fram. Dessa ska vara mätbara och tidsatta
och ange etappmål för 2015 och 2020 . Mål bör anges dels för
kommunen som geografisk enhet och dels för kommunförvaltningen.
Sida 7 av 9

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Skrivelse Miljöpolicy och miljömål 2013, 2012-01-20
Övrigt
• Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras
risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse
för dricksvattenförsörjningen och åtgärder för minskad
sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas.
Varje nämnd skall utifrån policyn och inriktningsmålen fastställa effektmål
och nyckeltal för miljöarbetet. Varje nämnd ska delta i arbetet att
utforma delmål för 2015 och 2020 för att precisera vägen mot målet.
Bert-Olof Åkerström
Bitr kommundirektör
Ledningens representant
för miljöledningssystemet
Jari Hiltula
Sida 8 av 9

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Skrivelse Miljöpolicy och miljömål 2013, 2012-01-20
Bilaga till förvaltningarna
Exempel på övergripande effektmål:
Delmål: Fossilbränslefri och energieffektiv kommunförvaltning 2015
• Andelen fordon drivna med förnyelsebara bränslen eller el (fossilbränslefri
el) i kommunförvaltningens fordonsflotta når 80 %. och i
så hög grad som möjligt av lokalproducerad drivmedel.
• Mål för externa transporttjänster ex färdtjänst, skolskjutsar, entreprenader,
kollektivtrafik mm bör tas fram
• Mål för värme och el bör tas fram (kopplat till EU´s mål om energisnåla
byggnader). Det ska gälla det befintliga beståndet och nybyggnation
i kommunförvaltningen. (TF Fastighet: Energianvändningen
per kvadratmeter i våra fastigheter skall vara minst 20%
lägre år 2015 jmf med 1995. Vid nybyggnad skall energibehovet
för uppvärmning och fastighetsdrift uppgå till maximalt 80
kWh/m 2 A temp , år)
• Andelen förnybar energi är xx % av den totala energianvändningen
Delmål: Kommunen som geografisk enhet ska minska klimatutsläppen
med x % och energieffektiviseras till 2015
• Minska fossila koldioxidutsläppen med x % till 2015 jmf med
2010
• Minskad energianvändning i byggnader med 20 % till 2020 jmf
med 199x (jmf Agendan 50% minskning 2040 jmf med början av
2000)
• Minskad elanvändning med x % till 2020 jmf med 199x elanvändning
• Andelen förnyelsebar energi ska vara minst 50 % till 2020 jmf med
1990
Sida 9 av 9

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Miljöredovisning 2011
2012-01-09/rev 01-27
Mål och resultat 2010
1

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
INNEHÅLL
INLEDNING
Inriktningsmål
Goda exempel
Uppföljning av miljömålen
MILJÖMÅL OCH RESULTAT
1. Luft och klimat
2. Energi
3. Miljön i Östersund
BESKRIVNING AV KOMMUNENS MILJÖARBETE
Vår verksamhet
Så här arbetar vi med miljöfrågor
Nämndernas måluppfyllelse
MILJÖASPEKTSREGISTER
KÄRNINDIKATORER
2

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Inledning
Miljöredovisningen innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete och en redovisning av uppföljningen
av kommunens miljömål. Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
är lösta. Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen har fastslagit. Alla kommuner har betydelsefulla
uppgifter i arbetet för att uppnå miljömålen genom sitt myndighetsarbete, genom sitt ansvar för samhällsplanering
och genom åtgärder i sin egen verksamhet. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering
ger ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå, liksom arbetet inom miljöledningssystemet och
samordning med Agenda 21-arbetet.
Vi kommer att påverkas av det som sker i omvärlden. Klimathotet är globalt. I Östersund är det trafiken som
orsakar huvuddelen av våra fossila koldioxidutsläpp. Det är en utmaning att bli fossilbränslefria och på sikt klimatneutrala.
En annan stor utmaning gäller vår konsumtion och livsstil. Kunskap är viktigt för att kunna göra
bra miljöval och medverkan och delaktighet är viktiga frågor i arbetet för ett hållbart samhälle.
Östersunds kommun arbetar med miljöledningssystem. Hela verksamheten miljöcertifierades redan 2007 enligt
den internationella standarden ISO 14001 och EMAS registrerades. Syftet med miljöledningssystemet är att
kommunen ska minska sin miljöbelastning och att kvalitetssäkra arbetssättet. Under åren har uppföljande revisioner
gjorts av externa revisorer och 2011 gjordes en systemrevision. Endast mindre avvikelser konstaterades
och Östersund fick behålla sitt certifikat.
Inriktningsmål
Kommunfullmäktige har i budget 2011 beslutat om tre inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen:
• Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar
med 60 % till 2020 i jämförelse med 1990.
• Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.
• Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden
samt en bra stads- och landskapsmiljö.
Några exempel på händelser inom miljöområdet 2011
• Gatukontoret har på försök belagt en del ytor med sk "green asphalt". Energiåtgången vid tillverkning
minskar med 20% och koldioxidutsläppen med 30%.
• 95 % av personbilarna inom Teknisk förvaltning är miljöbilar.
• Renhållning har tre gasdrivna sopbilar.
• Fastighets energiledningssystem blev certifierat enligt SS-EN 16001 i februari 2011.
• Fastighets energimål är att spara 25 % energi per kvadratmeter 1995-2020. Fram till första halvåret 2011 har man
sparat ca 20 %.
• Inom Green highway har den första snabbladdningsstationen för elbilar invigts. Det fanns laddplatser
för 26 fordon i Östersund i december.
• En ny omgång av Vintertramparna startade. Intresset för att delta var stort. De skriver på avtal att cykla
60 % av alla arbetsresor och att använda cykelhjälm. I kampanjen 2010-2011 cyklade deltagarna 45 277
km.
• Östersund blev utnämnd till årets elbilskommun av Gröna bilister
• Östersund blev Topp tio i Miljöaktuellts granskning (delad 6:e plats) och Gröna bilisters miljöbilsgranskning
(9:e plats).
3

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
• Grön Trafiks arbete med Östersunds arrangemang av European Mobility week nominerades som en avtio
bästa i EU.
• Omställningen av kollektivtrafiken till förnyelsebara bränslen pågår, 7 etanol, 1 biogas och 18 RME
bussar trafikerar Östersund.
• Serviceförvaltningen har minskat elanvändningen i sina lokaler på Artillerigatan med 18 %.
• Kommunens måltidsservice arbete för att minska matsvinnet i skolrestaurangerna resulterade i ett hedersomnämnande
vid miljöprisutdelningen 2011.
• Andelen ekologiska livsmedel inköpt totalt i kommunen 2011 var 14 %
• Vecka 40 arrangerades en matvecka i skolorna där lokal mat lyftes fram.
• Drygt 20 % av skolmaten var ekologisk
• Östersund blev Matlandet-huvudstad 2011, utnämnd av regeringen.
4

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Uppföljning av miljömålen
Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna.
Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten
antas. Uppföljning av miljöaspekterna görs varje år. Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna
och årsredovisningen. Arbetet med styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i den
kommungemensamma budgetprocessen.
MILJÖMÅL OCH RESULTAT
Här redovisas uppföljning av inriktningsmålen på en övergripande nivå.
1. LUFT OCH KLIMAT
Mål
Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med
60 % till 2020 i jämförelse med 1990.
Resultat
Resultatet av mätningarna av luftföroreningar säsong 2010/11, visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna
klaras. Den nedåtgående trenden har dock avstannat och för kvävedioxider ses en
ökning de senaste åren. Utsläppen av växthusgaser i Östersunds kommun har minskat med ca 38 %
mellan 1990 - 2009, enligt uppgifter från SMED .
Miljömålsportalen 2011: Det är mycket svårt att till år 2050 skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet
om begränsad klimatpåverkan. Tillståndet i miljön förändras i en negativ rikting. Det nuvarande nationella delmålet
om utsläpp av växthusgaser ersätts av två etappmål: begränsad ökning av den globala medeltemperaturen
till 2 grader C och koncentrationen av växthusgaser stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Till år
2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med
utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med 1990.
Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i snabb takt och den globala medeltemperaturen ökar. Nya forskningsrön
tyder på att klimatförändringarna går ännu snabbare än vad vi tidigare trott. Skyfall och värmeböljor
kommer att inträffa oftare och med högre intensitet. Forskare har visat att atmosfärens innehåll av metan (kraftigare
växthusgas än koldioxid) har ökat och dikväveoxid (lustgas) släpps ut i högre omfattning än man trott.
2009 fördes förhandlingar om ett nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn för att ersätta Kyotoavtalet som löper ut
2012, och i december 2011 fördes förhandlingar i Durban som dock inte utmynnade i något bindande avtal.
Siktet är att ta fram ett nytt avtal.
EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som innebär att företrädare för Europas städer och regioner
ansluter sig till ett avtal - Borgmästaravtalet för innovativa energistäder. Städerna åtar sig i och med undertecknandet
av avtalet att gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Östersund undertecknade
Borgmästaravtalet 2009. Ca 1 000 europeiska städer/regioner har undertecknat avtalet och i avtalet finns
ett antal åtaganden:
1. Ta fram åtgärdsplaner för hållbar energi
2. Mobilisera det civila samhället i förvaltningsområdena så att de deltar i utvecklingen av åtgärdsplanen
3. Avge rapport om genomförandet
4. Dela med oss av våra erfarenheter och sprida information om avtalet
5. Anordna/organisera energidagar
6. Vi ska delta i och bidra till EU:s årliga borgmästarkonferens för hållbar energi i Europa.
Enligt forskarna räknar man med att klimatförändringarna kommer att gå snabbare i Norrland än globalt. Vi
antas få ökad sommarnederbörd med 4%, en minskning av antalet dagar med snötäcke med 45-75 , avrinningen
ökar liksom vegetationsperiodens längd. Förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser m m påverkar
samhället och miljön och frågor om hur framtida extremväder påverkar dimensionering av anläggningar, fysisk
planering, räddningstjänstens arbete och beredskapsbehov i övrigt är viktiga. Länsstyrelsen har tagit fram en
5

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
regional klimat- och energistrategi. Under våren 2011 startade en samverkansprocess mellan länets aktörer, med
syfte att ta fram konkreta handlingsplaner.
Antalet isdygn på Storsjön i länet varierar mycket mellan åren, men den långsiktiga trenden visar på ett minskande
antal isdygn. I slutet av 1800-talet varade isperioden i medel 165 dagar men är nu nere i 140 dagar, vilket
innebär nästan en månad kortare isperiod på Storsjön.
Diagram 1
Isperiodens längd på Storsjön i Jämtlands län (1913-2010) källa: miljömålsportalen.
Växthusgaser
De växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet är koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid) och fluorerade
gaser. Koldioxid som kommer från användning av fossila bränslen, är den dominerande gasen och står för nästan
80 procent av de totala utsläppen i Sverige. Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och industriprocesser
och står för cirka 11 procent av de totala svenska utsläppen. Metan kommer främst från jordbruk och
avfallsdeponier och bidrar med cirka 8 procent av de totala utsläppen. Fluorerade gaser, HFC, PFC och SF6,
kommer enbart från industriprocesser och svarar för cirka 2 procent av de totala utsläppen.
Utsläpp av växthusgaser i Östersund
Data om växthusgaser kommer från SMED, Svenska MiljöEmissionsData. Sedan förra året har beräkningsmetoderna
förändrats, detta p g a att sekretess för vissa data har släppts och att grupperingen av kommuner gjorts
om. Data från tidigare år har omräknats retroaktivt. Den ändrade metoden påverkar den procentuella minskningen
av växthusgasutsläpp för vilken målet 60 % från 1990 till 2020 är satt. Enligt den tidigare beräkningsmetoden
uppnåddes en minskning från 1990 till 2008 på 50 % medan den nya metoden ger en minskning på 38 % för
samma period. Av de totala utsläppen 2009 står transportsektorn för den enskilt största andelen med 41,9 % och
därefter kommer energiförsörjning med 23,3 % och jordbruk med 13,3 %.
6

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Diagram 2 Växthusgaser i Östersund
Utsläpp av växthusgaser i Östersunds kommun enl. SMED
450000
400000
350000
koldiodekvivalenter (ton)
300000
250000
200000
150000
100000
409097
297289
305747
266775
280483
256987
252712
50000
0
1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009
(källa: SMED)
Diagram 3 Växthusgaser fördelat på sektorer i Östersund
Växthusgaser totalt Östersunds kommun enl. SMED
180000
160000
140000
Koldioxidekvivalenter (ton)
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
Energiförsörjning Industriprocesser Tr ans por ter Arbetsmaskiner
Lösningsmedelsa
nvändning
Jordbruk
Avfall och avlopp
1990 146261 89 164169 24000 2080 34801 37694
2000 54534 3122 146228 23857 1733 35877 31941
2005 74479 4836 143925 22178 1887 32275 26152
2006 66758 5100 111079 23705 1865 32956 25295
2007 80323 5436 111585 24926 1780 33086 23352
2008 60317 5715 108634 26001 1840 33549 20934
2009 58930 5890 105777 26868 1840 33691 19699
(källa SMED)
Koldioxid
De fossila koldioxidutsläppen ökade med 13 % mellan år 2009 och 2010 i hela Sverige, och trafiken stod för
den största ökningen.
7

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet
Östersund hade fram till och med 2010 ett mål om koldioxidutsläpp som fastställts av kommunfullmäktige;
Utsläppen av koldioxid skall minska med 25 % till 2010 i förhållande till 1998. Eftersom det är en eftersläpning
av statistik kan resultatet redovisas först i 2011 års miljöredovisning. Utsläppen av fossil koldioxid räknat från
år 1998 till år 2010 minskade med 4,6 % Mellan 2009 och 2010 ökade de beräknade koldioxidutsläppen med
18,8 % (37 804 ton). Den största utsläppsökningen härrör från elanvändningen, trots att elanvändningen har
minskat. De ökade utsläppen beror på att den lokala elmixen för 2010 innehöll mer el från icke förnybara källor.
En anledning till detta är att Jämtkrafts kunder under 2010 valt att köpa mer ospecificerad el och mindre ursprungsmärkt
el från förnybara källor jämfört med 2009. Andelen ursprungsmärkt el har gått ned från 48 % till
14 % och ersatts med inköpt el från Nord Pool, för vilken årets emissionsfaktor dessutom mer än tredubblats.
Jämtkraft producerar fortfarande ungefär lika mycket förnybar el som tidigare. En del har sålts till andra bolag
som därigenom kunnat tillgodoräkna sig en renare elmix. Export av förnybar el från norden och import av europeisk
mix med höga utsläppsvärden har påverkat utsläppen.
Transporter stod för huvuddelen av de totala fossila koldioxidutsläppen under 2010 med 64%, medan uppvärmning,
el och övrigt stod för 36 %. Utsläpp från diesel har ökat betydligt, med 14 097 ton, mellan 2009 till 2010
och mindre ökningar från eldningsolja, flyg och E85 (bensinfraktionen) har skett. Utsläpp från bensin och torv
minskade däremot.
Diagram 4: Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun
Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun
som geografisk enhet
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Bensin E85/E75 ED95 Diesel EO1 EO2-5
El (lokal
mix)*
Flyg ** Kol Torv Gas ol***
1998 88 599 65 644 29 449 14 406 14 196 11 485 2 367 23 733 0
1999 90 039 62 255 28 812 13 620 13 927 7 447 482 11 990 0
2000 85 083 57 556 35 837 14 141 9 540 482 19 101 438
2001 88 672 54 694 20 285 4 434 14 824 6 248 202 18 610 114
2002 92 023 54 564 19 613 3 897 14 235 8 904 41 23 496 123
2003 88 362 39 61 145 18 776 10 740 22 537 9 167 0 35 820 145
2004 85 896 101 61 389 16 189 12 132 9 254 7 574 0 37 674 132
2005 79 848 152 57 150 15 603 6 132 6 927 4 850 0 25 384
2006 78 323 194 60 785 13 508 10 914 17 907 3 613 0 25 717
2007 71 390 343 70 457 7 412 8 409 9 939 3 449 0 37 771
2008 70 095 510 17 70 833 5 195 9 487 14 160 3 122 0 20 528
2009 74 369 398 17 65 964 3 177 9 865 21 589 2 627 0 22 657
2010 69 193 452 18 80 061 6 792 10 566 49 290 2 729 0 19 367
*Lokal elmix (Jämtkraft, ** LTO och motorprov, ***Uppgifter har ej erhållits fr o m 2005 och framåt.
(källa: Grön Trafik)
8

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Diagram 5: Beräknade fossila koldioxidutsläpp
300 00 0
Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som
geografisk enhet (lokal elmix).
250 00 0
ton
200 00 0
150 00 0
69 955
14 196
54 904
13 927
165 728
159 741
152 179
149 614
155 492
158 713
154 960
142 000
142 914
145 639
144 577
143 376
152 453
55 857
14 141
43 645
14 824
47 169
14 235
65 481
22 537
66 127
9 254
47 120
6 927
50 139
17 907
53 592
9 939
35 210
14 160
35 699
21 589
36 726
49 290
100 00 0
50 0 00
0
1998 1999 2000* 200 1 2002 2003 2004 200 5** 2006* * 2 007** 200 8** 2009* * 2010**
(källa: Grön Trafik)
Uppvär mning, indus tri & övrigt
El
Transporter
* exklusive EO2-5
** exklusive Gasol
Hållbara transporter och resor Kommunen arbetar aktivt på olika sätt för mer hållbara transporter. Krav har
ställts vid upphandling av skolskjutsar och färdtjänst och i Stadsbussupphandlingarna. Miljö- och samhällsnämnden
har beslutat att tillåta miljöbilar att parkera mot en årlig avgift. Hösten 2011 hade 882 bilar tillstånd
för miljöbilsparkering.
I SÖT-projektet deltar Östersunds kommun tillsammans med Sundsvall och Trondheim i ett projekt om Infrastruktur
och hållbara kommunikationer. Här ingår flera delprojekt t ex om Cykelbypad, påverkansåtgärder för
elektrifiering av Meråkerbanan, miljöbilsanalys och reseplanläggare. I delprojekten om elbilsinformation och
Green Highway deltar även kraftbolagen. År 2011 fanns 26 laddplatser i Östersund .
Grön Trafik arbetar på många olika sätt för hållbara transporter med syfte att minska koldioxidutsläppen och
även informera om klimatfrågan. Några exempel: arrangör av Europeiska trafikantveckan, cykelfrågor som till
exempel cykelrapporten och cykelprogram och cykelkampanjer, information om miljöbilar, Östersunds biogassatsning,
information om elbilar, bidrag till nya elbilar, projekt om ISA 1 , elbilssatsning, Green Highway.
Kommunen har beslutat att endast miljöfordon ska köpas in till kommunförvaltningen. Kommunens resepolicy
(rev 2009) anger att kommunens kostnader för resor ska minska, resandet ska ske mer trafiksäkert och vårt sätt
att resa ska blir mer miljöanpassat.
Busstrafik Östersunds kommun har avtal med Länstrafiken som under år 2010 förhandlat med Stadsbussarna
för att förverkliga den miljöprofil som kommunen skrivit in i det gällande avtalet. Från januari 2011 kommer en
omställning till förnyelsebart att innebära att CO2-utsläppen från busstrafiken minskar med nästan tre fjärdedelar
i Östersunds tätort, från 2263 ton per år till 643 ton.
Miljöfordon i hela kommunen (geografisk enhet)
Antal biogasbilar: 276 och antal elbilar: 12
Miljöfordon i kommunen som geografisk enhet Andel:6,2 % (30/6 2011)
Personbilar i trafik antal/ 1 000 invånare: 507
1 IntelligentSpeed Adaption – system för hastighetsanpassning
9

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Östersunds kommun har tillsammans med Jämtkraft fått medel från Energimyndigheten för ett demonstrationsprojekt
av 28 elbilar i vintermiljö. Vehicle Technical Centre Östersund Mid Sweden (VTC) har nyligen tagit
fram en el-skoter med stöd av Vinnova och Energimyndigheten.
Miljöfordon i kommunen och kommunalägda bolag
Antal biogasbilar i kommunförvaltningen: 88 st och antal elbilar: 4 st
Östersunds kommun
Antal fordon (personbilar
+ lätta lastbilar/bussar)
2009: 300 st
2010: 305 st
2011: 315 st
Antal miljöbilar + små lätta
lastbilar/bussar
m alternativt bränsle/drivlina
2009: 157 st
2010: 155 st
2011: 170 st
Andel miljöbilar + små lätta lastbilar/bussar
m alternativt bränsle/drivlina
2009: 52 %
2010: 50 %
2011: 54 %
Ösd kommun + bolag
2009: 452 st
2010: 442 st
2011: 472 st
2009: 165 st
2010: 163 st
2011: 184 st
2009: 37 %
2010: 37 %
2011: 39 %
Diagram 5: Beräknade koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet
4500
Fossila koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
El (lokal m ix) Fjärrvärm e Olja Bilersä ttning Ben sin Dies el E85 Alkylatbens in
1998 460 176 1147
1999 121 9 2 478 1561 406 417 1353 333 1,21 1,05 0,43 4 35 269 4238
2000 358 470 1361
2001 267 538 1346
2002 230 571 1400
T jänster esor -
flyg
Tjänst eresor -
tåg inkl
2003 197 2 3 182 1389 291 520 1329 21 5
2004 826 2 711 899 298 496 1335 26 9,6 123 0,007 0,3 11
2005 609 2 048 682 261 515 1434 36 9,6 157 0,003 24 2208
2006 155 0 2 135 293 264 500 1487 38 10, 8 263 0,004 0,8 13 1 57 131 2200
2007 765 2 618 594 180 568 1441 39 9,9 282 0,008 4,1 16 1 88 136 2260 703
2008 116 6 1 486 278 131 496 1579 38 10, 3 210 0,008 2,3 3,0 15 7 35 45 2002 956 13
2009 174 9 1 843 435 83 485 1511 36 7,5 169 0,005 1,3 2,9 9 8 99 232 2116 738 13
2010 413 7 2 017 508 94 497 1555 29 8,7 173 0,002 1,0 3,2 5 8 81 216 2184 678 13
(källa Grön Trafik)
Kommunala resor och transporter, jämförelse mellan 2009 och 2010
• Körsträckan vid resande med egen bil har ökat med 12,9 % sedan föregående år, detta trots att antalet
bilavtal har minskat marginellt, från 201 till 199.
• Utsläppen från flygresor har ökat något i förhållande till föregående år, +2%. Detta trots att antalet flygresor,
liksom flygsträckan har minskat med 20%. Detta beror på skillnader i de emmissionsfaktorer som använts
mellan Resia som hade ramavtalet t o m februari 2010 och Big Travel som tog över efter Resia. Den totala klimateffekten
av flygresor bedöms vara högre än beräkningarna på grund av utsläpp från kväveoxider, vattenånga
m.m. på hög höjd.
• Tjänsteresorna med buss har minskat 46 %. Antalet bussresor är lågt i förhållande till andra typer av
resor vilket gör att ganska små förändringar i antal åstadkommer stora variationer procentuellt sett.
• Antalet tågresor ökade med 22 %, och ressträckan med 12 % och de fossila koldioxidutsläppen med
60%, på skillnad i emissionsfaktorer som använts av Resia resp Big Travel.
Ar landa
Tjänst eresor -
buss inkl
flygbu ss
Tjän steres or -
t axi
Tjänster esor -
hy rbil
Färd tjänst
Skolskjutsa r
Buss trafik
(Swebus/Sta
dsbussar na)
Ex terna entreprenör
er
(Snöröjning
Fr akt av avfall
till Sundsvall
10

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
• Uthyrningarna i Rådhusets cykelpool minskade med 44%. Kvaliteten på cyklarna i poolen är inte längre
särskilt bra vilket kan göra att färre väljer att använda dem.
• Tankning av bensin har ökat med 2,5 % (5502 liter) och relaterade fossila koldioxidutsläpp ökade med
12,3 ton.
• Tankning av diesel har ökat med 2,9 % (17 944 liter) och relaterade fossila koldioxidutsläpp ökade med
43,3 ton.
• Tankningen av E85 minskade med 18,8% (15 929 liter) och under 2010 tankades 68 714 liter, vilket
motsvarar 50 899 liter bensin och en fossil koldioxidreduktion på ca 84,9 ton räknat vid avgasrör. Under 2010
såldes 9 st etanolbilar.
• Tankningen av biogas har ökat med 4,1 % (3450 nm 3 ). Kommunens fordon har under 2010 tankat 87
159 normalkubikmeter biogas, vilket motsvarar 95 875 liter bensin och 215 ton lägre utsläpp av fossil koldioxid.
• Tankning av ED95, etanolbaserat dieselbränsle i Stadsbussarna ökade med 6,2 %
(6973 liter). Även tankning av diesel för stadsbusstrafiken ökade med 3,2 % (27 650 liter).
• För upphandlad färdtjänst ökade användningen av biogas med 61,8 % och användningen av E85 som
inte användes alls under 2009 återupptogs.
• För skolskjutsar ökade användningen av biogas något.
Diagram 6 : Drivmedel färdtjänst
Drivmedel i upphandlad färdtjänst
400000
350000
300000
295842
360301 365052
250000
200000
150000
100000
154302
110237
178416
2008
2009
2010
50000
0
960713183
12825 13877
0
0
Diesel, liter Bensin, liter E85, liter B iogas, nkbm
(källa Grön Trafik)
Diagram 7: Drivmedel skolskjutsar
Drivmedel i upphandlade skolskjutsar
120000
100000
96073
89362
80000
60000
2009
2010
40000
20000
0
0 1198 1968
0 717 2266
Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm
(källa Grön Trafik)
11

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Uppvärmning och el i kommunal verksamhet
Den totala energianvändningen var 109762 MWh år 2010 och 102382 MWh år 2009. Elförbrukningen minskade
0,4 % mellan 2009 och 2010. Med beräkning baserad på lokal elmix ökade dock de fossila koldioxidutsläppen
från elanvändning med 137 %. Användningen av fjärrvärme ökade med 15,5% vilket är naturligt då 2010
var ett mycket kallare år än 2009. De fossila koldioxidutsläppen från fjärrvärme ökade också med 7 %. Vad
gäller eldningsolja ökade både leveranser och utsläpp med 16,8%. Leveranser av flis och pellets ökade med 21,1
%. Samtliga ökningar på uppvärmningssidan kan relateras till det mycket kalla vädret under 2010.
Luftföroreningar
Östersund har generellt ren luft men luftkvalitén kan vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder och vind,
trafik och i vissa fall eldning. När det är kall väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och
små partiklar bli förhöjda vid hårt trafikerade vägar. Det finns miljökvalitetsnormer 2 för utomhusluften. Dessa
omfattar: kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon och PM 10 (små partiklar)
benso(a) pyren, arsenik, kadmium och nickel.
Luftmätningar
Östersund deltar sedan flera år i ”Urbanmätnätet” där IVL (Svenska miljöinstitutet AB) i samarbete med ca 40
kommuner genomfört ett långsiktigt mätprogram för luftkvalitetsövervakning. Syftet är bland annat att kartlägga
luftkvaliteten i tätorter för att kunna jämföra uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Mätningarna
sker antingen i en tätorts så kallade urbana bakgrund (stadsmiljö), för att spegla den generella luftföroreningsbelastningen,
alternativt i ett gaturum. I Östersund mäts PM 10 (små partiklar), bensen och toluen samt
kvävedioxid. Mätvärdena räknas om till vinterhalvårsmedelvärden. Det är dessa som redovisas i diagrammen.
Utsläpp av svavel och NOX (kväveoxider) från fjärrvärmen i Östersund, se diagram 12.
Diagram 8: Bensen, vinterhalvårsmedelvärden
Bensen
7
6
5
4
3
Bensen
2
1
0
93/94
95/96
97/98
99/00
01/02.
03/04.
05/06.
07 /08.
09/10.
(källa luftmätningar miljö och hälsa)
Mätvärdena för bensen och toluen har visat en nedåtgående trend sedan 1994 men de senaste åren har den positiva
trenden avtagit. Miljökvalitetsnomen klaras.
2 Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors
hälsa och miljön.
12

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Diagram 9 Små partiklar, PM 10 vinterhalvårsmedelvärden
PM 10
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
PM 10
00/01
01/02.
02/03.
03/04.
04/05 .
05/06.
06/07.
07/08.
08/09.
09/10.
10/11 .
(källa luftmätningar miljö och hälsa)
När det gäller små partiklar (PM 10) klaras miljökvalitetsnormen men den nedre utvärderingströskeln
överskrids, vilket innebär att kommunen måste mäta.
Diagram 10 Kvävedioxid
30
25
20
Halten kvävedioxid vid Z-
Gränd
(vinterhalvårsvärden,
µg/m3) källa mätningar
miljö och hälsa NO2
15
10
5
0
89/90
91/92
(källa luftmätningar miljö och hälsa)
94/95
96/97
98/99
00/01
02/03.
04/05.
06/07.
08/09.
Kvävedioxid påverkar både hälsan och miljön, kan förvärra för dem som har astma eller lungproblem och orsakar
försurning och övergödning i naturen. Uppmätt halt av kvävedioxid har ökat de senaste åren, liksom i andra
städer. En trolig orsak är ökningen av dieselfordon vilket även syns i statistiken över levererade mängder diesel.
Marknära ozon
Mätningar av marknära ozon har inte gjorts i kommunen sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala staden
och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn och Bränna). De mätningar som gjordes visade medelvärden
per månad som underskrider miljökvalitetsnormen. Naturvårdsverket genomför bakgrundsmätningar i
Bredkälen i Strömsunds kommun som är en nationell mätplats.
13

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
2. ENERGIANVÄNDNING
Mål
Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.
Resultat (avser 2010, senast tillgängliga värden)
Elanvändningen var år 2010 11,1 % lägre än 1996. Därmed ligger man i närheten av att nå det uppsatta
målet som motsvarar 13,1 % minskning under perioden 1996 -2010. Jämfört med föregående år
minskade elförbrukningen med 3,9 %, eller 26 113 MWh. Denna minskning är inte väderrelaterad då
2010 var ett kallare år än 2009.
Generellt använder vi energi för uppvärmning, transporter, industri och service. En del av energin ”försvinner”
vid distribution och omvandling. För transporter dominerar fortfarande de fossila bränslena. Oljans andel av den
totala energitillförseln har minskat i Sverige. Bebyggelsen står för ca 40 % av den totala användningen av energi
i Sverige. Användningen av fossila energikällor för uppvärmning minskade med nästan 50 % i Sverige mellan
1995 – 2005. Den totala energianvändningen per ytenhet har minskat.
EU har antagit paketet "En energipolitik för Europa", där unionen åtar sig att minska sina CO2-utsläpp med 20
% senast 2020, jämfört med 1990. Detta ska ske genom att öka energieffektiviteten med 20 % och genom att se
till att förnybara energikällor står för 20 % av energimixen. Östersund undertecknade Borgmästaravtalet 2009
(se även sidan 5).
Total energianvändning i Östersunds kommun (geografisk enhet)
Enligt energibalansstudie 2011 har kommunen har en total energianvändning på 1 907 GWh år 2009. De största
sektorerna är transporter och hushåll som tillsammans står för 62 % av energianvändningen inom kommunen.
Främsta energibränsle som tillförs är träbränsle med 42 % av den tillförda energin, därefter kommer oljeprodukter
med 30 % av tillförda bränslen (källa: Energibalansstudie 2011, framtagen av energikontoren i Jämtland och
Västernorrland).
14

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Elanvändning
Elanvändningen i Östersund (som geografisk enhet) var år 2010 11,1 % lägre än 1996. (Elförbrukningen kan
inte delas upp på kategorier och analyseras då dessa data är sekretessbelagda hos SCB). Enligt Jämtkraft beror
minskningen i elförbrukning jämfört med 1996 på ökat antal fjärrvärmeanslutna, kraftvärme och Arctura samt
ökad pelletseldning mm. Under 2010 anslöts 360 villor i Brunflo till fjärrvärmen vilket har inverkat. Kommunens
belysningsprogram har resulterat i årliga förbrukningsminskningar på 450 MWh för installationer utförda
2009, 300 MWh för 2010 och 250 MWh 2011 och därutöver minskningar i belysningsföreningar på ca 50-100
MWh respektive år. Därmed ligger man i närheten av att nå det uppsatta Agenda 21-målet på 13,1 % minskning
under perioden 1996 -2010.
Enligt Energibalansstudien fördelade sig elanvändningen under år 2009 på: Hushåll 31 %, Övriga tjänster: 28,6
%, Industri, byggverksamhet: 17,2 %, offentlig verksamhet: 16,7 %, Jordbruk, skogsbruk, fiske: 4,6% och
transporter 1,8 %. Proportionerna antas vara likadana år 2010.
Diagram 11 Elförbrukningen i Östersunds kommun
Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt)
900000
800000
700000
600000
729387
729 387
726060
722093
747155
714872
732976
707723
744257
700646
772076
693640
741383
686703
726 997
679836
706 376
673038
689 924
666308
688 737
659645
709 926
653048
674 296
646518
674 660
640052
648 547
633652
Nätleveranser
Östersunds
kommun
MWh
500000
400000
300000
200000
Mål i agenda
21
100000
0
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
(Källa: Grön Trafik)
Elenergi från Jämtkraft
Jämtkraft har ett årsbehov av elenergi på cirka 1 500 GWh. Ett normalår är den egna produktionen cirka 1 130
GWh. Återstoden täcks genom långsiktiga avtal med andra elproducenter och inköp från Nord Pool. Jämförelse
av elens ursprung mellan 2009 och 2010: Den samlade elförsäljningen utgjordes 2009 till 77 % av förnybar
energi, 16 % kärnkraft och 7 % fossila energikällor inklusive torv. Om man jämför med 2010 har andelen förnybar
energi minskat till 49 %, kärnkraften har ökat till 27,1 % och fossila energikällor inklusive torv har ökat
till ca 23,9 %. Elförsäljning utan tillval utgjordes 2009 av 56 % förnybar energi, 31 % kärnkraft och 13 % fossil
energi inklusive torv. 2010 var förhållandet 40,6 % förnybar energi, 31,6 % kärnkraft och 27,8 % fossil energi
inklusive torv (källa www.jamtkraft.se). Fördelningen av elens ursprung räknas ut i efterhand och redovisas för
föregående år. Jämtkrafts kunder, som valde ursprungsmärkt el från förnybara energikällor minskade under
2010 från 48 % till 14 %.
Uppvärmning
Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Produktionen är till största delen baserad på biobränsle. Fjärrvärmen
står för den största delen av de minskade fossila koldioxidutsläppen i kommunen under senare år. Många
hushåll installerar värmepumpar. En nackdel med värmepumparna är att värmeproduktionen till ca en tredjedel
baseras på el. Det är fler faktorer som påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är värmepumpen ett
bra alternativ eller komplement till eluppvärmning eller användning av fossila bränslen.
15

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Diagram 12 Energitillförsel fjärrvärme Östersund
ENERGITILLFÖRSEL SAMT SVAVEL OCH NOx-UTSLÄPP
FJÄRRVÄRME ÖSTERSUND
OLJA
KOL
1200
RÖKGASKOND .
1000
TORV
TRÄD
800
ELPANN OR
600
SVAVEL
VÄRMEPUMP
SPILLV.,GAS
400
DEPON IGAS
200
NOx
Elproduktion KVV+
de ponigasmotor
NOX-UTSLÄPP
0
-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 2001 2003 2005 2007 2009 2011
Rev.20
SVAVELEMISSON
/ GE
(källa: Jämtkraft, prognos nov 2011)
Vindkraft
Översiktsplanen för vindkraft antogs av kommunfullmäktige den 17 mars 2011. Planen syftar till att ange lämpliga
områden för storskalig vindkraftsutbyggnad och områden där vindkraft inte tillåts på grund av andra intressen.
Förslaget innehåller även riktlinjer för övriga områden. I kommunen finns för närvarande inget vindkraftverk,
men flera vindkraftparker planeras.
Vattenkraft
Vattenkraften står för halva Sveriges elproduktion. En stor andel av länets större sjöar och vattendrag har påverkats
av vattenkraftsutbyggnad. De återstående oreglerade vattendragen och vattendragavsnitten är få och har
stora naturvärden. Växt- och djurlivet har påverkats negativt och vattenytorna har ändrats, både till yta och till
sträckning. Östersunds kommun är majoritetsägare i energibolaget Jämtkraft. Vattenkraften är stommen i Jämtkrafts
produktion, de har 17 vattenkraftstationer i Jämtland. Ett normalår producerar de cirka 930 GWh. I kommunen
finns en kraftstation med en normal årsproduktion på 62 GWh. Den är belägen i Hårkan, ett biflöde till
Indalsälven.
Kommunförvaltningens energianvändning
Totalt äger Teknisk Förvaltning fastighet (TF) ca 160 fastighetsobjekt med ca 375 000 kvadratmeter bruksarea.
TF fastighet arbetar med målsättningen att energianvändningen per kvadratmeter i deras fastigheter skall vara
minst 25 % lägre år 2020 jämfört med 1995. 2010 var minskningen 21 % (Energibokslut 2010).
Minskning av energianvändning 2004 -2010 fördelad per energislag
Energislag Förändring (%) 2004- 2010 2010 (MWh)
Fjärrvärme 14% 38 582
Elvärme -25% 1 133
Fastbränsle, pellets 1% 3 798
TF genomför åtgärder för att minska energianvändningen i kommunens skolor, förskolor och äldreboenden.
Ökningen av energikostnaderna har bromsats och enligt Energibokslut 2010 gett ackumulerade kostnadsbesparingar
på 22 miljoner. Varje månad kontrolleras energianvändningen, databearbetas och eventuella avvikelser
kan snabbt rättas till. Personal inom skola, förskolor och äldreboende kan hämta statistik över energianvändningen
på sina arbetsplatser och energispartips. Energianvändningen från oljeuppvärmda anläggningar har minskat
med 49 % mellan 2004 och 2010. Ett energiledningssystem har införts och certifierats under 2011TF:s fas-
16

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
tigheter har energideklarationer och åtgärder genomförs enligt plan. TF arbetar med att ta fram kravdokument
för nybyggnation avseende isolering, ventilation och el. Vid nybyggnad ska energibehovet för uppvärmning och
fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kWh/m2 A temp, år. TF strävar efter att närma sig passivstandard och
efter att kunna miljöklassa byggnader enligt Miljöbyggnad som ställer krav på energi, innemiljö, kemikalier och
materialval. Mer information finns i Energibokslut 2010, Fastighet.
Energirådgivning
Kommunens energirådgivare ger energirådgivning till enskilda, företag och organisationer. Energirådgivaren
medverkar i mässor och utställningar och samarbetar med Energikontoret i länet. Energikontoret arbetar för
minskade utsläpp av växthusgaser genom projekt och aktiviteter som syftar till effektivare energianvändning
och ökad användning av förnybar energi. Tillsammans med bland andra Östersunds kommun driver man projektet
”Folkbildning för klimatsmart småhusbyggande” inom Klimatinvesteringsprogrammet. Målet med projektet
är att integrera miljöhänsyn och resurshushållning vid byggande av enbostadshus med betoning på minskade
koldioxidutsläpp genom ökade kunskaper hos fastighetsägare om byggande, drift och underhåll.
3. MILJÖN I ÖSTERSUND
Mål
Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en
bra stads- och landskapsmiljö.
Resultat
Kommunen arbetar för att skapa en hållbar, trygg och säker miljö och bidrar till att goda levnadsförhållanden
och en bra stads- och landskapsmiljö bibehålls och skapas. För att kunna följa utvecklingen
behövs dock preciseringar till målet och att indikatorer och nyckeltal utvecklas.
Hållbar utveckling omfattar fyra dimensioner – den demokratiska, den ekonomiska, den ekologiska och den
sociala. Den sociala dimensionen inrymmer bland annat etiska aspekter, jämställdhet, kultur, arbetsmiljö och
upphandling. Hållbar utveckling är en grundläggande strävan inom kommunen, och den är uttryckt i kommunens
övergripande vision, och styr både T illväxtprogrammet som Agendadokumentet.
Sammanfattningsvis arbetar kommunen brett för att skapa en hållbar, trygg och säker miljö och bidrar till att
goda levnadsförhållanden och en bra stads- och landskapsmiljö bibehålls och skapas. För att kunna följa utvecklingen
behövs dock preciseringar till målet och att indikatorer och nyckeltal utvecklas. För goda sociala levnadsförhållanden
hänvisas till kommunens Välfärdsredovisning, där indikatorer utifrån kommunens strategiska utvecklingsområden
för folkhälsa redovisas.
För att följa upp målet 2011, eller visa på en trend som indikerar att vi närmar oss målet, har vi valt att följa upp
indikatorer/nyckeltal till de miljöaspekter som har identifierats som betydande, förutom de som redovisats under
mål nr 1 Luft och klimat eller mål nr 2 Energianvändning. Miljöaspekterna är: Skydd av kommunala grundvattentäkter,
Användande av Storsjön som resurs, Samhällsbyggande och fysisk planering, Hushålls- och industriavfall,
Radon i bostäder, Hantering av slam, Användning/återvinning av miljöstörande ämnen, Upphandling,
Utbildning, Brand och olycka.
Se redovisning och värdering av dessa faktorer i tabellen.
Resultat – uppföljning av nyckeltal
Nyckeltalen för uppföljning av målet är framtagen utifrån kommunens betydande miljöaspekte r och de nationella
miljömålen:
• Skydd av kommunala grundvattentäkter, Användande av Storsjön som resurs, Samhällsbyggande och
fysisk planering, Hushålls- och industriavfall, Radon i bostäder, Hantering av slam, Användning/återvinning
av miljöstörande ämnen, Upphandling, Utbildning, Brand och olycka
17

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Nationellt miljömål/
Grundvatten av
god kvalitet
Miljöaspekt
Skydd av kommunala
grundvattentäkter
Miljöaspekt
Radon i vatten
Nationellt Miljömål/
Levande sjöar och
vattendrag
Miljöaspekt
Användande av Storsjön
som resurs
Nyckeltal Resultat Kommentar
Antal kommunala grundvattentäkter/
Antal kommunala
grundvattentäkter med skyddsområde
Radon har mätts i alla kommunala
grundvatte ntäkter.
Uran har kontrollerats i två
kommunala vattentäkter. Miljö
och hälsa har e rbjudit hjälp
med mätningar i enskilda vattentäkter
i Lillsjöhögen.
4 st/4 st
Översyn av skyddsområde
i Tands byn pågår
Förhöjda värden i Lillsjöhögens
kommunala
vattentäkt har åtgärdats.
Radonfilter bytt
2010
Ca 75 % av analyser
(2008) i enskilda vattentäkter
i Lillsjöhögen
visade höga värden.
Utökad provtagning i
närområde t visade ca
50% av analyserna
höga värden (2009).
Viktigt för dricksvattenförs örjningen
att grundvattentäkterna är väl skyddade
för att minska risken för att
vattentäkterna påverkas.
Radonet avges till inomhusluften och
kan på sikt orsaka lungcancer.
Uran i vatten kan orsaka njurskador.
WHO har ett riktvärde på 15 mg/l,
om det överskrids bör åtgärder vidtas.
Nyckeltal Resultat Kommentar
Skyddsområde ytvattentäkt
Miljökvalitetsnormer:
God ekologisk sta tus 2021
God kemisk status (exkl. kvicksilver)
Upprä ttande pågår
Miljökvalitetsnormer
Status 2009: måttlig
ekologisk status
Status 2009:god kemisk
ytvattenstatus
Storsjön är e n skyddsvärd del av
kommunens naturmiljö och e n viktig
resurs f ör dricksvattenförsörjning
och recipient för s pill- och dagvatten
i Östersunds kommun. Större delen
av kommuninvånarna får dricksvatten
från Stors jön. Under 2010 inträffade
ett utbrott av vattenburen smitta.
Orsaken var en parasit, Cryptosporidium.
Recipientprovtagning och utsläpp
av näringsämnen i Storsjön=
status
Dagvattenpåverkan
Badvattenprover res ultat:
Trafik på sjön; båt, vatten- och
snöskoter
Näringsfattig, god
vattenkvalité enligt
provtagning via Indalsälvens
vattenvårdsförbund
Tillsynsprojekt Miljö
och hälsa: pågår
Badvattenprover res ultat:
2009: 15 prover varav
två tjänliga med anmärkning
2010: 16 prover alla
tjänliga
2011:18 prover varav 3
med anmärkning
Vattenskotertrafik är
tillåten i a llmänna
farleder och i av länsstyrelsen
anvisade
områden.
EU:s vattendirektiv har målet en god
vattenstatus. Vattenmyndighe ten
har tagit fram förvaltningsplan och
åtgärdsprogram för distriktet unde r
2010.
Badvattnets kvalité kan påverkas av
olika faktorer, och resulta tet tjänligt
med anmärkning leder till förnyad
provtagning eller utredning av om
det kan finnas föroreningskällor.
18

