magasinetostersund12011rÃ¤ttad - Ãstersunds kommun

Ett magasin från 

Östersunds kommun 

# 1/2011 

Din oas 

Tyck till om framtidens Östersund 

29 miljoner 

Hur går det till när skolan ska spara? 

Bandyspelaren 

Maria Emmesjö är en av arenapåverkarna 

Miljöarbetaren 

Lär känna Martin som kör sopbil 

Kändisen 

Så jobbar vi för ett rent och säkert vatten

ledare 

Ökad dialog ger framtidstro 

Vi har två öron och en mun, vilket bör innebära att vi ska lyssna mer än vi pratar. 

Jag tror att vissa blir förvånad över att jag som förtroendevald drar den slutsatsen. Det 

finns nämligen en bild av oss att vi först intar en ståndpunkt och sedan slåss för den till sista 

blodsdroppen, samtidigt som vi inte lyssnar på motargument. 

Men som jag ser det är det faktiskt tvärt om: Även om vi inte alltid är så översvallande 

positiva inför alla förslag som vi får så tar vi till oss dem och bedömer dem. De kan komma 

genom medborgarförslag som skickas in, men oftast genom våra många möten med föreningar, 

företag och enskilda medborgare. 

Dialogen är livsviktig näring för en väl fungerande demokrati och i förlängningen även för 

en positiv utveckling för vår kommun. 

Det är nämligen genom dialog mellan väljare och förtroendevalda som vår framtid formas 

och det på ett sätt så att framtidstro och positiv utveckling kan spira. 

Genom dialog fördjupas demokratin från att endast bara blomma ut vid valen vart fjärde 

år, till att bli en del av den dagliga utvecklingen av vår kommun. 

Genom dialog blir demokratin levande och begriplig. Den får kort sagt betydelse i vår vardag. 

Inom den kommunala organisationen jobbar vi hårt med att vidareutveckla 

formerna för medborgardialogen. Det sker bland annat 

i Arenapanelen och referensgrupperna runt nya arenan. Det sker 

även runt vårt framtida vatten efter vinterns cryptosporidieutbrott. 

Vi anordnade bland annat medborgarmötet i mars, som visserligen 

inte lockade så många, men följdes av betydligt fler via webb-tv på 

vår webbplats. 

Jag ser flera andra områden där en mer utvecklad dialog är viktig, 

exempelvis den framtida skolsituationen i vår kommun, liksom frågan 

om ett framtida kulturhus. Men också för att få medborgarnas syn 

på vad kommunen ska tillhandahålla i form av service. 

Jag säger inte att jag som förtroendevald alltid kommer 

att hålla med. Så fungerar inte politiken. Men jag kommer 

att lyssna och jag kommer att väga in allt för att 

fatta vad jag upplever som klokast möjliga beslut efter 

givna förutsättningar, bland annat de ekonomiska. 

Alla kommer inte att bli helt och hållet nöjda, det 

sker endast i en paradisisk, utopisk verklighet. Men 

jag vill jobba för att alla ska vara nöjda med själva 

dialogen. 

Den ska vi alla ställa höga krav på och känna 

ansvar för genom ett stort engagemang. 

AnnSofie Andersson, kommunstyrelsens ordförande. 

På omslaget: Magasinet Östersund-skribenten Freja Erdmann Hellgren tar en klunk av det 

kommunala dricksvattnet. Läs mer om vårt vatten på sidorna 16 till 26. fo t o s v e r k e r b e r g g r e n 

Magasinet Östersund delas ut 

tre gånger per år till hushåll i 

Östersunds kommun. Du hittar 

alla numren på www.ostersund. 

se/magasinetostersund 

innehåll 

Nya skollagen 

Näringsliv 

Skolans sparande 

Agenda 21 

Vattentema 

Vattenberedningen 

Vattenanvändningsplan 

VA-systemet 

Kommunarbetare 

Skyddsområde 

Hemtjänsten 

Svar från medborgarna 

Varumärket 

”Vattenkriminalare” 

Kommunjobb för unga 

På soptur med Martin 

Rena nyheter 

Översiktsplan 2040 

Nya plan- och bygglagen 

Arenan 

Lärcentrum 

Särskilt boende 

Ett friskare Sverige 

Centrum mot våld 

Bonusboende 

Miljöstäd 

Matlandethuvudstad 

Intensivsimskola 

Redaktionsansvarig: 

Kommundirektör Bengt Marsh 

Redak t ion : 

Informationschef Eva Larsson 

Infobyrån, Östersunds kommun 

Gr afisk form : 

Mattis Karlsson 

4 

10 

12 

14 

16 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30 

32 

34 

36 

38 

40 

41 

42 

44 

45 

46 

tryck : 

Kaltes Grafiska, Sundsvall 

Tryckt på papper miljöcertifierat 

enligt PEFC och ISO 14001 

Hur sunt lever vi? 

Plocka fram cykeln! 

För alla som inte cyklar året runt är maj månaden då 

det är dags att damma av cykeln. För de med utflyktslust 

finns färska cykelkartor att hämta i Rådhusets 

reception och på Turistbyrån. 

Grön Trafik jobbar för att Östersund ska bli en 

bättre cykelstad. Under sommaren kommer det ordnas 

fler cykelställ och en cykelkampanj. 

Gå in på www.ostersund.se/cykla 

Fysisk aktivitet har många positiva effekter för hälsan. För att behålla en bra hälsa är 

rekommendationen att vara fysiskt aktiv i sammanlagt minst 30 minuter, helst varje dag. 

Drygt hälften av befolkningen (16-84 år) i Östersunds kommun rör sig 30 minuter eller mer 

per dag, enligt en undersökning gjord 2010. 76 procent uppger att de vill öka sin fysiska aktivitet. 

Hälsa är också matvanor. På www.ostersund.se/klimatsmartmat 

kan du läsa mer om kommunens arbete. Där hittar du bland 

annat ett recepthäfte. 

Vill du ha sunda tips? 

Gå in på www.ettfriskaresverige.nu 

Ta en kopp te medan du laddar bilen 

Funderar du på elbil? 

Östersunds kommun och Jämtkrafts gemensamma 

satsning på elbilar har fått 1,9 miljoner kronor från 

Energimyndigheten för att testa elbilar i vinterklimat. 

Nu finns det möjlighet för företag, organisationer 

och privat personer i Östersund med omnejd att 

söka bidrag till en egen el- eller laddhybridbil. 

Du kan söka bidrag på 50 000 kronor, motprestationen 

är att delta i uppföljningen av projektet och 

ha en körjournal på bilen. 

Är du intresserad? Vänd dig till Grön Trafik, 

063-14 46 61 eller gå in på www.ostersund.se/elbil 

Visste du att… 

Idag finns det tre rena elbilar i kommunens 

fordonspark. Kommunalrådet AnnSofie Andersson 

kör en av bilarna. 

Nu kan du ladda din elbil riktigt snabbt. Under våren invigde Jämtkraft 

norra Europas första snabbladdningsstation med CHAdeMO-standard i 

Östersund. CHAdeMO står för O cha demo ikaga desuka vilket är japanska 

och betyder "Vad sägs om lite te". 

Att ladda en elbil med den nya tekniken tar inte längre tid. På en halvtimme 

laddar den 80 procent av kapaciteten i batteriet och på en kvart får 

du 50 procent. 

Stationen kommer att finnas på Lillänge köpcenter. Totalt kan du ladda 

din elbil på drygt ett 30-tal platser i Östersund. Läs mer om utvecklingen 

av eltrafiken på www.greenhighway.nu. illustr at io n g u s tav k a a p e l i n d q v i s t 

Vår nya samiska 

språksamordnare 

noterat 

Anna Kråik ansvarar från 

och med i maj för kommunens 

arbete som förvaltningsområde 

för det samiska språket. Anna 

är 34 år och medlem i Handölsdalens 

sameby. Hon bor 

i Brunflo. 

Tjänstens syfte är bland annat 

att hjälpa samer att behålla 

de samiska språken. Under 

lång tid har det varit svårt 

för samerna att studera och 

använda sitt språk i vardagen, 

men en ny lag ska ändra på det. 

Tjänsten är en viktig del i den 

satsningen. 

Omsl agsfoto : 

2 östersund 

Sverker Berggren 

östersund 3

En förskola och 

skola i förändring 

– Det är mycket nytt i den nya 

skollagen att sätta sig in i, 

men det har varit både intressant 

och kul, menar Elisabet 

Landerberg och Cecilia Hjelm, 

Tavelbäcksskolan, Heléne 

Brandelius och Christina 

Lanner, Lillsjöskolan. 

När det nya läsåret startar 

efter sommarlovet är det en 

”ny” förskola, grundskola och 

grundsärskola som öppnar dörrarna. 

Den 1 juli träder den nya skollagen 

ikraft liksom en reviderad läroplan 

för förskolan. Förberedelsearbetet 

har det senaste året varit intensivt bland 

kommunens med arbetare – på följande sidor 

kan du läsa mer om det nya! 

te x t b e n g t o l a mat t s s on fo t o s v e r k e r b e r g g r e n 

Många nyheter i skollagen 

Den första juli sjösätts en ny skollag, med bland annat nya läro- och 

kurs planer för grund- och grundsärskolan. Vi gjorde ett besök i Odensala 

för att få veta hur skolorna i området förberett sig för det nya. 

te x t b e n g t o l a mat t s s on fo t o r o g e r s t r a n d b e r g 

Det kom att ta tio år av utredningar 

innan riksdagen i fjol sommar klubbade 

en ny skollag. Eftersom den nya omfattar 

så mycket (se faktarutan), har skolorna i 

riket haft innevarande läsår på sig för att sätta 

sig in i den nya läroplanen med nya kursplaner. 

De tre skolorna i Odensala – Tavelbäcksskolan, 

Lillsjöskolan och Storsjöskolan påbörjade arbetet 

redan 2009. 

– Vi utsågs att vara referensskolor i 

Skolverkets arbete med de nya kursplanerna, 

berättar Elisabet Landerberg som är rektor på 

Tavelbäckskolan. Man kan väl säga att det gav 

oss en flygande start att sätta oss in i allt nytt. 

Då förberedelsearbetet påbörjades i stor skala 

bland kommunens övriga grund- och grundsärskolor 

under hösten 2010, jobbade man vidare 

i arbetsgrupper där utvalda lärare blev ”nyckelpersoner”. 

Cecilia Hjelm är en av dessa som 

fick en endagsutbildning i Skolverkets försorg. 

– Vi är nio stycken här i Odensala som haft den 

rollen att vara ett stöd till rektor i att delge kunskaper 

om läro- och kursplaner till våra kollegor. 

– Stödet från nyckelpersonerna har varit 

ovärderligt, menar Elisabet och rektorskollegan 

Christina Lanner på Lillsjöskolan håller med. 

– Jag blev jätteglad då jag blev tillfrågad av 

Christina och det har varit ett roligt men också 

tufft arbete, påpekar Heléne Brandelius. Jag 

har jobbat som lärare i många år, men aldrig 

fått jobba med kursplanerna på detta sätt. 

– Det roliga är att få sätta sig in i allt ”på 

djupet”, fyller Cecilia i. 

De fyra är överens om att den nya skollagen 

ger en bättre tydlighet i lärarnas uppdrag. 

– Kunskapskraven är inte högre, men tydligare 

för såväl pedagoger som elever, menar 

Christina. Det nya betygssystemet ger läraren en 

bättre möjlighet till en mer rättvis bedömning. 

– Här och nu känns det trots allt som om vi 

lyckats bra med förberedelsearbetet, vilket har 

sin grund i att vi sedan länge har ett bra samarbete 

mellan skolorna i Odensala, avslutar Elisabet 

som får ett direkt medhåll från övriga tre. 

Nya skollagen 

Några av övriga nyheter 

i den nya skollagen: 

• Barnkonventionen lyfts in. 

• Föräldrar och elever får 

möjlighet att överklaga 

fler beslut än tidigare. 

• Tydligare ansvar och 

beslutanderätt för rektor. 

• Skärpta behörighetsregler 

för lärare, förskollärare, 

fritidspedagoger, studieoch 

yrkesvägledare. 

• Lärarlegitimation införs. 

• Ny betygsskala (A-F). 

• Elevhälsan förbättras. 

• Tydligare kunskapskrav 

i grundsärskolan. 

• Elever kan flyttas och 

stängas av. 

• Fristående skolor ska 

i huvudsak följa samma 

regler som den kommunala 

skolan. 

• Rätt till skolbibliotek och 

modersmålsundervisning. 

• Krav på kvalitetsredovisning 

och kommunala 

skolplaner tas bort. 

På kommunens 

webbplats 

www.ostersund.se/ 

barnutbildning kan du 

läsa mer om det nya inom 

förskolan och skolan! 