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Nationellt miljömål/
God bebyggd miljö
Miljöaspekt
Resursanvändande
vid samhällsbyggande
och fysisk planering
Nyckeltal Resultat Kommentar
Nyckeltal ska utvecklas
Användning av naturg rus (de l-
mål, miljömålsuppföljning nationellt)
Uppgift saknas fn, men
kan tas fram
Den fysiska planeringen är viktig nä r
det gäller de fysiska villkoren för
markanvändning och boende, drift
av tekniska system, industriverksamhet,
och resurs hushållning.
Miljöaspekt
Avfall
Hushållsavfall (ton/år)2011
Totalt insamlat hushållsavfall:
15 759, 265 kg person/å r
Brännba rt avfall: 11 159
Kompost: 3 957
Hushållsavfall till deponi: 648
Ökning/minskning
2011 jmf 2010:
-
-
-
-
Vår konsumtion medför restprodukter.
En hållbar avfallshantering innebär
minskat resursutnyttjande och
ökad grad av återanvändning/återvinning.
Insamlat återvunnet material från
hushållen (ton/år) 2009/2010
Tidningar: 2908/3349
Returkartong: 758/838
Glas: 1317/1371
Plast:310/480
Metall: 113/141
Wellpapp: uppgift saknas
+
+
+
+
+
Ma tavfall
20%
Plockanalys i snitt 2007 - 2010
Sop or till
soptipp
5%
M iljö farligt
avfall
0,07%
F örpa ckningar
och tidnin gar
43%
Plockanalyser av utsortera t brännbart
hushållsavfall visar a tt hushållens
avfallssortering bör bli bättre.
Två tredjedela r bestå r av annat;
matavfall, förpackningar, deponirest.
Uppgifter för 2011 kommer 2012
So por t ill
fö rbr änning
32%
Miljöaspekt
Radon i bos täder
Avfall f rån företagen (ton/år)
Brännba rt indus triavfall: 895
Organiskt indus triavfall:60
Bygg- och industriavfall till deponi:20
604, varav 15 000 jord
till sluttäckning
Antal radonmätningar i bostäder
under å ret/antal med värden
över riktvärdet
Åtgärdade bostäde r
Ökning/minskning
2011 jmf 2010:
-
-
- (exkl jord)
Antal/mätsäsong:
2007/08: 205/32
2008/09: 250/80
2009/10 : 241/43
2010/11: 294/81
Uppgift saknas
Radon från be rggrunde n eller byggmaterial
kan ge höga radonhalter
inomhus vilket ökar risken för lungcancer.
Antal radonmätningar i skolor/förskolor/antal
med värden
över riktvärdet. Åtgärdade
skolor/fsk
Totala antalet mätta bostäder/antal
som behöver mätas
Inga skolor fsk med
värden över riktvärdet
har redovisats
Ca 4.534 småhus och
4000 lgh ha r mätts via
miljö och hälsa Det
totala antalet småhus
är ca 10500 och 21000
lgh
Det finns även privata företag som
mäter radon. Dessa mätningar har
kommunen ingen uppgift om.
19

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Nationellt miljömål/
Giftfri miljö
Miljöaspekt
Hantering av slam
från enskilda avlopp
och kommunala
reningsverk
Nyckeltal Resultat Kommentar
Andel slam som kommer till
användning (som t ex jordförbättringsmedel)
slam s om deponeras
Slammet komposteras
med bark för att vidareförädlas
till anläggningsjord
och all jord
används.
I slammet från våra avlopp koncentreras
ämnen som t.ex. kemikalier och
läkemedel. Slammet bör användas
som en res urs och de pone ring av
slam är inte tillåtet.
Miljöaspekt
Användning/ återvinning
av miljöstörande
ämnen
Innehåll av miljöstörande/giftiga
ämnen i slam i förhå l-
lande till rikt- och g ränsvärden
Mängd insamlat farligt avfall
från hus håll/ pe r invånare
Halten av koppar är
hög enligt pre liminä rt
resultat.
2010: 21,4 kg/inv
2011: 26,7 kg/inv
Användningen av miljöstörande
ämnen medför en risk att de sprids
och orsakar påverkan på hälsa och
miljö. Viktigt att minska den totala
användningen av miljöstörande ämnen
och att minska risken för utsläpp
och spridning. Avfallet ska samlas in
och tas om hand säkert.
Miljöaspekt
Användning av bekämpningsmedel
Miljöaspekt
Förorenade område n
Antal anmälningar om användning
och tillståndsansökningar
Analysresultat av dricksvatten
med avseende på bekämpningsmedelsrester
Antal riskklassade områden
(MIFO) i klass 1 och klass 2
Banverket och Inlandsbanan
har anmä lt till
miljö och hälsa
Inga resthalter funna
vid årlig analys
2011
Klass 1: 0
Klass 2:17
Klass 3: 140
Klass 4: 85
2010
Klass 1: 0
Klass 2: 17
Klass 3: 67
Klass 4: 26
2009
Klass 1: 0 st
Klass 2: 10 st
Klass 3: 41 st
Klass 4: 17 st
1: mycket stor risk
2: stor risk
3: måttlig risk
4: liten risk
Platser dä r risken är mycket stor
(klass 1) eller s tor (klass 2) bör undersökas
vidare och eventuellt vidtas
åtgärder.
Antalet förändras eftersom saneringar
görs och inventering/klassning
sker kontinuerlig t i länsstyrelsens
regi.
För 3 st nedlagda de ponier samt
Semsån och Sågbladet 1 sker provtagning
enligt kontrollprogram.
Spimfab fortsätte r sanering av nedlagda
bensinstationer.
Miljöaspekt
Köldmedie
användning
Avveckling HCFC Pågår Kommunens mål enligt ”luft och
klimatplanen” (antagen av kommunfullmäktige
dec 2001) är att utsläpp
av ozonnedbrytbara ämnen till största
delen ska ha upphört år 2010
vilket även är ett regiona lt mål.
Miljöaspekt
Upphandling
Övriga Nyckeltal Resultat Kommentar
Har miljökrav ställts i varje Miljökrav ställs dä r de t
upphandling?
är relevant.
Kommunen uppha ndlar varor och
tjänster för stora summor årligen.
Kommunens upphandlingspolicy
säger att hänsyn ska tas till kvalitetsoch
miljökrav i varje upphandling.
Kommunledningen har mål för ramavtalstrohet.
Uppföljning av levererade varor och
tjänster och återkoppling till upp-
20

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Uppfylls mål för ramavtalstrohet?
Beslut om 20 % ekologisk skolmat
2010 :94 %
2011:ingen uppgift
Prel: 22 % (oktober
2011) skolrestauranger
handlaren är nödvändigt för a tt förbättra
upphandlingsförfarande t ur
miljö- och hälsosynpunkt. Rutiner
kring detta bör därför upprättas.
Pg av ny databas kan uppgifter för
2011 inte tas fram
Andelen ekologisk skolmat avser
kostnad
Miljöaspekt
Utbildning / Medvetenhet
Andel Miljömärkt el 0 %
Utbildning i skolan:
Alla skolor/ fsk ha r en
Barn/elever har utif rån sin handlingsplan med
mognad kunskap om ene rgianvändning
och hur den ska mins-
energifokus.
ka. Minst hälften av skolor/förskolor
skall ha en fungerande
handlingsplan inom område
miljö med fokus på e nergianvändning
Påverkan på miljön be roende på
invånarnas medvetenhet och utbildning
inom miljöområdet ä r be tydande.
Skolan har ett tydlig t uppdrag att
bidra till en s ocialt, ekonomiskt och
ekologiskt hållba r utveckling. Uppdraget
formule ras i na tione lla styrdokument
som skollag, läroplaner
och kursplaner Kommune n är också
en stor arbe tsgivare vilket ger stor
effekt när den egna pers onalen utbildas.
Antal skolor med m iljödiplomering
eller certifiering
Antal utbildningstillfällen:
Informationsträffar:
Miljöblad för miljöombud:
Antal miljöfrukostar för företagen
Antal skolor med Grön
Flagg: 2011: 4 st, 2010:
4 st, 2009: 6 st, 2007:9
st
2
2
2
3 st
Uppgift från: www.hsr.se
Målgrupp är kommunens ca 200
miljöombud
Antal miljöcertifierade företag i
kommunen
2011:50 st Uppgifter från databas:
www.certifiering.nu
Miljöaspekt
Brand och olycka
Miljöaspekt
Tillsyn
Seminarier och annan extern
information om miljöfrågor
Nyckeltal tas fram, t ex. förebyggande
arbete, riskombud,
rapportering av tillbud etc.
Målstyrd miljötillsyn
Medverkan i utställning/mässor,
seminarier
om klimatf rågor,
biogas, energieffektivt
byggande, info i hushållstidningen,
och på hemsidan
Systematiskt brandskyddsarbete
genomförs.
Riskombud är
utsedda. 2010. 19
tillbud, 5 brände r
2011:8 tillbud, 6 bränder
Miljötillsynen är målstyrd
och riskbaserad.
Se tillsynsplane ring
2011
Brand och olika olyckor ex. utsläpp
av kemikalier påverkar miljön genom
utsläpp till luft, mark och vatten.
Med hjälp av riskanalyser och förebyggande
arbetet kan risken för
olyckor minskas.
I miljöbalken anges att tillsynen ska
säkerställa syftet med balken; att
främja en hållbar utveckling s om
innebär att nuvarande och kommande
generationer tillförsäkras en hälsosam
och god miljö.
21

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Kommunens miljöarbete
Östersunds kommun har drygt 59 400 invånare och ligger vid Storsjön, mitt i Jämtland. Kommunen är
ca 2 500 km2 till ytan och något mindre än landskapet Blekinge. Kommunens centrum är tätorten Östersund -
Frösön. Här bor huvuddelen av kommunens befolkning. Staden har ett livligt centrum med många butiker, restauranger,
caféer och samlingslokaler av olika slag. Stadskärnan är väl bevarad och den har förklarats som riksintresse
ur kulturmiljösynpunkt. Inom kommunen finns ett stort antal små och medelstora företag inom tillverkningsindustri,
kunskaps-, tjänste- och turismföretag. Kommunen är den största arbetsgivaren. Andra stora arbetsgivare
är landstinget och Mittuniversitetet.
Vår verksamhet
Kommunen tillhandahåller service för medborgare, företag och besökare. Till exempel: teknisk service som
distribution av dricksvatten, rening av avloppsvatten och avfallshantering. Kommunen svarar också för social
omsorg och utbildning. Samhällsplanering och myndighetsutövning är kommunens ansvar. Verksamheten, som
inte är vinstdrivande, finansieras med allmänna medel och avgifter. Resurserna fördelas mellan de olika verksamheterna
på politiska grunder. Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den
gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska
arbetet. Östersunds kommun och de kommunala förvaltningarna måste i sin verksamhet följa en rad lagar
och förordningar bland annat kommunallagen, förvaltningslagen, miljöbalken med förordningar, lagen om offentlig
upphandling, livsmedelslagstiftningen och lokala föreskrifter.
Kommunens verksamhet styrs under kommunfullmäktige och kommunstyrelsen av nämnder som bland annat
ansvarar för mål och prioriteringar inom sina respektive områden. För att kunna utföra sina uppgifter har nämnderna
förvaltningar med anställd personal. Kommunen som organisation bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform.
Totalt har koncernen en omsättning på 3,3 miljarder kronor och antalet anställda är 5 600.
Kommunledningen arbetar med samordning, styrning och uppföljning av kommunens verksamhet, övergripande
fysisk planering och Agenda 21 frågor. Detta innebär bland annat ansvar för att verksamheten är effektiv,
att internkontroll genomförs och att de mål och strategier som fullmäktige lagt fast får genomslag i hela
organisationen. Andra arbetsuppgifter är ärendehantering för kommunstyrelsen och fullmäktige samt frågor som
gäller utveckling, personalpolitik, juridik, näringsliv och arbetsmarknad/vuxenutbildning.
Barn och Utbildning ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, områdesgårdar
och för samverkan mellan skola och arbetsliv.
Vård och Omsorg ansvarar för hemtjänst, hemsjukvård, särskilda boendeformer, sysselsättningsenheten MICA
och habiliteringsteamet. Man fattar även beslut om bistånd till stöd för äldre och funktionshindrade. Verksamheten
bedrivs både av kommunens enheter och av externa entreprenörer.
Samhällsbyggnad ansvarar för plan- och byggnadsfrågor, miljö- och hälsoskydd, gatu- och väghållning, trafikplanering,
trafiksäkerhetsarbete, lokala trafikföreskrifter och parkeringsfrågor, kollektivtrafik inklusive färdtjänst
samt kart- och mätteknisk verksamhet. På Samhällsbyggnad finns också kompetens för Agenda 21 och
den kommunala lantmäterimyndigheten.
Sociala ansvarar för områden som gäller individ- och familjeomsorg. Dessutom ansvarar nämnden för tillsyn
enligt tobakslagen och tillstånd för alkoholservering.
Kultur- och fritid ansvarar för verksamheten inom kulturskolan och biblioteket. Nämnden stödjer via bidrag
kultur- och idrottsföreningar. Nämnden ansvarar och beställer verksamheten för idrotts-, fritids- och kulturanläggningar.
De anställda som utför arbetena inom dessa områden finns främst inom teknisk förvaltning men
också externa utförare – ex Storsjöteatern.
Teknisk verksamhetansvarar för den tekniska verksamheten inom flera områden, som till exempel vatten,
avlopp, fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning, trafikanläggningar och parker.
Inte rn se rvice ansvarar för service till förvaltningar såsom upphandling, städ, verkstad, kommunservice, matproduktion,
ekonomi/finans och löneadministration.
22

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Så här arbetar vi med miljöfrågor
Agenda 21
Den lokala Agendan är en vision för ett hållbart samhälle. Syftet med den lokala Agendan är att vara ett hjälpmedel
och en pådrivare i den långsiktiga process som utvecklingen mot ett hållbart samhälle innebär. Den första
Agendavisionen antogs 1997. En reviderad visionen, med sikte på 2040,antogs av kommunfullmäktige den 9
februari 2009.
Samarbetsavtal
Kommunen har under tiden 2004 – 2011 samarbetat med Vägverket/Trafikverket för att utveckla kommunens
trafikmiljöarbete. Samarbetet har fått gott betyg vid de utvärderingar som gjorts. I samarbetsavtalet 2008 -2011
ingår bland annat projekt inom Grön Trafik, flera cykelprojekt som till exempel Vintertramparna, hastighetsanpassning
(ISA), Grön Rutt med flera. Ett annat exempel är projektet ”Jämställt transportsystem”. Sundsvall-
Östersund och Trondheim samarbetar bland annat om Green Highway, en fossilbränslefri transportkorridor mellan
städerna. Kommunen har undertecknat Borgmästaravtalet.
Miljötillsyn
Tillsyn och kontroll utförs av avdelningen miljö och hälsa på Samhällsbyggnad. Den grundläggande delen i
verksamheten är handläggning av tillstånds och anmälningsärenden samt kontroll av verksamheter genom bland
annat inspektioner, granskning av miljörapporter och företagens egenkontroll. Tillsynen är mål och riskbaserad
och beskrivs i verksamhetsplanen. Information och rådgivning är en stor och viktig del i verksamheten. Dessutom
hanteras klagomål från allmänheten och yttrande till andra myndigheter. Miljöövervakning i form av mätningar
av vatten- och luftkvalitet, radon och bakgrundsstrålning utförs av miljö och hälsa.
Miljöledningssystem
Kommun har infört miljöledningssystem. Syftet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning. Att organisationen
har ett miljöledningssystem innebär att man strävar efter att ständigt förbättra sitt arbete. Genom att arbeta
enligt den internationella standarden ISO 14001 så kvalitetssäkras arbetssättet. Arbetet med att få en certifiering
slutfördes under våren 2007 och Östersunds kommun blev certifierad enligt ISO 14001 och EMAS registrerad.
Under 2008, 2009 och 2010 har uppföljande revisioner gjorts. Endast mindre avvikelser konstaterades och
Östersund fick behålla sitt certifikat. 2011 gjordes en systemrevision, med endast mindre avvikelser.
Organisation
En organisation har fastställts för miljöledningsarbetet. Kommunstyrelsen utgör den politiska ledningen och
kommunledningsgruppen, (kommundirektörerna, förvaltningschefer/personal- och informationschef) står för
ledningen av arbetet. Arbetet samordnas i ett miljöforum där centrala och lokala processansvariga träffas, planerar
och följer upp miljöledningsarbetet. För att styra verksamheten har ett antal kommungemensamma rutiner
tagits fram. De finns tillgängliga i Miljöhandboken på kommunens hemsida: www.ostersund.se. Där finns också
miljöpolicy, miljömål och information exempelvis om miljöombuden, miljöforum, internrevisioner m.m. I miljöhandboken
finns även tillämplig lagstiftning samlad i en lagförteckning. Kommunen har utbildat ett antal internrevisorer
som regelbundet gör internrevisioner för att se hur väl infört miljöledningssystem fungerar. Miljöledningssystemet
genomgår även årliga revisioner av en ackrediterad (godkänd) miljörevisor.
EMAS
EMAS är en förkortning av ”Eco Management and Audit Scheme” och är EU:s miljöstyrnings- /miljörevisionsordning.
EMAS syftar till att effektivisera och ständigt förbättra miljöarbetet samt att förmedla ett trovärdigt
budskap om resultatet. Östersunds kommun har byggt upp sitt miljöledningssystem enligt nedanstående
bild.
23

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Miljöredovisning
En miljöredovisning upprättas årligen som beskriver resultatet av kommunens miljöarbete och fungerar som
underlag till det fortsatta miljöarbetet. I miljöredovisningen ska även en avstämning göras om miljöarbetet styr
mot Agendavisionen. Enligt EMAS krav ska en offentlig redovisning tas fram som granskas av en oberoende
revisor. Miljöredovisningen publiceras på kommunens hemsida och i sammandrag i kommunens årsredovisning.
Miljöutredning
En miljöutredning har gjorts för att kartlägga hur kommunens verksamhet påverkar miljön. Miljöutredningen
utgör underlag för att kunna säkerställa att vi arbetar med rätt områden och lägger resurser där de ger bäst miljöförbättring.
Miljötillståndet i kommunen har granskats med utgångspunkt från Agenda 21, de nationella miljömålen
(undantaget Hav i balans och Storslagen fjällmiljö) samt ytterligare fyra områden: upphandling, utbildning
och medvetenhet, brand och olycka samt tillsyn. Miljöutredningen uppdaterades och reviderades under
2010.
Miljöaspekter
För respektive miljömål har sedan de förhållanden och aktiviteter som orsakar miljöpåverkan bedömts beroende
på om de orsakar ringa, liten, medelstor eller stor miljöpåverkan. De klassas därefter som ”ingen betydande
miljöaspekt” eller ”betydande miljöaspekt” och prioriteras. Syftet är att prioritera vilka miljöaspekter och miljöområden
som är betydelsefulla samt ange där kommunen är beredd att genomföra åtgärder.
Prioriterade miljöaspekter 2011
• Utsläpp från vägtrafik och arbetsmaskiner
• Koldioxidutsläpp
• Användning av förnyelsebara bränslen till fordon och motorredskap
• Hushålls- och industriavfall
• Energianvändningen
• Resursanvändande vid samhällsbyggande och fysisk planering
• Skydd av kommunala grundvattentäkter
• Användande av Storsjön som resurs
• Radon i bostäder
• Hantering av slam
24

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
• Användning/återvinning av miljöstörande ämnen
• Utbildning/medvetenhet
• Brand och olycka
• Upphandling
Miljöpolicy för Öste rsunds kommun
Kommunfullmäktige i Östersunds kommun har fastställt en miljöpolicy som anger den inriktning som kommunens
miljöarbete ska ha. Miljöpolicyn granskas vid ledningens genomgång och uppdateras vid behov. Kommunens
verksamhet skall bygga på ett kretsloppstänkande och bidra till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens
invånare.
• Nyttjande av mark och vatten skall karaktäriseras av långsiktig hushållning som möjliggör att en rik variation
av naturtyper, biotoper och arter bibehålls.
• Användningen av energi och material skall vara effektiv i relation till nyttan.
• Kommunen skall i all verksamhet klara alla gällande lagkrav inom miljöområdet.
• Kommunen skall i all sin verksamhet sträva efter att minimera sin negativa inverkan på omgivningen i
form av utsläpp till luft, mark och vatten.
• Kommunen skall inte använda kemiska bekämpningsmedel i den egna verksamheten och på kommunal
mark.
• Kommunen skall aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och förebygga
förorening.
• Kommunen skall i rollen som Agenda-21 ansvarig formulera och förankra lokala och regionala miljömål
och aktivt påverka kommunmedborgare och näringsliv genom indirekta åtgärder.
• Kommunen skall verka för att leverantörer och entreprenörer informeras om kommunens miljöarbete.
• Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras med alla anställda och i tillämpliga delar med personer
som arbetar för eller på uppdrag av kommunen samt övriga intresserade.
• Östersunds kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran i kommunen
Uppföljning av miljömålen
Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna.
Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten
antas. Respektive förvaltning/enhet upprättar handlingsplaner som innefattar ansvar, resurser och tidplan för
genomförandet av aktiviteterna. Uppföljning sker löpande under året. Inriktningsmålen ses över när en revidering
av miljöaspekterna har gjorts.
Uppföljning av nämndernas mål, se bilaga
Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna och årsredovisningen. Respektive
nämnd föreslår och följer upp effektmål och enhetscheferna ansvarar för att handlingsplaner upprättas, genomförs
och följs upp på enheterna. Arbetet med styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i den kommungemensamma
budgetprocessen.
Ständig förbättring
Ledningen följer upp miljöledningsarbetet årligen (förvaltningsledningar och kommunledningsgruppen) och
granskar vilka miljöresultat som uppnåtts, tar ställning till om miljöpolicy och miljömål ska revideras, lagefterlevnad,
ny eller förändrad verksamhet, behov av nya rutiner, utbildningsbehov, resultat från revisioner, avvikelser
som inträffat under året mm.
Nästa EMAS - miljöredovisning
Nästa miljöredovisning avser 2012 och kommer under våren 2013
Miljömål 2012
• Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag
och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjning och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen
vidtas.
25

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
• Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60
% till 2020 i jämförelse med 1990.
• Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.
Prioriterade miljöaspekter 2012
• Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner
• Utsläpp av växthusgaser
• Förnyelsebara bränslen till transporter
• Energianvändning
• Skydd av kommunala vattentäkter
• Miljöpåverkan från dagvatten
• Användande av Storsjön som resurs
Kontakt:
Ulla Nordin 063-14 38 87
Christina Breding, 063-14 46 52
Iren Karlsson-Berglund 063-14 32 72
Mer information om kommunens miljöarbete finns på kommunens hemsida: www.ostersund.se/miljöarbete
26

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Uppföljning av kommunfullmäktiges och nämndernas miljömål 2011 (1 nov – 31 okt)
Prioriterade
miljöaspekter
3.11.1 Resursanvändande
vid
samhällsbyggande
och fysisk
planering
3.11.2 Radon i
bostäder
3.12.3 Hantering
av slam från
enskilda avlopp
och kommunala
reningsverk
3.12.4 Användning/
återvinning
av miljöstörande
ämnen
3.2.2 Skydd av
kommunala
grundvattentäkter
3.3.1 Användande
av Storsjön
som resurs
4.1 Upphandling
4.2 Utbildning /
medvetenhet
4.3 Brand och
olycka
Inriktningsmål
Miljön i
Östersund är
hållbar,
trygg och
säker och
bidrar till
goda sociala
levnadsförhålla
nden
samt en bra
stads- och
landskapsmiljö
Effektmål och
nyckeltal
Kommunstyrelsen
Östersunds kommun
bedriver ett offensivt
miljöa rbete och ä r ISO
certifierad och EMAS
registre rad.
Kommunens personal
ska aktivt påverka genom
att informera
medborgare, företagare,
studenter och elever
om miljöarbe tet.
• Antal miljöfrukostmöten
med företagare
uppgår till
minst 3 s t
• Antal informationsoch
utbildningstillfällen
för miljöombud
uppgår till
minst 2 s t.
• Minst 2 st informationsblad
dis tribueras
till miljöombuden.
Samtliga anställda inom
förvaltningen får information
om kommunens
övergripande
miljöa rbete och ges
förståelse för s in roll
som inspiratör för
andra. Antal informationstillfällen
uppgår till
minst 2 per å r.
Resultat 2011
Målet är uppfyllt
Resultat av miljörevisorernas årliga granskning 2011 är att
Östersund fick behålla ISO certifikat och EMAS registre ring.
Målet är uppfyllt
Antal möten miljöfrukost: 3 st
Antal informationstillfällen och utbildningstillfällen m iljöombud:
4 st
Antal utgivna informations blad: 2 s t
En företagsträff med miljötema.
Målet är uppfyllt
Antal informationstillfällen 2011: 2 st
Miljö- och samhällsnämnde
n
Alla detaljplaner av
större betydelse, miljöplaner
samt plane ring
och skötsel av gator,
gång- och cykelvägar
samt kollektivtrafik
skall redovisa hur jämställdhet,
ekologisk
hållbarhet samt bättre
folkhälsa med särskild
tyngdpunkt på barnens
trygghet och säkerhet
beaktas.
Målet är uppfyllt
Samtliga sexton detaljplaner som antagits har jämställdhet,
ekologisk hållbarhet samt trygghet och säkerhet beskrivits.
Totalt antal km GC-vägar 91,4 km, varav antal km nyproducerade:
- Nämnden genomför investering i GC nätet längs Vallsundsvägen
med 0,9 km.
Antal km gator me d lägre hastighet än 50 km/tim i förhållande
till totala gatunä tet: Hastighe tsplanen för Östersund ha r
gjorts om. Totalt har 12,5 km väg gjorts om från 50 km/h till
30 km/h.
Luftens kvalité ska
uppfylla gällande kvali-
Målet är uppfyllt
Luftkvalitén uppfyller nationella kvalitetsnormer.
27

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
tetsnormer.
Vattnets kvalité ska
uppfylla gällande kvalitetsnormer.
Tillgängligheten ska öka
till parker och gator
samt i kollektivtrafiken
genom att lätt avhjälpta
hinder undanröjs.
Socialnämnde n
Socialnämnden är aktiv
och medverkar i adekvata
planer för samhällsutvecklingen.
Barn- och utbildningsnämnde
n
Representanter för
barn och utbildning
deltar i planbere dningen
i syfte att uppnå bra
placeringar av förskolor
och skolor.
Målet är uppfyllt
Vattenkvalitén uppfyller nationella kvalitetsnorme r.
Målet är uppfyllt
Nämnden ha r genomfört åtgärder för att öka tillgängligheten
enligt plan med å tgärder med lätt avhjälpta hinder.
Målet är uppfyllt
Socialnämnden medverkar i samhällsplane ringen genom deltagande
i pla ngrupp.
Målet är uppfyllt.
Representanter från barn- och utbildningsförvaltningen har
deltagit i de m öten man blivit kallade till.
Kultur- och fritidsnämnde
n
Förutsättning för bidrag
till barn- och ungdomsverksamhet
är att föreningar
be driver verksamheten
i en trygg
social miljö för och med
barn och ungdom och
verkar för de ras goda
utveckling.
Vid större idrottsarrangemang
har nämnden
som krav för arrangemangsstöd,
att arrangören
upprättar en
miljöplan.
Vid kultur- och fritidsnämndens
anläggningar
där sophämtning sker,
ska källsortering tillämpas.
Vård- och omsorgsnämnde
n
Vård- och omsorgsförvaltningen
är aktiv och
medverkar i adekvata
planprocesser för samhällsutvecklingen.
Målet är uppfyllt
Under 2011 ha r 91 föreningar som uppfyller kultur- och fritidsnämnde
ns riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet
sökt och beviljats verksamhetsbidrag. Under å ret ha r kulturoch
fritidsnämnden besökt fem före ningar e nligt nämndens
utvärderingsplan.
Målet är uppfyllt
Antal större idrottsa rrangemang med m iljöplan uppgår till sex
stycken under 2011.
Målet är de lvis uppfyllt
I personalutrymmen och befintliga serveringsytor finns de t
källsortering. Källsortering tillämpas dock inte i omklädningsrum.
För Storsjöbadet sker källs orte ring i köket. I cafeteriadelen
funge rar inte källsorteringen fullt ut, men vi provar med
ytterligare information gentem ot våra gäster.
Målet är uppfyllt.
Vård- och omsorgsförvaltningen medverkar i samhällspla neringen
genom deltagande i plangrupp.
28

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
3.15.1 Koldioxidutsläpp
i Ösd
kommun
3.15.5 Användning
av förnyelsebara
bränslen
till fordon och
motorredskap
3.1.7 Utsläpp
från vägtrafik
och arbetsmaskiner
Utsläppe n av
luftföroreningar
liksom
växthusgaser
minskar.
Utsläppe n av
växthusgaser
minskar med
60 % till
2020 i jmf
med 1990.
Kommunstyrelsen
Gods transporteras på
järnväg till och från
Östersund.
Kommunen me dverkar
till ett miljömässigt
hållbart och tryggt
resande genom utveckling
av olika reseslag,
såsom flyg och tåg.
Green Highway är ett
av kommunens miljöbudskap
för den fossilbränslefria
kommunen.
Kommunen har god
försörjning av biogas
för fordon.
Inom ramen för Green
Highway ökar andelen
fordon som drivs med
fossilfria bräns len.
Samtliga anställda använder
i möjligaste mån
kommunens miljöbilar,
buss elle r cykel i tjänsten.
Högst 15 avvikelser
per år.
Kommunledningsförvaltningen
påverkar
andra och i s törre omfattning
genomför
möten i form av telefon-
och/eller videokonferenser.
Utförarstyrelsen/ Tf
Bränsleförbrukningen i
liter/m il samt liter/timme
mätt i bensinekvivalenter
3 ska
minska med 5 % till
utgången av 2011
jämfört med 2005.
Gatukontoret
Målet är de lvis uppfyllt
Projekte ring för kombiterm inal pågår.
Målet är uppfyllt
20 informationsträffa r med före tag om förändrade resvanor
är genomförda.
Restiden till Sundsvall är 2 tim 1 5 minuter och till Stockholm 5
tim 1 m in
Målet är uppfyllt
Alla biogas- och elladdningsstationer ä r marknadsförda som
en del av Green Highway. Åre/Östersund flygplats, SJ centralstation
sam t bussta tionen är ma rknadsförda som en del av
Green Highway.
Målet är inte uppfy llt
Två tankställen nås inte då biogastankställe i Odenskog ännu
ej är genomfört.
Målet är uppfyllt
20 elfordon, 282 biogasfordon, 797 etanoldrivna fordon
Målet är uppfyllt
1 avvikelse finns pga. miljöbilbrist vid ett enstaka hyrtillfälle.
Målet är uppfyllt
49 st video-/ tele-/webbkonfe renser genomförda
524 st. telefontolkningar
Målet är uppfyllt
Den snittförbrukning Gatukontoret haft under 2011 ha r minskat
bränsleförbrukningen med cirka 5,3 m 3 bränsle jämf ört
med om de kört me d 2005:s snittförbrukning unde r 2011.
Detta motsvarar en bränslebesparing på 13 %. Årens resultat
redovisas i tabellen nedan. Variationerna i mängd bespara t
bränsle be ror på hur mycket statistik som inkommit samt hur
mycket Gatukontoret totalt förbrukat (enligt inkomme n statistik).
20
15
10
5
9
17
4
6
9
10
16 15
5
4
13
5
0
2006 2007 200 8 2009 2010 20 11
% besparing m3 spara t brä nsle
3 Bensinekvivalenter är ett sätt att jämföra olika bränsleslag energimässigt. Exempelvis motsvarar 1 liter bensin
1,35 liter etanol.
29

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Bränsleförbrukningen i
liter/ ton samt liter/timme
mätt i bensinekvivalenter
4 ska
minska med 5 % till
utgången av 2011
jämfört med 2009.
Renhållning
Andelen miljöbilar av
åretruntbilar ska öka
och vara mins t 80% av
personbilsflottan.
Målet är inte uppfy llt
Observera att målta let för insamlingen ä r ändrat till liter/mil
pga. tekniska problem med liter/ton. För insamlingen har
snittförbrukningen ökat brä nsleförbrukningen med cirka 1,9
m3 bränsle jämfört med om de kört med 2009:s snittförbrukning
under 2011. Detta motsvarar en bräns leökning på 2,1 %.
Under 2010 ökade bränsleförbrukningen med 3,3 m3 jämfört
med basår. Detta m otsvarar en brä nsleökning på 2,8%. Så en
trend åt rätt håll kan ändå utläsas.
Basåret för Gräfsåsen är 2010. Den snittförbrukning Gräfsåsens
avfallsanläggning haft 2011 har ökat bräns leförbrukningen
med cirka 4,6 m3 bränsle jämfört med om de kört med
2010:s snittförbrukning under 2011. Detta motsvarar en
bränsleökning på 11 %. Observera a tt Gräfsåsens bränslestatistik
baseras på endast några få fordon pga. tekniska problem
med statistik för de övriga fordonen.
Det behövs en repe titionsutbildning i spa rsam körning för
våra chaufföre r. I samband med att alla måste ta ett sk ”yrkesförarkompetensbevis”
kommer ett block med eco-driving
ingå. Det är prioriterat och utbildningen planeras att komma
igång senast våren 2012.
Målet är uppfyllt
Andelen miljöbilar (pers onbilar) uppgår till 95%.
40
30
20
10
0
35
15
1 1 3
Gas Etanol Hybrid El Ej m il jö
Antal bi lar
Tf ska ersätta 700 bilresor
kortare än 5 km i
tjänsten genom att
välja miljövänligt alternativ
t.ex. cykla, buss
osv… under 2011.
Målet är uppfyllt
Vi har ersa tt 885 tjäns teresor med bil med mindre miljöbelastande
alternativ enligt nedan:
600
400
200
521
133 181
0
Cykel Promenad Buss
Ersatta bilresor
Två enheter ha r flyttat till centralare lokaler. De går/cyklar
numera istället för att åka bil. Det är svårt att uppskatta antalet
resor för de enheterna, så de ä r inte inräknade i resultatet
ovan.
Pappersanvändningen
ska minska med 30%
2011 jämfört med
2006.
Utförarstyrelsen/sf
Volymen matavfall vid
Målet är uppfyllt
Förbrukat papper (uppskattning) 2006: 275.000 ark.
Förbrukat papper 101101-111031: 180.000 ark.
Pappersförbrukningen ha r minskat med 35%.
Målet är inte uppfy llt
Arbete för att minska volymen matavfall har pågått under året
30

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
måltidsservice restaurang
på Östbergsskolan
ska minska med 20 %
jämfört 2010.
Miljö- och samhällsnämnde
n
Miljöfordon ska erbjudas
gratis pa rkering i
staden.
där bland annat insatse r för att öka medvetenheten hos såväl
kökspersonal som elever gjorts. Ambitionen att minska matavfallet
med 20 % på ett år visades s ig vara väl ambitiös t och
reduce ringen slutade istället på 12 %. Insatser för fortsatt
minskning under 2012 finns re dan plane rade då även fler kök
omfattas av målet.
Målet är uppfyllt
882 bila r har gratis parkering per 2011-08-31, 743 stycken
2010, 898 stycken 2009.
Nyproduktion av bostäder,
service och
arbetsplatser samt
trafikförsörjning ska ske
klimatsmart.
Målet är uppfyllt
I alla detaljplaner för bostäde r, service och a rbetsplatser beaktas
möjligheter till kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik,
energiförbrukning.
Kultur- och fritidsnämnde
n
TF/Fritids fordon med
icke förnyelseba rt
bränsle byts succesivt
ut mot fordon med
förnyelsebart bränsle.
Målet är uppfyllt
Andel fordon med förnyelsebart bränsle inom TF/Fritid var
2010 3 av 6 personbilar, dvs. 50%. 2011 har andelen ökat till
67%, dvs. till 4 av 6 pe rsonbila r.
Socialnämnde n
Minst 80 % av förvaltningens
pe rsonal ska ha
genomgått utbildning i
energibesparande åtgärder
mins t en gång
under å ret.
Målet är uppfyllt
86 % av förvaltningens pe rsonal har genomgått utbildning i
energibesparande åtgärde r.
Barn- och utbildningsnämnde
n
Målet är uppfyllt.
Av 584 resor har 315 gjorts med tåg vilket motsvarar 54 %
Minst en tredjedel av
antalet läng re resor ska
ske med tåg i stället för
flyg då detta är möjligt
och rimligt.
3.15.3 Energianvändning
i Ösd
kommun
Energianvändningen
minskar.
Elförbrukningen
minskar
med 1 %
per år
Kommunstyrelsen, k lf
Kommunens invånare
och företag stimuleras
till energibes paringar
och energieffektiviseringar.
Anställdas kunskap om
energisparande åtgärder
utvecklas.
Målet är uppfyllt
Information sker vid miljöfrukosta r för företag (3 s t.), info på
webben samt via e nergikontoret. Råd och stöd ges av Energikontore
t. Näringslivskontore t ha r arrangerat företagsträffar
tillsammans med energirådgivaren.
Målet är uppfyllt
Personalen har informerats om ene rgiåtgärde r som var och e n
kan göra vid en KLF-träff.
Socialnämnde n
Minst 80 % av förvaltningens
pe rsonal ska ha
genomgått utbildning i
miljöbes parande å tgärder
minst en gång un-
Målet är uppfyllt
86 % har genomgått utbildning i miljöbesparande åtgärde r.
31

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
der åre t.
Barn- och utbildningsnämnde
n
Barn/elever har utif rån
sin mognad kunskap
om energianvändning
och hur den ska minska.
Alla skolor/förskolor
har en
fungerande handlingsplan
inom om råde miljö
med fokus på ene rgianvändning.
Utförarstyrelsen/tf
Energianvändningen
per kvadratmeter i våra
fastigheter skall 2020
vara minst 25 % lägre
än år 1995.
Delmål 2011: spara t 20
% Fastighet
Vid nybyggnad och
omfattande om-/ tillbyggnad
skall energiprestandan
uppgå till
maximalt 80 kWh/m2
och år.
Fastighet
Den totala elanvändningen
pe r besökare
ska minska med 2% på
Storsjöbadet 2011 jmf
2009 års elanvändning.
Den totala fjärrvärmeanvändningen
pe r besökare
ska minska med
2% på Stors jöbade t
2011 jmf 2009 års fjärrvärmeanvändning.
Storsjöbadet och Fastighet
Energimedvetenheten
ska öka under 2011 hos
TF:s personal.
Alla fastigheter skall ha
månadsvis energistatistik
som visar värme, el
och vatten senast 2011-
12-31.
Utförarstyrelsen/sf
Målet är uppfyllt.
Alla förskolor och skolor har e n funge rande handlingsplan.
Målet är uppfyllt
Energianvändningen per m 2 okt 2010 - sept 2011 jmf he lår
1995:
Totalt -20 %
El -24 %
Värme -19 %
Målet är de lvis uppfyllt
Nybyggen under 2008-2011 ha r ett beräknat energibehov på
62-100 kWh/m 2 och år. Mätning på de som färdigställts visar
ett verkligt e nergibehov mellan 100 och 150 kWh/m 2 och år.
Uppföljning pågår. Det senaste nybyggda boendet Åkermannen
ser ut att landa på cirka 100 första åre t, mot beräknat 80
kWh/m 2 och år.
Målet är uppfyllt
Energianvändningen per m 2 101001-110930 jämfört med
081001-090930:
El: -2 % Fjärrvärme: -21 %
Energianvändningen per besökare 101001-110930 jämfört
med 081001-090930:
El: -21 % Fjä rrvärme: -36 %
Detta motsvarar nästan 1 GWh lägre ene rgianvändning (955
MWh el, 40 MWh värme) och 460.000 kr lägre e nergikostnad
(2011 års ene rgipris). Observera att besöksantalet unde r januari-februari
2011 var nära noll pga. Cryptosporidiumutbrottet.
Målet är uppfyllt
63 energibespa ringsåtgärde r / ene rgiinvesteringsåtgärde r är
genomförda / planera de, där Fastighet står för huvuddelen.
Några energibes paringsåtgärde r / –investeringar är s trukna
pga. åtstramningar i budget.
Målet är uppfyllt
Alla fastigheter/anläggningar dä r ene rgistatistik är ekonom iskt
realistisk att föra har energista tistik.
Målet är uppfyllt
32

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Elförbrukningen vid
förvaltningens lokaler
på Artillerigatan 3 ska
minska med 2 % jämfört
2010.
Miljö- och samhällsnämnde
n
Elförbrukningen för
gatubelysning ska minska
med 2 % i f örhå llande
till föregående år.
Mätning av elförbrukningen vid Artillerigatan 3 påbörjades 1
juli 2010 då sä rskild mätare ins tallerades. Jämförelse av förbrukningen
unde r pe rioden juli-oktober för respektive år
2010-2011 visar att elförbrukningen minskat med 18 %.
Målet kommer a tt uppfyllas
Förnyelseprogram för gatubelysning har genomförts enligt
plan. Elförbrukningen bör gå ne r med ca 3 % unde r 2011 och
målet kommer alltså att nås.
Nybebyggelse av bostadshus
som uppfyller
energimyndighetens
definition av passivhus,
befrias från avgifter för
bygglov, bygganmälan,
nybyggnadskartor och
enskilda avlopp.
Kultur- och fritidsnämnde
n
Den totala elförbrukningen
vid Z-hallen,
Sporthallen och biblioteket
minskar. För biblioteket
gäller minst 1
% jämfört med föregående
år.
Den totala elförbrukningen
pe r besökare vid
Storsjöbadet minskar
med 1 % jämfört med
föregående år.
Vård- och omsorgsnämnde
n
Vid nybyggnation ska
en strävan vara att
uppnå Guldnivå enligt
normen Bygga Bo.
Utbildning i ene rgisparåtgärder
genomf örs.
Målet är uppfyllt
Två bostäder ha r uppförts och som godkänts som passivhus.
Målet är uppfyllt
Z-hallen har minskat den totala elförbrukningen me d -1,7 %
Det beror på att anläggningen ha r infört närvaros tyrd belysning.
De har även haft ett försök med minskad tempe ratur till
curlinghallens is. Det försöket har nu avbrutits då isen inte
fungerade till de nya hårdare stenarna 5 .
Sporthallen har minskat den totala e lförbrukningen med -6,4
%. På grund av PCB-saneringen som genomförts på Sporthallens
föns ter har Sporthallen haft begränsat öppethållande
under s ommaren 2011 vilket ha r påverkat elförbrukningen.
Huvudbiblioteket vid Rådhusgatan ha r minskat elförbrukningen
med -9,1 % för pe rioden nov 2010 – okt 2011, jämfört
med perioden nov 2009 – okt 2010. Byte till lågene rgilampor,
systematisk avstängning av datorer och släckt belysning i
rum.
Målet är uppfyllt
Under decembe r 2010 - februari 2011 hade Storsjöbade t
betydligt fä rre gäste r jämfört me d normalår pga. Cryptosporidiumutbrottet.
Om pe rioden dec-fe b utesluts för målår och
basår blir ene rgianvändningen per besökare:
El: -7,4%
Fjärrvärme: -18,6%
Målet är uppfyllt
Målet är uppfyllt
5 Curlinghallen är en före ningsägd anläggning som är påkopplad nämndens kylsystem vilket påverkar energiförbrukningen
på Z-hallen.
33