4 östersund östersund 5

Experiment 

väcker nyfikenhet 

Förskolan förändras den första juli då den blir en egen skolform. 

Dessutom ger läroplanen tydligare mål för barnets lärande. 

På avdelningen Rönnbäret, Campus förskola, jobbas det med 

naturvetenskap och teknik i spännande NTA-experiment. 

te x t b e n g t o l a mat t s s on fo t o r o g e r s t r a n d b e r g 

NTA 

står för Naturvetenskap och 

Teknik för Alla och är ett skolutvecklingsprogram 

som ska stimulera nyfikenhet 

och öka intresset för ämnet hos barn, elever 

och lärare. 

– Sedan starten för NTA för elva år sedan 

har allt fler förskolor och skolor hakat på, 

berättar Michael Lindgren som är utvecklingspedagog 

med ansvar för NTA i Östersunds 

kommun. 

Förskollärarna Anna-Karin Frelin och Anneli 

Johansson är två av förskollärarna i kommunen 

som deltog i NTA-utbildning efter årsskiftet. 

– Lådorna med NTA-experiment och tillhörande 

handledningar ger oss ett bra verktyg för 

att nå de förtydligade målen för naturvetenskap 

och teknik, säger Anna-Karin. 

Och förskolebarnen tycker att det är 

jättespännande. 

– Vi har fått ett enormt gensvar. Det händer 

att barn vill komma hit fast de är lediga just 

den dagen då vi ska göra experiment, berättar 

Anneli. 

Experimenten väcker nyfikenhet hos barnen 

och ger positiva upplevelser, menar Anna- 

Karin. Man kan säga att vi lägger grunden här i 

förskolan för ett fortsatt lärande i grundskolan! 

– Intresset för NTA i förskolan var enormt 

då vi bjöd in till utbildningar i fjol höst, berättar 

Michael Lindgren som inflikar att två nya 

utbildningar är inplanerade till i höst. 

Michael ansvarar för innehållet i de temalådor 

som lånas ut till skolor och förskolor. För 

förskolans del har man i dagsläget två temalådor, 

en för luftexperiment och en för vatten. 

– Lådornas innehåll är ett ”smörgåsbord” 

där man plockar ihop det man vill jobba med. 

– När vi är ute med barnen i skog och mark 

tar vi med oss ”NTA-tänket”. Som till exempel 

en speciellt blåsig dag så kopplade vi detta till 

luftexperiment då vi kom tillbaka till förskolan. 

Läroplanen för förskolan som börjar att gälla 

i sommar är inte på något sätt ny i sitt huvudsakliga 

innehåll, menar Anna-Karin och Anneli. 

– Då vi gick igenom läroplanen blev vi varse 

att mycket av innehållet gör vi redan nu. Den 

stora förändringen är att den skrivits om och är 

så mycket tydligare, vilket förstås är bra. 

– Det känns också viktigt att förskolan 

äntligen blir en egen skolform, att förskolan 

inte är barnomsorg utan en pedagogisk verksamhet, 

där förskolläraren har det pedagogiska 

ansvaret. 

– Aha! Varm luft är större än kall! 

Abbe Söderberg, Jacob Ericsson och Elvira Tallkvist 

på avdelningen Rönnbäret testar naturens väsen. 

Nyheter i läroplanen för förskolan 

• Förskolan blir en egen skolform. 

• Förskolechefens ansvar och beslutanderätt förtydligas. 

• Förskolläraren har det övergripande pedagogiska ansvaret. 

• Målen för barnets språkliga och kommunikativa utveckling, 

matematiska utveckling och naturvetenskap/teknik 

förtydligas och utvecklas. 

• Fristående förskolor ska i huvudsak följa samma regler 

som kommunala förskolor. 

Se mer om NTA i Östersund på www.ostersund.se/nta 

och på NTAs egen hemsida: www.nta.kva.se 


noterat 

noterat 

Brinner för ungdomsidrotten 

Vill gifta dig i Rådhuset? 

I Östersund kan du gifta dig borgerligt 

i Rådhuset. Du bokar tid för vigseln senast 

två veckor innan bestämt datum. Så 

långt det är möjligt försöker sedan Kommunalrådsexpeditionen 

ordna vigseln på 

den tid du önskar. 

Det går naturligtvis även att ha 

vigseln på en annan plats. 

Läs mer på 

www.ostersund.se/borgerligavigslar 

Pluspolare hänger på gratis! 

Under våren 

lanseras Pluspolare-kortet 

för 

funktionsnedsatta 

i kommunen. 

Den som har kortet kan gratis ta med 

sig en ”pluspolare” som extra stöd och 

hjälp, eller bara som sällskap, när han eller 

hon ska besöka exempelvis något idrottsevenemang, 

en konsert eller gå på teater. 

Tanken med kortet är att underlätta 

för dem som ibland tycker att det kan 

vara besvärligt att komma iväg på olika 

aktiviteter på sin fritid. Kortet gäller 

redan hos ett 20-tal arrangörer. 

Badhusparken fräschas upp 

Nu håller kommunen på att ta fram 

ett förslag till upprustning och ombyggnader 

i centrala Badhusparken. Det 

senaste året har Trafik och Park samlat 

in idéer och åsikter kring en ny badhuspark. 

Bland annat har man tittat på att 

göra en mötesplats för ungdomar. Ett 

färdigt förslag lämnas till politikerna 

före sommarmånaderna och förhoppningen 

är att bygget kommer igång 

under hösten. 

Ingela Sandkvist och Heidi Granrud, 

ungdomsledare i friidrott vid Marieby 

GIF, belönades förra året med Kultur- och 

fritidsnämndens idrottsledarstipendium. 

Varför är ni ungdomsledare? 

– Dels är det väldigt inspirerande att se 

ungdomarna utvecklas och så har vi ju så 

otroligt roligt tillsammans, säger Ingela. 

Varför tror ni att ni fick stipendiet? 

– Jag tror och hoppas att det är för att vi 

är så engagerade, vi får ofta höra det 

i alla fall. Vi försöker ordna träningar för 

alla och följer alltid med ungdomarna på 

tävlingar, säger Heidi. 

Vad har ni för mål med era träningar? 

– Det beror på vad de själva vill. Vi har 

allt från de som bara är med för att det är 

roligt, till de som gillar att tävla. Redan 

från början har det handlat om att slå det 

personliga rekordet, att utmana sig själv 

och sin egen nivå, säger Ingela 

Årets idrottsledarstipendium delas ut 

på nationaldagsfirandet vid Rådhuset. 

Öppet hus för äldre på Jamtli 

Heidi Granrud och Ingela 

Sandkvist har roligt tillsammans. 

fo t o r o g e r s t r a n d b e r g 

Vill du nominera någon till 

idrottsledarstipendiet? 

Gå in på www.ostersund.se/ 

idrottsledarstipendium och 

nominera din favorit. 

Den 31 maj är det öppet hus på Jamtli mellan klockan 10.00 

till 15.00. Då är alla äldre som bor på äldreboenden, eller 

har hemtjänst, välkomna att uppleva stämning från förr. 

Muséet är öppet och olika aktiviteter kommer att erbjudas 

inne på Jamtliområdet. Vid Per-Albin torpet underhåller Ulla 

Billqvist alias Måd Demår med sång och musik. Det finns möjlighet att köpa fika. 

Grön flagg för förskola 

Förskolan Stadsdel Norr satsar i år 

på miljö projekt som ska engagera både 

personal och barn. Bland annat är barnen 

ute och plockar skräp under maj månad, 

som en del i den nationella satsningen 

Skräpplockardagar 2011. 

– Vi vill visa barnen att skräp skadar 

miljön och uppmuntra till att de tar eget 

ansvar. De mindre barnen får plocka på 

gården medan de större får ge sig ut i 

området, sedan hjälps alla åt med att 

sopsortera skräpet, berättar förskollärare 

Jenny Larsson. 

Förskolan Stadsdel Norr ansöker i år 

om att få certifieringen Grön flagg som 

föreningen Håll Sverige rent ger till skolor 

och förskolor som gör ett bra miljöarbete. 

Stadsdelen där man tänker på allt 

Storsjö Strand ska bli ”Den kreativa stadsdelen”. Planeringsarbetet pågår för fullt på kommunen 

och målet är ett nytt område med bostäder, arbetsplatser, service och grönområden. 

– Stadsdelen byggs ur ett hållbarhetsperspektiv och den ska fungera som en helhet. 

Allt från kollektivtrafik och miljövänligt byggande till hållbar energiförsörjning finns med 

i beräkningen, berättar Rolf Lundell som är fastighetschef. 

Delegationen för Hållbara Städer har skjutit till statsbidrag på 2,7 miljoner kronor 

till planeringsarbetet. Den första delen i bygget, en bro över järnvägen, väntas komma 

igång under 2012. 

Läs mer om hållbara städer på www.hallbarastader.gov.se och planerna 

för Storsjö Strand på www.ostersund.se/storsjostrand 

Teater Barda ger mycket tillbaka 

Teater Bardas föreställning ”Megafon”, som 

setts av över fyratusen personer, har nu blivit 

film. Kurt Skoog har bearbetat pjäsen för film, 

tillsammans med verksamhetsledaren Henrik 

Ögren. Den har premiär under våren 2011. 

Teater Barda består av personer med en 

utvecklingsstörning eller en psykiskt funktionsnedsättning. 

Teatern vill skapa scenkonst 

som på ett seriöst sätt utvecklar deltagarnas 

färdigheter som skådespelare och ökar kunskapen om personer med funktionshinder. 

– Just att vi förde in projektet i en professionell miljö som Estrad Norr är unikt och 

skiljer Barda från andra liknande projekt ute i landet. Min förhoppning är att någon av 

de som är med i teatern kanske kan bli anställda på Estrad Norr, säger Annelie Bengtsson, 

områdeschef på Vård- och omsorgsförvaltningen och initiativtagare till teatern. 

Teater Barda är ett samarbete mellan Estrad Norr, Landstinget och MICA, 

Östersunds kommun. 

Många väljer bussen 

I februari 2010 genomförde kommunen, Länstrafiken, Stadsbussarna och Landstinget en 

kampanj för bussresande. 51 inbitna bilresenärer på Länssjukhuset i Östersund fick åka gratis 

buss under en månad. Under oktober till december 2010 kollade man sedan upp samma 

grupp. Cirka en tredjedel av resenärerna fortsatte att åka buss efter projektperioden. 

– Till hösten blir det en ny kampanj som kommer att rikta sig till Östersunds kommun, 

allmänheten och några företag. Men vi återkommer med mer information till hösten, 

säger Anne Sörensson på Grön Trafik. 

Kom och fira 

våra idrottsstjärnor! 

Måndagen den 6 juni med start 

klockan 10.00 firas national dagen 

i Östersunds kommun på ett 

traditionellt sätt. 

10.00-11.00 vid rådhustrappan 

Musik från Hemvärnets musikkår, 

Rådhuskören och Anna Brandt. 

Tal av Håkan Wiklund, prorektor 

vid Mittuniversitetet och Kata 

Nilsson, Ungdomsrådet. 

Landshövding Britt Bohlin delar 

ut flaggor till länsbor. Flaggorna 

körs traditionsenligt ut av motorcyklister. 

Start av årets Jämthjuling. 

Hemvärnets musikkår marscherar 

bort till Jamtli. 

Guideföreningen arrangerar guideturer 

i stadens centrum. 

11.00-17.00 Jamtli 

Massor av aktiviteter på historieland 

och scenen. 

Jämthjulingen går i mål. 

Östersunds kommun uppvaktar 

framgångsrika idrottsstjärnor. 

Nationaldagsfirande kommer 

att pågå runt om i kommunen. 

Du hittar mer information 

i annonser i lokalpressen och på 

www.ostersund.se och 

www.jamtli.com. 


näringsliv 

näringsliv 

Oktan fick starthjälp av lotsen 

Skoter- och fyrhjulingsföretaget Oktan öppnade 

i höstas. De har redan nått förbi målet att sälja 100 

nya maskiner. te x t f r e j a e r d m a n n h e l l g r e n fo t o s v e r k e r b e r g g r e n 

Oktan har serviceverkstad, kläd- och 

tillbehörsbutik och säljer så klart nya och 

begagnade maskiner. Att starta företag 

i kommunen har gått snabbt och smidigt berättar 

de två energiska grundarna, Olle Olsson och Lars- 

Johan Edh. Och mycket kan de tacka Företagslots 

i Östersunds kommun för. 

Så fort Lars-Johan och Olle hade leverantörer 

och lokal klara vände de sig till lotstjänsten. Lars- 

Johan som har erfarenhet av att starta företag 

sedan tidigare berättar att det var med blandade 

känslor han tog kontakt. Han hade dålig erfarenhet 

från andra kommuner och blev positivt överraskad 

av bemötandet i Östersunds kommun. 

– Vi fick direkt kontakt med Carina Otterfalk 

som blev vår kontaktperson genom hela processen. 

Hon fanns med hela tiden och kunde verkligen svara 

på alla våra frågor, berättar Lars-Johan. 

Lars-Johan Edh, Magnus Larsson, 

Olle Olsson och Jonas Nylund på 

nystartade företaget Oktan. 

Och många frågor blir det när man ska starta 

upp en verksamhet, flera av dem tänker man inte 

ens på förrän de dyker upp. 

Det skulle finnas oljeavskiljare i avloppen, skyltarna 

fick inte placeras hur som helst och sop hämtningen 

måste lösas. För att allt skulle ordnas så snabbt som 

möjligt behövde de hitta rätt personer att prata med. 

Det var i de lägena Företagslots ryckte in. 

– Det kunde gå till så att vi ringde Carina och 

hade frågor som rörde vattenoch avlopp. Då såg 

hon till så att en kille från VA ringde upp. Ett par 

dagar senare ringde hon upp och kollade att vi fått 

kontakt, berättar Lars-Johan. 

Och Olle fyller i: 

– Framförallt har det underlättat genom att 

man fått snabba svar på frågor så att man tidigt 

kan anpassa sig efter vad som gäller. När man 

startar nytt är det viktigt att inte behöva dra ut på 

processen för mycket. 

Vad som händer framöver är nu upp till Lars- 

Johan och Olle. Men målet är att Oktan ska vara den 

naturliga platsen dit Mellansveriges skoter- och fyrhjulingsanvändare 

kommer för att få hjälp och råd. 

Lars-Olov Pålsson, Anton Nathanaelsson, Linnea Andersson 

och Gösta Alm från Häggenås-Lit Jaktskytteklubb. 

Pengar till landsbygden 

För att landsbygden ska fortsätta leva och locka 

måste den hela tiden utvecklas. Det är det som 

driver Örjan Wiklund i hans arbete på Östersunds 

kommun. te x t f r e j a e r d m a n n h e l l g r e n fo t o s v e r k e r b e r g g r e n 

Han är ny på posten som näringslivssekreterare och jobbar bland 

annat med landsbygdsutveckling. Tillsammans med sin chef ser han 

över alla bygdemedelansökningar som kommer in och ger politikerna 

förslag på vilka som borde få stöd. 

Han tittar bland annat på om pengarna som söks används till 

något som kan leda till mer inflyttning och ge bygden bättre service. 

I år är det dessutom extra fokus på föreningar och projekt som har 

ett jämställdhetsperspektiv. 

En förening som fick bygdemedel i fjol är Häggenås-Lit Jaktskytteklubb. 

De har använt pengarna till att ansluta sin skyttebana i Häggenås 

till elnätet. Det ideella arbetet med att driva banan har blivit 

mycket lättare och dessutom går det bättre att ha skytteutbildning 

utan mullret från det gamla dieselverket. 

– Man kan äntligen prata när man håller i utbildningen och så blir 

det ju bättre för miljön, säger klubbens ordförande Gösta Alm. 

Lars-Olov Pålsson som sitter i jaktklubbens styrelse tycker att kontakten 

med kommunen har fungerat väldigt bra, det var lätt att söka 

och bra med uppföljning. Något som Örjan Wiklund håller med om. 

– För mig känns det viktigt att försöka besöka de som fått sina bygdemedel, 

så att de får visa upp hur de har använt pengarna. Och så får 

man träffa så otroligt mycket bra människor med enorm drivkraft. 

Av klubbens drygt 400 medlemmar är ett fyrtiotal ungdomar. Linnea 

Andersson och Anton Nathanaelsson har nyligen blivit ungdomsrepresentanter 

i skytteklubbens styrelse. De tycker att det är viktigt att 

verksamheten utvecklas och kan locka fler, gärna unga. Då är det bra 

att det finns bygdemedel att söka. 

Vem eller vilket företag 

tycker du är guld värd? 

Var med och nominera årets serviceperson och årets 

serviceföretag! 

Utmärkelsen ges till den person och det företag, 

eller den arbetsplats, som är ovanligt bra på bemötande 

och service. Välkomna att lämna in förslag på 

kandidater senast 24 september via www.ostersund. 

se/naringsliv 

Kontaktperson på Östersunds kommun: 

Moniqa Lindkvist 063-14 37 71 

Välkomna på företagsträffar 

Kom och träffa kommunrepresentanter och företagare. 

Östersunds kommun bjuder in alla företag som 

registrerat sin e-postadress i kommunens företagsregister 

Foreg till tre informationsträffar under 2011. 

Redan den 23 maj är det dags för första träffen. 

Sedan blir det två träffar till den 12 september 

och den 7 november. 

För mer information: 

www.ostersund.se/foretagstraffar 

Vi blir bättre för dig! 

Nu jobbar tjänstemän och politiker på Östersunds 

kommun stenhårt för att bli bättre på att bemöta 

företag. De har fått utbildning i bemötande och 

service. I samband med det har massvis med förslag 

på förbättringar dykt upp. Förbättringar som du med 

företag kommer att märka av i framtiden. 

Läs mer på www.ostersund.se/foretagsklimat 

Ta del av informationen 

Har du ett företag i Östersunds kommun? Registrera 

din e-postadress i kommunens företagsregister 

Forreg för att få information som kan vara viktig för 

dig. Dessutom blir du inbjuden till kommunens spännande 

företagsträffar. 

Gå in på www.forreg.nu/ostersund för att registrera 

ditt företag eller lägga till din e-postadress. 

Du kan också skicka ett mejl med uppgifterna till 

foretagslots@ostersund.se 

Vad är ett bygdemedel? 

Pengarna ska användas till att utveckla och 

bevara landsbygden. 

De tas från en årlig avgift för de som har vattenverksamhet 

i älvar och reglerade sjösystem. Förra 

året delades 381 000 kronor ut. 

Ansökan inför 2012 kan lämnas in fram till 31 

januari. Gå in på www.ostersund.se/naringsliv för att 

ladda ner ansökningsblanketter. 


– Våra barn ska få en bra verksamhet! 

I kommande tre nummer av Magasinet Östersund ska du få 

en inblick i hur sparande kan gå till i en kommun. Vi väljer 

att följa skolans sparande. Och vi börjar från början. 

te x t m i k a e l a t r a p p illustr at io n g u s tav k a a p e l i n d q v i s t 

arje år startar budgetarbetet med 

att kommunens sju förvaltningar 

granskar vad som kan påverka 

nästa års budget. Det kan vara nya 

lagar, utvecklingsfrågor och förändringar 

i efterfrågan. 

– Varje år träffas också kommunens 

förtroendevalda och tjänstemän i en 

budgetkonferens. Där går man igenom 

förutsättningarna för budgeten, berättar 

Annika Källgård, förvaltningschef 

för Barn- och utbildningsförvaltningen. 

I år fick förvaltningarna uppdraget 

av kommundirektören att se hur de kan 

spara fyra procent under 2012. Det anses 

nödvändigt eftersom skatteprognosen 

pekar på att kommunens skatteunderlag 

kommer att minska under nästa år. Arbetet 

med att hitta möjliga kronor att spara 

började dock redan under november. 

– Vi har en grupp som från november 

till januari jobbade fram ett utkast till 

besparingsförslag. Till förslagen bifogades 

konsekvensbeskrivningar. Nu är det 

upp till politikerna att ta ställning till 

vilka besparingar som ska genomföras. 

Vi listade besparingar för 36,3 miljoner 

kronor och i mars beslutade Kommunfullmäktige 

att vår förvaltning ska spara 

29 miljoner kronor, berättar Annika. 

För en ekonomisk novis låter ett sparande 

på 29 miljoner väldigt mycket. 

– Vi har sparat i den omfattningen tidigare. 

Senast, 2009, slutade det på cirka 

30 miljoner. 

Är det knivigt att göra en budget? 

– Det alltid tufft att jobba med besparingar. 

Men vi är många som hjälper till 

och tänker klokt. Inom varje verksamhet 

finns det sakkunniga som alla vet attvi 

har fokus på att ge barn och ungdomar 

en bra verksamhet. 

Vilka är det som jobbar med 

budgeten? 

– I vår budgetgrupp finns det fem 

ledamöter från Barn- och utbildningsnämnden, 

verksamhetsplanerare, 

chefsekonom, en representant från 

varje skolområde och Elevhälsan, 

förvaltnings chef samt en controller från 

Kommunledningsförvaltningen. 

Var befinner ni er just nu? 

– Först ska Barn- och utbildningsnämnden 

besluta om besparingsförslag och 

i september tar Kommunfullmäktige 

beslut. Den 8 december fattar sedan 

fullmäktige ett slutligt beslut om finansieringen 

av budgeten för 2012. 

Lokal media följer budgetdebatten 

med stort intresse. Där pratade man 

tidigt om skolnedläggningar. Vad 

säger du om det? 

– Det var länge sedan kommunen lade 

ner en skola, trots att elevantalet faktiskt 

har minskat. Vi har använt våra lokaler 

på bästa sätt, ca 20 förskoleavdelningar 

har flyttat in i befintliga skollokaler. Det 

man kan säga om medias bevakning är 

att den ibland föregår vår utredning. Det 

är bra med en debatt, men man får inte 

glömma att titta på hela pusslet. 

Hur peppar ni personalen när det är 

spartider? 

– För det första så vet vi att vi har en 

bra skola. För det första så vet vi att 

vi har en skola med hög kvalitet. Våra 

elevers resultat ligger över rikssnittet. 

Men drar vi in på något kan vi kanske 

inte ha samma höga målsättning och 

kvalitet som tidigare. För oss är det viktigt 

att tänka klokt och hålla personalen 

välinformerad. 

Vad är du mest glad över när du ser på 

din verksamhet? 

– Det finns mycket att lyfta fram, till 

exempel utvecklingen av IT i förskola 

och skola skapar nya förutsättningar för 

våra barn och elever. Vi är också 

duktiga på att jobba med miljöfrågor 

och har en väl fungerande elevhälsa. 

I nästa nummer av Magasinet 

Östersund får du läsa mer om 

hur Barn- och utbildningsnämnden och 

övriga nämnder väljer att fördela sina 

besparingar för 2012. 

Var med och minska brottsligheten 

Nu jobbar polisen i länet med grannsamverkan. Östersunds kommun är en av polisens samarbetspartners 

och målet är att minska brott och störningar i bostadsområden. 

Är du intresserad av att hjälpa till att minska brottsligheten och öka tryggheten i ditt 

grannskap, är du välkommen att höra av dig. 

Polisen söker kontaktombud från olika bostadsområden i hela 

kommunen. De ska kommunicera med polisen och de boende i området 

och hjälpa till när polisen vill ut med information. De ska 

också kunna vidarebefordra tips från de boende till polisen. 

Vill du vara med och trygga ditt område? 

Skicka namn, mobilnummer och mejladress till 

grannsamverkan.jamtland@polisen.se 

Visste du att det finns föräldrastöd i Östersund? 

Föräldrastöd Östersund samordnar och arrangerar bland annat kurser, studiecirklar och 

föreläsningar för föräldrar. Verksamheterna riktar sig till alla föräldrar som vill utveckla 

och få stöd i sitt föräldraskap eller som söker inspiration och idéer för olika delar i 

familje livet. Mer information får du på www.ostersund.se/foraldrastod 

Festival i 50-talsanda 

Årets Länsfestival för personer med funktionsnedsättning arrangeras den 

28 maj i Östersund, närmare bestämt på Teknikland. 

Det blir 50-tals tema med massor av rock n´roll från bland annat Cherrytones 

och Turkey Twisters. Dessutom blir det Teater Barda, prova på 

idrott, läshörna med Mikael Rahm, karaoke, dans och mycket annat. Besökarna 

får gärna klä sig i tidsenlig klädsel och frisyren fixas på plats av en hårfrisörska. 

Teknikland håller öppet under festivalen och området är naturligtvis tillgängligt för funktionsnedsatta. 

Festivalen är öppen för alla, biljetter köps i entrén eller via www.ticnet.se. 

Mer information hittar du på 

www.ostersund.se/lansfestival 

Fyller ditt barn år? 

Då kan du boka barnkalaset på Storsjöbadet. Du väljer mellan 

sjörövare- eller prinsesstema och i priset ingår inträde, mat 

och dukning. Det finns tre olika menyer: pannkakor, hamburgare 

eller tacotallrik. 

Under hela kalaset är det alltid föräldrar eller annan vuxen som 

ansvarar för barnens säkerhet. Du bokar kalaset via Storsjöbadets 

reception på 063-14 31 79. Gärna fem dagar innan. 