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Miljöaspektregister 2011
Miljöaspekt Värdering Prioriterad Agenda
Vision
Frisk luft
Avsnitt
Trend
3.1.1 Marknära ozon 2
3.1.2 VOC 2
3.1.3 PM 10 2
3.1.4 Kväve- och svaveloxider 1
3.1.5 Utsläpp från snöskoteranvändning 2
3.1.6 Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner
3 Prioriterad
3.1.7 Utsläpp från flyget 1
3.1.8 Utsläpp från enskilda anläggningar för uppvärmning 1
3.1.9 Utsläpp från fjärrvärmeproduktion och närvärmeanläggningar
1
3.1.10 Utsläpp från oljepannor >50 kW som inte ingår i
1
fjärrvärmen
Grundvatten av god kvalitet
3.2.1 Radon i vatten 1
3.2.2 Uran i vatten 1
3.2.3 Skydd av kommunala grundvattentäkter 3 Prioriterad
3.2.4 Vattenföreningar och enskilda vattentäkter 2
3.2.5 Vägsalt 1
Levande sjöar och vattendrag
3.3.1 Användande av Storsjön som resurs 3 Prioriterad
3.3.2 Miljöpåverkan från dagvatten 3 Prioriterad
3.3.3 Miljöpåverkan från snöupplag 1
3.3.4 Vattenkvalitet i sjöar 1
3.3.5 Ytvattentäkter 3 Prioriterad
3.3.6 Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag 2
Myllrande våtmarker
3.4.1 Våtmarker i kommunen 1
3.4.2 Torvtäkter i kommunen 2
3.4.3 Våtmarker som ingår i kommunens skogsinnehav 1
Ingen övergödning
3.5.1 Användande av konstgödsel 1
3.5.2 Näringsstatus i sjöar 0
3.5.3 Läckage från kommunens skogsmark 0
Bara naturlig försurning
3.6.1 Biologiska skador i sjöar och vattendrag på grund av 0
antropogen (mänsklig) försurning.
3.6.2 Utsläpp av svavel och kväveoxider från kommunens 1
industri och transportsektor.
3.6.3 Försurning av mark och vatten på grund av skogsbruk
1
Levande skogar
3.7.1 Skogsinnehav och skogsbruk 1
3.7.2 Skydd av känslig natur 1
Ett rikt odlingslandskap
3.8.1 Åker-, ängs-, och betesmarker 1
3.8.2 Ekologisk odling 2
34

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
God bebyggd miljö
3.9.1 Samhällsbyggande och fysisk planering 3
3.9.2 Radon i byggnader 3
3.9.3 Avfall 3
3.9.4 Buller 2
3.9.5 Naturgrus 1
3.9.6 Prospektering, provbrytning och brytning av uran 3
Giftfri miljö
3.10.1 Avfallsdeponier 3
3.10.2 Avloppsvatten 3
3.10.3 Slam från enskilda avlopp och kommunala reningsverk
2
3.10.4 Användning/återvinning av miljöstörande ämnen 3
3.10.5 Förekomst av tungmetaller ex kadmium, kvicksilver, 2
bly, cesium och PCB
3.10.6 Bekämpningsmedel 3
3.10.7 Förorenade områden 2
Säker strålmiljö
3.11.1 Bakgrundsstrålning i referenspunkter 0
Skyddande ozonskikt
3.12.1 Köldmedieanvändning 1
Begränsad klimatpåverkan
3.13.1 Utsläpp av växthusgaser 3 Prioriterad
3.13.2 Utvinning av biogas 2
3.13.3 Energianvändning 3 Prioriterad
3.13.4 Fjärrvärme 2
3.13.5 Förnyelsebara bränslen till transporter 3 Prioriterad
3.13.6 Vindkraft 2
3.13.7 Vattenkraft 2
Ett rikt växt- och djurliv
3.14.1 Bevarande av skyddsvärda landskaps- och naturtyper 2
3.14.2 Bevarande av ansvarsarter 2
Indirekta miljöaspekter
4.1 Upphandling 3
4.2 Utbildning och medvetenhet 3
4.3 Brand och olycka 3
4.4 Tillsyn 3
35

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Kärnindikatore r (enl EMAS)
Om en eller flera kärnindikatorer bedöms inte vara relevanta får organisationen välja att inte rapportera.
Det ska då motiveras.
• Energieffektivitet (2ai)
Total direkt energianvändning i MWh eller GJ
För hela kommunen:
39 071 kWh/invånare år 2009 (Energibalanssudie 2011, Jämtlands och Västernorrlands läns
Energikontor)
För hela kommunförvaltningen:
El och värme: 109762 MWH år 2010, senast tillgängliga uppgifter (källa: Grön Trafik).
Total ”förnybar energianvändning”
Fjärrvärme, huvudsakligen biobränslebaserad, 38 582 MWh
Elvärme, lokal mix från Jämtkraft, 1133 MWh*
Fastbränsle, pellets, 3798 MWh
* Här har all elvärme redovisats som förnybar, vilket är tveksamt om man ser till inköpt el hos Jämtkraft.
Uppgift från Energibokslut 2010. Teknisk förvaltning Fastighet som förvaltar skolor, förskolor,
äldreboenden, kontorslokaler mm upprättar energibokslut varje år.
Kommentar:
Svårt att ta fram uppgifter för hela kommunförvaltningen. Inhyrda lokaler, lokaler som förvaltas
av annan än Fastighet har ej inventerats, ex gruppbostäder.
Svårt att ta fram för kommunen som geografisk enhet. Många små användare pellets/flis- vedpannor,
värmepumpar har vi inte kännedom om. Kräver omfattande inventering.
Energibalansstudie 2011, med uppgifter från 2009: Träbränsle 73, Fjärrvärme 532 och el 660
GWh
• Materialeffektivitet (2aii)
Kommentar:
Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant för kommunens verksamhet. Kommunen
är ett tjänsteföretag. Materialeffektivitet är inte någon identifierad miljöaspekt i vårt
miljöledningssystem.
• Vatten (2aiii)
Sammanlagd årlig vattenförbrukning
Kommentar:
Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant för kommunens verksamhet. Sammanlagd
årlig vattenförbrukning är inte någon betydande miljöaspekt i vårt miljöledningssystem.
Däremot är skydd av vattentäkter och användande av Storsjön betydande miljöaspekter.
Kommunen levererar drickvatten till ca 90 % av kommunmedborgarna. Total mängd levererat
vatten från kommunens vattenverk: Vatten Östersund producerar dricksvatten i sex vattenverk,
fyra är grundvatten- och två är ytvattenverk, som tillsammans försörjer drygt 53 000 personer
med vatten. Varje år produceras ca 6,5 miljoner m³ vatten.
Avfall
Sammanlagd årlig produktion i ton, fördelat på typ
36

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Diagram Insamlat hushållsavfall (källa renhållning Östersund)
200 00
Avfallsmäng der från hushållen i Östersund
t ill deponi
Brännbart
150 00
Kompo st
100 00
2009
50 00
0
1996
1997
1998
1999
Kommentar:
I miljöredovisningen finns uppgifter om:
- insamlat hushållsavfall, brännbart, kompost, deponirest
- Producentansvar förpackningar och tidningar
- Industri och byggavfall som levereras till kommunen avfallsanläggning Gräfsåsen
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Sammanlagd årlig produktion farligt avfall i ton
Kommentar:
Uppgifter går inte att ta fram för hela kommunen. I miljöredovisningen finns uppgifter om hushållens
farliga avfall. Totalt samlades ca 222 ton farligt avfall in via återvinningscentralerna och i
flerbostadshus. Farligt avfall i kommunens verksamhet: 64,4 ton
• Biologisk mångfald
Markanvändning i m2 bebyggt område
Kommentar:
Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant. Biologisk mångfald är inte någon
betydande miljöaspekt i vårt miljöledningssystem 2011.
Vid samhällsplanering tas hänsyn till biologisk mångfald. Av kommunens yta är ca 2% bebyggd.
• Utsläpp
Växthusgaser (CO2, CH4, N2O, hydrofluorkarboner, perfluorkarboner,
SF 6 )i ton koldioxidekvivalenter
Kommentar:
I miljöredovisningen finns dessa uppgifter redovisade.
Årliga utsläpp till luft av SO2, NOx, PM i kilo eller ton
Kommentar:
I miljöredovisningen redovisas NO2 och PM 10 mot bakgrund av miljökvalitetsnormerna. Då redovisade
i halter eftersom miljökvalitetsnormerna anges så. SO2 redovisas inte på grund av att halterna
har varit försumbara under många år.
37

§ 38, KF 2012-03-15 10:00
KS: 356/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 356-2012
Begäran om utökade medel i budget 2012 för vinterväghållning
Miljö- och samhällsnämnden har begärt utökad ram dels för vinterväghållning
”normalvinter” och dels för snömängder utöver normalvintern. Som
bakgrund anges att avsatta medel för ”normalvinterns” väghållning är otillräckliga,
samt att vinter 2011/2012 hittills har varit mycket snörik. Om
nämnden inte får utökad ram tvingas nämnden till omprioritering av bl a
budgeterad underhållsbeläggning på gator och vägar, insatser som nämnden
måste lägga beställning på i närtid om de ska kunna utföras under sommaren.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 57
Finansutskottet 2012-02-09 § 33
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse 2012-02-02
Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26, § 39
Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2012-01-26, dnr 703-2011
Kommunfullmäktiges beslut
1. Miljö- och samhällsnämndens begäran om utökad ram för vinterväghållning
med 900 000 kronor för ”normalvinter” avslås.
2. Miljö- och samhällsnämnden medges att redovisa underskott för kostnader
som hänförs till snömängd, utöver normalvinter med förutsättning oförändrad
kvalitetsnivå, 2011/2012. Nämnden ska redovisa utfall i samband
med kommande uppföljning per april månad.
3. Miljö och samhällsnämnden medges beställa underhållsbeläggning för
upp till 400 000 kronor inom sin driftbudget.
_____
Utdrag till miljö- och samhällsnämnden, Bertil Danielsson, Christine Wåhlén,
Christina Westman
Tjänstemannaförslaget ska bifogas till utskicket
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 38, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 57
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 356-2012
Begäran om utökade medel i budget 2012 för vinterväghållning
Miljö- och samhällsnämnden har begärt utökad ram dels för vinterväghållning
”normalvinter” och dels för snömängder utöver normalvintern. Som
bakgrund anges att avsatta medel för ”normalvinterns” väghållning är otillräckliga,
samt att vinter 2011/2012 hittills har varit mycket snörik. Om
nämnden inte får utökad ram tvingas nämnden till omprioritering av bl a
budgeterad underhållsbeläggning på gator och vägar, insatser som nämnden
måste lägga beställning på i närtid om de ska kunna utföras under sommaren.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2012-02-09
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse 2012-02-02
Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26, § 39
Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2012-01-26, dnr 703-2011
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
1. Miljö- och samhällsnämndens begäran om utökad ram för vinterväghållning
med 900 000 kronor för ”normalvinter” avslås.
2. Miljö- och samhällsnämnden medges att redovisa underskott för kostnader
som hänförs till snömängd, utöver normalvinter med förutsättning oförändrad
kvalitetsnivå, 2011/2012. Nämnden ska redovisa utfall i samband
med kommande uppföljning per april månad.
3. Miljö och samhällsnämnden medges beställa underhållsbeläggning för
upp till 400 000 kronor inom sin driftbudget.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 38, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-02-02 Dnr 356-2012
Christine Wåhlén/
Ulla Nordin
Kommunstyrelsen
Begäran om utökade medel i budget 2012 för vinterväghållning
Miljö- och samhällsnämnden har begärt utökad ram dels för vinterväghållning
”normalvinter” och dels för snömängder utöver normalvintern. Som
bakgrund anges att avsatta medel för ”normalvinterns” väghållning är otillräckliga,
samt att vinter 2011/2012 hittills har varit mycket snörik. Om
nämnden inte får utökad ram tvingas nämnden till omprioritering av bl a
budgeterad underhållsbeläggning på gator och vägar, insatser som nämnden
måste lägga beställning på i närtid om de ska kunna utföras under sommaren.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse 2012-02-02
Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26, § 39
Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2012-01-26, dnr 703-2011
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
1. Miljö- och samhällsnämnden begäran om utökad ram för vinterväghållning
med 900 000 kronor för ”normalvinter” avslås.
2. Miljö- och samhällsnämnden medges att redovisa underskott för
kostnader som hänförs till snömängd, utöver normalvinter med förutsättning
oförändrad kvalitetsnivå, 2011/2012. Nämnden ska redovisa
utfall i samband med kommande uppföljning per april månad.
3. Miljö och samhällsnämnden medges beställa underhållsbeläggning
för upp till 400 000 kronor inom sin driftbudget.
Bakgrund
Budget 2012
Inför budget 2012 fick miljö- och samhällsnämnden ett besparingskrav från
kommunfullmäktige på 7 mnkr.
Den 25 maj 2011 beslutade miljö- och samhällsnämnden, i samband med
att budgetförslag 2012 och flerårsplan 2013-2014 fastställdes, utifrån skrivelse
från samhällsbyggnad (2011-05-23, dnr 703-2100), att begära utökad
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 38, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-02-02 Dnr 356-2012
ram för vinterväghållningen med 2 mnkr per år med början 2012. Budgetberedningen
i juni 2011 föreslog kommunstyrelsen avslag och kommunfullmäktige
har i beslut i december 2011 inte utökat nämndens ram för
2012.
Underhållsbeläggningar
För att klara en besparing på 7 mnkr, har nämnden bl.a. i sitt budgetförslag
2012 en ombudgetering av underhållsbeläggning till investeringsbudget med
2 mnkr, underhållsbeläggningen minskas tillfälligt under 2012 med 2,3
mnkr samt att ingen prioriterad snöröjning görs på körbanor vilket ger en
besparing på 300 tkr. Reduceringen med 2,3 mnkr innebär, enligt nämnden,
att det inte är möjligt att hålla den nivå på beläggningsarbeten som tidigare
fastställts som god ekonomisk hushållning under 2012.
Vinterväghållning
I skrivelse från samhällsbyggnad till nämnden (den 23 maj 2011) har förvaltningen
motiverat och beskrivit varför det fattas 2,0 mnkr i budgeten för
vinterväghållning. Kalkylen utgår från ett normalår (15 ”plogsvängar”) som
kostar 21 mnkr men utfallet kan bli i intervallet 18,5-23,5 mnkr. Avtalen
med utförarna regleras med branschindex som för 2012 beräknas till 4 % att
jämföras med uppräkning av budgetram som är 1,4 % för 2012. Den modell
nämnden använder innebär att avräkning görs i maj för hela säsongen.
Åtgärder för att klara budget 2012 – ändrad kvalitet
Vid sammanträdet den 28 september 2011 fick nämnden en redovisning
över en bedömd kostnadsnivå för vinterväghållningen utifrån att alla driftsområden
då var upphandlade. Det visade sig att det uppstått en differens på
2,3 mnkr 2012 i förhållande till budget. Då beslutade nämnden att ändra
kvaliteten i gatudriften för 2012:
• Sommarturen med maskinsopning av alla belagda ytor utgår. Kostnaderna
minskar med 300 tkr varav 180 tkr omförs till budget för vinterväghållning
och 120 tkr till behovsstyrd sopning
• Miljö- och samhällsnämndens tidigare beslut om slopad uppvärmning
av Stortorget medför en nettobesparing på 400 tkr. Besparingen överförs
till budget för vinterväghållning istället för till beläggningsunderhåll
• Snöbortforsling minskas i alla distrikt till den avtalade miniminivån,
dvs. 75 % av beräknat behov under en normalvinter, förväntad minskad kostnad
för vintersäsongen 850 tkr. Ytterligare bortforsling får endast ske efter beslut
av ordförande i miljö- och samhällsnämnden.
• T ippavgifter på snötippen i Odenskog för externa företag/ fastighetsägare
ökas så att skötselkostnaderna täcks, beräknad intäktsökning 300 tkr.
• Miljöbonus enligt Trafikverkets sk MKN-modell upphör, minskad kostnad
ca 200 tkr
Nämnden använder medel för underhållsbeläggningar för att reglera kostnaderna
för vinterväghållningen. Efter besparingar för 2012 (-2,3 mnkr) är
nämndens ursprungliga budget för underhållsbeläggning 1,3 mnkr i driftbudgeten
och 2 mnkr på investeringsbudgeten.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 38, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2012-02-02 Dnr 356-2012
Eftersom vintern hittills har varit mycket snörik, och redan krävt konkret
omprioritering av medel inom nämndens budget görs bedömningen att 21
mnkr inte kommer att räcka för att täcka kostnaderna för vinterväghållningen
2011/2012. Förvaltningen Samhällsbyggnad anger att risken för att det
ska bli mer än 15 ”plogsvängar” är överhängande. Naturligtvis kan ingen
vid dags dato tala om hur många plogsvängar som kommer att krävas under
vårvintern 2012.
Det rikliga snöfallet som skett hittills under vintersäsongen 2011/2012 har
medfört att ett av de ovanstående besluten om kostnadssänkning - Snöbortforsling
minskas i alla distrikt till den avtalade miniminivån, dvs. 75 % av
beräknat behov under en normalvinter, förväntad minskad kostnad för vintersäsongen
850 tkr – visat sig inte hålla. Mängden kbm snö som måste
forslas bort har redan nått upp till en ”normalvinter” vilket motsvarar bortforsling
av ytterligare 39 000 kbm snö. Ordföranden för nämnden fattade
den 11 januari ett brådskande beslut om att förvaltningen skulle beställa utökad
bortforsling. Detta för att klara trafiksäkerheten och framkomligheten
i staden. Beslutet finansierades genom att omfördela 900 tkr inom driftbudget
för 2012 från kontot för underhållsbeläggningar till vinterväghållningen.
Nämnden har flera gånger använt medel för underhållsbeläggningar för att
täcka kostnader utöver budget för vinterväghållningen. Efter besparingar för
2012 (-2,3 mnkr) är nämndens ursprungliga budget för underhållsbeläggning
1,3 mnkr i driftbudgeten och 2 mnkr på investeringsbudgeten.
Eftersom vintern hittills har varit mycket snörik, och redan krävt konkret
omprioritering av medel inom nämndens budget görs nu bedömningen att
det finns risk för att 21 mnkr inte kommer att räcka för att täcka kostnaderna
för vinterväghållningen 2011/2012. Förvaltningen Samhällsbyggnad anger
att risken för att det ska bli mer än 15 ”plogsvängar” är överhängande.
Naturligtvis kan ingen i januari tala om hur många plogsvängar som kommer
att krävas under vårvintern 2012. I ett scenario att det skulle komma att
krävas 19 plogsvängar uppstår ett underskott för nämndens budget för vinterväghållning
med 2 miljoner kronor. För att finansiera ett sådant scenario
måste nämnden vidta åt gärder som gör att ingen underhållsbeläggning kan
genomföras inom nämndens driftbudget och dessutom skulle ett antal övriga
åtgärder krävas för att prioritera fram medel inom nämndens ram.
Att nämnden redan nu begär tilläggsanslag, trots att man inte kan förutse
hur många plogsvängar som kommer att behöva genomföras, beror på att
nämnden redan nu måste ta ställning till vilken volym underhållsbeläggning
som ska genomföras under sommarsäsongen. Beställning av asfaltarbeten
måste ske i närtid och kan inte avvakta tills man vet hur mycket snö som
faktiskt kom under vintersäsongen 2011/2012. Konkret är alltså frågan om
nämnden kan disponera de 400 000 kronor som finns kvar inom nämndens
budget för underhållsbeläggning eller om denna budgetpost måste finnas
kvar för att finansiera del av ett förväntat underskott för vinterväghållning.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 38, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4
2012-02-02 Dnr 356-2012
Kommunledningsförvaltningen anser att frågan om ramökning med
900 000 kronor för ”normalvinter” indirekt har behandlas i budgetarbetet
för 2012 genom fullmäktiges avslag på nämndens begäran om utökad ram
med 2 miljoner. Som en konsekvens av detta bör nämndens begäran om utökad
ram avslås vilket medför att ordförandebeslutet om att sänka nämndens
anslag för underhållsbeläggning kvarstår.
När det gäller begäran om kostnadstäckning för snömängder utöver normalvinter,
en s.k. buffert på ca 2,1 mnkr för att kunna hålla budget även i ett
scenario med 19 plogsvängar bör inte tilläggsbudgeteras i nuläget. Budgeten
bygger på ett normalår av avvikande år måste hanteras på ett annat sätt.
Kommunledningsförvaltningen föreslår att nämnden får rätt att redovisa
underskott för de kostnader som uppstår vid en volym som överstiger 15
plogsvängar. Redovisning av faktiskt utfall får nämnden ge fullmäktige i sin
uppföljning per april månad. Förvaltningen föreslår också att fullmäktige
ska lägga fast att snöröjning ska ske med den kvalitetsnivå som miljö och
samhällsnämnden fattade beslut om den 28 september 2011.
Kvar står frågan om beställning av underhållsbeläggning sommaren 2012.
Kommunledningsförvaltningen konstaterar att volymen underhållsbeläggning
sänkts ett antal gånger och åtgärdsintervallet för kommunens gator ligger
högt. Förvaltningen föreslår att nämnden ska medges beställa åt gärder
för nämndens kvarstående budget 400 000 kronor på driftbudgeten.
Konsekvensen av ett sådant beslut är att om det blir 19 plogsvängar finns
inte längre möjligheten att finansiera ett underskott med pengar budgeterade
för underhållsbeläggning.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
BertOlof Åkerström
Utdrag till miljö- och samhällsnämnden, Bertil Danielsson, Christine Wåhlén,
Christina Westman
Tjänstemannaförslaget ska bifogas till utskicket
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 38, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Finansutskottet 2012-02-09 § 33
PROTOKOLL
Finansutskottet
2012-02-09 Dnr 356-2012
Begäran om utökade medel i budget 2012 för vinterväghållning
Miljö- och samhällsnämnden har begärt utökad ram dels för vinterväghållning
”normalvinter” och dels för snömängder utöver normalvintern. Som
bakgrund anges att avsatta medel för ”normalvinterns” väghållning är otillräckliga,
samt att vinter 2011/2012 hittills har varit mycket snörik. Om
nämnden inte får utökad ram tvingas nämnden till omprioritering av bl a
budgeterad underhållsbeläggning på gator och vägar, insatser som nämnden
måste lägga beställning på i närtid om de ska kunna utföras under sommaren.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse 2012-02-02
Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26, § 39
Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2012-01-26, dnr 703-2011
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
1. Miljö- och samhällsnämndens begäran om utökad ram för vinterväghållning
med 900 000 kronor för ”normalvinter” avslås.
2. Miljö- och samhällsnämnden medges att redovisa underskott för kostnader
som hänförs till snömängd, utöver normalvinter med förutsättning oförändrad
kvalitetsnivå, 2011/2012. Nämnden ska redovisa utfall i samband
med kommande uppföljning per april månad.
3. Miljö och samhällsnämnden medges beställa underhållsbeläggning för
upp till 400 000 kronor inom sin driftbudget.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 38, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljö- och samhällsnämnden 2012-01-26, § 39

§ 38, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag miljö- och samhällsnämnden

§ 38, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag miljö- och samhällsnämnden

§ 39, KF 2012-03-15 10:00
KS: 376/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 376-2012
Taxetillägg - avgift för ej beställd extra tömning
Renhållning arbetar ständigt med att förenkla och förbättra renhållningstaxans
konstruktion. För att komma åt problem med ständigt överfulla kärl vill
miljö- och samhällsnämnden införa en avgift för ej beställd extra tömning.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 47
Finansutskottet 2012-02-09 § 29
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-02
Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26, § 8
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-09
Kommunfullmäktiges beslut
1. Avgiften för en ej beställd extra tömning av ett sopkärl blir 100 kr/kärl
per tömningstillfälle. Avgiften är inklusive moms. Avgiften ska gälla från
och med 1 april 2012.
2. Beslutet innebär en komplettering till kommunfullmäktiges beslut den 8
december 2011, § 171.
_____
Utdrag till miljö- och samhällsnämnden.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 39, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 47
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 376-2012
Taxetillägg - avgift för ej beställd extra tömning
Renhållning arbetar ständigt med att förenkla och förbättra renhållningstaxans
konstruktion. För att komma åt problem med ständigt överfulla kärl vill
miljö- och samhällsnämnden införa en avgift för ej beställd extra tömning.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2012-02-09 § 29
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-02
Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26, § 8
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-09
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
1. Avgiften för en ej beställd extra tömning av ett sopkärl blir 100 kr/kärl
per tömningstillfälle. Avgiften är inklusive moms. Avgiften ska gälla från
och med 1 april 2012.
2. Beslutet innebär en komplettering till kommunfullmäktiges beslut den 8
december 2011, § 171.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 39, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-02-02 Dnr 376-2012
Björn Strindlund
Kommunstyrelsen
Taxetillägg - avgift för ej beställd extra tömning
Renhållning arbetar ständigt med att förenkla och förbättra renhållningstaxans
konstruktion. För att komma åt problem med ständigt överfulla kärl vill
miljö- och samhällsnämnden införa en avgift för ej beställd extra tömning.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-02
Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26, §8
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-09
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
1. Avgiften för en ej beställd extra tömning av ett sopkärl blir 100 kr/kärl
per tömningstillfälle. Avgiften är inklusive moms. Avgiften ska gälla från
och med 1 april 2012.
2. Beslutet innebär en komplettering till kommunfullmäktiges beslut
2011-12-08 §171
Bakgrund
Se tjänstemannaförslag från samhällsbyggnadsförvaltningen
Kommunledningsförvaltningen har inget ytterligare att tillföra ärendet.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Utdrag till miljö- och samhällsnämnden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se
Bert-Olof Åkerström

§ 39, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Finansutskottet 2012-02-09 § 29
PROTOKOLL
Finansutskottet
2012-02-09 Dnr 376-2012
Taxetillägg - avgift för ej beställd extra tömning
Renhållning arbetar ständigt med att förenkla och förbättra renhållningstaxans
konstruktion. För att komma åt problem med ständigt överfulla kärl vill
miljö- och samhällsnämnden införa en avgift för ej beställd extra tömning.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-09
Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26, §8
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-09
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
1. Avgiften för en ej beställd extra tömning av ett sopkärl blir 100 kr/kärl
per tömningstillfälle. Avgiften är inklusive moms. Avgiften ska gälla från
och med 1 april 2012.
2. Beslutet innebär en komplettering till kommunfullmäktiges beslut den 8
december 2011, § 171.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 39, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26 § 8
PROTOKOLLS UTDRAG
Miljö- och samhällsnämnden
2012-01-26 Dnr 27-2012
§ 8 Taxetillägg - avgift för ej beställd extra tömning
Renhållning arbetar ständigt med att förenkla och förbättra renhållningstaxans
konstruktion. För att komma åt problem med ständigt överfulla kärl vill
Renhållning införa en avgift för ej beställd extra tömning.
Underlag för beslut
Samhällsbyggnads och teknisk förvaltnings tjänstemannaförslag
2012-01-09
Miljö- och samhällsnämndens beslut
1. Nämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa avgift för ej beställd
extra tömning av sopkärl till 100 kr/kärl per tömningstillfälle.
Avgiften är inklusive moms. Avgiften ska gälla från den 1 april 2012.
______
Utdrag till kommunstyrelsen med bilagt tjänstemannaförslag, f k till teknisk
förvaltning, Renhållning Östersund
Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx
www.ostersund.se

§ 39, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
Datum 2012-01-09 Dnr 27-2012
Ola Skarin
Miljö och samhällsnämnden
Taxetillägg - avgift för ej beställd extra tömning
Renhållning arbetar ständigt med att förenkla och förbättra renhållningstaxans
konstruktion. För att komma åt problem med ständigt överfulla kärl vill
Renhållning införa en avgift för ej beställd extra tömning.
Underlag för beslut
Tjänstemannaförslag 2012-01-09 Dnr 27-2012
Förslag till beslut
1. Avgiften för en ej beställd extra tömning av ett sopkärl blir 100 kr/kärl
per tömningstillfälle. Avgiften är inklusive moms.
Bakgrund
Renhållning har under 2011 uppgraderat kundhanteringssystemet från version
Winsam till version Future. I arbetet med uppgraderingen har mycket
möda lagts på att förenkla och samtidigt renodla de taxor och avgifter som
tillämpas i renhållning. En ej beställd extratömning av ett sopkärl utförs av
Renhållnings miljöarbetare då befintliga sopkärl är överfulla och inte räckt
till mellan de ordinarie tömningstillfällena. Då kärlen är överfulla eller sopor
ligger på golvet i soputrymmet får våra miljöarbetare göra en extra insats
för att tömma utrymmet. Den insatsen görs utan kontakt med fastighetsägaren.
Avgiften är en signal till fastighetsägaren att se över sitt sopabonnemang för
att förbättra arbetsmiljön för våra miljöarbetare, men även för att göra soputrymmet
mer attraktivt för hyresgästerna. Ett väl fungerande soputrymme
stimulerar till bättre sopsortering.
Avgiften för en ovan beskriven ej beställd extratömning föreslås bli 100
kr/kärl och tömningstillfälle. Det blir en avgift oberoende av kärlstorlek.
SAMHÄLLSBYGGNAD
Lars Andersson
Förvaltningschef
Ola Skarin
Renhållningschef
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 40, KF 2012-03-15 10:00
MSN: 1897/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 1897-2011
Taxa Va 2012
Kommunfullmäktige behandlade VA-taxor 2012 vid sitt sammanträde 8 december
2011, § 170. Beslut fattades om återremiss med anledning av den
tekniska konstruktionen av taxan.
Miljö- och samhällsnämnden har den 26 januari 2012 beslutat föreslå att justering
av taxan med anledning av kommunfullmäktiges beslut ska gälla
från 1 april 2012. Nämnden beslutade med anledning av fördröjningen av
taxebeslutet begära kompensation för den intäktsförlust som därmed uppstår
med 875 000 kronor.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 46
Finansutskottet 2012-02-09 § 28
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-01
Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26, § 7
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30
Miljö- och samhällsnämndens förslag till höjning av brukningsavgifter för
vatten och avlopp 2011-12-30
Kommunfullmäktiges beslut
1. Förslag till nya brukningsavgifter i va-taxan enligt bilaga 2011-12-30
fastställs att gälla från och med den 1 april 2012.
2. Förslag till justering av tomtytereduktion i va-taxan fastställs att gälla
från och med den 1 april 2012.
3. Utförarstyrelsen, va-kollektivet, medges redovisa underskott med 2,0
miljoner kronor 2012.
____
Utdrag till miljö- och samhällsnämnden, teknisk förvaltning
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 40, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 46
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 1897-2011
Taxa Va 2012
Kommunfullmäktige behandlade VA-taxor 2012 vid sitt sammanträde 8 december
2011, § 170. Beslut fattades om återremiss med anledning av den
tekniska konstruktionen av taxan.
Miljö- och samhällsnämnden har den 26 januari 2012 beslutat föreslå att justering
av taxan med anledning av kommunfullmäktiges beslut ska gälla
från 1 april 2012. Nämnden beslutade med anledning av fördröjningen av
taxebeslutet begära kompensation för den intäktsförlust som därmed uppstår
med 875 000 kronor.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2012-02-09 § 28
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-01
Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26, § 7
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30
Miljö- och samhällsnämndens förslag till höjning av brukningsavgifter för
vatten och avlopp 2011-12-30
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
1. Förslag till nya brukningsavgifter i va-taxan enligt bilaga 2011-12-30
fastställs att gälla från och med den 1 april 2012.
2. Förslag till justering av tomtytereduktion i va-taxan fastställs att gälla
från och med den 1 april 2012.
3. Utförarstyrelsen, va-kollektivet, medges redovisa underskott med 2,0
miljoner kronor 2012
____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 40, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-02-01 Dnr 1897-2011
Björn Strindlund
Kommunstyrelsen
Taxa Va 2012
Kommunfullmäktige behandlade VA-taxor 2012 vid sitt sammanträde 8 december
2011, §170. Beslut fattades om återremiss med anledning av den
tekniska konstruktionen av taxan.
Miljö- och samhällsnämnden har den 26 januari 2012 beslutat föreslå att justering
av taxan med anledning av kommunfullmäktiges beslut ska gälla
från 1 april 2012. Nämnden beslutade med anledning av fördröjningen av
taxebeslutet begära kompensation för den intäktsförlust som därmed uppstår
med 875 000 kronor.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-01
Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26, §7
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30
Miljö- och samhällsnämndens förslag till höjning av brukningsavgifter för
vatten och avlopp 2011-12-30
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
1. Förslag till nya brukningsavgifter i va-taxan enligt bilaga 2011-12-30
fastställs att gälla från och med den 1 april 2012.
2. Förslag till justering av tomtytereduktion i va-taxan fastställs att gälla
från och med den 1 april 2012.
3. Utförarstyrelsen, va-kollektivet, medges redovisa underskott med 2,0
miljoner kronor 2012
Bakgrund
Kommunfullmäktige behandlade VA-taxor 2012 vid sitt sammanträde 8 december
2011, §170. Beslut fattades om återremiss med anledning av den
tekniska konstruktionen av taxan.
Va-kollektivets eget kapital beslutades vid kommunfullmäktiges beslut om
budget 2012 den 8 december kunna minska med 1,1 miljoner kronor genom
budgeterat underskott. Med anledning av att ny taxa kommer att gälla från 1
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 40, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-02-01 Dnr 1897-2011
april, i stället för 1 januari, ökar underskottet med 875 tusen kronor vilket
förutsätter ett tillåtet underskott med 2,0 miljoner kronor.
Höjning av taxan föranleds av de ökningar i kapitaltjänstkostnaderna som
blir resultatet av bland annat reinvesteringar/sanering av ledningsnätet, åtgärder
mot ”nollbräddning”, vattentornet i Torvalla och utbyggnad av vanätet
i nya exploateringsområden
Tomtytereduktion föreslås förändras stegvis även för fastigheter över
20 000 kvm. Detta har aktualiserats med anledning av den tomt som var
tänkt för etablering av datacenter i Torvalla.
Miljö- och samhällsnämnden har den 26 januari 2012 beslutat om justering
av taxan med anledning av kommunfullmäktiges beslut. Nämnden beslutade
med anledning av fördröjningen av taxebeslutet föreslå kommunfullmäktige
att kompensera intäktsförlusten som därmed uppstår med 875 000 kronor.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Bert-Olof Åkerström
Utdrag till miljö- och samhällsnämnden, teknisk förvaltning
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 40, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Finansutskottet 2012-02-09 § 28
PROTOKOLL
Finansutskottet
2012-02-09 Dnr 1897-2011
Taxa Va 2012
Kommunfullmäktige behandlade VA-taxor 2012 vid sitt sammanträde 8 december
2011, § 170. Beslut fattades om återremiss med anledning av den
tekniska konstruktionen av taxan.
Miljö- och samhällsnämnden har den 26 januari 2012 beslutat föreslå att justering
av taxan med anledning av kommunfullmäktiges beslut ska gälla
från 1 april 2012. Nämnden beslutade med anledning av fördröjningen av
taxebeslutet begära kompensation för den intäktsförlust som därmed uppstår
med 875 000 kronor.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-02-01
Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26, § 7
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30
Miljö- och samhällsnämndens förslag till höjning av brukningsavgifter för
vatten och avlopp 2011-12-30
Finansutskottets beslut
Ärendet tas upp direkt i kommunstyrelsen
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 40, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26 § 7
PROTOKOLLS UTDRAG
Miljö- och samhällsnämnden
2012-01-26 Dnr 1897-2011
§ 7 Taxa Va 2012
Miljö- och samhällsnämnden beslutade i november 2011 att föreslå kommunfullmäktige
att höja taxan för vatten och avlopp. Kommunfullmäktige
återremitterade ärendet till nämnden. Motivet för återremissen var taxans
tekniska konstruktion.
Den höjning som föreslås medför att intäkterna för 2012 beräknas bli ca
68,1 mkr. Kostnaderna i budget uppgår till 69,2 mkr. Av dessa utgör kapitaltjänstkostnaderna
22,2 mkr. Under perioden 2012-2014 ökar kapitaltjänstkostnaderna
med 2 mkr per år och för att klara kapital- och driftkostnader
krävs taxehöjningar med 6 % årligen.
De ändringar som föreslås i va-taxan från och med den 1 april 2012 är dels
att brukningsavgiften höjs med 6,0 % och dels att tomtytereduktionen för
fastigheter justeras stegvis även för fastigheter större än 20 000 m 2 .
Underlag för beslut
Samhällsbyggnads och teknisk förvaltnings skrivelse 2011-12-30
Förslag 2011-12-30 till höjning av va-taxan
Kommunfullmäktiges beslut 2008-12-11 avseende nuvarande va-taxa
Yrkande
Pär Jönsson, M med biträde av Lennart Ledin, FP:
1. Höjningen halveras till 3%, inflationen är 2,8 %.
2. Innan ärendet kommer upp i kommunfullmäktige ska en redovisning i
kronor göras avseende reduktionen av tomtytor.
Mona Modin Tjulin, S:
1. Avslag på Pär Jönssons yrkande 1. Taxan ska höjas med 6 %.
2. Pär Jönssons yrkande 2 bifalls.
Proposition 1
Ordförande ställer proposition på Pär Jönssons yrkande 1 och sitt eget yrkande
1 och finner att nämnden beslutar att höja taxan med 6 %.
Omröstning
Omröstning begärs.
Propositionsordning
Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx
www.ostersund.se

§ 40, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljö- och samhällsnämndens protokoll 2012-01-26 § 7
PROTOKOLLS UTDRAG
Miljö- och samhällsnämnden
2012-01-26 Dnr 1897-2011
Följande propositionsordning godkänns
Ja-röst för ordförandes yrkande
Nej-röst för Pär Jönssons yrkande
Omröstningsresultat
Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar nämnden att föreslå kommunfullmäktige
att höja va-taxan med 6 %.
Närvarolistan visar hur ledamöterna röstat.
Proposition 2
Ordförande ställer proposition på Pär Jönssons yrkande 2 och finner att
nämnder biträder detta.
Miljö- och samhällsnämnden beslut
1. Nämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa förslag till nya
brukningsavgifter i va-taxan att gälla från och med den 1 april 2012.
2. Nämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa förslag till justering
av tomtytereduktion i va-taxan att gälla från och med den 1 april 2012.
3. Nämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att 875 000 kr av rörelsekapitalet
ska kompensera intäktsförlusten av budgetåret för en utebliven
taxehöjning från den 1 jan 2012.
Teknisk förvaltning, vatten Östersund får i uppdrag att, till kommunstyrelsens
sammanträde den 28 februari 2012, komplettera taxeförslaget med
uppgift vad anslutningsavgiften blir i kronor för tomtstorlekar i det intervall
som anges i förslaget.
______
Utdrag till teknisk förvaltning samt kommunstyrelsen med bilagt tjänstemannaförslag
och taxebilaga
Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx
www.ostersund.se

§ 40, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30

§ 40, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30

§ 40, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljö- och samhällsnämndens förslag till höjning av brukaravgifter för vatten och avlopp 2011-12-3

§ 40, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljö- och samhällsnämndens förslag till höjning av brukaravgifter för vatten och avlopp 2011-12-3

§ 40, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljö- och samhällsnämndens förslag till höjning av brukaravgifter för vatten och avlopp 2011-12-3

§ 41, KF 2012-03-15 10:00
KS: 341/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 341-2012
Rating samt upplåning genom kommuncertifikatprogram
Östersunds kommun tillsammans med kommunägda företag har idag extern
lånefinansiering på 3 930 miljoner kronor. I syfte att bredda kommunkoncernens
finansieringsmöjligheter, minska de finansiella riskerna och sänka
räntekostnaderna förelås att kommunen i samarbete med en bank etablerar
ett kommuncertifikatprogram. Vidare föreslås att kommunen ger kreditvärderingsinstitutet
Standard & Poor´s i uppdrag att genomföra en kreditvärdering/rating
av Östersunds kommun.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 54
Finansutskottet 2012-02-09 § 26
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-30
Kommunfullmäktiges beslut
1. Kommunen ska med syfte att bredda kommunkoncernens kapitalanskaffning
upprätta ett certifikatprogram med ett rambelopp på 1000
miljoner kronor.
2. Kommunen ska upprätta avtal med Standard & Poor´s för att låta
Östersunds kommun genomgå en kreditbedömningsprocess i syfte att få ett
officiellt kreditbetyg/rating.
3. Kommunen ska, för att säkra lånefinansiering under längre tid, teckna
kreditlöften upp till ett belopp av 1000 miljoner kronor.
_____
Utdrag till ekonomi och finans.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 41, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 54
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 341-2012
Rating samt upplåning genom kommuncertifikatprogram
Östersunds kommun tillsammans med kommunägda företag har idag extern
lånefinansiering på 3 930 miljoner kronor. I syfte att bredda kommunkoncernens
finansieringsmöjligheter, minska de finansiella riskerna och sänka
räntekostnaderna förelås att kommunen i samarbete med en bank etablerar
ett kommuncertifikatprogram. Vidare föreslås att kommunen ger kreditvärderingsinstitutet
Standard & Poor´s i uppdrag att genomföra en kreditvärdering/rating
av Östersunds kommun.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2012-02-09 § 26
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-30
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
1. Kommunen ska med syfte att bredda kommunkoncernens kapitalanskaffning
upprätta ett certifikatprogram med ett rambelopp på 1000
miljoner kronor.
2. Kommunen ska upprätta avtal med Standard & Poor´s för att låta
Östersunds kommun genomgå en kreditbedömningsprocess i syfte att få ett
officiellt kreditbetyg/rating.
3. Kommunen ska, för att säkra lånefinansiering under längre tid, teckna
kreditlöften upp till ett belopp av 1000 miljoner kronor.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 41, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-01-30 Dnr 341-2012
Sven-Ove Nilsson
Kommunstyrelsen
Rating samt upplåning genom kommuncertifikatprogram
Östersunds kommun tillsammans med kommunägda företag har idag extern
lånefinansiering på 3 930 miljoner kronor. I syfte att bredda kommunkoncernens
finansieringsmöjligheter, minska de finansiella riskerna och sänka
räntekostnaderna förelås att kommunen i samarbete med en bank etablerar
ett kommuncertifikatprogram. Vidare föreslås att kommunen ger kreditvärderingsinstitutet
Standard & Poor´s i uppdrag att genomföra en kreditvärdering/rating
av Östersunds kommun.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-30
.
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
1. Kommunen ska med syfte att bredda kommunkoncernens kapitalanskaffning
upprätta ett certifikatprogram med ett rambelopp på 1000
mnkr vilket innebär att lån upptill 1000 mnkr kan upptas
2. Kommunen ska upprätta avtal med Standard & Poor´s för att låta Östersunds
kommun genomgå en kreditbedömningsprocess i syfte att få ett
officiellt kreditbetyg/rating
3. Kommunen ska, för att säkra lånefinansiering under längre tid, teckna
kreditlöften upp till ett belopp av 1000 mnkr
Bakgrund
Östersunds kommun tillsammans med kommunägda företag har idag extern
lånefinansiering på 3 930 miljoner kronor. Finansiering sker genom traditionella
banklån.
Finansmarknaden har förändrats de senaste åren och kommunen märker att
tillgången på likviditet varierar mer än tidigare. Detta märks tydligt vid finansiell
oro på marknaden. Det som tydligt märkts är dessutom att kreditmarginalerna
blivit klart högre än tidigare. De högre kreditmarginalerna för
bankerna kan förklaras av högre finansieringskostnader beroende på bland
annat de högre kapitaltäckningskrav som kommer att gälla enligt s k Basel 3
regler. Med de nya kapitaltäckningsreglerna, som successivt ska implemen-
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 41, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-01-30 Dnr 341-2012
teras framöver, kommer traditionella banklån som finansieringskälla att bli
ännu dyrare.
Kommunen har enligt beslut i kommunstyrelsen den 22 november 2011 beslutat
att inte ansöka om medlemskap i Kommuninvest AB. Det innebär att
kommunkoncernen är beroende av finansiering från traditionella banker.
Som framgår ovan kommer finansieringskostnaderna att öka samtidigt som
konkurrensen om kapital blir större.
Kommuncertifikat och rating
En prioriterad uppgift blir att minska finansieringsrisken. Det är även angeläget
att hitta en möjlighet till billigare finansiering. Ett mycket bra sätt för
att minska finansieringsrisken och erhålla billigare finansiering är att öppna
upp för att många fler investerare ska kunna placera i Östersunds kommun,
d v s låna ut pengar till kommunen. Det sker genom att kommunen upprättar
ett certifikatprogram. Det innebär att kommunen lånar på egna meriter under
eget namn. I jämförelse med banker kommer kommunen att låna billigare.
Efterfrågan på värdepapper i form av kommuncertifikat är god, bl a beroende
på att försäkringsbolag måste ha en del av sina placeringar i säkra s k
statspapper. Statspapper ger mycket låg avkastning varför pensionsplacerare
m fl vänder sig till det näst mest säkra på marknaden som är värdepapper
utgivna av kommuner, vilka i likhet med staten har beskattningsrätt.
Genom att låta Östersunds kommun genomgå en kreditbedömningsprocess
och därmed erhålla en s k rating/officiellt kreditbetyg kommer det vara möjligt
att få ännu bättre lånevillkor. En rating skulle innebära att fler placerare
kan placera i certifikatet. Detta beror på att många finansiella aktörer i sina
reglementen har krav på rating för att kunna göra placeringar. Det är också
en styrka vid finansiell oro, när det är svårt att låna pengar, att ha en rating.
Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunen anlitar Standard &
Poor´s för uppdraget. Dels för att de har ett Stockholmskontor, vilket underlättar
arbetsförfarandet och kommunikationen, dels för att deras analysmodell
är mer anpassad till den offentliga verksamheten än vad Moody´s är
(som är det andra stora ratinginstitutet). Dessutom har Standard & Poor´s en
specifik bedömningsskala, den nordiska K-skalan, som används för värdering
av svenska certifikatprogram. Denna rating är mycket vanligt förekommande
i många investerares policy och därmed i praktiken ett krav för
att kunna placera större volymer värdepapper i marknaden.
Standard & Poor´s behöver för sitt arbete främst tillgång till befintliga och
redan offentliga dokument, exempelvis årsredovisningar, budget, styrdokument
och policies. Utöver analys av dessa dokument genomförs under en till
två dagar kortare intervjuer med ledande tjänstemän, politiker och företrädare
för kommunens bolag.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 41, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2012-01-30 Dnr 341-2012
Kreditlöften
Kommunstyrelsen beslöt den 22 november 2011 att som en del i finansieringsstrategin
arbeta med kreditlöften för att säkra långsiktig tillgång till kapital.
Detta beslut är föranlett av att kommunkoncernens kapitalbindning
den sista december 2011 endast uppgår till 6 månader . Kapitalbindning är
också en viktig parameter vid ratinginstitutens bedömning av kommunens
ekonomi. Vid studier av andra kommuners kreditbedömning från Standard
& Poor´s sida kan det konstateras att en helt avgörande förutsättning för en
god kreditbedömning/rating är att det finns antingen tillfredsställande likviditet
eller kreditlöften i bank.
Det är således nödvändigt, dels för att uppfylla kommunstyrelsens beslut om
längre kapitalbindning, dels för att kunna få en rating, dels i syfte att upprätthålla
nödvändig betalningsberedskap, att kreditlöften kopplas till certifikatprogrammet.
Internbank
De lån som i inledningsskedet avses ersättas genom certifikatprogrammet är
dels kommunens egna lån som 2013 beräknas uppgå till 450 mnkr, dels del
av Jämtkrafts lån. Vidareutlåning till Jämtkraft kommer att hanteras i enlighet
med rutiner för internbank som framgår av kommunstyrelsens delegationsbestämmelser
samt finanspolicyn.
Ekonomiska konsekvenser och finansiering
Kostnaden för en rating uppgår till cirka 300 000 kr för det första året och
därefter följer en årlig uppdateringsavgift på cirka 200 000 kr. Kostnaden
för ett kommuncertifikatprogram kommer att uppgå till cirka 200 000 kr
första året och därefter till cirka 200 000 kr per år. Kostnaden för kreditlöftet
kan uppskattas till mellan 0,20 – 0,30 % på 1 miljard kronor som är det
föreslagna rambeloppet på certifikatprogrammet.
En bedömning från banker är att skulle vara möjligt för Östersunds kommun
att med en officiell kreditrating kunna emittera 3 månaders certifikat till en
nivå motsvarande 3 månaders stibor minus 0,23 %.
När hänsyn tas till de lägre upplåningskostnader som är möjliga att uppnå
kommer de ekonomiska konsekvenserna att resultera i en besparing. Med en
försiktig beräkning kan de minskade ränteutgifterna årligen, jämfört med
traditionell upplåning via banker, uppskattas till mellan 3,0 – 9,0 mnkr baserat
på hela programmet. Det bör nämnas att i denna nettokalkyl ingår kostnader
för kreditlöfte. Det innebär att kommunstyrelsens beslut från november
2011 vad gäller ökad kapitalbindning, kommer att bli uppfyllt.
Sammanfattning effekter
Genom upprättande av ett kommuncertifikatprogram uppnås följande:
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 41, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4
2012-01-30 Dnr 341-2012
1. Kommunkoncernen erhåller ytterligare en finansieringskälla
2. Genom kreditlöften får kommunkoncernen backup kredit för certifikatprogrammet
men erhåller samtidigt en likviditetsreserv.
3. Genom kreditlöften säkras kommunkoncernens tillgång till kapital i enlighet
med kommunstyrelsens beslut från november 2011.
4. Kommunen erhåller en officiell rating, vilket kan vara värdefullt som ett
varumärke för kommunen.
5. Räntekostnaderna blir lägre.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Bert-Olof Åkerström
Bitr kommundirektör
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 41, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Finansutskottet 2012-02-09 § 26
PROTOKOLL
Finansutskottet
2012-02-09 Dnr 341-2012
Rating samt upplåning genom kommuncertifikatprogram
Östersunds kommun tillsammans med kommunägda företag har idag extern
lånefinansiering på 3 930 miljoner kronor. I syfte att bredda kommunkoncernens
finansieringsmöjligheter, minska de finansiella riskerna och sänka
räntekostnaderna förelås att kommunen i samarbete med en bank etablerar
ett kommuncertifikatprogram. Vidare föreslås att kommunen ger kreditvärderingsinstitutet
Standard & Poor´s i uppdrag att genomföra en kreditvärdering/rating
av Östersunds kommun.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-30
Finansutskottets beslut
Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att starta arbetet med en
kreditbedömningsprocess.
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
1. Kommunen ska med syfte att bredda kommunkoncernens kapitalanskaffning
upprätta ett certifikatprogram med ett rambelopp på 1000
miljoner kronor.
2. Kommunen ska upprätta avtal med Standard & Poor´s för att låta
Östersunds kommun genomgå en kreditbedömningsprocess i syfte att få ett
officiellt kreditbetyg/rating.
3. Kommunen ska, för att säkra lånefinansiering under längre tid, teckna
kreditlöften upp till ett belopp av 1000 miljoner kronor.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 42, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1115/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 1115-2011
Överenskommelse om samarbete mellan kommunerna i Jämtlands län
och Jämtlands läns landsting gällande personer med psykiska
funktionsnedsättningar
Landsting och kommuner är skyldiga att upprätta överenskommelser om
samarbete gällande personer med psykiska funktionsnedsättningar. Förslag
till gemensam överenskommelse har upprättats. Socialnämnden samt vårdoch
omsorgsnämnden har yttrat sig över förslaget. Bägge nämnder har tillstyrkt
förslaget.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 53
Finansutskottet 2012-02-09 § 20
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-23
Socialnämndens underhandsyttrande 2012-01-23
Vård- och omsorgsnämndens underhandsyttrande 2012-01-16
Regionförbundets i Jämtland missivbrev 2011-05-18
Förslag till överenskommelse mellan kommunerna i Jämtlands län och
Jämtlands läns landsting 2011-05-18
Kommunfullmäktiges beslut
Östersunds kommun godkänner förslaget till ”Överenskommelse om samarbete
mellan kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting”
och undertecknar detsamma.
_____
Utdrag till socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden.
Förslaget till överenskommelse bifogas
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 53
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 1115-2011
Överenskommelse om samarbete mellan kommunerna i Jämtlands län
och Jämtlands läns landsting gällande personer med psykiska
funktionsnedsättningar
Landsting och kommuner är skyldiga att upprätta överenskommelser om
samarbete gällande personer med psykiska funktionsnedsättningar. Förslag
till gemensam överenskommelse har upprättats. Socialnämnden samt vårdoch
omsorgsnämnden har yttrat sig över förslaget. Bägge nämnder har tillstyrkt
förslaget.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2012-02-09 § 20
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-23
Socialnämndens underhandsyttrande 2012-01-23
Vård- och omsorgsnämndens underhandsyttrande 2012-01-16
Regionförbundets i Jämtland missivbrev 2011-05-18
Förslag till överenskommelse mellan kommunerna i Jämtlands län och
Jämtlands läns landsting 2011-05-18
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Östersunds kommun godkänner förslaget till ”Överenskommelse om samarbete
mellan kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting”
och undertecknar detsamma.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-01-23 Dnr 1115-2011
Göran Qvarnström
Kommunstyrelsen
Överenskommelse om samarbete mellan kommunerna i Jämtlands län
och Jämtlands läns landsting gällande personer med psykiska funktionsnedsättningar
Landsting och kommuner är skyldiga att upprätta överenskommelser om
samarbete gällande personer med psykiska funktionsnedsättningar. Förslag
till gemensam överenskommelse har upprättats. Socialnämnden samt vårdoch
omsorgsnämnden har yttrat sig över förslaget. Bägge nämnder har tillstyrkt
förslaget.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-23
Socialnämndens underhandsyttrande 2012-01-23
Vård- och omsorgsnämndens underhandsyttrande 2012-01-16
Regionförbundets i Jämtland missivbrev 2011-05-18
Förslag till överenskommelse mellan kommunerna i Jämtlands län och
Jämtlands läns landsting 2011-05-18
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Östersunds kommun godkänner förslaget till ”Överenskommelse om samarbete
mellan kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting”
och undertecknar detsamma.
Bakgrund
Landsting och kommuner är enligt 5 kap. 8a § SoL och 8a § HSL skyldiga
att upprätta överenskommelser om samarbete gällande personer med psykiska
funktionsnedsättningar. Förslag till gemensam överenskommelse har
upprättats av en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har bestått av representanter
från Regionförbundet Jämtlands län, Jämtlands läns landsting, Bräcke, Krokom
och Östersunds kommuner. Förslaget har granskats av Brukarrådet
Å.R.E, RSMH, samt Länsnätverket i psykiatri Jämtlands län. Överenskommelsen
har vidare diskuterats i ett antal olika forum; Fredagsgruppen, L-
IFO och SVOM-gruppen.
Förslaget till överenskommelse har antagits av länets kommuners socialchefer,
socialnämndsordförande samt motsvarande från landstinget i den så
kallade SVOM-gruppen. Socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-01-23 Dnr 1115-2011
har lämnat underhandsyttranden och tillstyrker förslaget till överenskommelse.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Bert Olof Åkerström
Utdrag till: Socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden.
Förslaget till överenskommelse bifogas
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Finansutskottet 2012-02-09 § 20
PROTOKOLL
Finansutskottet
2012-02-09 Dnr 1115-2011
Överenskommelse om samarbete mellan kommunerna i Jämtlands län
och Jämtlands läns landsting gällande personer med psykiska funktionsnedsättningar
Landsting och kommuner är skyldiga att upprätta överenskommelser om
samarbete gällande personer med psykiska funktionsnedsättningar. Förslag
till gemensam överenskommelse har upprättats. Socialnämnden samt vårdoch
omsorgsnämnden har yttrat sig över förslaget. Bägge nämnder har tillstyrkt
förslaget.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-23
Socialnämndens underhandsyttrande 2012-01-23
Vård- och omsorgsnämndens underhandsyttrande 2012-01-16
Regionförbundets i Jämtland missivbrev 2011-05-18
Förslag till överenskommelse mellan kommunerna i Jämtlands län och
Jämtlands läns landsting 2011-05-18
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Östersunds kommun godkänner förslaget till ”Överenskommelse om samarbete
mellan kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting”
och undertecknar detsamma.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Socialnämndens underhandsyttrande 2012-01-23

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Vård- och omsorgsnämndens underhandsyttrande 2012-01-16

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Regionförbundets i Jämtland missivbrev 2011-05-18
Missivbrev
Kommunfullmäktige i
2011-05-18 Östersund
Krok om
Bräcke
Ragunda
Åre
Strömsund
Berg
Härjedalen
Landstingsfullmäktige
Jämtlands läns landsti ng
Med anledning av Gemensam Överenskommelse Jämtlands läns landsting och
kommunerna i Jämtlands län gällande personer med psykiska funktions nedsättningar
(enligt 5 kap. 8a § SoL samt 8a § HSL)
Syfte och Bakgrund
Sedan den 1 januari 2010 är landsting och komm uner skyldiga att ha
överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykiska
funktionsnedsättningar. Mer ingående i nformation finns i Socialstyrelsens
meddelande blad Nr 1/2010.
Meddelandebla det bygger på regeri ngens proposition 2008/09:193, vissa
psykiatrifrågor m.m. Dessutom återges valda delar ur slutbetä nkandet Ambition och
ansvar av Nationell psykiatrisamordning, SOU 2006:100.
De nya bestämmelserna ty dliggör och förstärker huvudmännens ansvar på området.
De innebär att det ställs krav på komm uner och landsting att ingå f ormaliserade
övergripande överenskommelser.
För att överenskommelserna ska få verklig betydelse f ör medborgarna, för det
praktiska arbetet i komm uner och landsting och f ör verksamheternas resurser och
inriktning
”krävs överenskommelser av både principiell och praktisk karaktär. Genom
överenskommelser som innehåll er bestämmels er om g emensamma mål, resursfördelning
och övergripande samarbete kring vissa grupper, kan förtroendevalda och andra
beslutsfattare skapa långsiktiga strukturer för samver kan och ansvarsfördelning, vilket
är till nytta både för verksamhetens ekonomi och för medborgarna”( prop. 2008/09:193 s
14).
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Org.nr
Box 3123 Förlandsgränd 3 063-14 43 30 063-14 30 64 269-0071 222000-2840
831 03 Östersund www.regionjamtland.se e-post: info@regionjamtland.se

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Regionförbundets i Jämtland missivbrev 2011-05-18
I överenskommelsen om samverkan anges inga åldersgränser, utan kraven på
samordning gäller även insatser till barn (0-18 år) och äldre (65+).
I den nuvarande upprättade överenskommelsen finns inga undergrupper speciellt
förtydligade (ex.vis barn- unga, äldre), ej heller är frå gan om ansvarfördelning
hjälpmedel tydliga i överenskommelsen. Dessa och andra viktiga inslag skall därför
genom a ndra avtal och gemensamma arbets grupper förty dligas årligen i
återkommande revideringar av överenskommelsen. Landstinget och kommunerna
förutsätts tillskapa adekvata arbetsgrupper som utarbetar f örtydliganden, s om
redovisas och beslutas i befintliga arenor för samverkan mellan huvudmännen.
Arbetsgruppe n för framtagande av gemensam överenskommelse har bestått av
representanter från Regionförbundet Jämtlands län, Jämtlands läns landsting, Bräcke,
Krokom och Östersunds kommuner. Förslaget har granskats av Brukarrådet Å.R.E,
RSMH, samt Länsnätverket i psykiatri Jämtlands län.
Överenskommelsen har tagits upp i följande forum (se beskrivning av forumen i
överenskommelsen)
Fredagsgrupp. 13 april 2011.
L-IFO. 15 april 2011.
SVOM. 6 maj 2011.
Av Ambition och ansvar av Nationell psykiatrisamordning, SOU 2006:100 framgår
gällande överenskommelsen att när det gäller landstingets ansvar för
överenskommelsen är det landstinget som juridisk pers on s om avses. När det gäller
den andra huvudmannen innebär den fria nämndsorganisationen att i nsatser till
målgruppen kan vara fördela de på flera nämnder, vilket medför att detta är e n
angelägenhet för hela kommunen och ytterst fullmäktige. Fullmäktige har seda n
möjlighet att delegera frågan till en eller flera nämnder.
Enskilda aktörer
”Överenskommelsen ska o mfatta även de personer som vårdas av enskilda aktörer som
kommuner och landsting, i enlighet med 3 § HSL och kap 2. 5 § SoL har slutit avtal med”
(prop. 2008/09:193 s. 16).
Brukarorganisationernas inflytande
Av 8 a § HSL och 5 kap. 8 a § SoL, framgår att orga nisationer som företräder brukare
eller deras närstående bör ges möjligheter att lämna synpunkter på innehållet i
överenskommelserna om det är m öjligt.
”Syftet med kravet är att överenskommelserna ska utformas u tifrån intressen hos dem
som har behov av tjänsterna och inte bara innehålla bestämmelser av organisatorisk och
ekonomisk art” (prop. 2008/09:193 s. 16).
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Org.nr
Box 3123 Förlandsgränd 3 063-14 43 30 063-14 30 64 269-0071 222000-2840
831 03 Östersund www.regionjamtland.se e-post: info@regionjamtland.se

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Regionförbundets i Jämtland missivbrev 2011-05-18
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Org.nr
Box 3123 Förlandsgränd 3 063-14 43 30 063-14 30 64 269-0071 222000-2840
831 03 Östersund www.regionjamtland.se e-post: info@regionjamtland.se

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Förslag till överenskommelse mellan kommunerna i Jämtla
Överenskommelse om samarbete mellan kommunerna i
Jämtlands län och Jämtlands läns landsting
(2011-05-18)
PARTER
Landstinget i Jämtlands län samt kommunerna i Jämtlands län (Östersund, Bräcke, Ragunda,
Berg, Krokom, Åre, Härjedalen, Strömsund).
INLEDNING
Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommun skyldiga att ha en överenskommelse om
samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. (Enligt 5 kap. 8a
§ SoL samt 8a § HSL).
När det gäller överenskommelsen om samarbete finns ingen åldersgräns angiven utan
överenskommelsen skall innefatta insatser till alla åldersgrupper. (Meddelandeblad Nr
1/2010) Bestämmelserna syftar till att säkerställa samarbete kring personer med behov av
insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänst.
I lagstiftningen finns det inte reglerat på detaljnivå hur framförallt övergångarna mellan olika
insatser skall fördelas. Det är därför av stor vikt att kommuner och landsting formaliserar
samverkan och tydliggör det gemensamma ansvaret samt ansvarsfördelningarna mellan
huvudmännen.
”När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- sjukvården
ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas
om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov
tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska
påbörjas utan dröjsmål.
Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde.
Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den
enskilde inte motsätter sig det.
Av planen skall framgå
1. Vilka insatser som behövs
2. Vilka insatser respektive huvudman ska svara för
3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och
4. Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.
Lag (2009:981)
Om det redan finns en plan, antingen på grund av annan bestämmelse eller på frivillig grund,
behövs ingen ny plan så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda (prop. 2008/09:193 s.
19 f.).
GEMENSAM MÅLSÄTTNING
Vår målsättning är att vi tillsammans skall:
• stödja individens egen återhämtningsprocess
• avlasta brukaren från att själv ”hitta rätt” i våra respektive organisationer.
• förhindra att individer ”faller mellan stolarna” såväl internt som externt.
• utgå från ett helhetsperspektiv gällande brukarens behov och förutsättningar vid
planering av åtgärder och insatser.
• Aktivt beakta brukarinflytande och anhörigperspektiv.
1

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Förslag till överenskommelse mellan kommunerna i Jämtla
FÖRHÅLLN INGSS ÄTT
Mellan parterna
Utgångspunkten är att vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt
vårdnivå.
• Vi ska ha respekt för varandras uppdrag
• att vi litar på att alla gör sitt bästa
• att vi är lojala mot fattade beslut och gällande rutiner
• att vi inte pratar illa om varandra
• att vi förfogar över egna resurser vilket innebär att vi inte lovar insatser hos annan
huvudman
Gentemot målgruppen
Parterna är överens om att:
• Tillsamman med individen utforma ett stöd som ökar individens möjlighet till ett
självständigt och meningsfullt liv.
• Utforma stödet så att personens egenmakt stärks, det vill säga att öka färdighet att ta
kontroll och ansvar över sitt liv.
MÅLGRUPP/MÅLGRUPPER
Överenskommelsen gäller personer i alla åldrar boende i Jämtland län med psykiska
funktionsnedsättningar.
RES URS OCH ANS VARS FÖRDELN ING MELLAN KOMMUN ERNA OCH
LANDSTINGET
Allmänt
Ansvarsfördelningen mellan parterna innebär att landstinget som juridisk person avses, och att
det är kommunen som helhet och inte dess nämnder som har skyldigheten att ingå
överenskommelser med landstinget. Överenskommelsen ska även omfatta de personer som
vårdas av enskilda aktörer som kommuner och landsting, i enlighet med 3 § HSL och 2 kap. 5
§ SoL har slutit avtal med (prop. 2008/09:193 s.16).
Kommunernas ansvar
LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service åt personer med
funktionshinder. Insatserna är tio till antalet (9 §) och en av dessa är personlig assistans.
SoL
Alla människor kan någon gång behöva stöd och hjälp från socialtjänsten. I socialtjänstlagen
finns bestämmelser både om rättigheter till ekonomiskt och socialt stöd och om de
skyldigheter som kommunerna har i förhållande till de människor som vistas i kommunen.
De stöd- och hjälpinsatser som man kan få enligt socialtjänstlagen
kallas bistånd. Enligt socialtjänstlagen har kommunen ett särskilt ansvar för vissa
grupper:
• Barn och ungdomar
• Människor med missbruksproblem
2

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Förslag till överenskommelse mellan kommunerna i Jämtla
• Äldre människor
• Människor med funktionshinder
• Anhörigvårdare
• Brottsoffer
Frivillighet och självbestämmande är grunden för alla insatser som
ges med stöd av socialtjänstlagen. Insatserna ska också utformas så
att de tar tillvara individens möjligheter och vilja att förändra din sociala
situation.
HSL
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och
sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och
sjukvården och krav på god vård.
I övrigt finns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar
av hälso- och sjukvården.
HSL innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten
systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser
om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att
tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling.
Boende
Bostad med stöd i varierande grad kan erbjudas den som av olika anledningar inte klarar av
att bo på egen hand. Det är kommunen som tillhandahåller bostaden och som också ansvarar
för att ge stödet. Boendet med stöd i varierande grad kan vara servicehus, gruppbostad eller
servicebostad. Man kan söka boende med stöd i varierande grad både enligt Socialtjänstlagen
(SoL) genom biståndshandläggare och Lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS) genom LSS-handläggare.
Sysselsättning och arbetsrehabilitering
Kommunen en viktig lokal aktör när det gäller arbete och sysselsättning för personer med
funktionsnedsättningar. Kommunens särskilda ansvar fastställs i socialtjänstlagen (SoL),
medan insatsen regleras i lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS).
I Ambition och ansvar poängteras det att det inte bara är kommun och landsting som är
viktiga samverkanspartners när det handlar om att få tillgång till eningsfull sysselsättning och
aktiv arbetsrehabilitering, andra viktiga aktörer är skola, försäkringskassa och
arbetsförmedling.
Personlig ombuds verksamhet
Är ett frivilligt och kostnadsfritt stöd för människor i åldern 18 – 65 år som har
omfattande och långvariga psykiska funktionshinder. Funktionshindren ska medföra stora
hinder i vardagen och vara i mer än sex månader. Det personliga ombudet arbetar fristående
från alla myndigheter. Genom en fullmakt kan individen tillsammans med personliga
ombudet upprätta en personlig plan som fungerar som ett samverkansavtal mellan individen
och alla berörda verksamheter utifrån de personliga behoven. Det personliga ombudet kan
hjälpa till att se och beskriva behov av stöd och hjälp från samhället. Det kan handla om:
3

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Förslag till överenskommelse mellan kommunerna i Jämtla
• ekonomi
• daglig sysselsättning
• boende
• fritid
Stöd till anhöriga och närstående
Sedan 1 juli 2009 finns en lag som säger att kommunen ska erbjuda stöd till den som vårdar
närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har funktionsnedsättning. Lagen syftar inte
till att tvinga anhöriga att utföra mer utan är till för att underlätta för dem som av fri vilja utför
insatser. Som motiv för den nya lagen anges bland annat att det är nödvändigt att ge anhöriga
stöd och ett erkännande för det arbete de utför och att det är angeläget att förebygga att den
anhörige själv blir fysiskt och psykiskt utsliten.
Allmänt kan man dock beskriva anhörigstöd som olika insatser som syftar till att fysiskt,
psykiskt och socialt underlätta för den anhörige. Anhörigstöd finns i alla kommuner men
utbudet varierar.
Hjälpmedel
Det finns olika hjälpmedel som är till för att varje människa ska kunna klara sin vardag så
självständigt som möjligt. Hjälpmedelscentralen har ett grundsortiment av produkter som man
lånar ut. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, distriktssköterskor, logopeder och läkare
är yrkesgrupper som kan prova ut och förskriva hjälpmedel. I första hand vänder man sig till
tillhörande hälsocentral eller till kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast.
När det gäller ansvarsfördelning angående arbetsterapeuters och sjukgymnasters insatser samt
kognitiva hjälpmedel pågår ett avtalsarbete som inte är klart i dagsläget.
Jämtlands läns landstings ansvar
HSL
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och
sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och
sjukvården och krav på god vård.
I övrigt finns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar
av hälso- och sjukvården.
HSL innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten
systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser
om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att
tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling.
Primärvård
Hälsocentralerna ansvarar för medborgarnas hälsa dygnet runt. Med mottagning under dagtid
samt genom jour och beredskap på kvällar och nätter får medborgarna kontinuitet, hög
kvalitet och trygghet. På varje hälsocentral samarbetar personalen i olika vårdteam. I teamen
ingår bland annat läkare, sköterskor, barnmorskor, BVC, sjukgymnast och psykosociala
resurser.
4

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Förslag till överenskommelse mellan kommunerna i Jämtla
Specialistvård
Består av ett antal specialiteter som svarar för den specialiserade vården för länets invånare.
T.ex.vuxenpsykiatri, samt barn och ungdomspsykiatri. Resursenheten för vuxenhabilitering,
barn- och ungdomshabilitering,
Vuxenpsykiatri
Verksamhetsområdet ansvarar för att fullgöra landstingets sjukvårdsuppdrag för Jämtlands län
avseende akut psykiatri, allmän psykiatri, psykospsykiatri, äldrepsykiatri samt beroende.
Verksamhetsområdet ansvarar för patienter med läkemedelsassisterad behandling vid
opiatberoende. Verksamhetsområdet har lagstadgad skyldighet att bedriva tvångsvård enligt
Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV).
Verksamhetsområdet ska även tillhandahålla psykoterapiutbildning steg 1 samt tillhandahålla
slutenvårdsplatser, enligt avtal, för barn- och ungdomspsykiatrins jourverksamhet.
Verksamhetsområdet ska möta länets behov av specialiserad vård inom ovanstående
kompetensområden.
Resursenheten för vuxenhabilitering
Arbetar med habilitering på specialistnivå för med medfödda eller tidigt förvärvade
funktionsnedsättningar. finns till för den som har specifika och/eller sammansatta behov av
fördjupade och samordnade insatser. Avgörande för vilka som ska ha tillgång till
vuxenhabilitering är behovet av ett specialiserat tvärprofessionellt arbetssätt.
Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och dess inverkan på vardagsfunktionen är avgörande
för behovet av habiliteringsåtgärder. Målet med habiliteringsinsatserna är att allsidigt främja
utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga, aktivitet och delaktighet, samt psykiskt och
socialt välbefinnande hos den enskilde.
Barn- och ungdomspsykiatri samt Barn- och ungdomshabiliteringen
Överenskommelsen om samverkan anger inga åldersgränser, utan kraven på samordning
gäller även insatser till barn (0-18 år) och äldre (65+). Arbetet med att tydligare involvera
dessa målgrupper i överenskommelsen om samverkan bör utvecklas och följas upp vid
kommande revideringar.
Hjälpmedel
Det finns olika hjälpmedel som är till för att varje människa ska kunna klara sin vardag så
självständigt som möjligt. Hjälpmedelscentralen har ett grundsortiment av produkter som man
lånar ut. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, distriktssköterskor, logopeder och läkare
är yrkesgrupper som kan prova ut och förskriva hjälpmedel. I första hand vänder man sig till
tillhörande hälsocentral eller till kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast.
När det gäller ansvarsfördelning angående arbetsterapeuters och sjukgymnasters insatser samt
kognitiva hjälpmedel pågår ett avtalsarbete som inte är klart i dagsläget.
Stöd till anhöriga och närstående
Landstingens hälso- och sjukvård har en central roll i att nå anhöriga tidigt eftersom det är
deras personal som först möter dem.
Beroendevård
(Hänvisa till avtalet Riskbruk, Missbruk, Beroende Jämtlands Län), Bilaga 1.
5

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Förslag till överenskommelse mellan kommunerna i Jämtla
Ekonomi
Respektive huvudman svarar för kostnaderna inom sitt ansvarsområde. Parterna kan komma
överens om gemensam finansiering av vissa insatser och verksamheter.
RUTIN ER OCH ARENOR FÖR S AMARBETE
Gemensamma rutiner
Rutin för samordnad vårdplan (finns och skall revideras årligen)
Rutiner för upprättande av individuell plan (arbetet skall påbörjas)
Inflytandeplan (arbetet skall påbörjas)
ÖPT (finns och skall revideras årligen)
Övrigt
MEDDIX
Arenor för samverkan mellan huvudmännen
Formaliserad samverkan gällande hälso- och sjukvård och socialtjänst mellan kommunerna i
Jämtlands län och Jämtlands läns landsting sker på olika nivåer och inom olika områden.
Nedan beskrivs grupperingar där bl.a. psykiatrifrågor behandlas.
Politisk nivå
*SVOM, samverkansorgan mellan landstinget och kommunerna inom vård- och
omsorgsområdet. I SVOM ingår förtroendevalda från landstingsstyrelsen, landstingets
beredningar, socialnämnder/motsvarande samt förvaltningschefer från kommuner och
landsting samt handläggare inom Regionförbundet Jämtlands län.
*Barnarena, samverkansgrupp mellan landstinget och kommunerna inom barn- och
ungdomsområdet. I barnarenan ingår presidierna i BUZ och i Sociala samrådsgruppen och
från landstinget landstingsråd och oppositionsråd. Tjänstemannastöd ges från
Regionförbundet
Tjänstemannanivå
*Fredagsgruppen, samverkansgrupp på förvaltningschefsnivå mellan
verksamhetsområdeschefer i landstinget och utsedda förvaltningschefer inom vård- och
omsorg i kommunerna. Handläggare inom Regionförbundet deltar också. Gruppen är
beredande till SVOM.
*L-IFO, samverkansgrupp på förvaltningschefsnivå mellan verksamhetsområdeschefer inom
landstinget, utsedda socialchefer inom individ och familjeomsorg i kommunerna samt
handläggare inom Regionförbundet. Gruppen är också beredande till SVOM.
* Länsnätverket inom psykiatriområdet, består av personer med lokal förankring ifrån
samtliga kommuner och landsting samt brukarråd, Finsam och Regionförbundet. Gruppen
fungerar som remissinstans, rådgivande och beredande i vissa frågor på uppdrag från
ovanstående samverkansorgan.
*Brukarinflytande skall ses som en naturlig del av all verksamhet som riktar sig mot
målgruppen. I begreppet samarbete, samordning och samverkan menas ”former för
gemensamt ansvarstagande” Processen i sin helhet måste bygga på gemensam diskussion om
värdegrunder och etik. Brukare skall erbjudas deltagande och inflytande i såväl
mellanmänskliga relationer som i övergripande stödstrukturer.
6

§ 42, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Förslag till överenskommelse mellan kommunerna i Jämtla
GEMENS AM UPPFÖLJNING OCH UTVÄRD ERING
Utsedd representant från Regionförbundet Jämtlands län och Jämtlands läns landsting, i
samverkan med Länsnätverket för psykiatri, ansvarar för att överenskommelsen årligen
revideras och följs upp samt återrapporteras till ovan nämnda samverkansgrupperingar.
INFORMATION OCH FÖRANKRING
Parterna är överens om att innehållet i denna överenskommelse sprids och förankras bland
samtliga berörda medarbetare inom respektive organisation. Vid nyanställningar skall denna
överenskommelse göras känd.
GILTIGHETS TID
Denna överenskommelse gäller i tre år från och med till och med.
Överenskommelsen skall årligen följas upp och vid revidering skall möjligheten att samordna
och eventuellt integrera andra överenskommelser alltid övervägas.
TVIS T
I de fall tvister kring tolkning och tillämpning av detta avtal uppstår mellan parterna hänskjuts
dessa i första hand till respektive ansvarig överordnad chef. I de fall parterna inte kan enas
hänskjuts tvister till allmän domstol.
UNDERS KRIFTER
… … … … … … … … … … . … … … … … … … … … … .
Jämtlands läns landsting
Jämtlands läns landsting
… … … … … … … … … … . … … … … … … … … … … .
Östersunds kommun
Östersunds kommun
7

§ 43, KF 2012-03-15 10:00
KS: 8/2012
Kommunstyrelsen informerar
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 8-2011
AnnSofie Andersson, s, Carina Zetterström, c, och Karin Thomasson, mp,
informerar om det förändrade politiska läget i Östersunds kommun.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 44, KF 2012-03-15 10:00
KS: 15/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
Anmälan av medborgarförslag
2012-03-15 Dnr 15-2011
1. Per Edström föreslår i ett medborgarförslag den 8 februari 2012 att
Östersunds kommun inför ungdomsanställningar med praktik.
Kommunfullmäktiges beslut
Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen.
2. Daniel Hedin föreslår i ett medborgarförslag den 7 mars 2012 att
Östersunds kommun ska övergå till att använda dataprogram med öppna
källkoder.
Kommunfullmäktiges beslut
Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 45, KF 2012-03-15 10:00
KS: 16/2012
Anmälan av motioner
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 16-2011
1. Gerhard Carlsson, sd, föreslår i en motion den 1 februari 2012 att Östersunds
kommun ålägger konsultansvarig för projektet Stora Torget, att utan
kostnad för beställaren ska fullfölja sitt uppdrag och medverka till att en
godkänd belysning levereras till anläggningen.
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen remitteras till miljö- och samhällsnämnden.
2..Pär Jönsson, m, föreslår i en motion från den 13 februari 2012 att
Östersunds kommun upprättar en strategi och plan för hjärtstartare och utbildning
av personal i hjärt- och lungräddning.
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen remitteras till kommunstyrelsen.
3. Folkpartiets fullmäktigegrupp föreslår i en motion den 17 februari 2012
att Östersunds kommun i samarbete med facken inför särskilda ungdomsavtal
för personer under 25 år.
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen remitteras till kommunstyrelsen.
4. Carina Zetterström, c, och Carina Asplund, c, föreslår i en motion den 17
februari 2012 att en utvärdering av Tillväxtprogrammets genomförande
sker. Resultatet av utvärderingen ska sedan kunna ligga till grund för
revideringar av Tillväxtprogrammets handlingsplan.
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen remitteras till kommunstyrelsen.
5. Gerhard Carlsson, sd, föreslår i en motion den 6 mars 2012 att politikers
resor i god tid ska planeras, offentliggöras samt följas upp.
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen remitteras till kommunstyrelsen.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 45, KF 2012-03-15 10:00
KS: 16/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 16-2011
6. Bendigt Eriksson, s, föreslår i en motion den 6 mars 2012 att
samordning vid gatuarbeten ska förbättras.
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen remitteras till miljö- och samhällsnämnden.
7. Bendigt Eriksson, s, föreslår i en motion den 6 mars 2012 att herrbastun
vid ÖSK ska renoveras och öppnas hösten 2012.
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen remitteras till kultur- och fritidsnämnden.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 45, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Motion Gerhard Carlsson sd 2012-02-01

§ 45, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Motion Pär Jönsson m 2012-02-13

§ 45, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Motion fp 2012-02-17

§ 45, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Motion fp 2012-02-17

§ 45, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Motion Zetterström Asplund 2012-02-17

§ 45, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Motion Zetterström Asplund 2012-02-17

§ 45, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Motion Gerhard Carlsson sd 2012-03-06

§ 45, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Motion Bendigt Eriksson s 2012-03-06

§ 45, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Motion Bendigt Eriksson s 2012-03-06

§ 46, KF 2012-03-15 10:00
KS: 12/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
Meddelanden och informationer
2012-03-15 Dnr 12-2011
1. Mikael Cederberg, Jämtlands Gymnasieförbund, informerar om det
gångna årets verksamhet.
2. Morgan Olsson, Jämtlands Räddningstjänstförbund, informerar om det
gångna årets verksamhet.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 47, KF 2012-03-15 10:00
KS: 11/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 11-2012
Valärenden
1. Val av ny ersättare i kultur- och fritidsnämnden i Jonas Rask
Samuelssons, c, ställe.
Kommunfullmäktiges beslut enligt valberedningens förslag
Till ersättare i kultur- och fritidsnämnden i Jonas Rask Samuelssons, c, ställe
utses Anita Skånöy, c.
2. Anna Magnusson, c, avsäger sig uppdraget som ersättare i vård- och omsorgsnämnden.
Kommunfullmäktiges beslut enligt valberedningens förslag
Till ersättare i vård- och omsorgsnämnden i Anna Magnussons, c, ställe
utses Patrik Andersson, c.
3. Val av ersättare till Östersundsbostäder AB.
Kommunfullmäktiges beslut enligt valberedningens förslag
Till ersättare i Östersundsbostäder i Anna Norléns, s, ställe, utses Bendigt
Eriksson, s.
4. Val av ny nämndeman i Per Hippes, m, ställe.
Kommunfullmäktiges beslut enligt valberedningens förslag
Till ny nämndeman i Per Hippes, m, ställe utses Andreas Jonsson, m.
5. Anton Waara, s, avsäger sig uppdraget som ordförande i Jämtlands
Gymnasieförbund från och med den 1 april 2012.
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunfullmäktige godkänner avsägelsen.
6. Carina Zetterström, c, avsäger sig uppdraget som vice ordförande i vårdoch
omsorgsnämnden och uppdraget som oppositionsråd från och med 1
april 2012.
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunfullmäktige godkänner avsägelsen.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 47, KF 2012-03-15 10:00
KS: 11/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 11-2012
7. Linn Berglin, s, avsäger sig uppdraget som ordförande i vård- och omsorgsnämnden
från och med 1 april 2012.
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunfullmäktige godkänner avsägelsen.
8. Val av ordförande i vård- och omsorgsnämnden, tillika kommunalråd.
Kommunfullmäktiges beslut
Till ordförande i vård- och omsorgsnämnden tillika kommunalråd, utses
Carina Zetterström, c, från 1 april 2012.
_____
Utdrag till kultur- och fritidsnämnden, vård- och omsorgsnämnden,
Östersundsbostäder AB, Jämtlands Gymnasieföbund och Tingsrätten.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 48, KF 2012-03-15 10:00
KS: 17/2012
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 17-2011
Informationer från tillfälliga beredningar och kommundelsmöten
Inga informationer ges vid dagens sammanträde.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 49, KF 2012-03-15 10:00
KS: 732/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
Motion - Runstenens placering
2012-03-15 Dnr 732-2011
Pär Jönsson och Sven Ringvall, m, har i motion den 30 mars 2011, föreslagit
kommunen att förhandla med Riksantikvarieämbetet om att runstenen
flyttas till Runudden och där exponeras i ett sammanhang där Frösöns och
Frösöbrons historia berättas. Miljö- och samhällsnämnden har vid tre tillfällen
behandlat ärendet och handlingar från senaste sammanträdet bifogas
ärendet.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 28
Utvecklingsutskottet 2012-01-10 § 2
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-11
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-11-07 § 295
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-10-24 samt kostnadskalkyl
Motion 2011-03-30
Yrkande:
Kia Carlsson, fp:
Samtal tas upp med Jamtli för flytt av ordinarie runsten till Jamtli och kopian
ut till nya Runudden.
Lennart Ledin, fp:
Motionen bifalls med ändringen att runstenen flyttas till Jamtli på lämplig,
skyddad plats och att en kopia placeras på Runudden och att detta sker inom
ramen för det parkprojekt som omfattar Badhusparken och området kring
gångbron på Frösösidan.
Mona Modin Tjulin, s:
Ärendet återremitteras för att dels få fram vem som är ansvarig för runstenen
om den flyttas, dels för att få skriftligt svar från riksantikvarieämbetet.
Proposition
Kommunfullmäktiges ordförande ställer proposition på om ärendet ska avgöras
idag eller återremitteras och finner att kommunfullmäktige beslutar
att återremittera ärendet.
Kommunfullmäktiges beslut
Ärendet återremitteras.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 49, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 28
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
Motion - Runstenens placering
2012-01-24 Dnr 732-2011
Pär Jönsson och Sven Ringvall,m, har i motion den 30 mars 2011, föreslagit
kommunen att förhandla med Riksantikvarieämbetet om att runstenen flyttas
till Runudden och där exponeras i ett sammanhang där Frösöns och
Frösöbrons historia berättas. Miljö- och samhällsnämnden har vid tre tillfällen
behandlat ärendet och handlingar från senaste sammanträdet bifogas
ärendet.
Underlag för beslut
Utvecklingsutskottet 2012-01-10 § 2
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-11
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-11-07 § 295
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-10-24 samt kostnadskalkyl
Motion 2011-03-30
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
Det finns stor risk att runstenen skadas vid flytten eller genom skadegörelse.
Kostnaderna för flytt och skyddsanordningar kring stenen bedöms som
stora.
_____
Utdrag till miljö- och samhällsnämnden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 49, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-11-11 Dnr 732-2011
Ulla Nordin
Kommunstyrelsen
Motion - Runstenens placering
Pär Jönsson och Sven Ringvall,m, har i motion den 30 mars 2011, föreslagit
kommunen att förhandla med Riksantikvarieämbetet om att runstenen flyttas
till Runudden och där exponeras i ett sammanhang där Frösöns och
Frösöbrons historia berättas. Miljö- och samhällsnämnden har vid tre tillfällen
behandlat ärendet och handlingar från senaste sammanträdet bifogas
ärendet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-11
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-11-07 § 295
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-10-24 samt kostnadskalkyl
Motion 2011-03-30
Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering
Det finns stor risk att runstenen skadas vid flytten eller genom skadegörelse.
Kostnaderna för flytt och skyddsanordningar kring stenen bedöms som
stora.
Bakgrund
Se skrivelse samhällsbyggnad 2011-10-24. Miljö- och samhällsnämnden
har vid tre tillfällen behandlat motionen. Den 21 juni 2011 § 186, beslutade
nämnden att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen vad avser upplåtelse
av allmän plats för runstenen. Den 28 september 2011§ 248, beslutade
nämnden att återremittera ärendet och gav samhällsbyggnad i uppdrag
att ta fram kostnader för skadegörelse i Badhusparken samt redovisa vilken
typ av åverkan som förekommer och den 7 november 2011 föreslår nämnden
kommunfullmäktige avslag på motionen.
Samhällsbyggnad har till nämndens sammanträde den 7 november redovisat
kostnader och typ av skadegörelse i Badhusparken samt kostnader som
uppstår vid eventuell flytt av runstenen.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 49, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-11-11 Dnr 732-2011
Kommunledningsförvaltningen vill förtydliga processen avseende den formella
hanteringen av en eventuell flytt av runstenen.
Länsstyrelsen är den instans som fattar beslut om runstenen får flyttas (samtal
med länsantikvarien juni 2011). Innan Länsstyrelsen beslutar inhämtas
synpunkter från Riksantikvarieämbetet. Enligt länsantikvarien rengjordes
och lagades runstenen under 2010. Riksantikvarieämbetet är tveksam till en
flytt eftersom runstenen är lagad men också för att den idag står på en
skyddad plats och att den ursprungliga platsen inte är exakt fastställd. Denna
inställning delas av Länsstyrelsen som också är tveksam till en flytt av
runstenen. Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har för avsikt att sätta
upp en ny informationstavla vid runstenen i syfte att öka tillgängligheten.
Markägaren eller kommunen kan göra en ansökan till länsstyrelsen om att
flytta runstenen och blir då den som får bekosta flytten. Riksantikvarieämbetet
bedömer att kostnaden kan uppgå till ca 20-40 000 kronor.
Samhällsbyggnad har i skrivelse, den 14 september 2011 till miljö- och
samhällsnämndens sammanträde den 28 september 2011, gjort en riskbedömning
avseende skadegörelse samt en kostnadsberäkning. Risken för
skadegörelse bedöms stor i Badhusparken varför samhällsbyggnad har lagt
förslag om skyddsanordning. Uppförande av skyddsanordning, markbeläggning,
planering och belysning har uppskattats till 242 000 kronor. Utöver
detta har den årliga driftskostnaden beräknats till 5-15 000 kronor per
år.
Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige avslå motionen
med anledning av att risken för skadegörelse bedöms som stor samt stora
kostnader för flytt och skyddsanordning.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
kommundirektör
Bert Olof Åkerström
bitr kommundirektör
Utdrag till miljö- och samhällsnämnden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 49, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljö- och samhällsnämnden 2011-11-07 § 295
Motion - Runstenens placering
PROTOKOLL 1
Miljö- och samhällsnämnden
2011-11-07 Dnr 732-2011
En motion med begäran om flytt av runstenen från Frösö köpings gamla
kommunalhus till parkområdet i anslutning till Frösöbrons landfäste har
lämnats in till kommunen. Ärendet har varit uppe till behandling hos miljöoch
samhällsnämnden vid två tidigare tillfällen. Vid första tillfället återremitterades
ärendet från kommunledningsförvaltningen eftersom finansutskottet
konstaterat att nämnden är ansvarig för frågan om stenens placering.
Vid nämndens sammanträde den 28 september återremitterades ärendet
med uppdrag till samhällsbyggnad att ta fram kostnader för den skadegörelse
som sker i Badhusparken samt redovisa vilken typ av åverkan som förekommer.
Underlag för beslut
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-10-24
Skrivelse 2011-10-10 från teknisk förvaltning med förteckning över skadegörelse
och kostnader samt bilder
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-09-28, § 248
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-09-14 samt kostnadskalkyl för
flytt av stenen
Yrkande
Sven Ringvall, M: Motionen bifalls.
Sven Ringvall, M i det fall att nämnden beslutar att avslå motionen: Nämnden
uppdrar till samhällsbyggnad att utse en lämplig plats på Runudden för
runstenens placering vid en eventuell framtida flytt.
Per Ericsson, C: Bifall till Sven Ringvalls tilläggsyrkande.
Lennart Ledin, FP: Motionen bifalls. Biträde till Svens förslag att utse plats
för stenen vid en eventuell framtida flytt.
Christina Hedin, V: Runstenen flyttas till Jamtli. En kopia ställs på Runudden.
Mona Modin Tjulin, S: Motionen avslås. Biträde till Svens förslag att utse
plats för stenen vid en eventuell framtida flytt.
Proposition 1
Ordförande ställer proposition på Christina Hedins, V yrkande och motionens
förslag att runstenen ska placeras på Runudden.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 49, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljö- och samhällsnämnden 2011-11-07 § 295
PROTOKOLL 2
Miljö- och samhällsnämnden
2011-11-07 Dnr 732-2011
Ordförande finner att nämnden beslutar att om runstenen flyttas ska den
placeras på Runudden.
Proposition 2
Ordförande ställer proposition på sitt yrkande och Lennart Ledins m fl yrkande
och finner att nämnden beslutar att avslå motionen.
Omröstning
Omröstning begärs.
Propositionsordning
Följande propositionsordning godkänns
Ja-röst för ordförandes yrkande
Nej-röst för Lennart Ledins m fl yrkande
Omröstningsresultat
Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar nämnden att avslå motionen.
Närvarolistan visar hur ledamöterna röstat.
Tilläggsyrkande
Nämnden biträder Sven Ringvalls, M tilläggsyrkande att uppdra åt samhällsbyggnad
att utse en lämplig plats på Runudden för runstenens placering
id en eventuell framtida flytt.
Miljö- och samhällsnämndens beslut
1. Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen.
Motiv: Det finns stor risk att runstenen skadas vid flytten eller genom
skadegörelse. Kostnaderna för flytt och skyddsanordningar kring stenen
bedöms som stora.
2. Samhällsbyggnad får i uppdrag att utse en lämplig plats på Runudden
för runstenens placering vid en eventuell framtida flytt.
______
Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag 2011-10-24 och
2011-09-14 samt kalkyl och förteckning över skadegörelse, kostnader mm
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 49, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-10-24 Dnr 732-2011
Nicole Lindsjö
Miljö- och samhällsnämnden
Motion - Runstenens placering
En motion med begäran om flytt av runstenen från Frösö köpings gamla
kommunalhus till parkområdet i anslutning till Frösöbrons landfästet har
lämnats in till kommunen. Ärendet har varit uppe till behandling hos miljöoch
samhällsnämnden vid två tidigare tillfällen. Vid första tillfället återremitterades
ärendet från kommunledningsförvaltningen eftersom finansutskottet
konstaterat att nämnden är ansvarig för frågan om stenens placering.
Vid nämndens sammanträde den 28 september återremitterades ärendet
med uppdrag till samhällsbyggnad att ta fram kostnader för den skadegörelse
som sker i Badhusparken samt redovisa vilken typ av åverkan som förekommer.
Underlag för beslut
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-10-24
Skrivelse 2011-10-10 från teknisk förvaltning med förteckning över skadegörelse
och kostnader samt bilder
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-09-28, § 248
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-09-14 samt kostnadskalkyl för
flytt av stenen
Förslag till beslut
Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen.
Motiv: Det finns stor risk att runstenen skadas vid flytten eller genom skadegörelse.
Kostnaderna för flytt och skyddsanordningar kring stenen bedöms
som stora.
Bakgrund
Av teknisk förvaltnings redogörelse framgår att den skadegörelse som Badhusparken
utsätts för är av skiftande art, allt från klotter till eldning av parkbänkar.
Eftersom man inte specificerar skadegörelsen i parken för sig så är
det svårt att få fram en siffra på kostnaderna. Av skrivelsen framgår dock
att det rör sig om en ganska omfattande skadegörelse. Man beräknar dock
att kostnaderna uppgår till ca 50 000 kronor årligen enbart för Badhusparken.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 49, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-10-24 Dnr 732-2011
Totalt för kommunen är kostnaden för skadegörelsen på park- och gatuanläggningar
omfattande. Den klart dominerande kostnaden står klottringen
för. Under 2010 kostade klottersaneringen drygt 735 000 kronor.
SAMHÄLLSBYGGNAD
Lars Andersson
Förvaltningschef
Bertil Danielsson
Avd chef trafik och park
Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag 2011-10-24 och
2011-09-14 samt kalkyl
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 49, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kostnad 2010 skadegörelse park och gatuanläggningar
Kostnad 2010 skadegörelse park o Gatuanläggningar
Klotter trafikskyltar o gatlysstolpar
145 114 kr
Klotter konstbyggnader ( broar tunnlar) 360 662
Klotter bussvindskyd 101 368
Klotter parksoffor 105 308
Klotter övriga parkanläggningar 25 500
Skadegörelse parkanläggningar ( växter o parkutrustninga ) 160 000
Skadegörelse konstverk 45 000
Skadade träskydd ( trafikskador o skadegörelse) 250 000 ??
Skadorna på träskydd har uppkommet under flera år. Det är svårt att
uppskatta den totala kostnaden att återställa alla träskydden
Håkan Bengtsson
2011-02-10