Jobbhjälp för unga 

Du som är ung och arbetslös kan kostnadsfritt få hjälp på vägen av Navigatorcentrum. Där 

kan du gå en 10-veckorskurs för att motivera dig och göra dig attraktiv på arbetsmarknaden. 

Du får mycket stöd och hjälp från handledare och möjlighet att själv påverka kursen. 

Nästa kurs hålls under hösten. Kontakta Navigatorcentrum för mer information. 

Ring 063-14 30 20 eller gå in på www.ostersund.se/navigatorcentrum 

noterat 

40-åring i centrum 

Att årets Storsjöcup har 40- 

års jubileum kommer inte att 

gå obemärkt förbi. I centrum 

kommer gator och skyltfönster 

att pyntas i fotbollens tecken. 

På Stortorget blir det stor 

invigning och aktiviteter under 

hela cupveckan. Vid Sportfältet 

blir det ännu mer aktiviteter 

och uppträdanden. Dessutom 

spelas 1 000 fotbollsmatcher 

på alla gröna fotbollsplaner 

som finns i Östersund. 

– Storsjöcupen är populär 

eftersom vi varje år utvecklar 

ungdomsfotbollsturneringen 

med nya aktiviteter. Extra 

roligt är att U-klassen, för 

ungdomar med funktionshinder, 

fortsätter att växa. Just nu är 

vi uppe i tolv lag med deltagande 

från bland annat England 

och Italien, säger cupgeneralen 

Benny Brovinger. 

Årets turnering blir större 

än någonsin med 360 lag där 

drygt 70 procent av lagen kommer 

från Norge. Förra året var 

tre domare från Holland med 

och dömde. De tyckte att det 

var så roligt att de i år kommer 

tillbaka med 15 kollegor. Totalt 

räknar man med att 14 000 

personer kommer att besöka 

Östersund under cupen. 

Storsjöcupen pågår 

mellan den 5-9 juli. 

Håll dig informerad på 

www.storsjocupen.se 


Energiråd ger fet plånbok 

Är du företagare, föreningsmedlem 

eller bara vanlig 

privatperson som vill sänka 

elkostnaderna? Då kan du 

vända dig till kommunen för 

att få hjälp, helt gratis! 

te x t f r e j a e r d m a n n h e l l g r e n 

fo t o j ö r g e n v i k s t r ö m 

Som kommunens energi- och klimatrådgivare 

är Åke Möhring van vid att svara 

på alla sorters frågor kring energianvändning. 

När en person ringer upp och 

vill ha hjälp med att sänka energikostnaderna 

gäller det främst att lyssna på hur 

situationen ser ut idag. Sedan handlar 

det oftast om att se till att de får några 

bra svar och rätt broschyrer för att 

kunna fundera vidare. 

– Men har man haft mycket kontakt 

med några som står och tvekar på vilka 

åtgärder de ska välja kan det hända att 

jag åker ut till dem för ett sista snack, 

berättar Åke. 

Ofta räcker det med väldigt lite för 

att göra stor skillnad. En sak Åke brukar 

tipsa om är att tänka på småsakerna. 

– Det kan handla om att dra ur mobilladdaren 

och laptopsladden. Och den lilla 

klockan som alltid lyser på stereon eller 

micråvågsugnen, den drar också ström 

och är på länge. På ett år går det åt en hel 

kärnkraftsreaktor ensam bara för alla småsaker 

som står på i onödan, berättar Åke. 

Vad det gäller arbetsplatser som till exempel 

kontor slukar kopieringsmaskiner, 

skrivare och datorer ofta onödig energi 

när de lämnas på över natten. Där kan 

mycket pengar sparas, menar Åke. 

– I Örnsköldsviks kommun installerade 

de ett datasystem som stängde 

av alla egna datorer under natten. På 

bara ett år sparade kommunen in 300 

000 kronor i elkostnader. Det är ett bra 

exempel på en investering som verkligen 

lönar sig i det långa loppet. 

Väljer du det energisnålaste alternativet 

när du köper nytt kan det många 

gånger bli litet dyrare just då. Men i 

slutänden tjänar du massor, menar Åke. 

– Vi tänker väldigt mycket på vad 

våra bilar drar men mängden elenergi 

som en bostad slukar tänker vi mindre 

på. Även fast kostnaden är mycket större. 

Men det är svårt att förändra allting på 

en gång. Skulle Åke bara ge ett enda tips 

för att minska elkostnaderna skulle det 

vara att byta ut belysningen. 

– Byt ut alla vanliga glödlampor mot 

lågenergilampor av bra kvalitet. Skulle 

alla i Sverige byta ut 15 av sina lampor 

skulle vi spara hushållsel till 340 000 

villor om året. 

Energirådgivning 

Vill du komma i kontakt med 

energirådgivaren Åke Möhring når 

du honom på 063-14 33 03 eller via 

mejl på ake.mohring@ostersund.se 

Hur går det med våra miljömål? 

Varje år bestämmer sig kommunen för några miljömål. 

Det är ett sätt att jobba mer effektivt med miljöfrågor 

och nå upp till visionen för Agenda 21-arbetet. 

te x t f r e j a e r d m a n n h e l l g r e n illustr at io n g u s tav k a a p e l i n d q v i s t 

Agenda 21 är FN:s världsomspännande handlingsprogram för en hållbar utveckling utan 

miljöhot och fattigdom. Världens kommuner, regeringar och viktiga samhälls grupper ska 

tillsammans arbeta för att nå upp till målen. 

Det här har vi lyckats med hittills: 

• Utsläppen av koldioxid från fossilt bränsle har 

minskat med 19,7 procent sedan 1998. 

• Elanvändningen har minskat med 7,5 procent sen 1996 

• E14 mellan Trondheim och Sundsvall blev under 

2010 ”Green Highway” med laddstationer hela vägen 

från kust till kust. 

• Naturskyddsföreningen utsåg 2010 Östersunds 

kommun till sverigebäst på klimatarbete. 

• Gatukontoret har under 2006-2009 sänkt bränsleförbrukningen 

och minskat utsläppen med cirka 100 

ton koldioxid. 

• Kommunen har under 2010 börjat med kemikaliefri 

städning. 

• Teknisk förvaltning har under 2010 minskat pappersförbrukningen 

med 42 procent och ersatt knappt 900 

kortare biltjänsteresor med cykel, promenad eller buss. 

• Östersunds kommun och dess bolag har nu 442 

miljöbilar varav 163 går på alternativt bränsle som 

biogas, el eller etanol. 

• Mängden hushållsavfall till deponi har minskat och 

var 2010 1 592 ton. 

• Oljeuppvärmningen i kommunens byggnader har 

minskat med 46 procent mellan 2009 och 2010. 

Kommunens mål för 2011: 

• Luft och klimat 

Utsläppen av luftföroreningar 

och koldioxid minskar. Växthusgasutsläppen 

minskar fram till 

2020 med 60 procent jämfört 

med 1990. 

• Energianvändningen 

Elförbrukningen minskar med 

1 procent per år. 

• Miljön i Östersund 

Är hållbar, trygg och säker. Den 

bidrar till goda sociala levnadsförhållanden 

och en bra stadsoch 

landskapsmiljö. 

Vill du veta mer om 

Agenda 21, kommunens 

miljömål och resultat ska du 

läsa miljöredovisningen. 

Den hittar du på 

www.ostersund.se/miljoarbete 

Tips för att vara 

med och påverka 

• Vårstäda miljövänligt och 

skippa kemikalierna! Ättika 

löser kalk och citron tar bort 

dålig lukt. För att putsa vintersmutsiga 

fönster krävs inte 

mer än vatten och fiberduk. 

• Ät upp ogräset! Varje svensk 

äter och dricker ungefär 800 

kilo mat och dryck per år. 

En del mat har stor påverkan 

på miljön, en del har mindre. 

Nässlor är exempel på god, 

nyttig och klimatsmart vårmat. 

Nässelsoppa (2-4 personer) 

2 l vårspäda nässlor 

2 msk smör 

2 msk vetemjöl 

2 msk finhackad gul lök 

1 l höns- eller grönsaksbuljong 

1) Rensa bort de grövsta 

stjälk arna från nässlorna. 

Skölj dem noga i kallt vatten. 

2) Koka upp vatten med 0,5 

tsk salt per liter, lägg i nässlorna 

och koka i 5 minuter. 

3) Sila sen av spadet och släng 

det. Krama ur nässlorna och 

hacka dem fint. 

4) Hacka löken. 

5) Smält smöret i en kastrull, 

lägg i nässlorna och låt dem 

fräsa på svag värme några 

minuter. 

6) Strö över vetemjölet, rör om 

och späd med buljongen. Koka 

sakta i 3-4 minuter, tillsätt 

eventuellt grädde och smaka av 

med salt och peppar. 


Cryptosporidium 

En encellig parasit som 

orsakat stora vattenburna 

infektions utbrott i flera länder. 

Parasiten är mycket motståndskraftig 

mot de flesta 

kemiska desinfektionsmedlen, 

som exempelvis klor, och verkar 

överleva länge i vatten. 

Cryptosporidios hos människa 

ger en kraftig, vattnig 

diarré och illamående. Symptomen 

varar ett par dagar upp 

till ett par veckor. Om man 

haft en infektion blir man 

ofta immun mot parasiten. 

Cryptosporidierna dödas vid 

kokning. 

Källa: Livsmedelsverket 

Kändis 

över en natt 

Prover som tagits från Storsjön visar ett klart och 

syrerikt vatten. Vi har en sjö och en vattentäkt som 

mår riktigt bra. 

Men trots att vi kan skatta oss lyckliga till ett bra 

vatten kan vardagen snabbt förändras om en parasit 

tar sig in i vattensystemet. 

Idag vet de flesta östersundare vad Cryptosporidium 

är för något. Parasiten smittade vårt kommunala 

dricksvatten och över 12 000 personer blev magsjuka. 

Nu ska du få följa med Magasinet Östersund till 

framtiden. En framtid med lite andra spelregler, men 

framför allt – rent vatten! 


Vad är ett rent och säkert vatten? 

Under våren fick åtta förtroendevalda uppdraget 

att utreda hur vi ska ta hand om vårt 

dricksvatten i framtiden. Magasinet träffade 

Mona Modin Tjulin som är ordförande i den 

nya vattenberedningen. te x t m i k a e l a t r a p p 

I mars tog kommunfullmäktige beslutet att en så kallad beredning 

skulle ta form. En beredning är en typ av utredning, ett sätt 

att förbereda ett ärende innan det går till beslut. 

Vad är det ni ska göra? 

– Man skulle kunna säga att vi ska titta på vilken kvalitet ett 

rent och säkert vatten har. 

Vad behöver vi göra för att få ett sånt vatten? Vi ska samla 

in kunskap för att kommunen sedan ska kunna sätta upp mål 

och kvalitetskrav för framtidens dricksvatten. 

Vattenberedningen ska jobba utifrån målet att kommunen 

har en framtida befolkning på 65 000 invånare eller fler. Vad 

ställer det för krav på vårt kommunala vatten? 

– Fler invånare och nya företagsetableringar kräver ett ännu 

bättre vattenoch avloppsnät. Vi kanske måste bygga ut det 

och erbjuda fler möjligheten att kunna ansluta sig till vårt nät. 

Idag har till exempel fler på ”Annersia” eget vatten och avlopp. 

Varför är det här ett så viktigt arbete? 

– Det är viktigt att vi vet vad vi menar när vi säger att kommunen 

har ett rent och säkert vatten. En annan fråga är vad 

vattnet får kosta i framtiden och vilken kvalitet vi ska kunna 

förvänta oss för det vi betalar. 

En annan del i ert arbete är kontakten med medborgarna. 

Vad tror ni att vi kan ge er? 

– Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en sådan här händelse 

gör att vi alla funderar mer på hur viktigt det är att ha rent 

vatten. Jag tror att många har tips och idéer kring hur vi ska 

arbeta med frågan framöver. 

Hur kan vi komma i kontakt med er? 

– Beredningen är i startgroparna, men vi kommer bjuda in 

till möten där alla har möjlighet att lämna sina åsikter. Det 

kommer säkert även dyka upp andra arrangemang, men jag 

föreslår att man går in på www.ostersund.se för att hålla sig 

upp daterad kring vad som händer. 

Beredning för rent och säkert vatten 

En person från varje parti i kommunfullmäktige finns 

med i gruppen som ska arbeta för ett rent och säkert vatten 

i Östersunds kommun. 

1 Mona Modin Tjulin, Socialdemokraterna 

2 Christina Hedin, Vänsterpartiet 

3 Sven Ringvall, Moderaterna 

4 Carina Zetterström, Centerpartiet 

5 Jan Moberg, Miljöpartiet 

6 Lennart Ledin, Folkpartiet 

7 Emanuel Sandberg, Kristdemokraterna 

8 Gerhard Karlsson, Sverigedemokraterna 

1 2 3 4 

Storsjön ska få bättre 

ekologisk status 

Under våren beslutade kommunstyrelsen att Östersund ska ta fram 

en vattenanvändningsplan för Storsjön. Men frågan är vad är det? 

Lars Andersson som är chef för samhällsbyggnad förklarar. te x t m i k a e l a t r a p p 

Tillsammans med länsstyrelsen och Storsjökommunerna 

Berg, Åre och Krokom ska Östersund titta på hur Storsjön ska 

användas i framtiden. 

– Vi har fått uppdraget att ta fram en plan för hur vi ska 

behålla en bra vattenkvalitet i Storsjön. Idag används sjön av 

många, det handlar inte bara om dricksvattenframställning 

utan också om rekreation, bebyggelse och industri. Allt som 

släpps ut har betydelse för framtiden och vi behöver ha en plan 

för områden i närheten av Storsjön, säger Lars Andersson. 

Arbete med att ta fram vattenanvändningsplanen kommer att 

bestå av två delar. Länsstyrelsen i Jämtland ska enligt vattendirektivet, 

ett EU-direktiv, se över alla vattendrag och jobba 

för att de 2015 kan visa en god ekologisk status. Idag ligger 

nivån på måttlig ekologisk status. 

Länet har delats in i olika vattenområden och Storsjön är 

ett av områdena. I september kommer länsstyrelsen kalla berörda 

kommuner för att titta på en lämplig åtgärdsplan. 

– Den andra delen är att vi som jobbar med samhällsplanering 

på kommunen och länsstyrelsen träffas för att komma överens 

om riktlinjer. Det kan handla om landsbygdsutveckling i 

strandnära läge. Det är många som vill bygga vid Storsjön, 

men frågan är hur man ska få bygga för att inte påverka sjön. 

Vi tar också fram en ny översiktsplan över Östersunds kommun 

som sträcker sig till 2040, säger Lars Andersson. 

Den här gruppen kommer att träffas första gången under 

maj. Som medborgare kan du skaffa dig ännu mer information 

om vattenfrågan på www.ostersund.se. 

Är du nyfiken på Översiktsplan 2040 finns det mer att 

läsa om den på sidorna 30-31. 

5 6 7 8 

Cryptosporidium i siffror 

Kokningspåbudet gällde i 85 dagar från den 26 november till den 18 februari. Kommunen tog 97 prover på Cryptosporidium 

och en mängd vanliga bakterieprover. Enligt enkätundersökningen på www.ostersund.se insjuknade cirka 12 000 

personer. Ett 60-tal var inlagda på sjukhus. Under perioden hade kommunen och Smittskyddsinstitutet 17 telefonmöten. 

2 forskare fanns med under utbrottet. 1 från Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs Universitet och 1 från institutionen 

för risk- och krishantering vid Mittuniversitet. 3 personer från VAKA har stöttat kommunen med expertis. Det fanns även 

3 experter från Norge på plats. Ett 40-tal har krävt skadestånd. Närmare 300 frågor har kommit in via mejl till kommunen. 


Experter granskar 

VA-systemet 

Du jobbar med vattenfrågor i kommunen 

Vad är det du gör? 

Hur funkar framställningen av dricksvattnet i vår kommun? Under 

året kommer oberoende experter att undersöka hela vårt vattenoch 

avloppssystem. te x t m i k a e l a t r a p p illustr at io n g u s tav k a a p e l i n d q v i s t 

– De ska göra en granskning 

av hela vår verksamhet. 

Granskningen ska ge oss en 

tydligare bild av var vi står 

idag. Det ska vara ett underlag 

för beslut om vart vi ska 

i framtiden. Vi jobbar efter 

Livsmedelsverkets kvalitetskrav 

om hälsosamt och rent 

dricksvatten, men kommunen 

ska kanske sikta högre än det, 

säger Rickard Johnson, chef 

för Vatten Östersund. 

Utförarstyrelsen som 

förvaltar kommunens mark, 

byggnader och anläggningar 

har också fått uppdraget att 

undersöka alternativa råvattenintag 

från både yt- och 

grundvattentäkter*. 

På Vatten Östersund pågår 

sedan en tid en uppdatering 

av verksamhetens risk- och 

säkerhetsanalys. 

– Det handlar om att 

kunna se olika scenarier 

som skulle kunna påverka 

vårt dricksvatten och aktivt 

arbeta med att eliminera de 

största riskerna. 

* Ytvatten är det vatten 

som finns i sjöar, 

vattendrag,hav och våtmarker. 

Grundvatten är den underjordiska 

delen av vattnets 

kretslopp i naturen. 

Namn: Sven-Olof Gustafsson 

Yrke: Utredare 

– Jag har jobbat som chef 

för Samhällsbyggnad under 

många år och min kunskap 

kommer att användas när 

vi nu ska arbeta fram ett 

förslag till en VA-plan för 

kom munen. 

Namn: Jenny Haapala 

Yrke: Utredningsingenjör 

– Jag jobbar med olika 

projekt. Just nu uppdaterar 

jag vår risk- och sårbarhetsanalys 

för Minnesgärdets 

vattenverk. Vi tittar till 

exempel på vad som händer 

om en vattenpump går sönder 

i verket. Hur påverkar det 

våra abonnenter? Utifrån det 

tar vi sedan fram rutiner och 

åtgärdsplaner. 

Namn: Bert-Ove Hällgren 

Yrke: Underhållsingenjör 

– Jag sköter underhållet av 

dricksvatten-, avlopps- och 

dagvattennätet tillsammans 

med ytterliggare en underhållsingenjör. 

Underhållsarbetet 

består av förebyggande 

och akuta åtgärder. En akut 

åtgärd kan vara att laga en 

vattenläcka. 

Namn: Staffan Fröberg 

Yrke: Projekteringsingenjör 

– Jag planerar och prioriterar 

för saneringsarbetena på 

vårt vattenoch avloppsnät. 

Tillsammans med två andra 

planläggare projekterar vi de 

arbeten som ska göras. Jag 

projekterar även nyproduktion. 

För närvarande håller 

jag på med utbyggnaden i 

Brittsbo. 

Namn: Ann-Charlotte 

Johansson 

Yrke: Hälsoskyddsinspektör 

– Jag jobbar med kontroll av 

kommunala vattenverk. Man 

kan säga att jag ser till att 

vattenverken levererar dricksvatten 

av bra kvalitet, följer 

lagstiftningen, tar regelbundna 

vattenprover och tar hand 

om problem när de upptår. 

Namn: Daniel Fackel 


– Jag kontrollerar vattenföreningar 

och livsmedelsanläggningar 

med eget vatten, 

till exempel restauranger 

som tar sjövatten. Jag tittar 

på provtagningsresultaten 

och bedömer om de uppfyller 

Livsmedelsverkets krav på 

dricksvattenkvalité. 

Namn: Håkan Genbäck 


– Jag jobbar med alla frågor 

som rör vårt dricksvatten. 

Både kommunalt vatten och 

enskilt vatten. Just nu jobbar 

jag mycket mot vattenföreningar 

och vilka krav som 

ställs på deras anläggningar. 

Namn: Ulla Nordin 

Yrke: Verksamhetscontroller 

– Jag är projektledare och 

ger den nyligen tillsatta 

fullmäktigeberedningen stöd 

i deras arbete med den nya 

planen som ska arbetas fram 

– "Plan för Vatten- och avloppsförsörjning". 

Jag arbetar 

också med en styrgrupp och 

projektgrupp av chefstjänstemän 

som ska vara politikernas 

stöd i deras planarbete. 


Conny Simonsson har varit med 

och tagit fram regler som ska 

skydda Storsjön och vattenverket 

i Minnesgärdet från föroren ingar. 

Här står han vid ett av stans 

dagvattenutlopp. 

Dagvatten 

Ett samlingsnamn för bland 

annat regnvatten och smältvatten från 

snö är dagvatten. Idag finns det ett 

100-tal dagvattenbrunnar i centrala 

Östersund. 

Dagvattennätet kan bli hårt belastat 

om det regnar extremt mycket och för 

att minska belastningen har man byggt 

dagvattendammar på flera ställen. 

Miljödammar 

Dagvatten kan förorenas av 

trafik och utsläpp från industrier. 

I Odenskog har kommunen därför 

byggt om en dagvattendamm till miljödamm. 

Där bromsas flödet upp och 

vattnet renas i flera steg. 

Forskare följde 

hem tjänsten 

risker, kriser och säkerhet är viktiga frågor i dagens samhälle. Utbrottet 

av Cryptosporidium var aldrig någon kris, men det påverkade många. 

Forskare har följt hemtjänsten för att se hur de påverkades. 

te x t m i k a e l a t r a p p fo t o r o g e r s t r a n d b e r g 

Eva Nilsson jobbar inom hemtjänsten på Frösön och tar en tidig 

morgonpromenad till nästa brukare. Under vintern var hon en ur 

personalen som var med i ett forskningsprojekt om riskhantering. 

Hon tror att en av anledningarna till att vårdpersonalen tagit 

händelsen med ro är den jämtländska handlingskraften. 

– Vi är vana att lösa saker här uppe. Kommer det ett snöoväder 

så sitter vi inte och väntar, utan vi löser det på något 

sätt. Den här gången kokade vi vattnet helt enkelt. 

Reglerna som ska skyd da vårt dricksvatten 

För fyra år sedan började kommunen att ta fram 

regler som ska skydda Storsjöns vatten. De var så 

gott som klara, men så kom en parasit på besök. 

te x t m i k a e l a t r a p p fo t o s v e r k e r b e r g g r e n 

– Cryptosporidium gjorde att vi fick uppdatera oss ytterligare, 

säger Conny Simonsson, driftingenjör vid Vatten Östersund. 

Skyddsområdesbestämmelserna är till för att skydda 

Storsjön och vattenverket i Minnesgärdet från föroreningar. De 

styr hur vi får använda marken och vattnet intill en vattentäkt. 

Sedan tidigare finns det bestämmelser för vattentäkterna i 

Häggenås, Lit, Lillsjöhögen och Tandsbyn. 

En del i arbetet för att skydda dricksvattenförsörjningen är 

att inventera alla dagvatten. 

– Vi har med hjälp av bland annat studenter från Luleå universitet 

kontrollerat alla dagvattenutsläpp och kartlagt vilket 

område de rinner ut i. De har också granskat 

vad som finns i varje område, till exempel 

bensinstationer, industrier och trafik. Det är ett 

stort arbete som tagit tid, berättar Conny. 

I mitten av 1960-talet började kommunen att 

bygga ut ett dagvattennät som samlade upp 

regn- och smältvatten och ledde det direkt ut till sjöar och vattendrag. 

Efter studenternas jobb har kommunen bra koll på var 

vattnet tar vägen om det skulle inträffa en olycka. 

– Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, 

har också utrett strömningsförhållandena i Storsjön. Det är till 

stor nytta om det skulle ske ett utsläpp i sjön, då vet vi på ett 

ungefär hur och var det sprider sig, berättar Conny. 

När alla kompletteringar är gjorda ska bestämmelserna 

lämnas in till Länsstyrelsen som beslutar om vad ska ska gälla 

för Storsjön. 

Eva Nilsson jobbar på hemtjänsten i Frösödal. Under 

perioden när parasiten härjade i stan fick hon lite extra 

att tänka på. 

– Ja, eller egentligen så tycker jag inte att den här parasiten 

ställde till det så mycket för oss i arbetet. Jag åker hem till 

de äldre och många var redan införstådda med att de skulle 

koka vattnet. 

Det handlade istället om att påminna de äldre. Eva satte upp 

lappar vid kranar och hjälpte till att koka vatten hos de som inte 

klarade av det själv. 

– Visst tog besöken lite längre tid när vi kokade vatten, men 

jag tror att vi alla kom in i rutinen snabbt. Den här händelsen 

känns så liten om vi jämför den med tsunamin i Thailand eller 

jordbävningen i Japan, säger Eva. 

Under utbrottet gjorde Jörgen Sparf, doktorand vid Mittuniversitet, 

en studie kring hur Vård- och omsorgsförvaltningen 

påverkades av situationen. Jörgen forskar i risk- och säkerhetshantering 

och intervjuade bland annat Eva. 

– Mina intervjuer visar att man inte var så påverkad av 

händelsen. De visar också, som Eva förklarar, att hemtjänstpersonalen 

agerat till stor del själva. Det som kan vara intressant 

vid en sådan här händelse är att se hur förvaltningen 

jobbar internt och över gränserna. Vad händer om fler ur personalen 

blir sjuk? Finns det extra personal att plocka in eller 

kan man låna in en förskollärare. Men den här gången slog det 

aldrig så hårt, säger Jörgen. 