§ 49, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-09-14 Kalkyl
ÖSTERSUNDS KOMMUN
Teknisk förvaltning
Bygg & Projektering
Kapitelrubrik Kapitelbokstav Sida / Totalt
Sidan 1 av 2
Projektnamn Diare nr. Projekt nr. Handläggare Rev. datum Datum
UTREDNING FLYTT AV RUNSTEN 40085 P. Sandin 2011-09-14
Status
KOSTNADSUPPSKATTNING PRELIMINÄR
Kod Text R / OR Enhet Mängd Á-pris Belopp Rev.
1 Uppskattad kostnad
Uppförande av skyddsanordning runt
runsten
Kostnaden avser uppförande av skyddsanordning runt
runstenen. Skyddsanordningen utgörs av ett glashus med
måtten 2x2x2m. Glashuset utförs av 8mm härdat
laminatglas som fästs i en stomme av stålprofiler och ställs
på en betongsockel. 117 000
Markbeläggning och sittbänkar
Kostnaden avser 25m2 plattbelagd yta inklusive
överbyggnad samt 2st sittbänkar. 45 000
Plantering
Kostnaden avser 40m2 planteringsyta med buskar och
inkluderar jordschakt, växtbädd, marktäckning samt
plantering.
30 000
Belysning
Kostnaden avser 2st spotlights samt kabeldragning max
30m.
50 000
2 Uppskattad totalkostnad
Den uppskattade kostnaden utgör byggkostnaden exklusive påslag för
projektering och byggledning. 242 000

§ 49, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-04-06 Motion

§ 50, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1315/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 1315-2011
Motion - Utveckling av Östersunds småbåtshamn
Folkpartiets fullmäktigegrupp genom Pär Löfstrand m.fl. har motionerat om
att kommunen ska ta initiativ till ett projekt för att bygga ut nuvarande småbåtshamn.
Miljö- och samhällsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har
lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2011-11-22 § 315
Utvecklingsutskottet 2011-11-02, § 83
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag
2011-10-05
Folkpartiets motion 2011-06-22 samt skissförslag från 2008-09-08
Yrkande
Nisse Svensson, c:
Ärendet återremitteras för att förhandlingar ska tas upp med
hamnkommittén.
Proposition
Ordförande ställer proposition på Nisse Svenssons yrkande och finner att
kommunfullmäktige antar detta.
Kommunfullmäktiges beslut
Ärendet återremitteras för att förhandlingar ska tas upp med
hamnkommittén.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2011-11-22 § 315
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2011-11-22 Dnr 1315-2011
Motion - Utveckling av Östersunds småbåtshamn
Folkpartiets fullmäktigegrupp genom Pär Löfstrand m.fl. har motionerat om
att kommunen ska ta initiativ till ett projekt för att bygga ut nuvarande småbåtshamn.
Miljö- och samhällsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har
lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Utvecklingsutskottet 2011-11-02, § 83
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag
2011-10-05
Folkpartiets motion 2011-06-22 samt skissförslag från 2008-09-08
Yrkande
Pär Löfstrand, FP: motionen bifalls
AnnSofie Andersson, S: motionen avslås
Proposition
Ordförande ställer proposition på Pär Löfstrands och AnnSofie Anderssons
yrkande och finner att kommunstyrelsen antar AnnSofie Anderssons yrkande.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
Kommunfullmäktige delar berörda nämnders uppfattning och är positiv till
investeringar i Östersund-Frösö Hamnkommittés regi för en utbyggnad av
Östersunds småbåtshamn. Kommunfullmäktige ser inga plan- och verksamhetsmässiga
hinder för en utbyggnad av småbåtshamnen enligt skissförslag
från 2008 men med anledning av det ekonomiska läget med besparingar inför
2012 avser inte kommunfullmäktige att ta initiativ till en utbyggnad av
Östersunds småbåtshamn.
_____
Reservation
Pär Löfstrand, FP reserverade sig till förmån för sitt eget yrkande.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: § 83, UU 2011-11-02 08.30
PROTOKOLL
Utvecklingsutskottet
2011-11-02 Dnr 1315-2011
Motion - Utveckling av Östersunds småbåtshamn
Folkpartiets fullmäktigegrupp genom Pär Löfstrand m.fl. har motionerat om
att kommunen ska ta initiativ till ett projekt för att bygga ut nuvarande småbåtshamn.
Miljö- och samhällsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har
lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag
2011-10-05
Folkpartiets motion 2011-06-22 samt skissförslag från 2008-09-08
Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
Kommunfullmäktige delar berörda nämnders uppfattning och är positiv till
investeringar i Östersund-Frösö Hamnkommittés regi för en utbyggnad av
Östersunds småbåtshamn. Kommunfullmäktige ser inga plan- och verksamhetsmässiga
hinder för en utbyggnad av småbåtshamnen enligt skissförslag
från 2008 men med anledning av det ekonomiska läget med besparingar inför
2012 avser inte kommunfullmäktige att ta initiativ till en utbyggnad av
Östersunds småbåtshamn.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-10-05 Dnr 1315-2011
Ulla Nordin
Kommunstyrelsen
Motion - Utveckling av Östersunds småbåtshamn
Folkpartiets fullmäktigegrupp genom Pär Löfstrand m.fl. har motionerat om
att kommunen ska ta initiativ till ett projekt för att bygga ut nuvarande småbåtshamn.
Miljö- och samhällsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har
lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag
2011-10-05
Folkpartiets motion 2011-06-22 samt skissförslag från 2008-09-08
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering
Kommunfullmäktige delar berörda nämnders uppfattning och är positiv till
investeringar i Östersund-Frösö Hamnkommittés regi för en utbyggnad av
Östersunds småbåtshamn. Kommunfullmäktige ser inga plan- och verksamhetsmässiga
hinder för en utbyggnad av småbåtshamnen enligt skissförslag
från 2008 men med anledning av det ekonomiska läget med besparingar inför
2012 avser inte kommunfullmäktige att ta initiativ till en utbyggnad av
Östersunds småbåtshamn.
Bakgrund
Kommunledningsförvaltningen vill förtydliga ägarförhållandena som råder
idag mellan kommunen och Östersund-Frösö Hamnkommitté. Östersunds
och Frösö båthamnar är belägna inom fastigheterna Staden 2:1 respektive
Frösö 7:2 som ägs av kommunen. Östersund-Frösö Hamnkommitté arrenderar
samliga anläggningar som bryggor, vågbrytare och staket inom arrendestället
(enligt undertecknat avtal 1993-05-13; dnr 1992.9/810). Förlängning
av gällande avtal gäller t.o.m. 2013 (5 års perioder) och förlängs automatiskt
om ingen av parterna säger upp avtalet. Östersund-Frösö Hamnkommitté
betalade en arrendeavgift (900 000 kronor) för den första arrendeperioden
(1993-2008) men kommunen har sedan inte tagit ut någon avgift utan
upplåtit hamnarna gratis till Hamnkommittén.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-10-05 Dnr 1315-2011
Kultur- och fritidsnämnden och miljö- och samhällsnämnden har vid ett
flertal tidigare tillfällen behandlat ärenden med förslag på utbyggnad av Östersunds
hamn. Senast i februari 2009 behandlades ett förslag från Östersund-Frösö
Hamnkommitté om ekonomiskt bidrag till på hamnutbyggnad.
Det påtalades då att nuvarande hamnkapacitet vad gäller båtplatser är för liten
i förhållande till den stora efterfrågan på platser.
Hamnkommitténs ansökan omfattade beräknade investeringskostnader på
2,6 milj kronor inkl moms och där man önskade att kommunen skulle bidra
med 50 %. Kultur- och fritidsnämnden avslog ansökan men ställde sig positiv
till utbyggnad av Östersunds båthamn i hamnkommitténs regi och finansiering.
Miljö- och samhällsnämnden gör samma bedömning nu som då att
det finns inga plan- och verksamhetsmässiga hinder för en utbyggnad.
Kultur- och fritidsnämndens beslut 21 september 2011 § 62
Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att folkpartiets
motion om kommunen ska ta initiativ till ett projekt för utbyggnad av
Östersunds småbåtshamn avslås.
Motivering till beslutet: Kultur- och fritidsnämnden är, vilket nämnden
även tidigare uttalat, positiv till investeringar i Östersund-Frösö Hamnkommittés
regi för utbyggnad av Östersunds båthamn. Kultur- och fritidsnämnden
är för sin del dock inte beredd för egen del att initiera och svara
för ytterligare utbyggnad av Östersunds hamn, utöver det ansvar nämnden
redan tidigare tagit. Nämnden saknar dessutom ekonomiska medel i budget
för en hamnutbyggnad i olika former.
Miljö- och samhällsnämndens beslut 28 september 2011 § 249
Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att folkpartiets
motion om att kommunen ska ta initiativ till ett projekt för utbyggnad av
Östersunds småbåtshamn avslås.
Motivering till beslutet: Miljö- och samhällsnämnden är positiv till en utbyggnad
av Östersunds båthamn. Nämnden ser inga plan- och verksamhetsmässiga
hinder för en utbyggnad. Nämnden tar inget eget initiativ för
en utbyggnad av småbåtshamnen. Enligt avtal är ny plats för sjösättningskranen
vid Jamtlibryggan.
Kultur- och fritidsnämndens synpunkter
Några skäl som skulle föranleda kultur- och fritidsnämnden att ändra tidigare
principiellt ställningstagande har ej framkommit med anledning av folkpartiets
motion. Nämnden saknar dessutom ekonomiska medel i budget för
en hamnutbyggnad i olika former.
Miljö- och samhällsnämndens synpunkter
Nämnden gör samma bedömning nu som då att det finns inga plan- och
verksamhetsmässiga hinder för en utbyggnad. Området är väl försörjt med
angöringar, parkeringsplatser och offentlig toalett. Nyligen har hamnkommittén
i samarbete med kommunen ordnat en pumpstation för tömning av
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2011-10-05 Dnr 1315-2011
latriner från båtar. I avtalet mellan hamnkommittén och kommunens fastighetskontor
regleras att nytt läge för sjösättningskranens är vid Jamtlibryggan.
Yrkanden miljö- och samhällsnämnden
Lennart Ledin, FP: Bifall till motionen. En utbyggnad av hamnen kan
knappast komma till stånd utan att kommunen tar initiativ. Marksituationen
vid Jamtli brygga är besvärlig. Kranen bör stå i hamnen.
Mona Modin Tjulin, S: Motionen avslås i enlighet med samhällsbyggnads
förslag.
Reservationer miljö- och samhällsnämnden
Lennart Ledin, FP, Linnéa Svensson och Per Ericsson, C, Joakim Ekroth, M
och Karl Göran Eriksson, KD reserverar sig mot beslutet till förmån för
Lennart Ledins yrkande.
Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter i ärendet.
De förtroendevalda som vill ta del av facknämndernas tjänstemannaförslag
och protokoll går till kommunens hemsida under – Vem är du - förtroendevald.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
kommundirektör
Bert Olof Åkerström
bitr kommundirektör
Utdrag till Per Löfstrand, Mats El Kott, Anna Larsson, Lennart Ledin, Kia
Carlsson och Gunnar Dovner, Folkpartiet Liberalerna Östersund samt miljö-
och samhällsnämnden och kultur- och fritidsnämnden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-06-23 Motion

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Skissförslag 080908 Hamnen

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: § 249, MSN 2011-09-28 08.30
PROTOKOLL 1
Miljö- och samhällsnämnden
2011-09-28 Dnr 1315-2011
Motion - utveckling av Östersunds småbåtshamn
Folkpartiet genom Pär Löfstrand m fl har i en motion föreslagit att kommunen
ska ta initiativ till en utveckling av Östersunds småbåtshamn genom ett
projekt för att bygga ut nuvarande hamn. Kommunledningsförvaltningen
har överlämnat motionen till miljö- och samhällsnämnden samt kultur- och
fritidsnämnden för yttrande senast 23 oktober 2011.
Underlag för beslut
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-09-16
Folkpartiets motion 2011-06-22
Skissförslag 2008-09-08
Yrkande
Lennart Ledin, FP: Bifall till motionen. En utbyggnad av hamnen kan
knappast komma till stånd utan att kommunen tar initiativ. Marksituationen
vid Jamtli brygga är besvärlig. Kranen bör stå i hamnen.
Mona Modin Tjulin, S: Motionen avslås i enlighet med samhällsbyggnads
förslag.
Proposition
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar
att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen.
Omröstning
Omröstning begärs.
Propositionsordning
Följande propositionsordning godkänns
ja-röst för Mona Modin Tjulins yrkande
nej-röst för Lennart Ledins yrkande.
Omröstningsresultat
Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar nämnden i enlighet med ordförandes
yrkande.
Närvarolistan visar hur ledamöterna röstat.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: § 249, MSN 2011-09-28 08.30
PROTOKOLL 2
Miljö- och samhällsnämnden
2011-09-28 Dnr 1315-2011
Miljö- och samhällsnämndens beslut
Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att folkpartiets
motion at kommunen ska ta initiativ till ett projekt för utbyggnad av Östersunds
småbåtshamn avslås.
Motiv: Nämnden tar inget eget initiativ för en utbyggnad av småbåtshamnen.
Miljö- och samhällsnämnden är positiv till en utbyggnad av Östersunds
båthamn. Nämnden ser inga plan- och verksamhetsmässiga hinder för en
utbyggnad.
Enligt avtal är ny plats för sjösättningskranen vid Jamtlibryggan.
______
Reservation
Lennart Ledin, FP, Linnéa Svensson och Per Ericsson, C, Joakim Ekroth, M
och Karl Göran Eriksson, KD reserverar sig mot beslutet till förmån för
Lennart Ledins yrkande.
Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag
Reservation
Vi anser att motionen ska beviljas då en utbyggnad av hamnen knappast kan komma till
stånd utan att kommunen tar initiativ och är aktiv part för en sådan utbyggnad. Beträffande
sjösättningskranens placering så bör den integreras med hamnanläggningen. Placeringen i
anslutning till Jamtlibryggan har visat sig olämplig på grund av markförhållandena på platsen
och är även olämplig med avseende på områdets karaktär och osäkerhet om framtida
användning.
Lennart Ledin, FP
Joakim Ekroth, M
Per Ericsson, C
Linnéa Svensson, C
Karl Göran Eriksson, KD
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-09-16 Dnr 1315-2011
Bertil Danielsson
Miljö- och samhällsnämnden
Motion - utveckling av Östersunds småbåtshamn
Kommunledningsförvaltningen har remitterat en motion från Folkpartiets
fullmäktigegrupp Pär Löfstrand m fl om utveckling av Östersunds småbåtshamn
och att kommunen ska ta initiativ till ett projekt för att bygga ut nuvarande
hamn. Kommunledningsförvaltningen har överlämnat motionen till
miljö- och samhällsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden för yttrande
senast 23 oktober 2011.
Underlag för beslut
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-09-16
Folkpartiets motion 2011-06-22
Skissförslag 2008-09-08
Förslag till beslut
Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att folkpartiets
motion om kommunen ska ta initiativ till ett projekt för utbyggnad av Östersunds
småbåtshamn avslås.
Motivering till beslutet: Miljö- och samhällsnämnden är positiv till en utbyggnad
av Östersunds båthamn. Nämnden ser inga plan- och verksamhetsmässiga
hinder för en utbyggnad. Nämnden tar inget eget initiativ för
en utbyggnad av småbåtshamnen. Enligt avtal är ny plats för sjösättningskranen
vid Jamtlibryggan.
Bakgrund
Kommunledningsförvaltningen har remitterat en motion från Folkpartiets
fullmäktigegrupp Pär Löfstrand m fl om utveckling av Östersunds småbåtshamn
och att kommunen ska ta initiativ till ett projekt för att bygga ut nuvarande
hamn.
Senast i februari 2009 behandlades ett förslag från Östersund-Frösö Hamnkommitté
om en utbyggnad av småbåtshamnen. Ärendet bereddes av kultur-
och fritidsnämndens kansli i samråd med samhällsbyggnad. En planskiss
på utbyggnaden redovisades. Samhällsbyggnad gör samma bedömning
nu som då att det finns inga plan- och verksamhetsmässiga hinder för
en utbyggnad. Området är väl försörjt med angöringar, parkeringsplatser
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-09-16 Dnr 1315-2011
och offentlig toalett. Nyligen har hamnkommittén i samarbete med kommunen
ordnat en pumpstation för tömning av latriner från båtar.
I avtalet mellan hamnkommittén och kommunens fastighetskontor regleras
att nytt läge för sjösättningskranens är vid Jamtlibryggan.
SAMHÄLLSBYGGNAD
Lars Andersson
förvaltningschef
Bertil Danielsson
avd chef Trafik och Park
Utdrag till kommunstyrelsen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: § 62, KFN 2011-09-21 08.30
PROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2011-09-21 Dnr 1315-2011
Motion - utveckling av Östersunds småbåtshamn
Kommunledningsförvaltningen har remitterat en motion från Folkpartiets
fullmäktigegrupp Pär Löfstrand m fl om utveckling av Östersunds småbåtshamn
och att kommunen ska ta initiativ till ett projekt för att bygga ut nuvarande
hamn. Kommunledningsförvaltningen har överlämnat motionen till
kultur- och fritidsnämnden samt miljö- och samhällsnämnden för yttrande.
Underlag för beslut
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-07
Folkpartiets motion 2011-06-22
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att folkpartiets
motion om kommunen ska ta initiativ till ett projekt för utbyggnad av
Östersunds småbåtshamn avslås.
Motivering till beslutet: Kultur- och fritidsnämnden är, vilket nämnden
även tidigare uttalat, positiv till investeringar i Östersund-Frösö Hamnkommittés
regi för utbyggnad av Östersunds båthamn. Kultur- och fritidsnämnden
är för sin del dock inte beredd för egen del att initiera och svara
för ytterligare utbyggnad av Östersunds hamn, utöver det ansvar nämnden
redan tidigare tagit. Nämnden saknar dessutom ekonomiska medel i budget
för en hamnutbyggnad i olika former.
_____
Utdrag till kommunledningsförvaltningen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1
2011-09-07 Dnr 1315-2011
Bert-Olof Zackrisson
Kultur- och fritidsnämnden
Motion - utveckling av Östersunds småbåtshamn
Kommunledningsförvaltningen har remitterat en motion från Folkpartiets
fullmäktigegrupp Pär Löfstrand m fl om utveckling av Östersunds småbåtshamn
och att kommunen ska ta initiativ till ett projekt för att bygga ut nuvarande
hamn. Kommunledningsförvaltningen har överlämnat motionen till
kultur- och fritidsnämnden samt miljö- och samhällsnämnden för yttrande
senast 23 oktober 2011.
Underlag för beslut
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-07
Folkpartiets motion 2011-06-22
Förslag till beslut
Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att folkpartiets
motion om kommunen ska ta initiativ till ett projekt för utbyggnad av Östersunds
småbåtshamn avslås.
Motivering till beslutet: Kultur- och fritidsnämnden är, vilket nämnden
även tidigare uttalat, positiv till investeringar i Östersund-Frösö Hamnkommittés
regi i utbyggnad av Östersunds båthamn. Kultur- och fritidsnämnden
är för sin del dock inte beredd för egen del att initiera och svara
för ytterligare utbyggnad av Östersunds hamn, utöver det ansvar nämnden
redan tidigare tagit. Nämnden saknar dessutom ekonomiska medel i budget
för en hamnutbyggnad i olika former.
Bakgrund
Kommunledningsförvaltningen har remitterat en motion från Folkpartiets
fullmäktigegrupp Pär Löfstrand m fl om utveckling av Östersunds småbåtshamn
och att kommunen ska ta initiativ till ett projekt för att bygga ut nuvarande
hamn.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 50, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2
2011-09-07 Dnr 1315-2011
Kultur- och fritidsnämnden har vid ett flertal tidigare tillfällen behandlat
ärenden med förslag på utbyggnad av Östersunds hamn. Senast i februari
2009 behandlades ett förslag från Östersund-Frösö Hamnkommitté om ekonomiskt
bidrag till på hamnutbyggnad. Det påtalades då att nuvarande
hamnkapacitet vad gäller båtplatser är för liten i förhållande till den stora
efterfrågan på platser.
Hamnkommitténs ansökan omfattade beräknade investeringskostnader på
2,6 milj kronor inkl moms och där man önskade att kommunen skulle bidra
med 50 %. Kultur- och fritidsnämnden avslog ansökan men ställde sig positiv
till utbyggnad av Östersunds båthamn i hamnkommitténs regi och finansiering.
Kansliets bedömning
Några skäl som skulle föranleda kultur- och fritidsnämnden att ändra tidigare
principiellt ställningstagande har ej framkommit med anledning av folkpartiets
motion.
Kultur- och fritidsnämnden föreslås därför uttala att nämnden är fortsatt positiv
till investeringar i Östersund-Frösö Hamnkommittés regi för utbyggnad
av Östersunds båthamn. Kultur- och fritidsnämnden är dock för egen
del inte beredd att initiera och svara för utbyggnad av Östersunds hamn, utöver
det ansvar nämnden redan tidigare tagit. Nämnden saknar dessutom
ekonomiska medel i budget för en hamnutbyggnad i olika former. Nämnden
föreslår därför kommunfullmäktige att avslå motionen.
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI
Johan Palm
Kanslichef
Bert-Olof Zackrisson
Nämndråd
Utdrag till kommunledningsförvaltningen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00
KS: 940/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 940-2011
Motion - Servering av alkohol till allmänheten på Storsjöbadet
Pär Löfstrand, fp, föreslår i en motion att Storsjöbadet ges möjlighet att servera
alkohol (öl/vin) till badgäster på relaxavdelningen onsdagskvällar 18-
20 samt lördagar 12-16 under en period av 12 månader. Efter den perioden
utvärderas utskänkningen för att senare behållas, utvecklas eller avvecklas.
Motionen har remitterats till kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och
utförarstyrelsen för yttrande, vilka samtliga har yttrat sig över motionen.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2011-11-22 § 319
Finansutskottet 2011-11-08, § 170
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag
2011-10-28
Motion angående servering av alkohol vid Storsjöbadet, 2011-05-03
Yrkande
Pär Löfstrand, fp: Motionen bifalls
Anders Edvinsson, s: Motionen avslås
Proposition
Ordförande ställer proposition på Pär Löfstrands och Anders Edvinssons
yrkanden och finner att kommunfullmäktige antar Anders Edvinssons
yrkande.
Omröstning
Omröstning begärs.
Propositionsordning
Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning:
Ja-röst för bifall till Anders Edvinssons yrkande
Nej-röst för bifall till Pär Löfstrands yrkande
Omröstningsresultat
Med 44 ja-röster mot 16 nej-röster, 3 som avstår samt 4 ledamöter frånvarande
beslutar kommunfullmäktige att anta Anders Edvinssons yrkande.
Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat.
Kommunfullmäktiges beslut
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00
KS: 940/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 940-2011
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
En utökning av serveringstillståndet till allmänheten utöver det permanenta
serveringstillstånd man idag har gällande slutna sällskap, är inte nödvändig
för att tillgodose servicebehovet vid relaxavdelningen. Ett generellt utökat
serveringstillstånd kan påverka säkerheten i badhuset och på
relaxavdelningen.
____
Utdrag till Pär Löfstrand, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden samt
utförarstyrelsen.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2011-11-22 § 319
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2011-11-22 Dnr 940-2011
Motion - Servering av alkohol till allmänheten på Storsjöbadet
Pär Löfstrand (FP) föreslår i en motion att Storsjöbadet ges möjlighet att
servera alkohol (öl/vin) till badgäster på relaxavdelningen onsdagskvällar
18-20 samt lördagar 12-16 under en period av 12 månader. Efter den perioden
utvärderas utskänkningen för att senare behållas, utvecklas eller avvecklas.
Motionen har remitterats till kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och
utförarstyrelsen för yttrande, vilka samtliga har yttrat sig över motionen.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2011-11-08, § 170
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag
2011-10-28
Motion angående servering av alkohol vid Storsjöbadet, 2011-05-03
Yrkande
Pär Löfstrand, FP: motionen bifalls
AnnSofie Andersson, s: motionen avslås
Proposition
Ordförande ställer proposition på Pär Löfstrands och AnnSofie Anderssons
yrkande och finner att kommunstyrelsen antar AnnSofie Anderssons yrkande.
Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
En utökning av serveringstillståndet till allmänheten utöver det permanenta
serveringstillstånd man idag har gällande slutna sällskap, är inte nödvändig
för att tillgodose servicebehovet vid relaxavdelningen. Ett generellt utökat
serveringstillstånd kan påverka säkerheten i badhuset och på relaxavdelningen.
_____
Reservation
Pär Löfstrand, FP reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-10-28 Dnr 940-2011
Göran Qvarnström
Kommunstyrelsen
Motion- Servering av alkohol till allmänheten på Storsjöbadet
Pär Löfstrand (FP) föreslår i en motion att Storsjöbadet ges möjlighet att
servera alkohol (öl/vin) till badgäster på relaxavdelningen onsdagkvällar
18-20 samt lördagar 12-16 under en period av 12 månader. Efter den perioden
utvärderas utskänkningen för att senare behållas, utvecklas eller avvecklas.
Motionen har remitterats till kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och
utförarstyrelsen för yttrande, vilka samtliga har yttrat sig över motionen.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag
2011-10-28
Motion angående servering av alkohol vid Storsjöbadet, 2011-05-03
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Medborgarförslaget avslås
Motivering: En utökning av serveringstillståndet till allmänheten utöver det
permanenta serveringstillstånd man idag har gällande slutna sällskap, är inte
nödvändig för att tillgodose servicebehovet vid relaxavdelningen. Ett generellt
utökat serveringstillstånd kan påverka säkerheten i badhuset och på relaxavdelningen.
Bakgrund
Motionen som Pär Löfstrand (fp) lämnat till fullmäktige innebär att kommunen
under en försöksperiod om ett år tillåter att Storsjöbadets tillstånd att
servera alkohol utökas från att bara gälla slutna sällskap till att gälla vissa
dagar för den allmänhet som besöker relaxavdelningen. Tillgång till relaxavdelningen
har endast personer över 18 år samt vid enstaka och speciella
tillfällen barn i vuxens sällskap.
Kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden samt utförarstyrelsen har samtliga
yttrat sig över motionen. Samtliga yttranden föreslår att kommunfull-
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-10-28 Dnr 940-2011
mäktige avslår motionen. Reservationer har inte gjorts för något av yttrandena.
Kommunledningsförvaltningen anser att såväl folkhälsomotiven som säkerhetsmotiven
överväger när det gäller att skapa miljöer som skapar stämning,
trivsel och avkoppling för besökare på badhuset som söker sig till relaxavdelningen.
Utskänkning av alkoholdrycker i badhuset torde inte bidra till
kommunens attraktionskraft och locka fler besökare till Östersund. Det gällande
utskänkningstillståndet till slutna sällskap torde därför vara tillräckligt.
Kultur- och fritidsnämndens beslut 2011-09-21, § 60
Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att avslå
motionen.
Motivering till beslutet: Nämnden anser inte att en utökning av serveringstillståndet
till allmänheten är erforderlig. Nuvarande servicenivå
med servering till slutna sällskap är fullt tillräcklig för att tillgodose servicebehovet
vid relaxavdelningen utifrån Storsjöbadets verksamhetsidé.
Kultur- och fritidsnämndens synpunkter
Storsjöbadet söker idag tillfälligt serveringstillstånd till slutna sällskap vid
relaxavdelningen och har även sökt permanent tillstånd för alkoholservering
till slutna sällskap. En utökad alkoholservering bedöms inte vara erforderlig
utifrån den verksamhetsidé för relaxavdelningen som Storsjöbadet arbetar
efter vad gäller att skapa stämning, trivsel, mix mellan kvinnliga och manliga
gäster samt ta hänsyn till säkerhetsaspekterna.
Socialnämndens beslut 2011-09-21, § 104
Nämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen om servering av alkohol
till allmänheten på Storsjöbadet avslås.
Nämnden konstaterar att det i dagsläget finns ett permanent serveringstillstånd
till slutna sällskap.
Socialnämndens synpunkter
I nuvarande alkohollagstiftning ges ej utrymme för att tidsbegränsa ett beviljande
av alkoholtillstånd. I Östersunds kommuns alkohol- och drogpolicy
anges bland annat att kommunen ska verka för att fler alkohol- och drogfria
mötesplatser för alla skapas i Östersund. Storsjöbadet besöks av många
barnfamiljer och ungdomar och är därigenom en bra mötesplats för unga.
Det är viktigt med ett varierat utbud av sociala mötesplatser som också är
alkoholfria.
Istället för att tillskapa ytterligare en miljö med tillgång till alkohol i, finns i
stället möjlighet att bibehålla och förstärka den friskvårds- och hälsostämpel
Storsjöbadet har för många.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2011-10-28 Dnr 940-2011
Utförarstyrelsens beslut 2011-10-26, § 64
Utförarstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.
Motivering till beslutet:
Någon utökning av serveringstillståndet behövs inte för att utveckla verksamheten.
Ett generellt utökat serveringstillstånd påverkar såväl säkerheten
som miljön i badhuset och på relaxavdelningen.
Utförarstyrelsens synpunkter
En ansökan om ett permanent tillstånd till slutna sällskap ha sökts, och någon
ytterligare utvidgning av serveringstillståndet finns inte behov av idag.
Alkoholförtäring på relaxavdelningen kan negativt påverka den avkopplande
stämning som eftersträvas. Eftersom relaxgästerna även har till tillgång
till resten av badhuset, kan säkerheten för övriga badgäster påverkas. Badhuset
är en omtyckt rekreationsmöjlighet för många barnfamiljer och den
avkopplande miljön kan äventyras om alkoholpåverkade personer stör ordningen.
Vill du ta del av facknämndernas tjänstemannaförslag och protokoll finns
de på kommunens hemsida under Vem är du – förtroendevald.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Bert Olof Åkerström
Utdrag till Pär Löfstrand, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden samt
utförarstyrelsen.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: § 60, KFN 2011-09-21 08.30
PROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2011-09-21 Dnr 940-2011
Motion - Servering av alkohol till allmänheten på Storsjöbadet
Kommunledningsförvaltningen har till kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden
samt utförarstyrelsen remitterat en motion från Per Löfstrand (fp)
om att införa servering av alkohol till allmänheten på Storsjöbadet på prov
onsdag och lördag eftermiddag.
Underlag för beslut
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-13
Motion från Per Löfstrand (fp) 2011-05-03
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att avslå
motionen.
Motivering till beslutet: Nämnden anser inte att en utökning av serveringstillståndet
till allmänheten är erforderlig. Nuvarande servicenivå
med servering till slutna sällskap är fullt tillräcklig för att tillgodose servicebehovet
vid relaxavdelningen utifrån Storsjöbadets verksamhetsidé.
_____
Utdrag till kommunledningsförvaltningen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag KFN:s kansli
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1
2011-09-13 Dnr 940-2011
Bert-Olof Zackrisson
Kultur- och fritidsnämnden
Motion - Servering av alkohol till allmänheten på Storsjöbadet
Kommunledningsförvaltningen har till kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden
samt utförarstyrelsen remitterat en motion från Per Löfstrand (fp)
om att införa servering av alkohol till allmänheten på Storsjöbadet på prov
onsdag och lördag eftermiddag.
Underlag för beslut
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-13
Motion från Per Löfstrand (fp) 2011-05-03
Förslag till beslut
Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att avslå
motionen.
Motivering till beslutet är att nämnden inte anser att en utökning av serveringstillståndet
till allmänheten är erforderlig. Nuvarande servicenivå
med servering till slutna sällskap är fullt tillräcklig för att tillgodose servicebehovet
vid relaxavdelningen utifrån Storsjöbadets verksamhetsidé.
Bakgrund
Kommunledningsförvaltningen har till kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden
samt utförarstyrelsen remitterat en motion från Per Löfstrand (fp)
om servering av alkohol till allmänheten på Storsjöbadet.
Storsjöbadet har idag möjlighet att söka tillfälligt serveringstillstånd för alkohol
till slutna sällskap vid relaxavdelningen. För att underlätta denna
verksamhet har Storsjöbadet nu sökt permanent tillstånd för alkoholservering
till slutna sällskap.
Kansliets bedömning
Enhetschefen för Storsjöbadet uppger att i dag ansöker man om serveringstillstånd
till slutna sällskap vid aktuella gruppbokningar från gång
till gång. Storsjöbadet har ansökt om permanent tillstånd till slutna sällskap,
vilket man anser vara fullt tillräckligt för att tillgodose servicebehovet vid
relaxavdelningen. En utökad alkoholservering bedöms däremot inte vara erforderlig
utifrån den verksamhetsidé för relaxavdelningen som Storsjöbadet
arbetar efter vad gäller att skapa stämning, trivsel, mix mellan kvinnliga och
manliga gäster samt säkerhetsaspekter.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag KFN:s kansli
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2
2011-09-13 Dnr 940-2011
Kultur- och fritidsnämnden föreslås mot ovanstående bakgrund besluta föreslå
att motionen avslås med motivering att nämnden inte anser att en utökning
av serveringstillståndet till allmänheten är erforderlig. Nuvarande
servicenivå med servering till slutna sällskap är fullt tillräcklig för att tillgodose
servicebehovet vid relaxavdelningen utifrån Storsjöbadets verksamhetsidé.
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI
Johan Palm
Kanslichef
Bert-Olof Zackrisson
Nämndråd
Utdrag till kommunledningsförvaltningen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: § 104, SN 2011-09-21 08.30
PROTOKOLL
Socialnämnden 1
2011-09-21 Dnr 940-2011
Motion- servering av alkohol till allmänheten på Storsjöbadet
Pär Löfstrand (FP) yrkar i en motion att relaxavdelningen på Storsjöbadet
ska ges möjlighet att servera öl, vin till badgäster på relaxavdelningen onsdagkvällar
kl 18.00-20.00 sant lördagar kl 12.00-16.00 under en period av
tolv månader. Efter prövoperioden ska serveringen utvärderas för att senare
behållas, utvecklas eller avvecklas. Motionären tror att detta skulle öka attraktionskraften
för Östersund som turiststad.
Underlag för beslut
Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-09-09
Motion från Pär Löfstrand (FP) 2011-05-03
Socialnämndens beslut
Nämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen om servering av alkohol
till allmänheten på Storsjöbadet avslås.
Nämnden konstaterar att det i dagsläget finns ett permanent serveringstillstånd
till slutna sällskap.
Motivering till beslut
Motionären föreslår att möjlighet ska ges Storsjöbadet att servera öl, vin
onsdagkvällar samt lördag eftermiddagar under en prövoperiod. Det förutsätter
att verksamheten söker alkoholtillstånd. I nuvarande alkohollagstiftning
ges ej heller utrymme för att tidsbegränsa ett beviljande av alkoholtillstånd.
I Östersunds kommuns alkohol- och drogpolicy, beslutad av kommunfullmäktige
2005-09-08 § 131, anges att kommunen aktivt ska påverka attityder
och förändra beteenden som minskar skadeverkningar från bruk av alkohol
och andra droger, verka för att vuxna ska vara goda förebilder samt att verka
för att fler alkohol- och drogfria mötesplatser för alla skapas i Östersund.
Storsjöbadet besöks av många barnfamiljer och ungdomar och är på så vis
en värdefull barn- och ungdomsarena. Bad- och relaxaktiviteter är för
många idag förknippad med friskvård. Det är idag en alkoholfri mötesplats.
Det är betydelsefullt med ett varierat utbud av sociala mötesplatser som
också är alkoholfria. På så vis utgör de också stödjande miljöer.
Den alkoholfria miljö som Storsjöbadet idag utgör är viktig ur såväl ett
barn- som ett folkhälsoperspektiv. Istället för att tillskapa ytterligare en miljö
med tillgång till alkohol i finns möjlighet att bibehålla och förstärka den
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: § 104, SN 2011-09-21 08.30
PROTOKOLL
Socialnämnden 2
2011-09-21 Dnr 940-2011
friskvårds- och hälsostämpel Storsjöbadet har för många. Inga barn, ungdomar
under 18 år har emellertid tillgång till relaxen.
Utdrag till kommunstyrelsen.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag socialförvaltningen
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-09-12 Dnr 940-2011
Eva-Britt Jacobsson
Socialnämnden
Motion- servering av alkohol till allmänheten på Storsjöbadet
Pär Löfstrand (FP) yrkar i en motion att relaxavdelningen på Storsjöbadet
ska ges möjlighet att servera öl, vin till badgäster på relaxavdelningen onsdagkvällar
kl 18.00-20.00 sant lördagar kl 12.00-16.00 under en period av
tolv månader. Efter prövoperioden ska serveringen utvärderas för att senare
behållas, utvecklas eller avvecklas. Motionären tror att detta skulle öka attraktionskraften
för Östersund som turiststad.
Underlag för beslut
Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-09-09
Motion från Pär Löfstrand (FP) 2011-05-03
Förslag till beslut
Nämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen om servering av alkohol
till allmänheten på Storsjöbadet avslås.
Motivering till beslut
Motionären föreslår att möjlighet ska ges Storsjöbadet att servera öl, vin
onsdagkvällar samt lördag eftermiddagar under en prövoperiod. Det förutsätter
dels att verksamheten söker alkoholtillstånd. I nuvarande alkohollagstiftning
ges ej heller utrymme för att tidsbegränsa ett beviljande av alkoholtillstånd.
I Östersunds kommuns alkohol- och drogpolicy, beslutad av kommunfullmäktige
2005-09-08 § 131, anges att kommunen aktivt ska påverka attityder
och förändra beteenden som minskar skadeverkningar från bruk av alkohol
och andra droger, verka för att vuxna ska vara goda förebilder samt att verka
för att fler alkohol- och drogfria mötesplatser för alla skapas i Östersund.
Storsjöbadet besöks av många barnfamiljer och ungdomar och är på så vis
en värdefull barn- och ungdomsarena. Bad- och relaxaktiviteter är för
många idag förknippad med friskvård. Det är idag en alkoholfri mötesplats.
Det är betydelsefullt med ett varierat utbud av sociala mötesplatser som
också är alkoholfria. På så vis utgör de också stödjande miljöer.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag socialförvaltningen
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-09-12 Dnr 940-2011
Den alkoholfria miljö som Storsjöbadet idag utgör är viktig ur såväl ett
barn- som ett folkhälsoperspektiv. Istället för att tillskapa ytterligare en miljö
med tillgång till alkohol i finns möjlighet att bibehålla och förstärka den
friskvårds- och hälsostämpel Storsjöbadet har för många. Inga barn, ungdomar
under 18 år har emellertid tillgång till relaxen.
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Dan Osterling
Förvaltningschef
Eva-Britt Jacobsson
Kvalitetssamordnare
Utdrag till kommunstyrelsen.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: § 64, US 2011-10-26 08.30
PROTOKOLL
Utförarstyrelsen
2011-10-26 Dnr 940-2011
Motion - Servering av alkohol till allmänheten på Storsjöbadet
Per Löfstrand (FP) har i en motion föreslagit att Storsjöbadet ska servera
alkohol på prov onsdag och lördag eftermiddag. Kultur- och fritidsnämnden,
socialnämnden och utförarstyrelsen har fått motionen för yttrande.
Underlag för beslut
Teknisk förvaltnings tjänstemannaförslag 2011-10-18
Motion från Per Löfstrand 2011-05-03
Kultur- och fritidsnämndens beslut 2011-09-21, § 60
Utförarstyrelsens beslut
Utförarstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.
Motivering till beslutet:
Någon utökning av serveringstillståndet behövs inte för att utveckla verksamheten.
Ett generellt utökat serveringstillstånd påverkar såväl säkerheten
som miljön i badhuset och på relaxavdelningen.
_______
Utdrag till teknisk förvaltning, Göran Qvarnström och kommunledningsförvaltningen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag teknisk förvaltning
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-10-18 Dnr 940-2011
Göran Qvarnström
Utförarstyrelsen
Motion - Servering av alkohol till allmänheten på Storsjöbadet
Per Löfstrand (FP) har i en motion föreslagit att Storsjöbadet ska servera
alkohol på prov onsdag och lördag eftermiddag. Kultur- och fritidsnämnden,
socialnämnden och utförarstyrelsen har fått motionen för yttrande.
Underlag för beslut
Teknisk förvaltnings tjänstemannaförslag 2011-10-18
Motion från Per Löfstrand 2011-05-03
Kultur- och fritidsnämndens beslut 2011-09-21, § 60
Förslag till beslut
Utförarstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.
Motivering till beslutet:
Någon utökning av serveringstillståndet behövs inte. Ett generellt utökat
serveringstillstånd påverkar såväl säkerheten i badhuset som miljön på relaxavdelningen.
Bakgrund
Storsjöbadet söker serveringstillstånd från gång till gång till slutna sällskap.
En ansökan om ett permanent tillstånd till slutna sällskap ha sökts, och någon
ytterligare utvidgning av serveringstillståndet finns inte belägg för i nuläget.
Alkoholförtäring på relaxavdelningen kan negativt påverka den avkopplande
stämning som eftersträvas. Eftersom relaxgästerna också har till tillgång
till resten av badhuset, kan också säkerheten för övriga badgäster påverkas.
Badhuset är en omtyckt rekreationsmöjlighet för många barnfamiljer och
den avkopplande miljön kan äventyras om alkoholpåverkade personer stör
ordningen.
TEKNISK FÖRVALTNING
Anne-Katrin Ångnell
Förvaltningschef
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag teknisk förvaltning
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-10-18 Dnr 940-2011
Joakim Halvarsson
Enhetschef fritid
Utdrag till teknisk förvaltning, Göran Qvarnström och kommunledningsförvaltningen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 51, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-05-03 Motion