Studien ska förhoppningsvis väcka tankar kring hur förvaltningens 

riskhantering kan bli ännu bättre. 

– Jag tycker att den interna informationen kunde ha varit 

bättre, mer riktad. Jag slutade till exempel att koka när jag hörde 

det på nyheterna. Vad jag vet så gick det inte ut någon information 

till oss. Men att man forskar på det här är ju bra. Det kan 

bli en ögonöppnare för cheferna och en chans att göra det ännu 

bättre nästa gång, säger Eva. 

Till sommaren kommer det att finnas en rapport att läsa. 


1 ) Blev du drabbad? 

2 ) Dricker du vattnet nu? 

3 ) Har du lärt dig något? 

4 ) Tycker du att kommunen gjorde 

sitt yttersta? 

Namn: Sven-Olof Edlund 

Bor: Solliden 

1 ) Nej, men jag har 

bekanta som fick 

diarré. 

2 ) Ja, i den mån 

som jag dricker 

vatten från kranen. 

Jag dricker annars 

buteljerat kolsyrat 

vatten. Jag tycker att det är godare. 

3 ) Jag har lärt mig att inte alltid lita på 

turistinformation. Att det står ren luft 

och vatten i en broschyr om kommunen 

behöver inte alltid betyda att det stämmer 

med verkligheten. 

4 ) Jag tycker att kommunen har gjort 

det bra. De har inte gett några svarom 

de inte haft kunskapen. 

Namn: Dhano Singhan 

Bor: Centrum 

1 ) Ja, jag slarvade 

rätt mycket med 

vattnet så jag blev 

sjuk i januari. 

2 ) Helt utan problem. 

3 ) Hur sårbart samhället 

är. Att sådana 

här saker faktiskt kan hända i Sverige. 

4 ) Ja, de fixade det ju. 

Namn: Joel Andersson 

Bor: Östersunds camping 

1 ) Ja, jag kände att 

jag hade feber och 

då drack jag mer 

vatten så jag var 

sjuk ett tag innan jag 

fattade vad det var. 

2 ) Nu gör jag det 

men jag kokade det ett 

tag extra efter att kokpåbudet togs tillbaka. 

3 ) Hur lång tid det tar att ställa allt till 

rätta när något sådant här händer. 

4 ) De försökte sitt bästa tror jag. 

Namn: Inger Stenberg 

Bor: Litsvägen 

1 ) Ja, det blev jag 

verkligen. Jag var 

sjuk redan innan och 

det tog fem veckor att 

bli riktigt frisk igen. 

2 ) Det tog ett par 

veckor innan jag 

vågade, men nu gör 

jag det. 

3 ) Hur glada vi ska vara över att vi har 

vatten över huvud taget och hur känsligt 

samhället är. 

4 ) Jag tycker att misstanken skulle ha 

tagits på större allvar på en gång. Men det 

var synd om miljöchefen, han fick det tufft. 

Namn: Anna Åkerlund 

Bor: Frösön 

1 ) Ja, jag fick jätteont 

i magen men 

bara i tre dagar. 

2 ) Ja, det känns 

som att det är godare 

nu. 

3 ) Hur en så liten 

sak kan drabba hela 

samhället. 

4 ) Jag tror att de gjort allt de kunde, 

men det har inte direkt gått snabbt. 

Namn: Amelia Wass 

Bor: Frösön 

1 ) Nej, ingen i vår 

familj blev det. 

2 ) Ja, det gör jag. 

3 ) Att en liten parasit 

kan få så stora 

konsekvenser. 

4 ) Ja, det tror jag 

de försökte med, 

informationen har kommit snabbt. 

Namn: Jonny Springe 

Bor: Sveg 

1 ) Ja, även fast jag 

bor i Sveg. Jag var 

på ett möte med 

landstingsfullmäktige 

i Östersund och 

blev smittad. 

2 ) Nja, jag drar mig 

nog fortfarande för 

att göra det när jag är här. 

3 ) Hur svagt systemet är. 

4 ) Jag tycker att det var dålig information 

i början, det drog ut på tiden innan 

beskedet kom. 

Namn: Elin Backlund 

Bor: Brunflo 

1 ) Ja, jag var tvungen 

att gå på toa hela 

tiden. 

2 ) Ja, det gör jag. 

3 ) Inget som jag 

kan komma på. 

4 ) Jag vet inte 

riktigt. 

Namn: Moa Backlund 

Bor: Brunflo 

1 ) Ja, jag blev sjuk. 

Det kändes ungefär 

som vanligt när man 

blir sjuk. 

2 ) Jadå. 

3 ) Nej, inget speciellt. 

4 ) Jag tror det. 

Lärarna satte röd tejp på kranarna så 

att vi inte skulle dricka vattnet. 

Namn: Bjarna Elvsgård 

Bor: Centrum 

1 ) Nej, jag hade tur. 

Jag satt i en turnébuss 

veckan det bröt 

ut och var redan 

varnad när jag kom 

tillbaka. 

2 ) Japp, tror knappast 

att de skulle 

låta någon dricka vattnet om det inte var 

okej. 

3 ) Kanske att vi har det ganska bra. Vi 

behövde bara koka vattnet några månader. 

För andra är det vardag. 

4 ) Det har de säkert. Det är så lätt att 

alltid skylla på kommunen, men jag tror 

de gjort allt de kunnat. 

Varumärket 

Tio i nio på kvällen fredagen den 26 november blev informationschef 

Eva Larsson uppringd av miljöchef Jari Hiltula. 

– Vi måste ut med ett viktigt meddelande till allmänheten. 

te x t m i k a e l a t r a p p 

– Aldrig tidigare har vi varit med om en 

så stor och omfattande informationsinsats 

i kommunen, säger Eva Larsson. 

Intresset för den nya vattensituationen 

var på allas läppar och inte minst i fokus 

hos landets nyhetsredaktioner. 

– Det var ett enormt mediatryck. Efter 

att vi släppte VMA:t satt media mer eller 

mindre i receptionen och bevakade oss. 

Under 85 dagar arbetade informationsenheten 

hårt för att ge medborgarna information 

om dagsläget. När kommunen friklassade 

vattnet, den 18 februari, började 

istället arbetet med att se hur kommunens 

varumärke påverkats av händelsen. 

– Vi kan konstatera att hotellen tappade 

besökare, flyget redovisade sämre 

resultat och det var en turbulent tid för 

många företag under den här perioden. 

Kommunen har satt igång med flera undersökningar 

som ska visa hur människor 

ser på Östersund. Under mars gick den 

årliga medborgarundersökningen ut till 

1 000 hushåll. 

– Där har vi lagt till ett extra blad 

med frågor kring hur man upplever kommunens 

sätt att hantera utbrottet. Efter 

sommaren kommer vi att kunna publicera 

svaren och då hittar man undersökningen 

under vår ”vattenknapp” på 

www.ostersund.se. 

När man undersökte publiciteten i riksmedia 

så var den omfattande och negativ. 

Eva Larsson menar att det är självklart, 

det var ju en negativ händelse. 

– Men nyheterna har inte handlat om 

kritik, att kommunen hanterat frågan 

på ett dåligt sätt. Det hade varit mycket 

värre. Men för att verkligen se om det 

är långsiktiga problem som vi får dras 

med måste vi göra en rikstäckande varumärkesundersökning. 

I september kommer svenska folket 

att få svara på vad de förknippar med 

Östersund. Först då kan kommunen dra 

slutsatserna kring eventuella, långsiktiga 

skador på varumärket Östersund. 

Ganska omgående efter kokningspåbudet 

togs tillbaka bjöd kommunen hit den 

norska varumärkesexperten Frode Färöy. 

Man ville ha en fingervisning kring hur 

trönderna påverkats av händelsen. 

– Eftersom Tröndelag är viktig för 

besöksnäringen gjordes det även en enkät 

bland 500 trönder. Bara en av de tillfrågade 

förknippade Östersund med parasiten. 

De flesta lyfte fram Storsjöbadet och 

vår vackra natur. 

När Eva får frågan om vi någonsin kommer 

kunna kalla vårt vatten för makalöst 

rent igen svarar hon så här: 

– Jag hoppas det. Kommunen satsar 

kraftigt för framtiden med en handlingsplan 

för vårt framtida vatten. Vi kommer 

att fortsätta att ha miljöbudskap i profileringen 

av Östersund. 

12 veckor med 

Cryptosporidium 

26 november 

Det kommunala dricksvattnet misstänks 

vara smittkälla till magsjuka 

orsakad av parasiten Cryptosporidium. 

Viktigt meddelande går ut 

till till allmänheten, VMA. 

Alla måste koka vattnet. 

29 november 

Provsvaren från Smittskyddsinstitutet 

visar att vattnet är 

smittkällan. Nationella Vattenkatastrofgruppen, 

Vaka, kommer till 

Östersund för att stötta kommunens 

tjänstemän. 

Miljö och Hälsa, Smittskyddsenheten 

och Vatten Östersund 

spårar smittan. Det tas prover på 

inkommande och utgående vatten 

till vattenverket och avloppsreningsverket, 

råvattnet i Storsjön 

och andra sjöar dit parasiten 

spridit sig. 

8 december 

Vatten Östersund hittar en felkoppling 

i Odensala och UV-anläggningen 

från Katrineholm anländer 

till Minnesgärdets vattenverk. 

23 december 

Installationen av UV-anläggningen 

är klar och den börjar att provköras. 

11 januari-17 februari 

Sveriges största spolningsaktivitet 

tar fart. 32 mil ledningar och tio 

vattenreservoarer ska spolas tio 

gånger. Det tar 38 dagar. 

19 januari 

Ingen myndighet eller instans 

kunde garantera att tio spolningar 

skulle räcka. När spolningarna var 

genomförda skickades prover till 

USA, till det enda laboratoriet i 

världen som kan se om parasiterna 

verkligen är oskadliggjorda. 

18 februari 

Vattnet kan drickas igen utan 

kokning. Det har då gått 12 veckor. 


Epidemi 

En epidemi eller farsot är 

ett utbrott av något, vanligen 

sjukdomar, som sprider sig mellan 

människor. 

Källa: Smittskyddsinstitutet 

Håll dig uppdaterad 

Vill du veta mer om utbrott 

och epidemier? Då kan du prenumerera 

på Smittskyddsinstitutets 

omvärlden. Det är en gratis tjänst 

som du hittar på 

www.smittskyddsinstitutet.se 

Yvonne Andersson är epidemiolog och 

har följt Cryptosporidiumutbrottet i 

Östersund. 

Yvonne är en ”vattenkriminalare” 

Hon har jobbat med smittskydd hela livet och hennes 

hjärtefråga är epidemier. Yvonne Andersson är 

epidemiolog och säker på en sak: 

– Vi har ett bra vatten i Sverige. 


När det konstaterades att parasiten 

Cryptosporidium hade letat sig in i vårt 

vattensystem och gjort många sjuka var 

inte Yvonne Andersson förvånad. 

– Smittskyddsinstitutet har tittat 

efter Cryptosporidium i ytvatten i olika 

delar av landet. Resultaten visar att det 

förekommer av och till. Anledningen till 

att vi inte har sett så många utbrott kan 

bero på att vattenverken har bra reningsbarriärer, 

säger hon. 

Yvonne har studerat infektionssjukdomar 

under många år och specialiserat sig 

på vattenburen smitta. Hon liknar sitt 

yrke med att vara kriminalare. 

– När du jobbar med epidemier handlar 

det väldigt mycket om att lägga ett 

pussel. Som epidemiolog arbetar jag med 

att ta reda på varför utbrotten sker och 

sedan jobba för att det inte ska ske igen. 

Enligt Yvonne sker det få utbrott av vattenburen 

smitta i Sverige. 

– Det blir några till ett tiotal rapporterade 

utbrott per år. Framförallt vid mindre 

kommunala eller privata gemensamma 

anläggningar. Vi känner till lite om antalet 

utbrott från privata brunnar, berättar hon. 

– Men vi har bara haft ett utbrott 

av Cryptosporidium tidigare i Sverige. 

Det var i delar av Jönköpings kommun i 

början av 1990-talet. Där hade förorenat 

åvatten tryckts in i det kommunala nätet 

via en korskoppling. 

Under sitt yrkesliv har Yvonne försökt 

att följa trender och Vatten-Sveriges 

samarbete med Livsmedelsverket. 

– Jag tycker inte att vi ska känna 

någon rädsla för att den här typen av 

utbrott ska bli vanligare i framtiden. 

Jag skulle snarare säga att det har blivit 

färre vattenburna utbrott från 2000 och 

framåt. Det beror mycket på att vi har 

Livsmedelsverket som ställer krav på vår 

vattenkvalitet och bättre barriärer. 