§ 52, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1640/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 1640-2011
Motion - vård av ensamkommande flyktingbarn
Gerhard Carlsson (SD) yrkar i en motion att Östersunds kommuns hantering
av ensamkommande flyktingbarn ska stå under socialstyrelsens ständiga
kontroll, att bostäder ska finnas i beredskap enligt överenskommen omfattning,
att bestämmelser avseende ensamkommande flyktingbarn efterlevs
samt att kommunen vårdar, utbildar och anpassar mottagna flyktingbarn innan
ytterligare mottas. Socialnämnden har yttrat sig över motionen.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 64
Utvecklingsutskottet 2012-02-09 § 15
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-25
Socialnämndens beslut 2011-12-15, § 136
Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-05
Gerhard Carlssons motion, 2011-09-02
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen föranleder inga åtgärder då antalet platser för de ensamkommande
flyktingbarnen är enligt upprättad överenskommelse med
Migrationsverket, då tillsynen sker enligt fastställd förordning, då
kommunen naturligtvis har att följa de regler, lagar och bestämmelser som
gäller för mottagande av ensamkommande barn samt att fortsatt mottagande
av ensamkommande barn ska ske enligt gällande överenskommelse med
Migrationsverket.
_____
Utdrag till Gerhard Carlsson samt socialnämnden.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 52, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 64
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 1640-2011
Motion - vård av ensamkommande flyktingbarn
Gerhard Carlsson (SD) yrkar i en motion att Östersunds kommuns hantering
av ensamkommande flyktingbarn ska stå under socialstyrelsens ständiga
kontroll, att bostäder ska finnas i beredskap enligt överenskommen omfattning,
att bestämmelser avseende ensamkommande flyktingbarn efterlevs
samt att kommunen vårdar, utbildar och anpassar mottagna flyktingbarn innan
ytterligare mottas. Socialnämnden har yttrat sig över motionen.
Underlag för beslut
Utvecklingsutskottet 2012-02-09 § 15
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-25
Socialnämndens beslut 2011-12-15, § 136
Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-05
Gerhard Carlssons motion, 2011-09-02
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen föranleder inga åtgärder då antalet platser för de ensamkommande
flyktingbarnen är enligt upprättad överenskommelse med
Migrationsverket, då tillsynen sker enligt fastställd förordning, då
kommunen naturligtvis har att följa de regler, lagar och bestämmelser som
gäller för mottagande av ensamkommande barn samt att fortsatt mottagande
av ensamkommande barn ska ske enligt gällande överenskommelse med
Migrationsverket.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 52, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Utvecklingsutskottet 2012-02-09 § 15
PROTOKOLL
Utvecklingsutskottet
2012-02-09 Dnr 1640-2011
Motion - vård av ensamkommande flyktingbarn
Gerhard Carlsson (SD) yrkar i en motion att Östersunds kommuns hantering
av ensamkommande flyktingbarn ska stå under socialstyrelsens ständiga
kontroll, att bostäder ska finnas i beredskap enligt överenskommen omfattning,
att bestämmelser avseende ensamkommande flyktingbarn efterlevs
samt att kommunen vårdar, utbildar och anpassar mottagna flyktingbarn innan
ytterligare mottas. Socialnämnden har yttrat sig över motionen.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-25
Socialnämndens beslut 2011-12-15, § 136
Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-05
Gerhard Carlssons motion, 2011-09-02
Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen föranleder inga åtgärder då antalet platser för de ensamkommande
flyktingbarnen är enligt upprättad överenskommelse med Migrationsverket,
då tillsynen sker enligt fastställd förordning, då kommunen naturligtvis
har att följa de regler, lagar och bestämmelser som gäller för mottagande av
ensamkommande barn samt att fortsatt mottagande av ensamkommande
barn ska ske enligt gällande överenskommelse med Migrationsverket.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 52, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag klf
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-01-25 Dnr 1640-2011
Göran Qvarnström
Kommunstyrelsen
Motion - vård av ensamkommande flyktingbarn
Gerhard Carlsson (Sd) yrkar i en motion att Östersunds kommuns hantering
av ensamkommande flyktingbarn ska stå under socialstyrelsens ständiga
kontroll, att bostäder ska finnas i beredskap enligt överenskommen omfattning,
att bestämmelser avseende ensamkommande flyktingbarn efterlevs
samt att kommunen vårdar, utbildar och anpassar mottagna flyktingbarn innan
ytterligare mottas. Socialnämnden har yttrat sig över motionen.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-25
Socialnämndens beslut 2011-12-15, § 136
Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-05
Gerhard Carlssons motion, 2011-09-02
Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen föranleder inga åtgärder då antalet platser för de ensamkommande
flyktingbarnen är enligt upprättad överenskommelse med Migrationsverket,
då tillsynen sker enligt fastställd förordning, då kommunen naturligtvis
har att följa de regler, lagar och bestämmelser som gäller för mottagande av
ensamkommande barn samt att fortsatt mottagande av ensamkommande
barn ska ske enligt gällande överenskommelse med Migrationsverket.
Bakgrund
Motionären yrkar på ett antal åtgärder gällande hanteringen av ensamkommande
flyktingbarn. Åtgärder som enligt socialnämndens yttrande över motionen
redan är vidtagna i den omfattning som överenskommelsen med Migrationsverket
reglerar.
Kommunledningsförvaltningen har inget ytterligare att tillägga utöver det
yttrande som socialnämnden lämnat.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 52, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag klf
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-01-25 Dnr 1640-2011
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Bert Olof Åkerström
Utdrag till Gerhard Carlsson, motionär, samt socialnämnden.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 52, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Socialnämnden 2011-12-15, § 136
PROTOKOLL 1
Socialnämnden
2011-12-15 Dnr 1640-2011
Motion vård av ensamkommande flyktingbarn
Gerhard Karlsson, Sverigedemokraterna, har i motion till kommunfullmäktige
lämnat förslag för verksamheten med ensamkommande asylsökande
barn.
Underlag för beslut
Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-05
Motion, 2011-09-02
Socialnämndens beslut
Socialnämnden fastställer upprättat förslag till svar på motion.
Utdrag till Kommunstyrelsen.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 52, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag socialförvaltningen
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-12-07 Dnr 1640-2011
Håkan Löfvenberg
Socialnämnden
Motion – vård av ensamkommande flyktingbarn
Gerhard Karlsson, Sverigedemokraterna, har i motion till kommunfullmäktige
lämnat förslag för verksamheten med ensamkommande asylsökande
barn.
Underlag för beslut
Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-05
Motion, 2011-09-02
Förslag till beslut
Socialnämnden fastställer upprättat förslag till svar på motion.
Bakgrund
Socialnämnden är huvudman för verksamheten med ensamkommande barn
och har uppdragit till socialförvaltningen/Ung integration att svara för dess
genomförande.
Socialförvaltningen/Ung integrations verksamhet har under 2010/11 utvärderats
och ett antal förändringsarbeten har startats enligt socialnämndens
fastställda tjänstemannaförslag 2011-04-12, bland annat har konsekvenspedagogik
som rådande syn-/arbetssätt avslutats. De uppgifter kring konsekvenspedagogik
som framkommer i Socialstyrelsen tillsynsbeslut är anmärkningsvärda
ur ett tidsmässigt perspektiv. Socialnämnden kan konstatera
att konsekvenspedagogiken är ersatt av ett salutogent syn-/arbetssätt och
konstaterar att kommunikationen inte nått hela vägen fram till alla ungdomar,
vilket har åtgärdats.
Kritiken från socialstyrelsen mot hemmen för vård eller boende Härke,
Fornborgen och Reveljen har åtgärdats enligt de av socialnämnden fastställda
tjänstemannaförslag 2011-08-18 och 2011-09-21. De huvudsakliga
åtgärderna som vidtagits är att säkerställa att den som förestår verksamheten
innehar adekvat kompetens, ökad delaktighet och kommunikation med
ungdomarna och genomförda utbildningsinsatser för alla medarbetare i det
salutogena syn-/arbetssättet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 52, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag socialförvaltningen
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-12-07 Dnr 1640-2011
Förslag till svar på motion angående – vård av ensamkommande flyktingbarn
a/ Östersunds kommun står redan nu under Socialstyrelsens tillsyn enligt
socialtjänstförordningen 3 kap 19§. Socialstyrelsens tillsynsbeslut är offentliga
handlingar och därmed tillgängliga för var och en. Angående veckovisa
redovisningar kan konstateras att tillsyn av hem för vård eller boende sker
minst två gånger per år av Socialstyrelsen.
b/ Enligt Östersunds kommuns överenskommelse med Migrationsverket
skall 39 boendeplatser finnas tillgängliga för ensamkommande barn. Det
finns tre hem för vård eller boende som tillsammans uppfyller antalet boendeplatser.
Planering för mottagande av de ensamkommande barnen sker i
samråd mellan Migrationsverket och Östersunds kommun. Det vill säga det
kommer inga barn om det inte finns plats på boendena
När ungdomen ska lämna boendet vid 18 års ålder och flytta till eget boende
kan ibland väntetid uppstå på grund av bostadsbrist. Därav samverkar
område ung integration såväl inom socialförvaltningen som externt med bostadsbolags
och enskilda fastighetsägare för att finna bostäder. Den enskilde
ungdomen far inte illa under den eventuella väntetiden då de befinner sig
kvar på kommunens hem för vård eller boende.
c/ Östersunds kommun ska följa lagar, förordningar och övriga styrande
dokument som reglerar verksamheten med de ensamkommande barnen.
Område ung integrations verksamhet ska fortsätta utvecklas och kvalitetssäkras
genom sitt arbete med ständiga förbättringar/utveckling.
d/ Östersunds kommuns mål är att ge de ensamkommande barnen en trygg,
meningsfull och lärorik tid, utifrån ett salutogent synsätt, med förutsättningar
till egen försörjning och delaktighet i samhället.
Område ung integrations verksamhet leder mot målet och är också en viktig
del för att uppnå kommunens tillväxtmål.
Östersunds kommuns mottagande av ensamkommande barn ska fort gå utan
inskränkningar enligt gällande överenskommelse med Migrationsverket.
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Håkan Löfvenberg
Områdeschef
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 52, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag socialförvaltningen
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2011-12-07 Dnr 1640-2011
Dan Osterling
Förvaltningschef
Utdrag till Kommunstyrelsen.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 52, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Motion 2011-09-02

§ 53, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1010/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
Motion - Fler sittplatser på Stortorget
2012-03-15 Dnr 1010-2011
Mats El Kott, Folkpartiet Liberalerna, föreslår i motion till kommunfullmäktige
att Stortorget utrustas med ett stort antal ytterligare sittplatser.
Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2011-11-22 § 318
Utvecklingsutskottet 2011-11-02, § 86
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-09-30
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-08-24, § 219
Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2011-07-04
Motion 2011-2011-05-11
Yrkande
Mats El Kott, fp, med bifall av Mona Modin Tjulin, s: Motionen bifalls
Proposition
Ordförande ställer proposition på Mats El Kotts yrkande och finner att
kommunfullmäktige antar detta.
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen bifalls.
_____
Utdrag till Mats El Kott, fp samt miljö- och samhällsnämnden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 53, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2011-11-22 § 318
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
Motion - Fler sittplatser på Stortorget
2011-11-22 Dnr 1010-2011
Mats El Kott, Folkpartiet Liberalerna, föreslår i motion till kommunfullmäktige
att Stortorget utrustas med ett stort antal ytterligare sittplatser.
Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Utvecklingsutskottet 2011-11-02, § 86
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-09-30
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-08-24, § 219
Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2011-07-04
Motion 2011-2011-05-11
Yrkande
Pär Löfstrand, FP: motionen bifalls
AnnSofie Andersson, s: motionen avslås
Proposition
Ordförande ställer proposition på Pär Löfstrands och AnnSofie Anderssons
yrkande och finner att kommunstyrelsen antar AnnSofie Anderssons yrkande.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen föranleder ingen ytterligare åt gärd eftersom samhällsbyggnad, på
uppdrag av miljö- och samhällsnämnden, redan har kompletterat möbleringen
av Stortorget med soffor, blommor och papperskorgar. Tio blomsteruppsättningar
och åtta soffor har levererats under juli månad. De upphöjda
planteringsytorna som ramar in platåerna är utsatta för hårt slitage och
vissa utsatta ytor har disponerats om till sittplatser.
_____
Reservation
Pär Löfstrand, FP reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 53, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Utvecklingsutskottet 2011-11-02 § 86
PROTOKOLL
Utvecklingsutskottet
Motion - Fler sittplatser på Stortorget
2011-11-02 Dnr 1010-2011
Mats El Kott, Folkpartiet Liberalerna, föreslår i motion till kommunfullmäktige
att Stortorget utrustas med ett stort antal ytterligare sittplatser.
Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-09-30
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-08-24, § 219
Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2011-07-04
Motion 2011-2011-05-11
Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen föranleder ingen ytterligare åt gärd eftersom samhällsbyggnad, på
uppdrag av miljö- och samhällsnämnden, redan har kompletterat möbleringen
av Stortorget med soffor, blommor och papperskorgar. Tio blomsteruppsättningar
och åtta soffor har levererats under juli månad. De upphöjda
planteringsytorna som ramar in platåerna är utsatta för hårt slitage och
vissa utsatta ytor har disponerats om till sittplatser.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 53, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-09-30 Dnr 1010-2011
Ulla Nordin
Kommunstyrelsen
Motion - Fler sittplatser på Stortorget
Mats El Kott, Folkpartiet Liberalerna, föreslår i motion till kommunfullmäktige
att Stortorget utrustas med ett stort antal ytterligare sittplatser. Miljö-
och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-09-30
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-08-24, § 219
Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2011-07-04
Motion 2011-2011-05-11
Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen föranleder ingen ytterligare åt gärd eftersom samhällsbyggnad, på
uppdrag av miljö- och samhällsnämnden, redan har kompletterat möbleringen
av Stortorget med soffor, blommor och papperskorgar. Tio blomsteruppsättningar
och åtta soffor har levererats under juli månad. De upphöjda
planteringsytorna som ramar in platåerna är utsatta för hårt slitage och
vissa utsatta ytor har disponerats om till sittplatser.
Bakgrund
Se tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2011-07-04. Kommunledningsförvaltningen
har inga ytterligare synpunkter i ärendet.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
kommundirektör
Bert Olof Åkerström
bitr kommundirektör
Utdrag till Mats El Kott, fp samt miljö- och samhällsnämnden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 53, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: § 219, MSN 2011-08-24 08.30
PROTOKOLL 1
Miljö- och samhällsnämnden
Motion - Fler sittplatser på Stortorget
2011-08-24 Dnr 1010-2011
I en motion till kommunfullmäktige föreslår Mats El Kott, Folkpartiet Liberalerna,
att Stortorget utrustas med flera sittplatser.
Underlag för beslut
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-07-04
Motion 2011-05-11
Miljö- och samhällsnämndens beslut
Nämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen.
Motiv: Miljö- och samhällsnämnden har gett samhällsbyggnad i uppdrag
att inom befintliga ekonomiska ramar komplettera möbleringen av Stortorget
med soffor, blommor och papperskorgar. Som en början kommer tio
blomsteruppsättningar att levereras under vecka 27 och åtta soffor att levereras
under vecka 29. De upphöjda planteringsytorna som ramar in platåerna
är utsatta för hårt slitage. Här kommer vissa utsatta ytor att disponeras
om till sittplatser.
______
Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 53, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-07-04 Dnr 1010-2011
Miljö- och samhällsnämnden
Motion - Fler sittplatser på Stortorget
I en motion till kommunfullmäktige föreslår Mats El Kott, Folkpartiet Liberalerna,
att Stortorget utrustas med flera sittplatser.
Underlag för beslut
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-07-04
Motionen, 2011-05-11
Förslag till beslut
Motionen bifalles.
Motiv: Miljö- och samhällsnämnden har gett samhällsbyggnad i uppdrag
att inom befintliga ekonomiska ramar komplettera möbleringen av Stortorget
med soffor, blommor och papperskorgar. Som en början kommer tio
(10) blomsteruppsättningar att levereras under vecka 27 och åtta (8) soffor
att levereras under vecka 29. De upphöjda planteringsytorna som ramar in
platåerna är utsatta för hårt slitage. Här kommer vissa utsatta ytor att disponeras
om till sittplatser.
SAMHÄLLSBYGGNAD
Lars Andersson
Bertil Danielsson
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 53, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-05-11 Motion

§ 54, KF 2012-03-15 10:00
KS: 2367/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 2367-2011
Motion - Plan för investeringsutrymmet
Ulf Edström har i en motion föreslagit att fullmäktige ska besluta om att ta
fram en löpande plan för investeringsutrymmet som sedan ska vara vägledande
för utrymmet för framtida investeringar.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 23
Finansutskottet 2012-01-12 § 11
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02, rev 2012-
01-14
Motion av Ulf Edström
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen bifalls på så sätt att kommunens treårsbudget avseende investeringar
utökas till fem år av vilka åren 3 – 5 endast ska uttrycka tillgängligt
investeringsutrymme (investeringstak) utöver redan preciserade investeringsprojekt.
Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns påverkan på
räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar. Detta för att tydligt
visa den valda investeringsnivåns påverkan på utrymmet för verksamhetsutveckling
alternativt behov av besparingar inom oförändrad skattenivå.
Före beslut om enskilda investeringsprojekt ska eventuellt tillkommande
driftkostnader redovisas. Investeringar som kan redovisas vara lönsamma,
omfattas inte av föreslaget investeringstak.
_____
Utdrag Ulf Edström, samtliga gruppledare, Christine Wåhlén, Anneli
Svensson
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 54, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 23
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-01-24 Dnr 2367-2011
Motion - Plan för investeringsutrymmet
Ulf Edström har i en motion föreslagit att fullmäktige ska besluta om att ta
fram en löpande plan för investeringsutrymmet som sedan ska vara vägledande
för utrymmet för framtida investeringar.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2012-01-12 § 11
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02, rev 2012-
01-14
Motion av Ulf Edström
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen bifalls på så sätt att kommunens treårsbudget avseende investeringar
utökas till fem år av vilka åren 3 – 5 endast ska uttrycka tillgängligt
investeringsutrymme (investeringstak) utöver redan preciserade investeringsprojekt.
Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns påverkan på
räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar. Detta för att tydligt
visa den valda investeringsnivåns påverkan på utrymmet för verksamhetsutveckling
alternativt behov av besparingar inom oförändrad skattenivå.
Före beslut om enskilda investeringsprojekt ska eventuellt tillkommande
driftkostnader redovisas. Investeringar som kan redovisas vara lönsamma,
omfattas inte av föreslaget investeringstak.
_____
Utdrag Ulf Edström, samtliga gruppledare, Christine Wåhlén, Anneli
Svensson
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 54, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Finansutskottet 2012-01-12 § 11
PROTOKOLL
Finansutskottet
2012-01-12 Dnr 2367-2011
Motion - Plan för investeringsutrymmet
Ulf Edström, C, har i en motion föreslagit att fullmäktige ska besluta om att
ta fram en löpande plan för investeringsutrymmet som sedan skall vara vägledande
för utrymmet för framtida investeringar.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02
Motion av Ulf Edström, C, 2011-11-20
Finansutskottets beslut
Ärendet tas upp direkt i kommunstyrelsen.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 54, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-01-02 Dnr 2367-2011
Rev 2012-01-14
Bert-Olof Åkerström
Kommunstyrelsen
Motion - Plan för investeringsutrymmet
Ulf Edström har i en motion föreslagit att fullmäktige ska besluta om att ta
fram en löpande plan för investeringsutrymmet som sedan skall vara vägledande
för utrymmet för framtida investeringar.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02, rev 2012-
01-14
Motion av Ulf Edström
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen bifalls på så sätt att kommunens treårsbudget avseende investeringar
utökas till fem år av vilka åren 3 – 5 endast ska uttrycka tillgängligt
investeringsutrymme (investeringstak) utöver redan preciserade investeringsprojekt.
Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns påverkan på
räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar. Detta för att tydligt
visa den valda investeringsnivåns påverkan på utrymmet för verksamhetsutveckling
alternativt behov av besparingar inom oförändrad skattenivå.
Före beslut om enskilda investeringsprojekt ska eventuellt tillkommande
driftkostnader redovisas. Investeringar som kan redovisas vara lönsamma,
omfattas inte av föreslaget investeringstak.
Bakgrund
Ulf Edström har i en motion föreslagit att en löpande plan för kommunens
investeringsutrymme ska tas fram. Planen ska sedan vara vägledande för
kommunens framtida investeringar. Ulf Edström anser att kommunen måste
öka sitt fokus på utrymmet för framtida investeringar och konstatera vilket
utrymme som finns för att leva upp till en god ekonomisk hushållning. I
motionen redovisas sambandet mellan kommunens höga investeringstakt
jämfört med de årliga avskrivningarna och det upplåningsbehov som finns i
gällande budget.
Kommunledningsförvaltningen konstaterar att motionen pekar på viktiga
samband som måste hållas levande för att kommunen i tid ska inse vilken
inverkan aktuell investeringsnivå har på kommunens framtida ekonomi.
Motionens förslag bör enligt förvaltningens mening integreras i den årliga
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 54, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-01-02 Dnr 2367-2011
Rev 2012-01-14
budget som kommunen har att utarbeta enligt kommunallagen. Frågan om
utrymme för framtida investeringsnivå kan med fördel ingå som en del i de
budgetdirektiv som fullmäktige lägger fast som förutsättning för respektive
års budgetarbete.
Om kommunen har en högre investeringsnivå än de årliga avskrivningarna
så uppstår ett behov av att låna pengar – detta under förutsättning att kommunen
inte har ett positivt resultat som medger direktfinansiering av årets
investeringar utöver årets avskrivningar.
Det finansiella mål fullmäktige lagt fast i budget 2012 är att nå ett resultat
om 60 miljoner kronor. Av detta resultat har fullmäktige angett att 10 miljoner
får användas för oförutsedda behov dvs oförutsedda kostnader som
uppstår under det löpande budgetåret. Ca 5 miljoner ska användas för att
amortera på den låneskuld som kommunen numera har och planerar att öka.
Detta innebär att det finns 45 miljoner kvar som ett förstärkt kassaflöde disponibelt
för direktfinansiering av kommunens investeringar utöver de årliga
avskrivningarna.
Det finns ett starkt samband mellan resultat, avskrivningar och investeringar.
År 2012 beräknas kommunens avskrivningar uppgå till ca 140 miljoner.
I ett budgetläge där kommunen endast uppfyller det lagstadgande balanskravet
är 140 miljoner också den långsiktiga investeringsnivå som kommunen
kan ha utan att öka sin låneskuld (observera dock att kommunen måste
ha ett positivt resultat för att amortera på de lån som redan tagits upp respektive
beräknas tas upp för att finansiera de investeringar som planeras
genomföras enligt gällande budget och flerårsplan).
Enligt kommunallagen 8 kap 5 § ska kommunen upprätta budget för en period
om tre år. Enligt kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de
finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Den
definition av god ekonomisk hushållning som framgår av kommunens budget
är att det ska finnas ett ekonomiskt utrymme (dvs ett plusresultat) om 45
miljoner för direktfinansiering av investeringar. Detta innebär att investeringsutrymmet
för kommunen utan att låna pengar är 185 miljoner kronor
per år förutsatt att kommunen har ett tillräckligt plusresultat. En högre investeringsnivå
måste lånefinansieras vilket i sig medför ökade räntekostnader
samt behov av kassaflöde för amorteringar på de upptagna lånen. Ökade
räntekostnader och behov av amorteringar ställer krav på besparingar i befintlig
verksamhet för att oförändrad utdebitering ska kunna vidmakthållas.
En hög investeringsnivå under en begränsad period kan finansieras av en
investeringsnivå som är lägre än investeringsutrymmet under ett antal år.
Det investeringsutrymme som räknats ut enligt ovan är en genomsnittlig investeringsnivå
sett över flera år och inte ett mått för varje enskilt år. För
kommunens del kan således de ökade räntekostnader som följer av gällande
flerårsplans höga investeringsnivå sänkas genom att kommunen de närmast
följande åren tillåter en väsentligt lägre investeringsnivå än de årliga av-
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 54, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2012-01-02 Dnr 2367-2011
Rev 2012-01-14
skrivningarna då detta ger ett kassaflöde som kan användas för att snabbt
amortera ner kommunens låneskuld.
Enligt motionen har intresset för investeringar kommit i skymyndan ”då
kommunens budgetering och ekonomisk rapportering fokuseras nästan uteslutande
på resultatet”. Kommunledningsförvaltningen anser att det inte är
”antingen eller” utan ”både och” då det viktigt att ”ha koll” både på resultat
och investeringsutrymme. Detta eftersom det finns ett omedelbart samband
mellan resultat och investeringar som påverkar långsiktigt god ekonomisk
hushållning.
Den plan för investeringsutrymme som efterfrågas i motionen kan enkelt
redovisas enligt ovan beskrivna samband. Enligt motionen ska också detta
investeringsutrymme sedan vara vägledande för utrymmet för kommande
framtida investeringar.
Formellt finns redan detta krav uttryckt i kommunallagen via de krav som
finns att kommunen ska ha en budget och finansiella mål som är av betydelse
för god ekonomisk hushållning. Frågan om respektive års budgetnivå bör
lämpligtvis integreras i kommunens budgetarbete och inte via en fristående
plan. Att uppfylla motionens intention om att ha fokus även på investeringarna
och dess påverkan på upplåning och kapitalkostnader och därmed resultat
är viktigt att hålla levande i dialogen om god ekonomisk hushållning.
För att stärka sambandet mellan investeringsnivå och konsekvenser för
kommunens långsiktiga ekonomi föreslås att kommunens investeringsbudget
som nu omfattar tre år utökas till fem år utökas till fem år där åren 3 – 5
endast ska uttrycka tillgängligt investeringsutrymme utöver redan preciserade
investeringsprojekt. Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns
påverkan på räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar på nyupptagna
lån. Detta för att tydligt visa den valda investeringsnivåns påverkan
på utrymmet för verksamhetsutveckling alternativt behov av besparingar
för att finansiera vald investeringsnivå inom oförändrad skattenivå.
Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen bifalls på så sätt att
nuvarande treåriga investeringsbudget utökas till fem år. Förvaltningen föreslår
också att fullmäktige i sitt budgetarbete ska ägna tid åt att diskutera
utrymmet för framtida investeringar i enlighet med motionens intentioner.
Investeringar som ger rationaliseringar och således är lönsamma att genomföra
ska inte omfattas av föreslaget investeringstak.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Bert Olof Åkerström
Utdrag Ulf Edström, samtliga gruppledare, Christine Wåhlén, Anneli
Svensson
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 54, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-11-24 Motion

§ 55, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1687/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 1687-2011
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds
kommun
Carina Zetterström, c, yrkar i en motion den 13 september 2011, att det
skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen
lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun. Barnoch
utbildningsnämnden, utförarstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden
har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 24
Finansutskottet 2012-01-12 § 8
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag
2011-12-28
Vård- och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13 § 128
Utförarstyrelsens beslut 2011-12-06 § 78
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2011-12-02 § 111
Motion 2011-09-13
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen bifalls så till vida att det pågår ett arbete med att definiera vad
”att laga från grunden” menas. Det är viktigt att begreppet definieras för beroende
på definitionen kan punkten vara mer eller mindre kostnadsdrivande.
_____
Utdrag till Carina Zetterström, c, barn- och utbildningsnämnden, vård- och
omsorgsnämnden samt utförarstyrelsen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 24
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-01-24 Dnr 1687-2011
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds
kommun
Carina Zetterström, C, yrkar i en motion den 13 september 2011, att det
skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen
lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun. Barnoch
utbildningsnämnden, utförarstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden
har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2012-01-12 § 8
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag
2011-12-28
Vård- och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13 § 128
Utförarstyrelsens beslut 2011-12-06 § 78
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2011-12-02 § 111
Motion 2011-09-13
Yrkanden
Katarina Nyberg Finn, s: Motionen bifalls så till vida att det pågår ett arbete
med att definiera vad ”att laga från grunden” menas. Det är viktigt att begreppet
definieras för beroende på definitionen kan punkten vara mer eller
mindre kostnadsdrivande.
Proposition
Ordförande ställer proposition på Katarina Nyberg Finns yrkande och finner
att kommunstyrelsen antar detta.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen bifalls så till vida att det pågår ett arbete med att definiera vad
”att laga från grunden” menas. Det är viktigt att begreppet definieras för beroende
på definitionen kan punkten vara mer eller mindre kostnadsdrivande.
_____
Utdrag till Carina Zetterström, c, barn- och utbildningsnämnden, vård- och
omsorgsnämnden samt utförarstyrelsen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-12-28 Dnr 1687-2011
Ulla Nordin
Kommunstyrelsen
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds
kommun
Carina Zetterström, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 september 2011,
att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka
andelen lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun.
Barn- och utbildningsnämnden, utförarstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden
har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag
2011-12-28
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2011-12-02 § 111
Utförarstyrelsens beslut 2011-12-06 § 78
Vård- och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13 §128
Motion 2011-09-13
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering
Det finns ett behov av att definiera vad det innebär att laga mat från grunden
och beroende på definition så kan det finnas behov av investeringar i
kökslokaler, utbildning av personal, förändrad personaltäthet och förändrade
matsedlar. Den förtydligande kostpolicyn som berörda nämnder/styrelse
antagit tillgodoser motionärens ambition på sikt men i den takt ekonomin
tillåter.
Bakgrund
Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet förpliktigar
och att det är dags för kommunen att ta nästa steg för att ytterliggare
höja matkvalitén. Detta bör ske genom att andelen lagad mat ökar från
idag 70 % till 80/100 %. Maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas
som möjligt och andelen mat som värms upp inför servering bör minska.
Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från grunden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-12-28 Dnr 1687-2011
skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten som
serveras innehåller.
Protokoll från berörda nämnder/styrelse bifogas i handlingarna. Samtliga
nämnder pekar på att det inte finns någon vedertagen definition av vad ”lagad
mat från grunden” innebär och att motionen därför bör avslås. I barnoch
utbildningsnämndens beslutsunderlag finns följande redovisning.
Definition av begreppet ”lagat från grunden”
Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.
För att utreda vilka åtgärder som krävs för att öka ambitionen och laga 80%
respektive 100% av maten från grunden och ta bort halvfabrikat, måste Östersunds
kommun börja med att definiera vad som avses med att laga mat
från grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat som accepteras och
inte. Beroende på hur begreppet definieras, påverkas kostnaderna för matlagningen,
då olika stora investering i köken och ökad personal täthet
kommer att krävs.
Konsekvenser på matsedeln
Den definition av ”laga mat från grunden” som en utredning kommer fram
till påverkar i nästa steg vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert
sätt med god kvalité. Det kan innebära att variationen på matsedeln
minskar, vilket påverkar matsedelns näringsriktighet negativt. Exempel på
helfabrikat som används på förskola/skola idag är: stekta köttbullar, biffar,
hamburgare, pannkaka, potatisbullar, panerad stekt fisk, blodpudding, falukorv,
varmkorv och rökt skinka. Inom äldreomsorgen används tex. kalvsylta,
kroppkakor, kåldolmar, paltbröd, frukostkorv, isterband och kassler.
Även tillbehör som ketchup, senap, majonnäs, sylt, keso, ost hårt och mjukt
bröd samt kryddblandningar etc. används. Halvfabrikat är ett livsmedel som
har behandlats och endast behöver tillagning. Exempel på halvfabrikat som
används i Måltidsservice kök idag är: pasta, mjöl, gryner, krossade tomater
och andra konserver, strimlat/tärnat kött/fisk/kyckling, köttfärs, buljong/
fonder, panerad fisk, djupfrysta grönsaker, skalad potatis mm. En matsedel
helt utan hel- och halvfabrikat uppfyller inte kraven på näringsriktighet för
målgrupperna.
Laga maten nära gästen
Sista steget i utredningen är att inventera kommunens alla mottagnings- och
serveringskök inom förskola och skola, ca 42 stycken och äldreomsorgens
mottagningskök/avdelningskök, ca 70-80 stycken för att gå igenom det behov
av ombyggnation och investeringar som krävs för att laga mat från
grunden i köken. Förutom köksinventeringen krävs en inventering av personalbehov
och kompetens, liksom en plan för omorganisation, rekrytering
och utbildning. Slutligen ska inventerade behov och åtgärder kostnadsberäknas.
Den matutredning som genomfördes i kommunen 2009 hade till
uppdrag att utreda den mest kostnadseffektiva köksorganisationen för
kommunen och tog därmed inte hänsyn till faktorer som ”laga mat från
grunden” vilket är en av förutsättningarna i motionen.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2011-12-28 Dnr 1687-2011
I vård- och omsorgsnämndens beslutsunderlag redovisas ett underlag som
har begärts in från två av köken som lagar mat till särskilt boende, kommunens
Måltidsservice och Carema kök.
I svar från Måltidsservice anges att det är behov av att definiera vad som
avses med att laga mat från grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat
som inte kan tillåtas. Det går inte att göra en utredning och kostnadsberäkning
om vad det innebär innan de frågorna är identifierade. Att tillaga
maten nära gästen kan även innebära stora investeringar i kök.
På Carema anser de frågan om att öka andelen tillagd mat från grunden är
svår att besvara. Det finns en otydlighet i vad som avses. Ska maten tillagas
på varje boende, eller i varje avdelningskök så krävs investeringar i kökslokaler
och i personal och utbildning av personal. I det stora köket på Björkbacka
krävs även ny utrustning för att minimera halvfabrikat.
I kommunens arbete med att förtydliga kostpolicyn som ska beslutas av
samtliga nämnder och därefter i kommunfullmäktige kommer sedan varje
nämnd att arbeta med handlingsplaner för kosten. I detta arbete kan även
varje nämnd besluta om att förtydliga hur nära brukaren maten ska tillagas.
Samtliga nämnder pekar på att den gemensamma kostpolicyn innehåller en
vision och policy för kommunens arbete med kost till barn, unga och äldre:
Vision - ”Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas
god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och
miljö.”
Kostpolicy - I ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att:
· Måltiden är en positiv helhetsupplevelse som ger näring, stimulans, tid för
avkoppling och trevlig samvaro.
· Maten som serveras tillagas av säkra råvaror med hög livsmedelshygienisk
kvalitet, den är väl sammansatt och tillgodoser olika behov.
· Det finns tillfälle till dialog och inflytande samt möjlighet att påverka måltiden
och dess miljö.
· Kommunen ska i sin måltidsverksamhet ta ansvar och hänsyn till miljön.
Kommunledningsförvaltningen konstaterar att fullmäktige har att ta ställning
till kostpolicyn vid samma sammanträde som denna motion kommer
att behandlas.
Facknämndernas tjänstemannaförslag finns de på kommunens hemsida under
Vem är du – förtroendevald.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4
2011-12-28 Dnr 1687-2011
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
kommundirektör
Bert Olof Åkerström
bitr kommundirektör
Utdrag till Carina Zetterström, c, barn- och utbildningsnämnden, vård- och
omsorgsnämnden samt utförarstyrelsen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Vård- och omsorgsnämnden 2011-12-13 § 128
PROTOKOLL 1
Vård- och omsorgsnämnden
2011-12-13 Dnr 1687-2011
Motion - öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds
kommun
Carina Zetterström, Centerpartiet yrkar i en motion till kommunfullmäktige
att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka
andelen lagad mat från 70 % till 80 % respektive 100 % i Östersunds kommun.
Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet
förpliktigar och att det är dags för kommunen att ytterligare höja matkvaliteten
i kommunen. Mat ska tillagas så nära det bord där den ska ätas och
andelen mat som värms upp inför servering bör minska. Genom att öka andelen
lagad mat från grunden, skulle kunna ge färre halvfabrikat och därmed
större kunskap om vad maten innehåller som serveras. Vård- och omsorgsnämnden
har fått motionen för yttrande till kommunledningsförvaltningen
senast den 13 januari 2012.
Underlag för beslut
Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21
Motion 2011-09-13
Underlag från Måltidsservice 2011-11-21
Yrkanden
Carina Zetterström, C: I första hand återremiss av ärendet där det definieras
vad det innebär att laga mat från grunden samt vilka investeringar i kökslokaler,
personal samt investeringar i utbildning av personal och förändring
av matsedlar det skulle kunna innebära. Faller förstahandsyrkandet yrkas
bifall till motionen.
Henrik Kvist, S: Motionen avslås, med föreslagen motivering.
Proposition
Ordförande ställer proposition på återremissen och finner att nämnden beslutar
att avgöra ärendet idag.
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar
enligt Henrik Kvists förslag.
Omröstning
Omröstning begärs
Propositionsordning
Följande propositionsordning godkänns:
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Vård- och omsorgsnämnden 2011-12-13 § 128
PROTOKOLL 2
Vård- och omsorgsnämnden
2011-12-13 Dnr 1687-2011
Ja-röst för bifall för Henrik Kvist yrkande.
Nej-röst för bifall till Carina Zetterströms yrkande.
Omröstningsresultat
Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden
att bifalla Henrik Kvist yrkande. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna
har röstat.
Vård- och omsorgsnämndens beslut
Nämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen om att öka andelen lagad
mat avslås.
Motivering till beslutet: Det är ett behov av att definiera vad det innebär att
laga mat från grunden. Beroende på definition av begreppet så är det behov
av olika investeringar i kökslokaler, personal samt investering i utbildning
av personal och en förändring av matsedlar. Det kan även medföra en ökad
kostnad för den enskilde brukaren och för vård- och omsorgsnämnden.
Reservation
Carina Zetterström, C, Lise Hjemgaard Svensson, M, Ive Hörnfeldt, M, Irene
Göransson, C, samt Anna Larsson, FP reserveras sig mot beslutet till
förmån för Carina Zetterströms yrkande.
Utdrag till kommunstyrelsen.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Utförarstyrelsen 2011-12-06 § 78
PROTOKOLL
Utförarstyrelsen
2011-12-06 Dnr 1687-2011
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds
kommun
Carina Zetterstöm, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 sept 2011 att det
skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen
lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun.
Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet förpliktigar
och att det är dags för kommunen att ta nästa steg för att ytterliggare
höja matkvalitén, detta genom att andelen lagad mat ska öka och helst
vara 100% och att maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas som
möjligt. Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från
grunden skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten
innehåller som serveras. Utförarstyrelsen har fått motionen för yttrande
till kommunledningsförvaltningen senast 13 jan 2012.
Underlag för beslut
Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-24
Motion 2011-09-13
Utförarstyrelsens beslut
Serviceförvaltningen föreslår att motionen- öka andelen lagad mat för skolelever
och äldre i Östersunds kommun avslås. Motiveringen är att den utredning
som motionen yrkar innebär ett omfattade arbete som inte ryms
inom förvaltningens ordinarie resurser.
_______
Utdrag till kommunledningsförvaltningen med tjänstemannaförslag
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Barn- och utbildningsnämnden 2011-12-14 § 111
PROTOKOLL
Barn- och utbildningsnämnden
2011-12-02 Dnr KS 1687/2011
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds
kommun
Carina Zetterström, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 september 2011,
att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka
andelen lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun.
Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet förpliktigar,
och att det är dags för kommunen att ta nästa steg för att ytterliggare
höja matkvalitén, detta genom att andelen lagad mat ska öka och helst
vara 100%. Maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas som möjligt,
och andelen mat som värms upp inför servering bör minska.
Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från grunden
skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten innehåller
som serveras.
Barn- och utbildningsnämnden har fått motionen för yttrande till kommunledningsförvaltningen
senast 13 januari 2012.
Underlag för beslut
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12- 02
Motion 2011-09-13
Yttrande från Måltidsservice
Yrkande
Bogna Wojtkiewicz Adolfsson ( c ) yrkar bifall till motionen, dvs att det
skyndsamt utreds vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen lagad
mat från 70 % till 80 % respektive 100 % i Östersunds kommun
Proposition
Ordförande ställer proposition på förslagen
1 Bognas yrkande om bifall till motionen
2. liggande förslag om avslag av motionen
och finner att förslaget avslås enligt liggande förslag
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen
om att öka andelen lagad mat i Östersunds kommun avslås.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Barn- och utbildningsnämnden 2011-12-14 § 111
PROTOKOLL
Barn- och utbildningsnämnden
2011-12-02 Dnr KS 1687/2011
Motiveringen till beslutet är, att det idag inte finns någon vedertagen definition
av vad ”lagad mat från grunden” innebär, och beroende av hur begreppet
”lagad mat från grunden” definieras krävs olika stora investeringar i köken
samt olika ökningsbehov avseende personaltäthet.
Utdrag till kommunstyrelsen.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-09-13 Motion