Istället tycker Yvonne att vi ska vara 

stolta över vårt vatten. 

– Ni har ett bra vatten i Östersund. 

Reningen var inte anpassad för att avdöda 

Cryptosporidium, men nu har vattenverket 

en UV-anläggning, säger hon. 

Han bytte metall mot människor 

När Michael ”Micke” Lundkvist från Östersund blev varslad 

från sitt industrijobb 2009 kände han att han ville gå från 

metall till människor. Med kommunens hjälp har han lyckats. 

te x t f r e j a e r d m a n n h e l l g r e n fo t o r o g e r s t r a n d b e r g 

Micke är 23 år och jobbar i dag på Björkebo på Solliden, 

ett öppet boende inom socialförvaltningen för 

människor med missbruksproblem. 

– Jag har sett att missbruksvård fungerar, det är verkligen 

något jag själv vill arbeta med. Att vara någonstans där jag 

känner att jag kan göra nytta och motivera till ett nyktert liv, 

säger han. 

Det började med att Micke sökte in till Birka folkhögskola 

för att utbilda sig till behandlingsassistent. Men eftersom han 

saknade praktiskt erfarenhet kom han inte in. 

Via Arbetsförmedlingen och jobbgarantin fick han först 

tre månaders praktik på Björkebo. Efter det kunde han inte få 

förlängt på samma ställe via Arbetsförmedlingen. Men eftersom 

Micke redan visste vad han ville arbeta med och behövde 

arbetslivserfarenhet för att komma in på Birka, nöjde han sig 

inte med det. 

– Efter att utan resultat pratat med tre olika arbetsförmedlare 

fick jag tips om att kontakta Lyftet. Det var kommunens 

tidigare satsning för att hjälpa arbetslösa och via dem fick jag 

ytterligare tre månaders praktik. 

– Det handlar om att uppmuntra 

människor till ett nyktert liv. Jag 

tycker att människor har rätt till en 

andra chans och en tredje och fjärde, 

berättar Micke om sitt jobb 

på Björkebo. 

Nu är det klart att Micke kommer att få vara kvar på Björkebo 

ännu en tid. Han är en av nästan 30 unga som tack vare 

extra satsningar fått en ungdomsanställning inom kommunen. 

I höstas bestämde kommunstyrelsen sig för att satsa fem 

miljoner extra från och med i år för att hjälpa unga arbetslösa. 

Mycket av de pengarna går till ungdomsanställningarna som 

under sex månader erbjuder de unga en anställning med avtalsenlig 

lön inom någon av kommunens verksamheter. 

Det här är en viktig del i kommunens arbete för att minska 

ungdomsarbetslösheten. Men det handlar också om att marknadsföra 

kommunala jobb. Inom de närmsta tio åren behöver 

kommunen 400 nya medarbetare per år för att väga upp för 

alla pensionsavgångar. 

Och kanske blir Micke en av alla de nya, han har i alla fall fått 

mycket hjälp på vägen. 

– Den här satsningen har verkligen varit ett bra initiativ 

som jag hoppas blir kvar i framtiden. Det kan vara jättesvårt 

att få jobb som ungdom, men blir man bara hjälpt in i systemet 

blir det mycket lättare, säger Micke som sökt in på behandlingsassistent-utbildningen 

igen och hoppas få börja till hösten. 


ena nyheter 

På soptur med Martin 

Martin Jonsson har kört sopbil i nästan tio år. Idag är han en av alla miljöarbetare som 

gått över till hightechmaskin med datorer, joysticks och en väldig griparm på sidan. 

te x t f r e j a e r d m a n n h e l l g r e n fo t o j ö r g e n v ik s t r ö m 

Martins sopbil passerar inte genom villaområdena obemärkt. 

I ett av husen trycker två barn sina näsor mot 

fönsterglaset. De följer lyriskt sopbilen med blicken när 

griparmen vecklas ut och tömmer komposttunnan utanför. 

– Åker jag förbi ett dagis eller en skola står alla ungarna vid staketet 

och vill att man ska tuta, berättar Martin med skratt i rösten. 

Med en liten joystick manövrerar han soporna ner i rätt fack. 

På en dataskärm syns det hur kompostpåsarna faller ned bland de 

andra. Med ett knapptryck styrs nästa soplass ner i brännbartfacket. 

– Många undrar nog varför soporna går samma väg, det 

syns ju inte att det är olika fack inne i bilen. Men jag ser noga 

till så att allt hamnar rätt, försäkrar Martin. 

En annan skärm visar var på kartan bilen är och vilka hus 

den har tömt hos. Saknar en villa tunnor eller har trasiga kärl 

som inte kan tömmas förs det direkt in i datorn. 

– Om du som kund ringer upp vårt kontor för att fråga varför 

soporna inte tömts, ser de direkt förklaringen i datasystemet. 

Förut blev det en massa ringande fram och tillbaka innan 

det var utrett, berättar Martin. 

En annan stor skillnad för dagens miljöarbetare är att de 

slipper springa ut och in ur bilen så mycket. 

– Att jobba med sopor idag är inte alls ett så smutsigt yrke 

som många kanske tror. 

Redan 2009 började kommunen arbeta med behovsanpassad 

sophämtning. Det innebär att du själv kan påverka hur ofta du 

får dina sopor tömda och bara betala för de gånger de faktiskt 

hämtas. Från och med i år är alla villahushåll i kommunen 

anslutna till systemet, vilket är bra för miljön. Men mycket kan 

bli bättre, tror Martin. 

– Framförallt handlar det om att vara noggrann med att 

ställa tunnorna på rätt avstånd från varandra och så plant som 

möjligt. Står tunnorna fel måste jag köra fram och tillbaka en 

massa för att få griparmen i rätt läge. Det slösar både på tid 

och bränsle. 

Men det är inte bara pengar som står på spel påminner 

Martin: 

– Vi blir bara fler och fler människor på jorden och vi måste 

börja tänka på vad som slängs. Vi har bara jorden till låns och 

måste se till att lämna tillbaka den i gott skick till våra barn 

och de som kommer efter oss. 

Sophämtning 

Renhållning har 10 sopbilar och 17 miljö arbetare som 

varje år samlar in: 

• 1 500 ton Miljöfarligt avfall som skickas till destruktion 

och återvinning 

• 4 000 ton Matavfall som komposteras på Gräfsåsens 

avfallsanläggning 

• 11 700 ton Sopor till förbränning som skickas till 

kraftvärmeverket i Sundsvall 

• En mindre mängd Sopor till soptipp som läggs på deponin 

på Gräfsåsens avfallsanläggning 

Chipspåsen, korvpaketet 

och konsumkassen 

– all mjukplast ska till 

återvinning 

Gamla tippen ska täckas över 

Har du koll på vilka förpackningar 

som ska sorteras ut och lämnas till 

återvinning? Alla förpackningar ska 

sorteras ut; plåtburkar, glasflaskor, 

pappaskar och plastburkar. Men även 

all mjukplast som plastpåsar, vakuumförpackningar 

och plastfolie ska till 

återvinning. 

Om vi återvinner material spar vi 

på jordens resurser. Vi sparar råvaror: 

plast tillverkas av olja som vi inte kan 

återskapa. Vi sparar energi: det går 

åt mer energi att utvinna nya råvaror 

ur jorden istället för att återvinna 

redan framställt material. Vi minskar 

utsläppen av växthusgaser: minskad 

energianvändning ger helt enkelt minskade 

utsläpp av växthusgaser. 

Genom att återvinna 1 ton mjuka 

plastförpackningar sparar vi 1 050 

liter olja och vi minskar utsläppen 

av växthusgaser med 2 ton. Den 

mjukplast som återvinns blir bland 

annat nya plastkassar, sopsäckar och 

kabelskydd. 

Vill du veta mera om 

åter vinning; se filmerna på 

www.ftiab.se/film 

Snart börjar arbetet med att täcka över den 

gamla soptippen – deponin på Gräfsåsens 

avfallsanläggning. 1973 började vi tippa 

sopor på Gräfsåsen. Där hamnade nästan 

allt; saker som skulle ha kunnat återan 

vändas eller återvinnas, prylar som läcker 

miljöfarliga ämnen och matrester och annat 

som bildar gaser när det ruttnar. Nu ska allt 

täckas över med ett tjockt, tätt jordlager som inte får släppa igenom regn och 

smältvatten. På så sätt ska miljöfarliga ämnen förhindras att sköljas ur 

tippen och rinna ut i vattendragen. 

Töm säckarna på återvinningscentralen 

Du är välkommen till kommunens återvinningscentraler 

med Miljöfarligt avfall samt stora, skrymmande sopor 

som du sorterar i rätt container. Har du haft storstädning 

hemma kan du ta dit säckar med sorterade sopor 

– men du ska tömma säckarna i containrarna. 

De sopor som uppstår varje dag i ett hem, till 

exempel blöjor, kuvert och gamla diskborstar, ska 

slängas i soptunnan hemma. Sådant får inte slängas på 

Återvinningscentralen. 

Läs mer om hur du sorterar på återvinningscentralen 

på www.ostersund.se/sopor eller beställ 

foldern ”Sortera rätt på återvinningscentralen”. 

Illustration: Gustav Kaape Lindqvist 

Öppettider 

för våra återvinningscentraler 

Odenskog: 

Måndag, onsdag 7-19 

Tisdag, torsdag, fredag 7-16 

Lördag, 9-13 

Brunflo: 

Tisdag, torsdag 16-19 

Lördag jämna veckor 9-13 

Lit: 

Måndag, onsdag 16-19 

Lördag, udda veckor 9-13 

Återvinningscentralerna är stängda den 

2 och den 6 juni men håller öppet som 

vanligt den 3-4 juni. Pingstafton den 

11 juni håller vi öppet som vanligt men 

midsommarafton och midsommardagen 

har vi stängt. 

Fin anläggningsjord till salu 

Från och med månadsskiftet maj-juni 

säljer vi fin anläggningsjord på Gräfsåsens 

avfallsanläggning. Jorden lämpar sig inte 

till trädgårdslandet men för gräsmattor, 

buskar och rabatter är den toppen. 

Läs mer på vår webbplats eller ring 

Renhållning. 

Renhållning 063-14 31 00 

Telefontid 8-12, 13-16 

renhallning@ostersund.se 

www.ostersund.se/sopor 



– Vi måste vara rädda 

om fälten och åkrarna 

I det vackra Slandrom på ”Annersia” bor och 

arbetar familjen Björid. Deras förhoppningar om 

framtiden styrs av det som är deras vardag och 

inkomstkälla – lantbruket. 

te x t f r e j a e r d m a n n h e l l g r e n fo t o s v e r k e r b e r g g r e n 

Framtidens 

Östersund 

Hur vill du att din livsmiljö ska se ut i 

framtiden? Tycker du att det är viktigt 

med grönområden och nya affärscentra? 

Eller är du mer intresserad av var det ska 

byggas nya bostäder? 

te x t f r e j a e r d m a n n h e l l g r e n fo t o s v e r k e r b e r g g r e n 

Oavsett var du bor i Östersund har du nu chans att vara 

med och påverka hur framtidens kommun ska se ut. 

I december förra året började arbetet med att ta fram 

en plan för framtiden, en översiktplan som sträcker sig fram till 

2040 och täcker hela kommunen. 

Invävt i planen finns kommunens tidigare mål vad gäller 

befolkningsökning och tillväxt. Vi ska bli fler som bor här, ha 

fler turister, få hit fler företag och starta nya verksamheter. 

Samtidigt ska vi skapa en ekologiskt hållbar miljö. 

Ett av målen är att kommunen år 2020 ska ha 65 000 invånare. 

För att det ska bli möjligtbehövs det byggas 4 000 nya 

bostäder. 

När man bygger ut och bygger nytt för att öka befolkningen 

är det viktigt att ta hänsyn till flera faktorer. På samma sätt 

som vi behöver tomter för bostäder behöver vi till exempel 

jordbruksmark att odla på. 

En översiktsplan beskriver hur kommunen vill använda mark 

och vatten, och i stor grad hur och var det kan byggas nytt. 

Men man måste också tänka på riksintressen som har att 

göra med naturvård, kulturmiljöer, väg- och järnvägsnät och 

flygtrafik. 

När politikerna fattar sina beslut om att bygga nytt har 

de en översiktplan som grund, även om planen i sig bara är en 

vägledare som det inte är tvunget att följa. 

Den nya översiktplanen är i nuläget bara ett förslag som 

politikerna inte ska ta ställning till förrän tidigt nästa år. Innan 

dess har du chans att vara med och påverka. 