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-12-02 Dnr KS 1687/2011
Svante Sundbergh
Barn- och utbildningsnämnden
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds
kommun
Carina Zetterström, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 september 2011,
att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka
andelen lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun.
Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet förpliktigar,
och att det är dags för kommunen att ta nästa steg för att ytterliggare
höja matkvalitén, detta genom att andelen lagad mat ska öka och helst
vara 100%. Maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas som möjligt,
och andelen mat som värms upp inför servering bör minska.
Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från grunden
skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten innehåller
som serveras.
Barn- och utbildningsnämnden har fått motionen för yttrande till kommunledningsförvaltningen
senast 13 januari 2012.
Underlag för beslut
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12- 02
Motion 2011-09-13
Yttrande från Måltidsservice
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen
om att öka andelen lagad mat i Östersunds kommun avslås.
Motiveringen till beslutet är, att det idag inte finns någon vedertagen definition
av vad ”lagad mat från grunden” innebär, och beroende av hur begreppet
”lagad mat från grunden” definieras krävs olika stora investeringar i köken
samt olika ökningsbehov avseende personaltäthet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-12-02 Dnr KS 1687/2011
Bakgrund
I motionen från Carina Zetterström, Centerpartiet yrkas det på, att det
skyndsamt bör utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen
lagad mat från 70 % till 80 % respektive 100 %.
I yttrandet från Måltidsservice framgår, att det inte går att göra en sådan utredning
innan begreppet ”lagad mat från grunden” definierats samt vilka
hel- eller halvfabrikat som kan tillåts. Där framhålls även, att definitionen
påverkar vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert sätt, och
därmed riskerar variationen på matsedeln att minska, vilket i sin tur påverkar
näringsriktigheten negativt.
I kommunens arbete med att förtydliga kostpolicyn, föreslås att varje
nämnd arbetar fram handlingsplaner för kosten. Där kan även bedömningar
göras hur nära ”det bord där den ska ätas” maten ska lagas.
Eftersom det, med hänvisning till ovannämnda skrivning, inte bedöms möjligt
att göra en seriös utredning enligt motionens yrkande bör motionen avslås.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Annika Källgård
Förvaltningschef
Utdrag till kommunstyrelsen.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: BUF Underlag till svar på motion 100% lagat från grunde 3
Förskola och skola
Underlag till svar på Motion –Öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds
kommun Dnr 1687-2011
Bakgrund
Måltidsservice har beräknat att av maten som serveras på förskolor och skolor tillagas ca 70%
från grunden i våra kök. Vår tolkning av att laga mat från grunden betyder att kockar bereder
och tillagar en maträtt eller ett tillbehör utifrån ett recept där både råvaror, hel- och
halvfabrikat ingår. Vi tillagar tex varma och kalla såser, pastarätter/såser, gratänger, frestelser,
grytor, Stroganoff, soppor, sallader, potatismos från grunden med ett recept som bas.
Maträtter och tillbehör som vi inte räknar som lagade från grunden är tex köttbullar,
hamburgare, biffar, pannkaka, potatisbullar, blodpudding, varmkorv, sprödbakad fisk,
soppbröd, pålägg, sylt etc.
* se definition av hel- och halvfabrikat
Utredning
För att kunna göra en utredning och kostnadsberäkning på vad som krävs för att öka
ambitionen och laga 80% respektive 100% av maten från grunden och ta bort halvfabrikat,
måste Östersunds kommun börja med att definiera vad som avses med att laga mat från
grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat som accepteras och inte.
Laga mat från grunden
Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.
Beroende på hur begreppet definieras, krävs olika stora investering i köken och ökad personal
täthet. Definitionen påverkar också vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert sätt
med god kvalité. Det kan innebära att variationen på matsedeln minskar, vilket påverkar
matsedelns näringsriktighet negativt.
Definition av Hel- och halvfabrikat
Helfabrikat är helt färdigställda livsmedel som kan serveras kalla eller där endast
uppvärmning behövs. Helfabrikat kan vara måltidskomponenter eller kompletta maträtter.
Exempel på helfabrikat som används på förskola/skola idag är:
Stekta köttbullar, biffar, hamburgare, pannkaka, potatisbullar, panerad stekt fisk,
blodpudding, falukorv, varmkorv, rökt skinka och kassler. Även tillbehör som ketchup, senap,
majonnäs, sylt, keso, ost, pålägg, bröd hårt och mjukt, kryddblandningar etc används.
Halvfabrikat är ett livsmedel som har behandlats och endast behöver tillagning. Till vissa
halvfabrikat behöver vätska tillsättas.
Exempel på halvfabrikat som används på förskola/skola till idag är:
Pasta, mjöl, gryner, krossade tomater och andra konserver, strimlat/tärnat kött/fisk/kyckling,
köttfärs, buljong/fonder, panerad fisk, djupfrysta grönsaker, skalad potatis.
Östersunds kommun, Måltidsservice, 831 82 Östersund
maltidsservice@osterund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-11-21 Dnr 1687-2011
Christina Taraldsson
Vård- och omsorgsnämnden
Motion - öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds
kommun
Carina Zetterström, Centerpartiet yrkar i en motion till kommunfullmäktige
att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka
andelen lagad mat från 70 % till 80 % respektive 100 % i Östersunds kommun.
Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet
förpliktigar och att det är dags för kommunen att ytterligare höja matkvaliteten
i kommunen. Mat ska tillagas så nära det bord där den ska ätas och
andelen mat som värms upp inför servering bör minska. Genom att öka andelen
lagad mat från grunden, skulle kunna ge färre halvfabrikat och därmed
större kunskap om vad maten innehåller som serveras. Vård- och omsorgsnämnden
har fått motionen för yttrande till kommunledningsförvaltningen
senast den 13 januari 2012.
Underlag för beslut
Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21
Motion 2011-09-13
Underlag från Måltidsservice 2011-11-21
Förslag till beslut
Nämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen/medborgarförslaget om
att öka andelen lagad mat avslås.
Motivering till beslutet: Det är ett behov av att definiera vad det innebär att
laga mat från grunden. Beroende på definition av begreppet så är det behov
av olika investeringar i kökslokaler, personal samt investering i utbildning
av personal och en förändring av matsedlar. Det kan även medföra en ökad
kostnad för den enskilde brukaren och för vård- och omsorgsnämnden.
Bakgrund
I en motion från Carina Zetterström, Centerpartiet yrkas det på att skyndsamt
utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen lagad mat
från 70 % till 80 % respektive 100 %.
Underlag har begärts in från två av köken som lagar mat till särskilt boende
Det är kommunens Måltidsservice och Carema kök.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-11-21 Dnr 1687-2011
I svar från Måltidsservice anges att det är behov av att definiera vad som
avses med att laga mat från grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat
som inte kan tillåtas. Det går inte att göra en utredning och kostnadsberäkning
om vad det innebär innan de frågorna är identifierade. Att tillaga
maten nära gästen kan även innebära stora investeringar i kök.
På Carema anser de frågan om att öka andelen tillagd mat från grunden är
svår att besvara. Det finns en otydlighet i vad som avses. Ska maten tillagas
på varje boende, eller i varje avdelningskök så krävs investeringar i kökslokaler
och i personal och utbildning av personal. I det stora köket på Björkbacka
krävs även ny utrustning för att minimera halvfabrikat.
I kommunens arbete med att förtydliga kostpolicyn som ska beslutas av
samtliga nämnder och därefter kommunfullmäktige i mars 2012 kommer
varje nämnd att arbeta med handlingsplaner för kosten. I detta arbete kan
även varje nämnd besluta om att förtydliga hur nära brukaren maten ska
tillagas.
Motionen bör avslås eftersom det är omöjligt att göra en bra utredning innan
det är fastställt vad som avses med att laga mat från grunden.
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN
Marie Sundvisson,
förvaltningschef
Christina Taraldsson,
handläggare
Utdrag till kommunstyrelsen.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-11-24 Dnr 1687-2011
Evonne K Mattson
Utförarstyrelsen
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds
kommun
Carina Zetterstöm, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 sept 2011 att det
skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen
lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun.
Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet förpliktigar
och att det är dags för kommunen att ta nästa steg för att ytterliggare
höja matkvalitén, detta genom att andelen lagad mat ska öka och helst
vara 100% och att maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas som
möjligt. Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från
grunden skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten
innehåller som serveras. Utförarstyrelsen har fått motionen för yttrande
till kommunledningsförvaltningen senast 13 jan 2012.
Underlag för beslut
Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-24
Motion 2011-09-13
Förslag till beslut
Serviceförvaltningen föreslår att motionen- öka andelen lagad mat för skolelever
och äldre i Östersunds kommun avslås. Motiveringen är att den utredning
som motionen yrkar innebär ett omfattade arbete som inte ryms
inom förvaltningens ordinarie resurser.
Bakgrund
Laga mat från grunden är ett flitigt använt begrepp idag som dock saknar
definition på vad det innebär. Serviceförvaltningen har i sina beräkningar
kommit fram till att av maten som serveras på förskolor och skolor idag
tillagas ca 70% från grunden i våra kök. Till äldreomsorgen tillagas ca 70%
av maten på tallriken från grunden. Förvaltningens tolkning av att laga mat
från grunden betyder att kockar bereder och tillagar en maträtt eller ett tillbehör
utifrån ett recept där både råvaror, hel- och halvfabrikat ingår. Serviceförvaltningen
kommer att i samverkan med beställande förvaltningar fortsätta
arbetet med att utveckla bra måltider utifrån nyckelbegreppen; från
grunden, efter säsong, med ekonomisk hushållning, undvik hel- och halvfabrikat.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-11-24 Dnr 1687-2011
Utredning
En utredning om vilka åtgärder som krävs för att öka andelen lagad mat
från dagens 70% till 80% respektive 100% innebär ett omfattande arbetet
som kan beskrivas i tre steg.
1. Definition av begreppet ”lagat från grunden”
Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.
För att utreda vilka åtgärder som krävs för att öka ambitionen och laga 80%
respektive 100% av maten från grunden och ta bort halvfabrikat, måste Östersunds
kommun börja med att definiera vad som avses med att laga mat
från grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat som accepteras och
inte. Beroende på hur begreppet definieras, påverkas kostnaderna för matlagningen,
då olika stora investering i köken och ökad personal täthet
kommer att krävs.
2. Konsekvenser på matsedeln
Den definition av ”laga mat från grunden” som en utredning kommer fram
till påverkar i nästa steg vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert
sätt med god kvalité. Det kan innebära att variationen på matsedeln
minskar, vilket påverkar matsedelns näringsriktighet negativt. Exempel på
helfabrikat som används på förskola/skola idag är: stekta köttbullar, biffar,
hamburgare, pannkaka, potatisbullar, panerad stekt fisk, blodpudding, falukorv,
varmkorv och rökt skinka. Inom äldreomsorgen används tex. kalvsylta,
kroppkakor, kåldolmar, paltbröd, frukostkorv, isterband och kassler.
Även tillbehör som ketchup, senap, majonnäs, sylt, keso, ost hårt och mjukt
bröd samt kryddblandningar etc. används. Halvfabrikat är ett livsmedel som
har behandlats och endast behöver tillagning. Exempel på halvfabrikat som
används i Måltidsservice kök idag är: pasta, mjöl, gryner, krossade tomater
och andra konserver, strimlat/tärnat kött/fisk/kyckling, köttfärs, buljong/fonder,
panerad fisk, djupfrysta grönsaker, skalad potatis mm. En matsedel
helt utan hel- och halvfabrikat uppfyller inte kraven på näringsriktighet
för målgrupperna.
3. Laga maten nära gästen
Sista steget i utredningen är att inventera kommunens alla mottagnings- och
serveringskök inom förskola och skola, ca 42 stycken och äldreomsorgens
mottagningskök/avdelningskök, ca 70-80 stycken för att gå igenom det behov
av ombyggnation och investeringar som krävs för att laga mat från
grunden i köken. Förutom köksinventeringen krävs en inventering av personalbehov
och kompetens, liksom en plan för omorganisation, rekrytering
och utbildning.
Slutligen ska inventerade behov och åt gärder kostnadsberäknas. Den matutredning
som genomfördes i kommunen 2009 hade till uppdrag att utreda
den mest kostnadseffektiva köksorganisationen för kommunen och tog
därmed inte hänsyn till faktorer som ”laga mat från grunden” vilket är en av
förutsättningarna i motionen.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2011-11-24 Dnr 1687-2011
Serviceförvaltningen inte möjlighet att genomföra en så omfattande utredning
inom befintliga resurser och rekommenderar därför US att avslå motionen.
SERVICEFÖRVALTNINGEN
Ann Rydén
Förvaltningschef
Utdrag till kommunledningsförvaltningen med tjänstemannaförslag
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 55, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-11-21 Underlag från måltidsservice
2011-11-21
Äldreomsorg
Underlag till svar på Motion –Öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds
kommun Dnr 1687-2011
Bakgrund
Måltidsservice har beräknat att av maten som serveras till äldreomsorgen tillagas ca 70% från
grunden i våra kök. Vår tolkning av att laga mat från grunden betyder att kockar bereder och
tillagar en maträtt eller ett tillbehör utifrån ett recept där både råvaror, hel- och halvfabrikat*
ingår. Vi tillagar tex varma och kalla såser, efterrättskrämer och pajer, gratänger, frestelser,
grytor, Stroganoff, pölsa, soppor, grönsaksstuvningar, rotmos, Bondomelett från grunden med
ett recept som bas. Maträtter och tillbehör som vi inte räknar som lagade från grunden är tex
köttbullar, pytt i panna, biffar, fläsklägg, kåldolmar, pannkaka, potatisbullar, paltbröd,
Falukorv, isterband, karré, kassler, sprödbakad fisk, fiskbullar, soppbröd, pålägg, sylt etc.
* se definition av hel- och halvfabrikat
Utredning
För att kunna göra en utredning och kostnadsberäkning på vad som krävs för att öka
ambitionen och laga 80% respektive 100% av maten från grunden och ta bort halvfabrikat,
måste Östersunds kommun börja med att definiera vad som avses med att laga mat från
grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat som accepteras och inte.
Laga mat från grunden
Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.
Beroende på hur begreppet definieras, krävs olika stora investering i köken och ökad personal
täthet. Definitionen påverkar också vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert sätt
med god kvalité. Det kan innebära att variationen på matsedeln minskar, vilket påverkar
matsedelns näringsriktighet negativt.
Definition av Hel- och halvfabrikat
Helfabrikat är helt färdigställda livsmedel som kan serveras kalla eller där endast
uppvärmning behövs. Helfabrikat kan vara måltidskomponenter eller kompletta maträtter.
Exempel på helfabrikat som används inom äldreomsorgen idag är:
Stekta köttbullar, kalvsylta, kroppkakor, kåldolmar, pannkaka, potatisbullar, panerad stekt
fisk, blodpudding, paltbröd, falukorv, isterband, kassler. Även tillbehör som glass, majonnäs,
sylt, pålägg, kryddblandningar etc används.
Halvfabrikat är ett livsmedel som har behandlats och endast behöver tillagning. Till vissa
halvfabrikat behöver vätska tillsättas.
Exempel på halvfabrikat som används inomäldreomsorgen idag är:
Pasta, mjöl, gryner, krossade tomater och konserverad frukt, strimlat/tärnat kött/fisk/kyckling,
köttfärs, buljong/fonder, panerad fisk, djupfrysta grönsaker, skalad potatis.
Östersunds kommun, Måltidsservice, 831 82 Östersund
maltidsservice@osterund.se

§ 56, KF 2012-03-15 10:00
KS: 941/2011
Motion - Badplats Önsjön
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 941-2011
Pär Löfstrand fp, har i motion föreslagit kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen
i uppdrag att undersöka Krokoms kommuns intresse av att
göra Önsjön tillgänglig som naturbad för de båda kommunernas invånare.
Kultur och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag till beslut
Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 25
Finansutskottet 2012-01-12 § 9
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-09
Kultur- och fritidsnämndens beslut 2011-09-21 § 61
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-13
Motion, fp, 2011-05-02
Yrkande
Pär Löfstrand, fp, med bifall av Emanuel Sandberg, kd: Motionen bifalls.
AnnSofie Andersson, s: Motionen avslås.
Proposition
Ordförande ställer proposition på Pär Löfstrands och AnnSofie Anderssons
yrkanden och finner att kommunstyrelsen antar AnnSofie Anderssons
yrkande.
Omröstning
Omröstning begärs
Propositionsordning
Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning
Ja-röst för bifall till AnnSofie Anderssons yrkande
Nej-röst för bifall till Pär Löfstrands yrkande
Omröstningsresultat
Med 40 ja-röster mot 13 nej-röster, 7 ledamöter som avstår från att rösta
samt 7 frånvarande ledamöter beslutar kommunstyrelsen att anta AnnSofie
Anderssons yrkande. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 56, KF 2012-03-15 10:00
KS: 941/2011
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 941-2011
Kommunen har tidigare sålt badet i Önsjön. Kommunen avser inte att anordna
och driva badplatser inom de ekonomiska ramar som kommunen disponerar.
_____
Utdrag till Pär Löfstrand, kultur- och fritidsnämnden samt Krokoms
kommun, skolchefen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 56, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 25
Motion - Badplats Önsjön
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-01-24 Dnr 941-2011
Pär Löfstrand m fl har i motion föreslagit kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen
i uppdrag att undersöka Krokoms kommuns intresse av att
göra Önsjön tillgänglig som naturbad för de båda kommunernas invånare.
Kultur och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag till beslut
Finansutskottet 2012-01-12 § 9
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-09
Kultur- och fritidsnämndens beslut 2011-09-21 § 61
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-13
Motion, fp, 2011-05-02
Yrkande
Pär Löfstrand, fp: Motionen bifalls.
AnnSofie Andersson, s: Motionen avslås.
Proposition
Ordförande ställer proposition på Pär Löfstrands och AnnSofie Anderssons
yrkanden och finner att kommunstyrelsen antar AnnSofie Anderssons yrkande.
Omröstning
Omröstning begärs
Propositionsordning
Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning
Ja-röst för bifall till AnnSofie Anderssons yrkande
Nej-röst för bifall till Pär Löfstrands yrkande
Omröstningsresultat
Med 11 ja-röster mot 2 nej-röster samt 2 ledamöter som avstår från att rösta
beslutar kommunstyrelsen att anta AnnSofie Anderssons yrkande. Närvaroförteckningen
visar hur ledamöterna har röstat
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 56, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 25
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-01-24 Dnr 941-2011
Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
Kommunen har tidigare sålt badet i Önsjön. Kommunen avser inte att anordna
och driva badplatser inom de ekonomiska ramar som kommunen disponerar.
_____
Reservation
Även om Östersund de senaste åren valt att profilera sig som
Vinterstaden kvarstår det faktum att flest besöka görs under sommaren.
I takt med kommunens nedmonteringen av Thomée, Verkön samt att det
privatdrivna sommarbadet, Lövstabadet beslutat att inte hålla öppet.
Pär Löfstrand, fp
Utdrag till Pär Löfstrand m.fl. inom fp, kultur- och fritidsnämnden samt
Krokoms kommun, skolchefen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 56, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-12-09 Dnr 941-2011
Ulla Nordin
Kommunstyrelsen
Motion - Badplats Önsjön
Pär Löfstrand m fl har i motion föreslagit kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen
i uppdrag att undersöka Krokoms kommuns intresse av att
göra Önsjön tillgänglig som naturbad för de båda kommunernas invånare.
Kultur och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag till beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-09
Kultur- och fritidsnämndens beslut 2011-09-21 § 61
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-13
Motion, fp, 2011-05-02
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering
Kommunen har tidigare sålt badet i Önsjön. Kommunen avser inte att anordna
och driva badplatser inom de ekonomiska ramar som kommunen disponerar.
Bakgrund
Se skrivelse från kultur- och fritidsnämndens kansli 2011-09-13. Kommunfullmäktige
behandlade den 17 mars 2011 ett medborgarförslag som innebar
att Östersunds kommun, tillsammans med Krokoms kommun, skulle
tillhandahålla en badplats i Önsjön till kommuninvånarna genom att förvärva
Önsjön som idag är privatägd. Medborgarförslaget avslogs.
Kommunledningsförvaltningen har kontaktat Krokoms kommun för att undersöka
eventuellt intresse av Önsjön. Skolchefen i Krokoms kommun, som
är ansvarig för fritidsfrågorna, har stämt av med kommunalrådet och kommunledningsförvaltningen
har varken fått ett ja eller nej på frågan. I dagsläget
finns inget underlag som visar vilka kostnader detta förvärv skulle medföra
och därför kan ett rakt svar vara svårt att ge.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 56, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-12-09 Dnr 941-2011
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
kommundirektör
Bert Olof Åkerström
bitr kommundirektör
Utdrag till Pär Löfstrand m.fl. inom fp, kultur- och fritidsnämnden samt
Krokoms kommun, skolchefen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 56, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Finansutskottet 2012-01-12 § 9
Motion - Badplats Önsjön
PROTOKOLL
Finansutskottet
2012-01-12 Dnr 941-2011
Pär Löfstrand m fl har i motion föreslagit kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen
i uppdrag att undersöka Krokoms kommuns intresse av att
göra Önsjön tillgänglig som naturbad för de båda kommunernas invånare.
Kultur och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag till beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-09
Kultur- och fritidsnämndens beslut 2011-09-21 § 61
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-13
Motion, FP, 2011-05-02
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
Kommunen har tidigare sålt badet i Önsjön. Kommunen avser inte att anordna
och driva badplatser inom de ekonomiska ramar som kommunen disponerar.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 56, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kultur- och Fristidsnämnden 2011-09-21 § 61
PROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2011-09-21 Dnr 941-2011
Motion - Badplats Önsjön
Kommunledningsförvaltningen har till kultur- och fritidsnämnden remitterat
en motion från Folkpartiets fullmäktigegrupp Pär Löfstrand m fl om
badplatsen i Önsjön och huruvida Krokoms kommun är intresserad av att
göra Önsjön tillgänglig för de båda kommunernas invånare. Kommunledningsförvaltningen
har överlämnat motionen till kultur- och fritidsnämnden
samt miljö- och samhällsnämnden för yttrande.
Underlag till beslut
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-13
Folkpartiets motion 2011-05-02
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen
om badplats i Önsjön avslås.
Motivering till beslutet: Kultur- och fritidsnämnden har inte själv för avsikt
att anordna och driva badplatser. Det finns dessutom inte heller ekonomiskt
utrymme för drift av badplatser i nämndens budget.
_____
Utdrag till kommunledningsförvaltningen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 56, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1
2011-09-13 Dnr 941-2011
Bert-Olof Zackrisson
Kultur- och fritidsnämnden
Motion - Badplats Önsjön
Kommunledningsförvaltningen har till kultur- och fritidsnämnden remitterat
en motion från Folkpartiets fullmäktigegrupp Pär Löfstrand m fl om
badplatsen i Önsjön och huruvida Krokoms kommun är intresserad av att
göra Önsjön tillgänglig för de båda kommunernas invånare. Kommunledningsförvaltningen
har överlämnat motionen till kultur- och fritidsnämnden
samt miljö- och samhällsnämnden för yttrande senast 3 september 2011.
Underlag till beslut
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-13
Kommunledningsförvaltningens handläggningsbeslut 2011-05-03
Folkpartiets motion 2011-05-02
Förslag till beslut
Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen
om badplats i Önsjön avslås.
Motivering till beslutet: Kultur- och fritidsnämnden har inte själv för avsikt
att anordna och driva badplatser. Det finns dessutom inte heller ekonomiskt
utrymme för drift av badplatser i nämndens budget.
Bakgrund
Kommunledningsförvaltningen har till kultur- och fritidsnämnden remitterat
en motion från Folkpartiets fullmäktigegrupp Pär Löfstrand m fl om
badplatsen i Önsjön och huruvida Krokoms kommun är intresserad av att
göra Önsjön tillgänglig för de båda kommunernas invånare.
Kansliets bedömning
Fler badplatser skulle allmänt sett bidra till god livskvalitet och vara en del i
en attraktiv totalupplevelse av Östersund. Kommunen har tidigare drivit
verksamhet med badplatser men till följd av ekonomiska sparkrav lades
dessa badplatser ned under 1990-talet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 56, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2
2011-09-13 Dnr 941-2011
Det skulle givetvis vara positivt om enskilda eller föreningar vore beredda
att iordningsställa och ta ansvar för driften av en badplats. En generell erfarenhet
i sammanhanget är att i aktuella områden söka gemensamma lokala
lösningar för denna typ av frågor.
Däremot har kultur- och fritidsnämnden själv inte för avsikt att anordna och
driva badplatser. Det finns tyvärr inte heller ekonomiskt utrymme för drift
av badplatser i nämndens budget.
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI
Johan Palm
Kanslichef
Bert-Olof Zackrisson
Nämndråd
Utdrag till kommunledningsförvaltningen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 56, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-05-03 Motion

§ 57, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1988/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 1988-2011
Motion - tvångsinlösning av Åre och Krokoms kommuners aktier i
Jämtkraft AB
Mats El Kott, fp, har i en motion föreslagit att Östersunds kommun ska
tvångsinlösa Åre och Krokoms kommuners aktier i Jämtkraft AB.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 26
Finansutskottet 2012-01-12 § 10
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02
Motion av Mats El Kott, fp, 2011-10-22
Yrkande
Mats El Kott, fp: Motionen bifalls.
AnnSofie Andersson, s: Motionen avslås.
Proposition
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att kommunfullmäktige
antar AnnSofie Anderssons yrkande.
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
Krokoms och Åre kommuner är viktiga ägare i Jämtkraft AB.
Enligt gällande aktieägaravtal skulle en tvångsinlösen medföra ett vite om
lägst 25 miljoner kronor.
_____
Skriftlig reservation
Kommunfullmäktige har avslagit rubricerade motion med motiveringen att
dels de två kommunerna är viktiga ägare i Jämtkraft AB och dels en tvångsinlösen
skulle medföra ett vite om lägst 25 miljoner kr.
Varför ägare med tillsammans mindre än 2 % av aktierna skulle vara viktiga
ägare är oklart.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 57, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1988/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 1988-2011
Motiveringen om vite är felaktig. I dom den 27 juni 2011 i mål T 128-10
rörande tvångsinlösen skriver Högsta domstolen bland annat följande: ”Något
utrymme att i aktieägaravtal, med verkan i ett tvångsinlösenförfarande,
på förhand inskränka aktiebolagslagens bestämmelser om tvångsinlösen kan
därför inte anses föreligga.”
Det är uppenbart att Högsta domstolens domskäl även gäller vitesregler i
aktieägaravtal. Det är därför högst anmärkningsvärt att dels kommunstyrelsen
och dess ordförande med vetskap om Högsta domstolens dom ändå rekommenderar
kommunfullmäktige att avslå motionen med angiven motivering
och dels kommunfullmäktige med vetskap om Högsta domstolens
dom (vilken fullmäktigeledamöterna upplystes om vid mötet) vidhåller
samma motivering.
Mats El Kott, folkpartiet liberalerna
Utdrag till Mats El Kott
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 57, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 26
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-01-24 Dnr 1988-2011
Motion - tvångsinlösning av Åre och Krokoms kommuners aktier i
Jämtkraft AB
Mats El Kott, FP, har i en motion föreslagit att Östersunds kommun ska
tvångsinlösa Åre och Krokoms kommuners aktier i Jämtkraft AB.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2012-01-12 § 10
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02
Motion av Mats El Kott, FP, 2011-10-22
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
Krokoms och Åre kommuner är viktiga ägare i Jämtkraft AB.
Enligt gällande aktieägaravtal skulle en tvångsinlösen medföra ett vite om
lägst 25 miljoner kronor.
_____
Utdrag till Mats El Kott
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 57, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-01-02 Dnr 1988-2011
Kommunstyrelsen
Motion - tvångsinlösning av Åre och Krokoms kommuners aktier i
Jämtkraft AB
Mats El Kott har i en motion föreslagit att Östersunds kommun ska tvångsinlösa
Åre och Krokoms kommuners aktier i Jämtkraft AB.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02
Motion av Mats El Kott
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås
Motivering
Krokoms och Åre kommuner är viktiga ägare i Jämtkraft AB.
Enligt gällande aktieägaravtal skulle en tvångsinlösen medföra ett vite om
lägst 25 miljoner kronor.
Bakgrund
Mats El Kott har i sin motion föreslagit en tvångsinlösen av Åre och
Krokoms kommuners aktier i Jämtkraft AB. Enligt gällande aktieägaravtal
2010-06-16 gäller enligt punkt 8.1 ”parterna förbinder sig att inte påkalla
tvångsinlösen av minoritetsaktier. Om part (”påkallande part”) påkallar
tvångsinlösen skall vederbörande utge vite till den part vars aktier blir föremål
för tvångsinlösen med 50 % av aktuellt belopp på lösenlikviden”.
Åre kommun äger 0,8 % av aktierna i Jämtkraft. Krokoms kommun äger 1
% av aktierna efter det kommunen avropat den option som finns i gällande
aktieägaravtal punkt 9.1 ”envar av Krokoms och Åre kommuner har rätt att
när som helst under detta avtals giltighetstid från Östersunds kommun förvärva
stamaktier i JKAB uppgående till 0,2 % av det totala antalet aktier i
bolaget. Priset för varje sådan post om 0,2 % är under 2010 5,5 miljoner
kronor”.
Om den prissättning som finns i gällande aktieägaravtal används som riktvärde
för en beräkning av ett eventuellt vite så motsvarar detta ca 25 miljo-
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 57, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-01-02 Dnr 1988-2011
ner kronor. Det reala värde som skulle vara aktuellt vid en eventuell inlösen
kan på goda grunder uppskattas vara högre än det framräknade beloppet.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Bert Olof Åkerström
Utdrag till Mats El Kott
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 57, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Finansutskottet 2012-01-12 § 10
PROTOKOLL
Finansutskottet
2012-01-12 Dnr 1988-2011
Motion - tvångsinlösning av Åre och Krokoms kommuners aktier i
Jämtkraft AB
Mats El Kott, FP, har i en motion föreslagit att Östersunds kommun ska
tvångsinlösa Åre och Krokoms kommuners aktier i Jämtkraft AB.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02
Motion av Mats El Kott, FP, 2011-10-22
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
Krokoms och Åre kommuner är viktiga ägare i Jämtkraft AB.
Enligt gällande aktieägaravtal skulle en tvångsinlösen medföra ett vite om
lägst 25 miljoner kronor.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 57, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-10-24 Motion

§ 58, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1674/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 1674 - 2011
Motion - Träningslokaler för äldre inom äldreboende
Folkpartiet Liberalerna i Östersund genom Anna Larsson, Lennart Ledin,
Pär Löfstrand och Gunnar Dovner har inkommit med en motion. I motionen
föreslår man att kommunfullmäktige ska besluta att kommunstyrelsen ges i
uppdrag att återkomma med förslag på hur byggande av träningslokaler för
äldre kan ske i framtiden.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 27
Finansutskottet 2012-01-12 § 12
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-03
Vård och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13
Vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21
Motion från FP 2011-09-10
Yrkande
Pär Löfstrand, fp: Ärendet återremitteras för en mer fördjupad utredning
och redovisning hur det ser ut idag med träningsmöjligheter vid boenden
och vilka kostnader det skulle kunna innebära att bygga träningslokaler för
äldre i särskilda boenden.
Proposition
Ordförande ställer proposition på om ärendet ska återremitteras eller
avgöras idag och finner att ärendet ska återremitteras.
Kommunfullmäktiges beslut
Ärendet återremitteras.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 27
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-01-24 Dnr 1674 - 2011
Motion - Träningslokaler för äldre inom äldreboende
Folkpartiet Liberalerna i Östersund genom Anna Larsson, Lennart Ledin,
Pär Löfstrand och Gunnar Dovner har inkommit med en motion. I motionen
föreslår man att kommunfullmäktige ska besluta att kommunstyrelsen ges i
uppdrag att återkomma med förslag på hur byggande av träningslokaler för
äldre kan ske i framtiden.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2012-01-12 § 12
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-03
Vård och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13
Vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21
Motion från FP 2011-09-10
Yrkande
Pär Löfstrand, fp: Ärendet återremitteras för en mer fördjupad utredning
och redovisning hur det ser ut idag med träningsmöjligheter vid boenden
och vilka kostnader det skulle kunna innebära att bygga träningslokaler för
äldre i särskilda boenden.
Proposition
Ordförande ställer proposition på om ärendet ska återremitteras eller avgöras
idag och finner att ärendet ska avgöras idag.
Omröstning
Omröstning begärs
Propositionsordning
Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning
Ja-röst för bifall till att ärendet ska avgöras idag
Nej-röst för bifall till att ärendet ska återremitteras
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-01-24 § 27
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-01-24 Dnr 1674 - 2011
Omröstningsresultat
Med 8 ja-röster mot 7 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att ärendet ska
avgöras idag. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat
Proposition
Ordförande ställer proposition på finansutskottets förslag och finner att
kommunstyrelsen antar detta.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen föranleder ingen åtgärd då kommunfullmäktige konstaterar att
vård- och omsorgsnämnden i grunden är positiv till motionens intentioner
och anser att det är angeläget att fortsätta vidareutveckla formerna för
fysiska aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.
Motivering till beslutet:
Kommunfullmäktige har genom beslut om reglemente för vård- och omsorgsnämnden
gett nämnden ansvaret för insatser för äldre och personer
med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd
och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det är således vård- och omsorgsnämnden
som beslutar om byggande och utformning av särskilda boenden
enligt SOL. Det är också vård- och omsorgsnämnden som ansvarar
för insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården. Där ingår beslut
och verkställighet av rehabiliterande insatser såsom individuellt anpassad
fysisk aktivitet. Nämnden är i grunden positiv till motionens intentioner och
anser att det är angeläget att fortsätta vidareutveckla formerna för fysiska
aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.
_____
Reservation
Pär Jönsson, Lise Hjemgaard Svensson och Tord Jemteborn, m, Carina Zetterström,
Magnus Andersson och Nisse Svensson, c, samt Pär Löfstrand, fp,
reserverar sig mot beslutet.
Utdrag till Anna Larsson, Pär Löfstrand, Lennart Ledin, Gunnar Dovner,
vård och omsorgsnämnden.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-01-03 Dnr 1674 - 2011
Olliann Lundberg
Kommunstyrelsen
Motion - Träningslokaler för äldre inom äldreboende
Folkpartiet Liberalerna i Östersund genom Anna Larsson, Lennart Ledin,
Pär Löfstrand och Gunnar Dovner har inkommit med en motion. I motionen
föreslår man att kommunfullmäktige ska besluta att kommunstyrelsen ges i
uppdrag att återkomma med förslag på hur byggande av träningslokaler för
äldre kan ske i framtiden.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-03
Vård och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13
Vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21
Motion från Folkpartiet Liberalerna 2011-09-10
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen föranleder ingen åtgärd då kommunfullmäktige konstaterar att
vård- och omsorgsnämnden i grunden är positiv till motionens intentioner
och anser att det är angeläget att fortsätta vidareutveckla formerna för fysiska
aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.
Motivering till beslutet:
Kommunfullmäktige har genom beslut om reglemente för vård- och omsorgsnämnden
gett nämnden ansvaret för insatser för äldre och personer
med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd
och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det är således vård- och omsorgsnämnden
som beslutar om byggande och utformning av särskilda boenden
enligt SOL. Det är också vård- och omsorgsnämnden som ansvarar
för insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården. Där ingår beslut
och verkställighet av rehabiliterande insatser såsom individuellt anpassad
fysisk aktivitet. Nämnden är i grunden positiv till motionens intentioner och
anser att det är angeläget att fortsätta vidareutveckla formerna för fysiska
aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-01-03 Dnr 1674 - 2011
Bakgrund
Motionen handlar om att påverka byggandet i Östersund, både vad det gäller
inre och yttre miljö för äldre. Att det behövs utrymme, en träningslokal
där det finns anpassade hjälpmedel, där sjukgymnast och arbetsterapeuter
kan utöva sitt jobb och där de boende har möjlighet till daglig träning och
rehabilitering. Motionsställarna anser att fullmäktige bör besluta att bygga
en träningslokal för äldre på alla nya boenden och se över de gamla boendena
som behöver renoveras, om det finns möjlighet att skapa en träningslokal
inom och utomhus. Motionens förslag är dock att kommunstyrelsen
ska få i uppdrag att återkomma med förslag på hur byggande av träningslokaler
för äldre kan ske i framtiden.
Motionen har remitterats till vård och omsorgsnämnden för yttrande. Vård
och omsorgsnämnden föreslår att motionen avslås. Nämnden har i sitt beslut
lagt till en punkt i beslutet om att nämnden i grunden är positiv till motionens
intentioner och anser att det är angeläget att fortsätta att vidareutveckla
formerna för fysiska aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.
Kommunledningsförvaltningen anser att vård- och omsorgsnämnden utifrån
sitt ansvar och sin delegation redan verkar utifrån motionsställarnas mening.
Vård och omsorgsnämnden har sedan år 2000 hemrehabilitering som
innebär att man arbetar utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt med individuellt
planerade träningsinsatser utifrån förmåga och behov. Det nya äldreboende
som startades upp 2009 på Fältvägen i Torvalla och det nya boende
som planeras och färdigställs 2013 i Torvalla har innegårdar som gör det
möjligt med spontan och trygg utevistelse även för dementa. Gemensamhetsytor
för eventuell gemensam ”sittgymnastik” utifrån behov och annan
samvaro finns också.
Kommunledningsförvaltningen har inget i övrigt att tillägga i ärendet utöver
det som framgår av tjänsteskrivelse från vård och omsorgsförvaltningen.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se
Bert Olof Åkerström
Utdrag till Anna Larsson, Pär Löfstrand, Lennart Ledin, Gunnar Dovner,
vård och omsorgsnämnden.

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Finansutskottet 2012-01-12 § 12
PROTOKOLL
Finansutskottet
2012-01-12 Dnr 1674 - 2011
Motion - Träningslokaler för äldre inom äldreboende
Folkpartiet Liberalerna i Östersund genom Anna Larsson, Lennart Ledin,
Pär Löfstrand och Gunnar Dovner har inkommit med en motion. I motionen
föreslår man att kommunfullmäktige ska besluta att kommunstyrelsen ges i
uppdrag att återkomma med förslag på hur byggande av träningslokaler för
äldre kan ske i framtiden.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-03
Vård och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13
Vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21
Motion från FP 2011-09-10
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen föranleder ingen åtgärd då kommunfullmäktige konstaterar att
vård- och omsorgsnämnden i grunden är positiv till motionens intentioner
och anser att det är angeläget att fortsätta vidareutveckla formerna för
fysiska aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.
Motivering:
Kommunfullmäktige har genom beslut om reglemente för vård- och omsorgsnämnden
gett nämnden ansvaret för insatser för äldre och personer
med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd
och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det är således vård- och omsorgsnämnden
som beslutar om byggande och utformning av särskilda boenden
enligt SOL. Det är också vård- och omsorgsnämnden som ansvarar
för insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården. Där ingår beslut
och verkställighet av rehabiliterande insatser såsom individuellt anpassad
fysisk aktivitet. Nämnden är i grunden positiv till motionens intentioner och
anser att det är angeläget att fortsätta vidareutveckla formerna för fysiska
aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Vård- och omsorgsnämnden 2011-12-13 § 133
PROTOKOLL 1
Vård- och omsorgsnämnden
2011-12-13 Dnr 1674-2011
Motion - Träninglokaler för äldre inom äldreboende
Folkpartiet i Östersund har lagt fram en motion i syfte att påverka byggandet
i Östersund, när det gäller inre och yttre miljö för äldre. Folkpartiet föreslår
att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och ge förslag på hur
byggande av träningslokaler för äldre kan ske i framtiden. Folkpartiet menar
i sin motion att det behövs utrymme på särskilda boenden där de boende
har möjlighet till träning och rehabilitering.
Vård- och omsorgsnämnden ger förslag till beslut och att beslut fattas av
kommunfullmäktige.
Underlag för beslut
Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21
Motion 2011-09-10
Yrkanden
Anna Larsson, FP: Återremiss för en mer fördjupad utredning och redovisning
hur det ser ut idag med träningsmöjligheter vid boenden och vilka
kostnader det skulle kunna innebära att bygga träningslokaler för äldre i
särskilda boenden.
Proposition
Ordförande ställer proposition på återremissen och finner att nämnden beslutar
att avgöra ärendet idag.
Omröstning
Omröstning begärs.
Propositionsordning
Följande propositionsordning godkänns:
Ja-röst för att ärendet ska avgöras idag.
Nej-röst för återremiss.
Omröstningsresultat
Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden
att ärendet ska avgöras idag. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna
har röstat.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Vård- och omsorgsnämnden 2011-12-13 § 133
PROTOKOLL 2
Vård- och omsorgsnämnden
2011-12-13 Dnr 1674-2011
Yrkanden
Anna Larsson, FP: Motionen bifalls.
Henrik Kvist, S: Motionen avslås, med föreslagen motivering.
Henrik Kvist, S, tilläggsyrkande: Nämnden är i grunden positiv till motionens
intentioner och anser att det är angeläget att fortsätta att vidareutveckla
formerna för fysiska aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.
Proposition
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar
enlig Henrik Kvist förslag.
Omröstning
Omröstning begärs.
Propositionsordning
Följande propositionsordning godkänns:
Ja-röst för bifall för Henrik Kvist yrkande.
Nej-röst för bifall för Anna Larssons yrkande.
Omröstningsresultat
Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden
att bifalla Henrik Kvist yrkande. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna
har röstat.
Proposition
Ordförande ställer proposition på tilläggsyrkandet och finner att nämnden
beslutar enligt Henrik Kvist förslag.
Vård- och omsorgsnämndens beslut
1. Nämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen om att kommunstyrelsen
får i uppdrag att ge förslag på byggande av träningslokaler för äldre i
särskilda boenden avslås.
Motivering till beslutet: Kommunfullmäktige har genom sitt reglemente beslutat
att vård- och omsorgsnämnden ansvarar för insatser för äldre och personer
med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Vård- och omsorgsnämnden 2011-12-13 § 133
PROTOKOLL 3
Vård- och omsorgsnämnden
2011-12-13 Dnr 1674-2011
stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det är således vård- och
omsorgsnämnden som beslutar om byggande och utformning av särskilda
boenden enligt SoL. Det är också vård- och omsorgsnämnden som ansvarar
för insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården. Där ingår beslut
och verkställighet av rehabiliterande insatser såsom individuellt anpassad
fysisk aktivitet.
2. Nämnden är i grunden positiv till motionens intentioner och anser att det
är angeläget att fortsätta att vidareutveckla formerna för fysiska aktiviteter
inom ramen för nämndens ansvar.
Utdrag till kommunstyrelsen.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-11-21 Dnr 1674-2011
Karin Riddar
Vård- och omsorgsnämnden
Motion - Träninglokaler för äldre inom äldreboende
Folkpartiet i Östersund har lagt fram en motion i syfte att påverka byggandet
i Östersund, när det gäller inre och yttre miljö för äldre. Folkpartiet föreslår
att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och ge förslag på hur
byggande av träningslokaler för äldre kan ske i framtiden. Folkpartiet menar
i sin motion att det behövs utrymme på särskilda boenden där de boende
har möjlighet till träning och rehabilitering.
Vård- och omsorgsnämnden ger förslag till beslut och att beslut fattas av
kommunfullmäktige.
Underlag för beslut
Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21
Motion 2011-09-10
Förslag till beslut
Nämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen om att kommunstyrelsen
får i uppdrag att ge förslag på byggande av träningslokaler för äldre i
särskilda boenden avslås.
Motivering till beslutet: Kommunfullmäktige har genom sitt reglemente beslutat
att vård- och omsorgsnämnden ansvarar för insatser för äldre och personer
med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om
stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det är således vård- och
omsorgsnämnden som beslutar om byggande och utformning av särskilda
boenden enligt SoL. Det är också vård- och omsorgsnämnden som ansvarar
för insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården. Där ingår beslut
och verkställighet av rehabiliterande insatser såsom individuellt anpassad
fysisk aktivitet.
Bakgrund
Folkpartiets representanter i kommunfullmäktige; Anna Larsson, Lennart
Ledin, Per Löfstrand och Gunnar Dovner, har lagt fram en motion med syfte
att påverka byggandet i Östersund, både vad det gäller inre och yttre mil-
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-11-21 Dnr 1674-2011
jö för äldre. Motionsställarna menar bland annat att det behövs speciella utrymmen
på särskilda boenden - träningslokaler – där det finns anpassade
hjälpmedel, där sjukgymnast och arbetsterapeut kan utöva sitt jobb och där
de boende har möjlighet till daglig träning och rehabilitering. Vidare säger
motionsställarna att fysisk aktivitet för personer med demenssjukdom bidrar
till förhöjd livskvalitet för den enskilde. Motionen föreslår konkret kommunfullmäktige
att ge kommunstyrelsen i uppdrag att återkomma med förslag
på hur byggande av träningslokaler för äldre kan ske i framtiden.
Kommunfullmäktige beslutar om vilka nämnder och styrelser som ska finnas
i kommunen, samt vilka ansvarsområden dessa ska ha. Detta bestäms
genom reglementen. Vilka ansvarsområden som finns och som ska hanteras
av kommunerna bestäms av lagstiftningen. Av vård- och omsorgsnämndens
reglemente framgår att nämnden bland annat ansvarar för ”insatser /… /
inom socialtjänstlagen såvitt gäller vård och omsorg till äldre och funktionshindrade”.
I socialtjänstlagen (SoL) framgår att kommunen ska inrätta
särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som
behöver särskilt stöd. Det är således vård- och omsorgsnämndens ansvar att
inrätta dessa särskilda boendeformer.
Vård- och omsorgsnämnden har beslutat om ett planeringsunderlag för särskilt
boende, en så kallad boendeplan, för de närmaste åren. Till boendeplanen
finns också politiskt beslutade generella programförutsättningar för nyoch
ombyggnad av särskilt boende för äldre. I programförutsättningarna beskrivs
det mer i detalj hur utformningen av boendet såsom lägenheter,
gemensamhetsutrymmen och personalutrymmen ska vara. För varje ny- och
ombyggnadsprojekt upprättas det ett specifikt program.
Det finns en del aktuell forskning kring fysisk aktivitet för äldre med demenssjukdom.
Våren 2011 lade Håkan Littbrand, doktorand vid institutionen
för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, vid Umeå universitet
fram sin avhandling ”Fysisk träning för äldre personer – fokus på personer i
särskilt boende och personer med demenssjukdom”. Avhandlingen baseras
på en aktivitets- och nutritionsstudie bland 191 äldre personer vid nio särskilda
boenden i Umeå, varav ungefär hälften hade lätt till måttligt svår demenssjukdom.
Avhandlingen visar att ett högintensivt funktionellt träningsprogram
kan genomföras och har positiva effekter på fysisk funktionsförmåga
och självständighet i det dagliga livet för äldre personer med och utan
demenssjukdom boende på särskilt boende. Träningsprogrammet genomfördes
med en portabel utrustning, vilket möjliggjorde att träningen kunde
bedrivas utan tillgång till speciellt anpassade träningslokaler.
I Östersunds kommun bor omkring 660 personer inom särskilt boende med
heldygnsomsorg. Av dessa har omkring 60 till 70 procent någon form av
demenssjukdom, demensliknande tillstånd eller annan kognitiv svikt. Varje
brukare ska ha en individuellt framtagen genomförandeplan, där bland annat
daglig omvårdnad och sociala aktiviteter finns med.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2011-11-21 Dnr 1674-2011
Fysisk aktivitet är viktig för den enskilde brukaren för att kunna bygga upp
och även bibehålla fysiska förmågor. Fysisk aktivitet har också positiva effekter
på välmående i övrigt. Det viktiga är dock att den fysiska aktiviteten
planeras och utformas individuellt för varje enskild brukare, och att det
finns tid för genomförande tillsammans med sjukgymnast, arbetsterapeut
och/eller annan vårdpersonal. För många brukare handlar det om att öva
upp och bibehålla förmågan att klara sin personliga vård eller att kunna förflytta
sig själv. Inom Östersunds kommun arbetar man med ett rehabiliterande
förhållningssätt, som går ut på att brukarnas aktiviteter i vardagen är
en form av träning i sig. Dessutom finns det vissa brukare som har förmåga
att delta i andra former av friskvårdsaktiviteter, t ex sittgymnastik. Kommunens
sjukgymnaster och arbetsterapeuter tar också fram individuellt utformade
sjukgymnastik- och arbetsterapiplaner för de brukare som har behov
av det. Mycket av den dagliga träningen sker i den egna lägenheten och
i allmänna utrymmen på de särskilda boendena. Här är tid tillsammans med
personal viktigare än lokalerna.
Motionens syfte att påverka Östersunds kommun att bygga inre och yttre
miljö med fokus på äldre människors behov är ur vård- och omsorgsförvaltningens
synvinkel intressant. Tillgängliga bostäder och tillgänglig gatu- och
parkmiljö gynnar såväl äldre människor såsom personer med funktionsnedsättning.
Det som fungerar för äldre och personer med funktionsnedsättning
fungerar också, lyckligtvis, mycket bra för alla övriga i samhället.
Tillgänglighetsfrågan berör många av kommunens nämnder och styrelser,
utifrån olika perspektiv och konkreta ansvarsområden. När det gäller motionens
specifika förslag om utformning av särskilda boenden är det dock
en fråga för vård- och omsorgsnämnden.
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN
Marie Sundvisson,
förvaltningschef
Karin Riddar,
handläggare
Utdrag till kommunstyrelsen.
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-09-10 Motion

§ 58, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-09-10 Motion

§ 59, KF 2012-03-15 10:00
KS: 2462/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 2462-2011
Motion - Demokratifrågor i Östersunds kommun
Folkpartiet Liberalerna föreslår i en motion sex olika åtgärder för att förbättra
demokratin i Östersunds kommun. Partiets förslag, motiv och argument
redovisas i motionen.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 62
Finansutskottet 2012-02-09 § 24
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-24
Motion från Folkpartiet Liberalerna
Yrkande
Lennart Ledin, fp:
Punkt 1 i motionen bifalls: Samtliga partier ska alltid ges samma information
om politiska ärenden, inbjudas till dialog och möten med allmänheten,
näringsliv eller andra intressegrupper och till arbetsgrupper där representanter
för de politiska partierna avses ingå samt att detta klargörs för samtliga
förvaltningar.
Proposition
Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunfullmäktige
avslår detta.
Omröstning
Omröstning begärs.
Propositionsordning
Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning:
Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag.
Nej-röst för bifall till Lennart Ledins yrkande.
Omröstningsresultat
Med 42 ja-röster mot 17 nej-röster, 1 som avstår samt 7 ledamöter frånvarande
beslutar kommunfullmäktige att anta kommunstyrelsens förslag.
Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 59, KF 2012-03-15 10:00
KS: 2462/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 2462-2011
Yrkande
Lennart Ledin, fp:
Punkt 2 i motionen bifalls: Antalet fullmäktigesammanträden ska utökas så
att det hålls åtminstone ett sammanträde per månad utom juli. Det bör också
övervägas om tiden för kvällssammanträden kan utökas med en timme före
och/eller efter nuvarande sammanträdestid kl 18-21.
Proposition
Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunfullmäktige
antar detta.
Yrkande
Lennart Ledin fp:
Punkt 3 i motionen bifalls: Nämnder och förvaltningar ska särskilt uppmärksammas
på att bedömningen av vilka ärenden som ska behandlas av
fullmäktige ska ske med större vidsynthet. Vid tveksamhet om ett ärendes
betydelse för kommunen ska ärendet i första hand hänskjutas till fullmäktige
för beslut.
Proposition
Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunfullmäktige
avslår detta.
Omröstning
Omröstning begärs.
Propositionsordning
Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning:
Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag.
Nej-röst för bifall till Lennart Ledins yrkande.
Omröstningsresultat
Med 39 ja-röster mot 20 nej-röster, 1 som avstår samt 7 ledamöter frånvarande
beslutar kommunfullmäktige att anta kommunstyrelsens förslag.
Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 59, KF 2012-03-15 10:00
KS: 2462/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 2462-2011
Yrkande
Lennart Ledin, fp:
Punkt 4 i motionen ska beaktas i budget 2013-2014: Förtroendevalda som
inte är hel- eller deltidsarvoderad och som deltar i utbildningar, kurser och
konferenser som har beslutats av kommunens politiska organ, ska erhålla
dagarvode.
Proposition
Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunfullmäktige
avslår detta.
Yrkande
Lennart Ledin, fp:
Punkt 5 i motionen ska beaktas i budget 2013-2014: En fullmäktigeberedning
med företrädare för samtliga partier tillsätts för att snarast se över
partistöd och arvodering av kommunens förtroendevalda
Proposition
Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunfullmäktige
avslår detta.
Omröstning
Omröstning begärs.
Propositionsordning
Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning:
Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag.
Nej-röst för bifall till Lennart Ledins yrkande.
Omröstningsresultat
Med 39 ja-röster mot 20 nej-röster, 1 som avstår samt 7 ledamöter frånvarande
beslutar kommunfullmäktige att anta kommunstyrelsens förslag.
Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 59, KF 2012-03-15 10:00
KS: 2462/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 2462-2011
Yrkande
Lennart Ledin, fp:
Punkt 6 i motionen bifalls med tillägget att i de kommunala bolag som
avses ska ägardirektiven naturligtvis omfatta den begränsning av öppenhet
som affärsverksamheten kräver: Fullmäktige medger att nämndernas
sammanträden ska vara offentliga och samtidigt anger att detta ska vara en
inriktning och som även med komplettering av ägardirektiven ska gälla
styrelsemöten i de kommunala företag där kommunen har ett bestämmande
inflytande.
Proposition
Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunfullmäktige
avslår detta.
Omröstning
Omröstning begärs.
Propositionsordning
Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning:
Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag.
Nej-röst för bifall till Lennart Ledins yrkande.
Omröstningsresultat
Med 38 ja-röster mot 21 nej-röster, 1 som avstår samt 7 ledamöter frånvarande
beslutar kommunfullmäktige att anta kommunstyrelsens förslag.
Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen om demokratifrågor i Östersunds kommun förslag 2 bifalls såtillvida
att presidiet får i uppdrag att tillsammans med partierna, via
gruppledarna, se över kommunfullmäktiges arbetsformer och arbetsmetoder
inför 2013. I övrigt avslås motionen.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 59, KF 2012-03-15 10:00
KS: 2462/2011
Motivering till beslutet:
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 2462-2011
Flera av förslagen handlar om den representativa demokratin. Antalet mandat
speglar sammansättning av till exempel ledningsgrupper, beredningar
och deltagande vid uppvaktningar av externa intressenter i olika politiska
frågor.
Ansvarsfördelning och befogenheter mellan nämnd/styrelse och kommunfullmäktige
regleras i reglementena. Det är viktigt att nämnder och styrelser
får och tar ansvar för sina frågor liksom att kommunfullmäktige visar förtroende
för dem.
Översyn av bestämmelser om ersättning till förtroendevalda sker inför varje
ny mandatperiod. De senast fastställda bestämmelserna har överklagats och
ärendet ligger hos kammarrätten för prövning. I avvaktan på kammarrättens
dom finns ingen anledning att se över partistöd och arvodering.
Det är klart olämpligt med öppna styrelsemöten i bolagen bland annat med
tanke på att ärenden ofta handlar om affärshemligheter. Kommunfullmäktige
kan inte heller medge offentliga bolagsmöten på samma sätt som fullmäktige
kan göra för nämnder och styrelser.
_____
Utdrag skickas till Folkpartiet Liberalerna.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 59, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 62
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 2462-2011
Motion - Demokratifrågor i Östersunds kommun
Folkpartiet Liberalerna föreslår i en motion sex olika åtgärder för att förbättra
demokratin i Östersunds kommun. Partiets förslag, motiv och argument
redovisas i motionen.
Underlag för beslut
Finansutskottet 2012-02-09 § 24
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-24
Motion från Folkpartiet Liberalerna
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen om demokratifrågor i Östersunds kommun förslag 2 bifalls så till
vida att presidiet får i uppdrag att tillsammans med partierna, via
gruppledarna, se över kommunfullmäktiges arbetsformer och arbetsmetoder
inför 2013. I övrigt avslås motionen.
Motivering:
Flera av förslagen handlar om den representativa demokratin. Antalet mandat
speglar sammansättning av till exempel ledningsgrupper, beredningar
och deltagande vid uppvaktningar av externa intressenter i olika politiska
frågor.
Ansvarsfördelning och befogenheter mellan nämnd/styrelse och kommunfullmäktige
regleras i reglementena. Det är viktigt att nämnder och styrelser
får och tar ansvar för sina frågor liksom att kommunfullmäktige visar förtroende
för dem.
Översyn av bestämmelser om ersättning till förtroendevalda sker inför varje
ny mandatperiod. De senast fastställda bestämmelserna har överklagats och
ärendet ligger hos kammarrätten för prövning. I avvaktan på kammarrättens
dom finns ingen anledning att se över partistöd och arvodering.
Det är klart olämpligt med öppna styrelsemöten i bolagen bland annat med
tanke på att ärenden ofta handlar om affärshemligheter. Kommunfullmäktige
kan inte heller medge offentliga bolagsmöten på samma sätt som fullmäktige
kan göra för nämnder och styrelser.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 59, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2012-01-24 Dnr 2462-2011
Ellen Arnesson
Kommunstyrelsen
Motion - Demokratifrågor i Östersunds kommun
Folkpartiet Liberalerna föreslår i en motion sex olika åtgärder för att förbättra
demokratin i Östersunds kommun. Partiets förslag, motiv och argument
redovisas i motionen.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-24
Motion från Folkpartiet Liberalerna
Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen om demokratifrågor i Östersunds kommun förslag 2 bifalls så till
vida att presidiet får i uppdrag att tillsammans med partierna, via gruppledarna,
se över kommunfullmäktiges arbetsformer och arbetsmetoder inför
2013. I övrigt avslås motionen.
Motivering
Flera av förslagen handlar om den representativa demokratin. Antalet mandat
speglar sammansättning av till exempel ledningsgrupper, beredningar
och deltagande vid uppvaktningar av externa intressenter i olika politiska
frågor.
Ansvarsfördelning och befogenheter mellan nämnd/styrelse och kommunfullmäktige
regleras i reglementena. Det är viktigt att nämnder och styrelser
får och tar ansvar för sina frågor liksom att kommunfullmäktige visar förtroende
för dem.
Översyn av bestämmelser om ersättning till förtroendevalda sker inför varje
ny mandatperiod. De senast fastställda bestämmelserna har överklagats och
ärendet ligger hos kammarrätten för prövning. I avvaktan på kammarrättens
dom finns ingen anledning att se över partistöd och arvodering.
Det är klart olämpligt med öppna styrelsemöten i bolagen bland annat med
tanke på att ärenden ofta handlar om affärshemligheter. Kommunfullmäktige
kan inte heller medge offentliga bolagsmöten på samma sätt som fullmäktige
kan göra för nämnder och styrelser.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 59, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2012-01-24 Dnr 2462-2011
Bakgrund
Nedan redovisas de olika förslagen var för sig. Kommentarer/svar/fakta
lämnas i direkt anslutning till respektive förslag.
Förslag 1
”Samtliga partier ska alltid ges samma information om politiska ärenden,
inbjudas till dialog och möten med allmänheten, näringsliv eller andra intressegrupper
och till arbetsgrupper där representanter för de politiska partierna
avses ingå samt att detta klargörs för samtliga förvaltningar”.
Kommentarer
Det är inte rimligt att utan hänsyn till antal mandat, som bygger på väljarnas
val, låta varje parti ha lika antal representanter i beredningar, utredningar
med mera. Då saknar väljarnas val betydelse.
Vid utredningar och beredningar av övergripande och större politiska frågor
deltar i första hand kommunstyrelsens ordförande samt förste och andre
ordförande. Vid beredning av frågor som ligger på facknämndsnivå deltar
på samma sätt nämndens presidium det vill säga ordförande och vice ordförande.
Respektive ordförande/vice ordförande har sedan ansvar för att föra
frågorna vidare för diskussion och inspel till respektive block/gruppledare.
Detta är sedan länge ett vedertaget och effektivt arbetssätt som också ligger
i linje med den representativa demokratin. En förutsättning för att det ska
fungera bra är att respektive block hitta sina arbetsformer.
I kommunens projekt Medborgardialog ingår bland annat att finna arbetsformer
och metoder för dialog med medborgare. Projektet leds av en politisk
ledningsgrupp. Ett förväntat och önskvärt resultat av projektet är att
samtliga partier kommer överens om arbetsformer och metoder för kommunens
dialog med allmänhet, näringsliv, föreningar med flera.
Förslag 2
”Antalet fullmäktigesammanträden ska utökas så att det hålls åtminstone ett
sammanträde per månad utom juli. Det bör också övervägas om tiden för
kvällssammanträden kan utökas med en timme före och/eller efter nuvarande
sammanträdestid kl 18-21”
Kommentarer
Antalet inbokade sammanträden 2012 är åtta stycken varav tre är kvällssammanträden.
Det är ett mer än 2009, 2010 och 2011. I praktiken var antalet
sammanträden 2011 åtta eftersom ett sammanträde fick delas i två på
grund av många ärenden. Dagsammanträdena har varit långa framförallt
under 2011. I genomsnitt pågick dagsammanträdena 2011 i nio timmar.
Långa sammanträden med komplicerade ärenden är inte bra ur ett demokratiskt
perspektiv. De kan ha en avskräckande effekt för personer som är intresserade
av att ta på sig förtroendemannauppdrag samtidigt som de vill ta
ansvar för familj och barn. Det kan även vara en bidragande orsak till att
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 59, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2012-01-24 Dnr 2462-2011
förtroendevalda väljer att lämna sina uppdrag. Ett sätt att komma till rätta
med de långa sammanträdena kan vara att presidiet och partierna via gruppledarna
kommer överens om rimliga arbetsformer i fullmäktige.
Förslag 3
”Nämnder och förvaltningar ska särskilt uppmärksammas på att bedömningen
av vilka ärenden som ska behandlas av fullmäktige ska ske med
större vidsynthet. Vid tveksamhet om ett ärendes betydelse för kommunen
ska ärendet i första hand hänskjutas till fullmäktige för beslut”
Kommentarer
Ansvarfördelning och befogenheter mellan nämnd/styrelse och kommunfullmäktige
är reglerat i respektive nämnds/styrelses reglemente. Det är juridiskt
viktigt att reglementen följs. Inför varje ny mandatperiod görs en
översyn av reglementena. Det är också fullt möjligt att revidera ett reglemente
under löpande mandatperiod. Ett sådant exempel är att detaljplaner
av större intresse numera ska beslutas av kommunfullmäktige.
Förslag 4
”Förtroendevalda som inte är hel- eller deltidsarvoderad och som deltar i
utbildningar, kurser och konferenser som har beslutats av kommunens politiska
organ, ska erhålla dagarvode”
Kommentarer
Enligt arvodesbestämmelserna har förtroendevald rätt till skälig ersättning
för förlorad arbetsinkomst för två valfria utbildnings-/studiebesöksdagar per
år inom i första hand den egna nämndens/styrelsens verksamhetsområde.
Dagarvode utgår inte för sådana dagar. Dagarvode ska ses dels som ersättning
för förberedelse av sammanträde och dels som ersättning för deltagande
i själva sammanträdet. Det finns inte heller några medel avsatta i Budget
2012 och flerårsplan 2013/2014.
Förslag 5
”En fullmäktigeberedning med företrädare för samtliga partier tillsätts för
att snarast se över partistöd och arvodering av kommunens förtroendevalda”
Kommentarer
Inför varje ny mandatperiod görs en översyn av kommunens arvodesbestämmelser.
I översynen deltar representanter för samtliga politiska partier.
Den senast översynen gjordes i början av 2010.
Kommunfullmäktiges beslut den 23 juni 2010 § 112 Bestämmelser om ersättning
för förtroendevalda är överklagat. Ärendet ligger nu hos kammarrätten
i Sundsvall. Kammarrätten meddelade prövningstillstånd den 11 oktober
2011. I avvaktan på kammarrättens dom finns ingen anledning att se
över partistöd och arvodering.
.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 59, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4
2012-01-24 Dnr 2462-2011
Förslag 6
”Fullmäktige medger att nämndernas sammanträden ska vara offentliga och
samtidigt anger att detta ska vara en inriktning och som även med komplettering
av ägardirektiven ska gälla styrelsemöten i de kommunala företag där
kommunen har ett bestämmande inflytande”
Kommentarer
Nämnder/styrelser har redan idag rätt att hålla öppna sammanträden. Det
framgår av respektive nämnd/styrelses reglemente. Kommunstyrelsen har
alltid öppna sammanträden. Övriga nämnder/styrelse har få öppna sammanträden
i förhållande till antalet sammanträden. Frågan om öppna sammanträden
diskusteras för närvarande inom projektet Medborgardialog.
Kommunfullmäktige kan inte medge offentliga bolagsmöten på samma sätt
som fullmäktige kan göra för nämnder och styrelser. Det är inte heller relevant
med öppna styrelsemöten i kommunens bolag bland annat med tanke
på att ärenden ofta handlar om affärshemligheter. När fullmäktige behandlar
bolagens årsredovisningar har ledamöter möjlighet att ställa frågor till
representanter för bolagen. Bolagsstämmorna är också öppna.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Bert-Olof Åkerström
Utdrag skickas till Folkpartiet Liberalerna
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 59, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Finansutskottet 2012-02-09 § 24
PROTOKOLL
Finansutskottet
2012-02-09 Dnr 2462-2011
Motion - Demokratifrågor i Östersunds kommun
Folkpartiet Liberalerna föreslår i en motion sex olika åtgärder för att förbättra
demokratin i Östersunds kommun. Partiets förslag, motiv och argument
redovisas i motionen.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-24
Motion från Folkpartiet Liberalerna
Finansutskottets beslut
Ärendet tas upp direkt i kommunstyrelsen.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 59, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Motion från Folkpartiet Liberalerna 2011-12-08

§ 59, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Motion från Folkpartiet Liberalerna 2011-12-08

§ 60, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1512/2011
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 1512-2011
Motion - Inrättande av ett skönhetsråd i Östersunds kommun
Maj-Britt Saltin, m, föreslår i en motion den 5 juli 2011 att det inrättas ett
skönhetsråd i Östersunds kommun. Motionären anser att många beslut i
kommunen fattas utifrån funktionella och praktiska synpunkter men en
kommun som gör anspråk på att vara en turistkommun måste ta hänsyn till
det estetiska och ett skönhetsråd uppgift skulle vara att granska beslut som
påverkar helhetsintrycket i kommunen. Miljö- och samhällsnämnden och
kultur- och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 63
Utvecklingsutskottet 2012-02-09 § 14
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag,
2011-12-27
Motion 2011-07-05
Yrkande
Maj-Britt Saltin, m: Motionen bifalls.
Anders Edvinsson, s: Motionen avslås.
Proposition
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att kommunfullmäktige
bifaller Anders Edvinssons yrkande.
Omröstning
Omröstning begärs.
Propositionsordning
Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning:
Ja-röst för bifall till Anders Edvinssons yrkande.
Nej-röst för bifall till Maj-Britt Saltins yrkande.
Omröstningsresultat
Med 38 ja-röster, 17 nej-röster och 12 ledamöter frånvarande beslutar
kommunfullmäktige enligt Anders Edvinssons yrkande.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00
KS: 1512/2011
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 1512-2011
En av byggnadsnämndens uppgifter är att verka för en god byggnadskultur
samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Åliggandet
att verka för en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö infördes i lagen
1999. Syftet från lagstiftaren var att understryka kommunernas ansvar
för den byggda miljön utformning och gestaltning. Utifrån plan- och bygglagen
blir byggnadsnämnden kommunens ”skönhetsråd” som ska bevaka de
estetiska frågorna. I Östersund är det miljö- och samhällsnämnden som har
byggnadsnämndens uppgifter. Det finns redan väl fungerande och etablerade
regelverk, rutiner och kompetens som tillgodoser estetik i kommunen.
Ett skönhetsråd bedöms inte tillföra sådana kvaliteter i ärendeberedningen
att det är motiverat att införa ett sådant.
_____
Utdrag till Maj-Britt Saltin, m, kultur- och fritidsnämnden samt miljö- och
samhällsnämnden.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kommunstyrelsen 2012-02-28 § 63
PROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2012-02-28 Dnr 1512-2011
Motion - Inrättande av ett skönhetsråd i Östersunds kommun
Maj-Britt Saltin, M, föreslår i en motion den 5 juli 2011 att det inrättas ett
skönhetsråd i Östersunds kommun. Motionären anser att många beslut i
kommunen fattas utifrån funktionella och praktiska synpunkter men en
kommun som gör anspråk på att vara en turistkommun måste ta hänsyn till
det estetiska och ett skönhetsråd uppgift skulle vara att granska beslut som
påverkar helhetsintrycket i kommunen. Miljö- och samhällsnämnden och
kultur- och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Utvecklingsutskottet 2012-02-09 § 14
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag,
2011-12-27
Motion 2011-07-05
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
En av byggnadsnämndens uppgifter är att verka för en god byggnadskultur
samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Åliggandet
att verka för en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö infördes i lagen
1999. Syftet från lagstiftaren var att understryka kommunernas ansvar
för den byggda miljön utformning och gestaltning. Utifrån plan- och bygglagen
blir byggnadsnämnden kommunens ”skönhetsråd” som ska bevaka de
estetiska frågorna. I Östersund är det miljö- och samhällsnämnden som har
byggnadsnämndens uppgifter. Det finns redan väl fungerande och etablerade
regelverk, rutiner och kompetens som tillgodoser estetik i kommunen.
Ett skönhetsråd bedöms inte tillföra sådana kvaliteter i ärendeberedningen
att det är motiverat att införa ett sådant.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-12-27 Dnr 1512-2011
Ulla Nordin
Kommunstyrelsen
Motion - Inrättande av ett skönhetsråd i Östersunds kommun
Maj-Britt Saltin, m, föreslår i en motion, den 5 juli 2011, att det inrättas ett
skönhetsråd i Östersunds kommun. Motionären anser att många beslut i
kommunen fattas utifrån funktionella och praktiska synpunkter men en
kommun som gör anspråk på att vara en turistkommun måste ta hänsyn till
det estetiska och ett skönhetsråd uppgift skulle vara att granska beslut som
påverkar helhetsintrycket i kommunen. Miljö- och samhällsnämnden och
kultur- och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag,
2011-12-27
Motion, m, 2011-07-05
Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering
En av byggnadsnämndens uppgifter är att verka för en god byggnadskultur
samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Åliggandet
att verka för en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö infördes i lagen
1999. Syftet från lagstiftaren var att understryka kommunernas ansvar
för den byggda miljön utformning och gestaltning. Utifrån plan- och bygglagen
blir byggnadsnämnden kommunens ”skönhetsråd” som ska bevaka de
estetiska frågorna. I Östersund är det miljö- och samhällsnämnden som har
byggnadsnämndens uppgifter. Det finns redan väl fungerande och etablerade
regelverk, rutiner och kompetens som tillgodoser estetik i kommunen.
Ett skönhetsråd bedöms inte tillföra sådana kvaliteter i ärendeberedningen
att det är motiverat att införa ett sådant.
Bakgrund
Motionen berör en rad frågor som handlar om det offentliga rummet. Hit
kan räknas de konstverk som står utomhus i våra parker eller på andra platser,
Stortorgets och Kyrkparkens innehåll och verksamhet, ljussättningen i
staden, utvecklingen badhusparken etc.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-12-27 Dnr 1512-2011
Kultur- och fritidsnämndens beslut 2011-10-26 §
Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen om
att kommunen ska utse ett Skönhetsråd avslås. Motivering till beslutet: Det
finns redan väl fungerande och etablerade regelverk, rutiner och kompetens
som tillgodoser estetik i kommunen. Ett skönhetsråd bedöms inte tillföra
sådana kvaliteter i ärendeberedningen att det är motiverat att införa ett sådant.
Kultur- och fritidsnämndens synpunkter
Kultur- och fritidsnämnden har ett tydligt ansvar för de konstnärliga utsmyckningarna
i Östersunds kommun. I den process som föregår en konstnärlig
utsmyckning sker dialog med bl a brukare, konstnärlig rådgivare, arkitekter
och byggherre. Kultur- och fritidsnämnden deltar i processen genom
att de konstnärliga utsmyckningarna diskuteras och beslutas i nämnden.
Det finns redan väl fungerande och etablerade regelverk, rutiner och kompetens
som tillgodoser estetik inom de delar där kultur- och fritidsnämnden
har ett ansvar. Ett skönhetsråd bedöms inte tillföra sådana kvaliteter i ärendeberedningen
att det är motiverat att införa ett sådant. Ett skönhetsråd kan
bildas på andra initiativ än kommunens. Det finns många föreningar, organisationer,
privatpersoner som intresserar sig för det offentliga rummet,
estetiken och konsten, en varierad och innehållsrik miljö för såväl barn och
ungdom samt äldre.
Yrkanden kultur- och fritidsnämnden
Ordförande Karin Thomasson, MP: Kultur- och fritidsnämnden föreslår
kommunfullmäktige att motionen om att kommunen ska utse ett Skönhetsråd
avslås. Motivering till beslutet: Det finns redan väl fungerande och etablerade
regelverk, rutiner och kompetens som tillgodoser estetik i kommunen.
Ett skönhetsråd bedöms inte tillföra sådana kvaliteter i ärendeberedningen
att det är motiverat att införa ett sådant.
Gunnar Hjelm, M: Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige
besluta att ta initiativ till att ett skönhetsråd skapas. Skönhetsrådet bör bestå
av medborgare med engagemang för dessa frågor. Föreningar och organisationer
kan medverka i bildandet av rådet.
Motionen anses därmed besvarad.
Reservationer kultur- och fritidsnämnden
Gunnar Hjelm, M, Maj-Britt Saltin, M, Jonas Rask Samuelsson, C, och
Stefan Macknow, C reserverar sig mot beslutet till förmån för Gunnar
Hjelms yrkande.
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-12-14 §
Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen.
Motiv: En av byggnadsnämndens uppgifter är att verka för en god
byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskaps-
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga:
Sammanfattande
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3
2011-12-27 Dnr 1512-2011
miljö. Åliggandet att verka för en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö
infördes i lagen 1999. Syftet från lagstiftaren var att understryka
kommunernas ansvar för den byggda miljön utformning och gestaltning. I
Östersund är det miljö- och samhällsnämnden som har byggnadsnämndens
uppgifter. Utifrån plan- och bygglagen blir byggnadsnämnden kommunens
”skönhetsråd” som ska bevaka de estetiska frågorna.
Miljö- och samhällsnämndens synpunkter
Utifrån plan- och bygglagen blir byggnadsnämnden kommunens ”skönhetsråd”
som ska bevaka de estetiska frågorna. Det är viktigt att nämnden tar
sin uppgift på allvar genom att se till att ärenden bereds allsidigt så att estetiska
aspekter beaktas, att ha kompetent personal i tillräcklig omfattning och
att ta in ytterligare expertutlåtanden om det är nödvändigt. I bedömningen
av bebyggelseprojekt är det viktigt att både se till husens arkitektur i sig
men också lämpligheten i förhållande till omgivande stadsbild, kulturvärden
mm. Detaljplaner lägger ofta grunden för gestaltningen av stadsmiljön och
det är viktigt att redan där ta med bedömningar av arkitektur och områdenas
utformning. En bred demokratisk process där både experter och allmänhet
får möjlighet att ha synpunkter är viktig för en aktiv diskussion om tillkommande
och förändrade miljöer.
I en del kommuner har man valt att inrätta expertgrupper (skönhetsråd) som
extra stöd i bedömningen av estetiska frågor. Det kan vara en tillgång att få
extra fokus på skönhet och arkitektur men det kan också skapa en osäkerhet
om var besluten fattas. Så länge kommunens byggnadsnämnd verkar i lagens
anda och ser till att få beslutsunderlag som också tar med effekter på
stads- och landskapsbild och ställer krav på skönhet och god arkitektur i
tillkommande byggnader och anläggningar bör det var tillräckligt utan fristående
skönhetsråd.
Vill du ta del av facknämndernas tjänstemannaförslag och protokoll finns
de på kommunens hemsida under Vem är du – förtroendevald.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
kommundirektör
Bert Olof Åkerström
bitr kommundirektör
Utdrag till Maj-Britt Saltin, m, kultur- och fritidsnämnden samt miljö- och
samhällsnämnden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Utvecklingsutskottet 2012-02-09 § 14
PROTOKOLL
Utvecklingsutskottet
2012-02-09 Dnr 1512-2011
Motion - Inrättande av ett skönhetsråd i Östersunds kommun
Maj-Britt Saltin, M, föreslår i en motion den 5 juli 2011 att det inrättas ett
skönhetsråd i Östersunds kommun. Motionären anser att många beslut i
kommunen fattas utifrån funktionella och praktiska synpunkter men en
kommun som gör anspråk på att vara en turistkommun måste ta hänsyn till
det estetiska och ett skönhetsråd uppgift skulle vara att granska beslut som
påverkar helhetsintrycket i kommunen. Miljö- och samhällsnämnden och
kultur- och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag,
2011-12-27
Motion 2011-07-05
Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering till beslutet:
En av byggnadsnämndens uppgifter är att verka för en god byggnadskultur
samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Åliggandet
att verka för en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö infördes i lagen
1999. Syftet från lagstiftaren var att understryka kommunernas ansvar
för den byggda miljön utformning och gestaltning. Utifrån plan- och bygglagen
blir byggnadsnämnden kommunens ”skönhetsråd” som ska bevaka de
estetiska frågorna. I Östersund är det miljö- och samhällsnämnden som har
byggnadsnämndens uppgifter. Det finns redan väl fungerande och etablerade
regelverk, rutiner och kompetens som tillgodoser estetik i kommunen.
Ett skönhetsråd bedöms inte tillföra sådana kvaliteter i ärendeberedningen
att det är motiverat att införa ett sådant.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kultur- och fritidsnämnden 2011-10-26, § 98
PROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2011-10-26 Dnr 1512-2011
Motion - Inrättande av ett skönhetsråd i Östersunds kommun
Motionären föreslår att Östersunds kommun utser ett Skönhetsråd som
granskar beslut som påverkar helhetsintrycket av kommunen.
Underlag för beslut
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-10-04
Motion från Maj-Britt Saltin, 2011-08-22
Yrkanden
Ordförande Karin Thomasson, MP: Kultur- och fritidsnämnden föreslår
kommunfullmäktige att motionen om att kommunen ska utse ett Skönhetsråd
avslås.
Motivering till beslutet: Det finns redan väl fungerande och etablerade regelverk,
rutiner och kompetens som tillgodoser estetik i kommunen. Ett
skönhetsråd bedöms inte tillföra sådana kvaliteter i ärendeberedningen att
det är motiverat att införa ett sådant.
Gunnar Hjelm, M: Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige
besluta att ta initiativ till att ett skönhetsråd skapas.
Skönhetsrådet bör bestå av medborgare med engagemang för dessa frågor.
Föreningar och organisationer kan medverka i bildandet av rådet.
Motionen anses därmed besvarad.
Proposition
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar
enligt ordförandes förslag.
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen om
att kommunen ska utse ett Skönhetsråd avslås.
Motivering till beslutet: Det finns redan väl fungerande och etablerade regelverk,
rutiner och kompetens som tillgodoser estetik i kommunen. Ett
skönhetsråd bedöms inte tillföra sådana kvaliteter i ärendeberedningen att
det är motiverat att införa ett sådant.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Kultur- och fritidsnämnden 2011-10-26, § 98
PROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2011-10-26 Dnr 1512-2011
Reservation
Gunnar Hjelm, M, Maj.Britt Saltin, M, Jonas Rask Samuelsson, C, och
Stefan Macknow, C reserverar sig mot beslutet till förmån för Gunnar
Hjelms yrkande.
Utdrag till kommunstyrelsen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag kultur- och fritid 2011-10-04
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1
2011-10-04 Dnr 1512-2011
Johan Palm
Kultur- och fritidsnämnden
Motion - Inrättande av ett skönhetsråd i Östersunds kommun
Motionären föreslår att Östersunds kommun utser ett Skönhetsråd som
granskar beslut som påverkar helhetsintrycket av kommunen.
Underlag för beslut
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-10-04
Motion från Maj-Britt Saltin, 2011-08-22
Förslag till beslut
Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen om
att kommunen ska utse ett Skönhetsråd avslås.
Motivering till beslutet: Det finns redan väl fungerande och etablerade regelverk,
rutiner och kompetens som tillgodoser estetik i kommunen. Ett
skönhetsråd bedöms inte tillföra sådana kvaliteter i ärendeberedningen att
det är motiverat att införa ett sådant.
Bakgrund
Maj-Britt Saltin, moderaterna, föreslår i en motion att Östersunds kommun
ska utse ett Skönhetsråd som granskar beslut som påverkar helhetsintrycket
av kommunen.
Motionen berör en rad frågor som handlar om det offentliga rummet. Hit
kan räknas de konstverk som står utomhus i våra parker eller på andra platser,
Stortorgets och Kyrkparkens innehåll och verksamhet, ljussättningen i
staden, utvecklingen badhusparken etc.
Kultur- och fritidsnämnden har ett tydligt ansvar för de konstnärliga utsmyckningarna
i Östersunds kommun. I den process som föregår en konstnärlig
utsmyckning sker dialog med bl a brukare, konstnärlig rådgivare, arkitekter
och byggherre. Kultur- och fritidsnämnden deltar i processen genom
att de konstnärliga utsmyckningarna diskuteras och beslutas i nämnden.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag kultur- och fritid 2011-10-04
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2
2011-10-04 Dnr 1512-2011
Kansliets bedömning
Det finns redan väl fungerande och etablerade regelverk, rutiner och kompetens
som tillgodoser estetik inom de delar där kultur- och fritidsnämnden
har ett ansvar. Ett skönhetsråd bedöms inte tillföra sådana kvaliteter i ärendeberedningen
att det är motiverat att införa ett sådant.
Ett skönhetsråd kan bildas på andra initiativ än kommunens. Det finns
många föreningar, organisationer, privatpersoner som intresserar sig för det
offentliga rummet, estetiken och konsten, en varierad och innehållsrik miljö
för såväl barn och ungdom samt äldre. Kansliet gör bedömningen att nämnden
inte på något sätt motsätter sig att ett sådant initiativ tas.
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI
Johan Palm
Kanslichef
Utdrag till kommunstyrelsen
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14, § 336
PROTOKOLL 1
Miljö- och samhällsnämnden
2011-12-14 Dnr 1512-2011
Motion - Inrättande av ett skönhetsråd i Östersunds kommun
Maj-Britt Saltin föreslår i en motion att det inrättas ett skönhetsråd i Östersunds
kommun. Många beslut i kommunen fattas utifrån funktionella och
praktiska synpunkter men en kommun som gör anspråk på att vara en turistkommun
måste ta hänsyn till det estetiska. Ett skönhetsråds uppgift skulle
vara att granska beslut som påverkar helhetsintrycket i kommunen.
Motionen har skickats för yttrande till miljö- och samhällsnämnden samt
kultur- och fritidsnämnden. Kommunledningsförvaltningen vill ha yttrandet
senast 2011-12-24.
Underlag för beslut
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-11-29
Motion 2011-07-05
Miljö- och samhällsnämndens beslut
Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen.
Motiv: En av byggnadsnämndens uppgifter är att verka för en god byggnadskultur
samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö.
Åliggandet att verka för en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö infördes
i lagen 1999. Syftet från lagstiftaren var att understryka kommunernas
ansvar för den byggda miljön utformning och gestaltning. I Östersund
är det miljö- och samhällsnämnden som har byggnadsnämndens uppgifter.
Utifrån plan- och bygglagen blir byggnadsnämnden kommunens ”skönhetsråd”
som ska bevaka de estetiska frågorna.
______
Utdrag till kommunledningsförvaltningen bilaga tjänstemannaförslag
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2011-11-29
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1
2011-11-29 Dnr 1512-2011
Siv Reuterswärd
Miljö- och samhällsnämnden
Motion - Inrättande av ett skönhetsråd i Östersunds kommun
Maj-Britt Saltin föreslår i en motion att det inrättas ett skönhetsråd i Östersunds
kommun. Många beslut i kommunen fattas utifrån funktionella och
praktiska synpunkter men en kommun som gör anspråk på att vara en turistkommun
måste ta hänsyn till det estetiska. Ett skönhetsråd uppgift skulle
vara att granska beslut som påverkar helhetsintrycket i kommunen.
Motionen har skickats för yttrande till miljö- och samhällsnämnden samt
kultur- och fritidsnämnden. Kommunledningsförvaltningen vill ha yttrandet
senast 2011-12-24
Underlag för beslut
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-11-29
Motion 2011-07-05
Förslag till beslut
1. Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige avslå motionen.
Motiv: En av byggnadsnämndens uppgifter är att verka för en god byggnadskultur
samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö.
Åliggandet att verka för en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö infördes
i lagen 1999. Syftet från lagstiftaren var att understryka kommunernas
ansvar för den byggda miljön utformning och gestaltning. I Östersund
är det miljö- och samhällsnämnden som har byggnadsnämndens uppgifter.
Utifrån plan- och bygglagen blir byggnadsnämnden kommunens ”skönhetsråd”
som ska bevaka de estetiska frågorna.
Bakgrund
Det är, precis som motionären skriver, angeläget att inte bara ta hänsyn till
praktiska och funktionella krav utan också estetiska i beslut som påverkar
vår byggda omgivning.
Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en byggnadsnämnd.
Kommunen ska enligt lagen ha minst en person med arkitektutbildning till
sin hjälp.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2011-11-29
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2
2011-11-29 Dnr 1512-2011
En av byggnadsnämnden uppgifter är att verka för en god byggnadskultur
samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Åliggandet
att verka för en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö infördes i lagen
1999. Syftet från lagstiftaren var att understryka kommunernas ansvar
för den byggda miljön utformning och gestaltning. I Östersund är det miljöoch
samhällsnämnden som har byggnadsnämndens uppgifter.
Utifrån plan- och bygglagen blir byggnadsnämnden kommunens ”skönhetsråd”
som ska bevaka de estetiska frågorna. Det är viktigt att nämnden tar
sin uppgift på allvar genom att se till att ärenden bereds allsidigt så att estetiska
aspekter beaktas, att ha kompetent personal i tillräcklig omfattning och
att ta in ytterligare expertutlåtanden om det är nödvändigt. I bedömningen
av bebyggelseprojekt är det viktigt att både se till husens arkitektur i sig
men också lämpligheten i förhållande till omgivande stadsbild, kulturvärden
mm. Detaljplaner lägger ofta grunden för gestaltningen av stadsmiljön och
det är viktigt att redan där ta med bedömningar av arkitektur och områdenas
utformning. En bred demokratisk process där både experter och allmänhet
får möjlighet att ha synpunkter är viktig för en aktiv diskussion om tillkommande
och förändrade miljöer.
I en del kommuner har man valt att inrätta expertgrupper (skönhetsråd) som
extra stöd i bedömningen av estetiska frågor. Det kan vara en tillgång att få
extra fokus på skönhet och arkitektur men det kan också skapa en osäkerhet
om var besluten fattas.
Så länge kommunens byggnadsnämnd verkar i lagens anda och ser till att få
beslutsunderlag som också tar med effekter på stads- och landskapsbild och
ställer krav på skönhet och god arkitektur i tillkommande byggnader och
anläggningar bör det var tillräckligt utan fristående skönhetsråd.
SAMHÄLLSBYGGNAD
Lars Andersson
samhällsbyggnadschef
Siv Reuterswärd
stadsarkitekt
Utdrag till kommunledningsförvaltningen. T tjänstemannaförslaget ska
skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 60, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: 2011-07-05 Motion
Maj-Britt Saltin 2011-07-05
Moderaterna
Motion om inrättande av ett skönhetsråd i Östersunds kommun
Många beslut i kommunen fattas utifrån funktionella och rent praktiska synpunkter, men en
kommun som gör anspråk på att vara en turistkommun måste också ta hänsyn till det
estetiska.
Därför förslår jag
att man utser ett Skönhetsråd som ganskar beslut som påverkar helhetsintrycket av
kommunen.
Maj-Britt Saltin

§ 61, KF 2012-03-15 10:00
KS: 13/2012
Interpellationer och frågor
Interpellationer
PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
2012-03-15 Dnr 13-2011
Gerhard Carlsson, sd, ställer en interpellation till Karin Thomasson, mp,
angående bastun vid ÖSK.
Kommunfullmäktige medger att interpellationen får ställas. Den besvaras
av Karin Thomasson, mp.
Frågor
Elin Andersson, c, ställer en fråga angående vårstädning av gator.
Kommunfullmäktige medger att frågan får ställas. Den besvaras av Mona
Modin Tjulin, s.
_____
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

§ 61, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Interpellation Gerhard Carlsson

§ 61, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Svar på interpellation från Gerhard Carlsson, sd