– Vi vill att alla som har åsikter och idéer kring framtidens 

kommun ska dela med sig av dem. Alla åsikter räknas, berättar 

Krister Frykberg som är planarkitekt på Östersund kommun. 

Han är en av dem som jobbar fram den nya planen. 

På kommunens webbplats finns det nu en e-panel där du 

kan registrera dig för att tycka till. 

Men det går så klart också att höra av sig med brev eller via 

telefon. 

Nils Björid driver tillsammans med familjen ett 

lantbruk i Slandrom. Han tycker att översiktsplanen 

är en viktig del i bevarandet av det 

öppna landskapet. 

Översiktplan 2040 

Gå in på www.ostersund.se/oversiktsplan2040 

för att läsa mer och påverka. 

Eller ring kommunens växel: 063-14 30 00 

Slandrom är en av de platser 

utefter Storsjöns strand som 

fått mycket ny bebyggelse på 

senare år. För Age Björid och 

hans familj är det viktigt att 

det i framtiden finns en balans 

mellan det gamla och det nya. 

Åkermarken måste bevaras 

och landsbygden fortsätta 

vara landsbygd. Om det ska 

byggas nytt ska det inte byggas 

på odlad mark och inte 

få för stora konsekvenser för 

lantbruket. 

– När folk flyttar nära 

jordbruken kan det hända att de 

börjar klaga på lukten av djur 

Age Björid. 

och gödsel, berättar Age och 

tar en klunk ur kaffekoppen. 

– Det är inte kul när folk rynkar på näsan åt lukten och är det 

många som klagar är det tufft att få något att säga till om. Då kan det 

sluta med att vi måste ändra om i hela jordbruket för att möta kraven. 

Därför tycker Age att kommunens långsiktiga tänkande i översiktplanen 

är både viktigt och bra. 

– Det måste vara hållbart i ett längre perspektiv, resonerar han. 

Hans egen framtidsförhoppning är att jordbrukets plats på bygden säkras 

via den svenska lagen. 

– Anledningen till att folk vill flytta ut på landsbygden är ofta det 

vackra öppna landskapet. Utan bönder som brukar jorden riskerar landskapet 

som det ser ut i dag att försvinna. De finaste platserna att bo 

på är kanske upptagna av gamla bondgårdar men vem ska ta hand om 

landskapet om det inte finns lantbrukare kvar? frågar sig Age. 

Sonen Nils som också har satt sig vid köksbordet för en fika inflikar: 

– Vi måste också vara rädda om fälten och åkrarna för att de är våra 

skafferier. Mark som vi faktiskt använder till att producera mat på. 

En idé som Age skulle vilja se förverkligad är en ordentlig väg upp 

mot Fåker från Vallsundsbron. Mycket av genomfartstrafiken skulle försvinna 

från Slandrom så att det går att cykla och gå. Sedan skulle det 

finnas gott om mark att bygga nytt på längs med den nya vägen. 


Nya plan- och bygglagen 

Ändringarna i lagen innebär nya 

blanketter. Kontakta Samhällsbyggnad 

eller gå in på www.ostersund.se/boleva 

så får du veta mer. 

Ny lag ger snabbare bygglov 

Mindre byggfusk, dyrare straffavgift för svartbyggen och 

en snabbare bygglovsprocess. Det är lite av vad den nya 

plan- och bygglagen innebär. te x t f r e j a e r d m a n n h e l l g r e n 

Den nya lagen började gälla den 

andra maj i år och ska göra det 

lättare att söka bygglov. Nu 

behöver du bara skicka in en ansökan i 

stället för två eftersom att bygganmälan 

försvinner. Dessutom blir det kortare 

väntetid. 

– Max tio veckor ska det ta att få 

fullständig ansökan behandlad efter 

att man skickat in den. Handlar det om 

väldigt komplicerade fall kan det ta ytterligare 

tio veckor, säger Maria Boberg 

på kommunens plan- och byggavdelning. 

För att minska byggfusket och få en 

inblick i byggandet kommer kommunen 

dessutom bli mer aktiv i byggprocessen. 

Representanter från plan- och byggavdelningen 

gör arbetsplatsbesök där de 

träffar de ansvariga för bygget. 

Den nya lagen ska också genom mer 

information hjälpa till att undvika klagomål 

när bygget redan är igång. Bland 

annat ska alla beslut om bygglov skickas 

till de grannar som berörs. 

När det är färdigbyggt får du inte 

börja använda din nya byggnad förrän 

det gjorts ännu ett besök från kommunen, 

ett så kallat slutsamråd. 

Skulle det vara så att det är någonting 

som behöver åtgärdas kan du få 

bakläxa på det. Då får du inte börja 

använda nybygget förrän det är fixat 

och du fått papper på att allt är i sin 

ordning. 

– Det handlar mycket om att se till 

att det är säkert byggt när det gäller 

brandskydd, fukt och stabilitet. Sådant 

som kan få konsekvenser, inte bara 

för de som byggt, utan för miljön och 

grannar runt omkring, berättar Maria 

Boberg. 

För kommunen innebär den nya lagen 

att det blir mer jobb, därför höjs bygglovsavgiften. 

Om du till exempel söker bygglov 

för en normalvilla , 120 kvadratmeter, 

kostar det cirka 18 000 kronor, i stället 

för som tidigare cirka 11 000. Priset för 

beskedet blir ungefär som idag. 

Skulle du bygga utan lov i framtiden, 

ett så kallat svartbygge, kommer 

det kosta mycket mer än det gjort förr. 

Tidigare var straffavgiften fyra gånger 

bygglovsavgiften, som varierar från kommun 

till kommun. Den blir nu en 

fast avgift, lika över hela landet. Den 

exakta summan beror på vad du bygger 

för något. 

Kommunen 

satsar på 

nya bostäder 

Nu investeras det för fullt 

för att få fart på bostadsbyggandet. 

Stor efterfrågan 

på villatomter och lägenheter 

har gjort att Östersunds 

kommun lagt i en extra växel 

för att möta upp. 

te x t f r e j a e r d m a n n h e l l g r e n 

illustr at io n g u s tav k a a p e l i n d q v i s t 

Vi jobbar aktivt för att hitta mark att bygga på i de 

områden vi märker att folk vill bo i, berättar Malin 

Runberg som är exploateringschef. 

Totalt handlar det om 300-400 nya bostäder av olika slag 

som kan påbörjas nu under året. Inom några år förväntas 

dessutom flera andra bostadsprojekt komma igång. 

Här byggs det nytt i år 

• Sjömon i Torvalla: 16 kommunala villatomter till försäljning. 

• Ängsmon i Torvalla: Två nya områden är ute till försäljning. 

Det blir ett område för cirka 20 grupphus och ett för flerbostadshus 

med totalt cirka 50-70 hyres- eller bostadsrätter. 

• Brittsbo i Lungvik: Försäljningen av 12 kommunala villatomter 

påbörjades redan 2010. Sex tomter är sålda och fler 

släpps till försäljning nu under våren. I området kommer det i år 

även att byggas ett boende för personer med särskilda behov. 

Fyra andra områden i Brittsbo är också ute till försäljning. 

Tre områden för sammanlagt ett 60-tal grupphus och ett för 

flerbostadshus med cirka 150-200 hyresrätter. 

• Remonthagen: Attacus har köpt ett område av kommunen 

för 28 parhus och väntas börja bygga under året. Förutom 

dessa byggen ser kommunen över möjligheter för ytterligare 

bostäder i centrala attraktiva lägen. 

Fortsatt byggande framöver 

• Växthusvägen i Torvalla: Två områden till försäljning, på det 

ena ska det bli åtta radhus och på det andra åtta strandvillor. 

• Remonthagen, övre området: Östersundbostäder ska bygga 

flerbostadshus med sammanlagt ungefär 200 lägenheter. 

• Storsjöstrand: En detaljplan håller på att jobbas fram för ett 

första område med cirka 70 lägenheter. På sikt planeras det 

för 600-700 lägenheter. 

Kommunala tomter 

Är du intresserad av kommunala tomter kan du 

kontakta Anders Thorssell på Mark- och exploateringskontoret, 

063-14 31 39. 


Arenapåverkaren 

När Marie Emmesjö, 24, inte fintar bort bandymotståndare och läser 

till sjuksköterska så påverkar hon nya arenan i referensgrupperna. 

Marie tror att den blir en viktig samlingspunkt för östersundarna. 

te x t j ö r g e n v i k s t r ö m fo t o s v e r k e r b e r g g r e n 

För mig är bandy fart och frihet. 

Det säger Marie Emmesjö som är mittfältare 

i Östersunds Bandysällskaps vindsnabba damlag. 

– Man får verkligen åka skridskor, snabbt. Jag 

älskar det, säger hon. 

Marie sitter med i en av de tre referensgrupperna 

som jobbar med utformningen av den nya arenan. 

Magasinet Östersund träffar henne när referensgrupperna 

och projektledningen har möte på OSD i mars. 

– Det ska bli en konstfrusen bandyplan på nya 

arenan. Det är mycket bra. Vår nuvarande plan på 

Odenvallen brukar inte kunna användas tidigt och 

sent på säsongen. Men med konstfruset kan vi börja 

spela redan i början av oktober och längre in på vårvintern, 

förklarar Marie. 

Marie kommer från Karlstad, fast hon tvekar när 

hon säger det. Det visar sig att hon i själva verket är 

hon född och uppvuxen på ett annat ställe. 

– Öckna heter det, det ligger två mil från Karlstad. 

Öckna är ett mycket litet ställe, bara fem hus 

och alla älskar bandy där, säger hon och ler. 

Marie började åka skridsko vid två års ålder och 

har spelat bandy sedan hon var sju. 

– Hemma är bandy en stor sport. Boltic är det 

största och mest kända laget, men det finns många 

andra bra klubbar. Jag spelade först för Mosseruds 

GF och sedan för Västerstrand AIK, berättar hon. 

Marie menar att just det stora antalet klubbar skiljer 

Östersund från Karlstad och andra bandycentra i 

Sverige. 

– Det är en mindre sport i Östersund, fast samtidigt 

är det en otroligt bra klubb här och i vårt lag 

finns så mycket spelglädje och sammanhållningen är 

jättebra. 

Marie Emmesjö flyttade till Östersund för ett år 

sedan för att studera till sjuksköterska. 

– Möjligheterna att spela bandy vägde helt klart 

in i mitt val av studieort. Nu när jag är med och jobbar 

med arenan så känns det som att jag vill stanna 

kvar och se hur den blir. Även om jag kanske blir klar 

med studierna innan, för det är en spännande process, 

säger hon. 

Hon tror att den nya arenan blir en viktig samlingspunkt 

när den står klar. 

– Och inte bara för oss som spelar bandy, hockey 

och för gymnasterna. Jag tror att väldigt många 

kommer att ha nytta av den, exempelvis genom allmänhetens 

åkning, men även genom evenemang som 

arrangeras där. 

Arenans placering har varit, och är fortfarande, en 

stridsfråga. Men Marie tycker att placeringen är bra. 

– Själv har jag bil, så det blir inga problem. Men 

självklart ska kollektivtrafiken vara bra och serva 

arenaområdet på ett bra sätt och så kommer det 

säkert att bli, säger hon och tillägger: 

– Man kan knyta ihop arenan och skidstadion med 

skidbroar. Närheten till Jämtkraft Arena gör att vi 

får en stor, spännande sportby med gott om parkeringar. 

Det låter vettigt tycker jag. Sedan önskar jag 

att det byggs ett bra gym i arenan så vi kan träna 

styrka där, liksom att en sjukgymnast etablerar sig i 

arenan eller i närheten. Det vore en bra service som 

många utövare skulle ha nytta av. 

Kaffepausen är slut och referensgrupperna ska 

samlas till möte igen. 

– Sedan vore det ju kul om vi kunde få större 

evenemang till arenan, varför inte Melodifestivalen, 

säger hon och skyndar iväg. 

Referensgrupperna 

och Arenapanelen 

Kommunens förtroendevalda vill att 

arenaprojektet ska präglas av öppenhet 

och dialog. Arenapanelen och 

referensgrupperna är de två huvudkanalerna 

i medborgar- och brukardialogen 

runt arenan. 

Referensgrupperna består av representanter 

för de som kommer att använda 

arenan. Det är tre grupper, två 

för brukarna (idrott, skola, ungdomsråd, 

pensionärsråd, tillgänglighetsråd) 

och en grupp som ser på hur arenan 

kan användas för evenemang. 

Grupperna har redan lämnat en intressant 

rapport på hur de ser på sina 

behov. Den finns publicerad på 

www.ostersund.se/nyaarenan. 

Arenapanelen är en så kallad 

e panel. Det är ett nytt, smart verktyg 

för dialog med medborgarna i kommunen. 

Du får frågorna i din mejllåda 

och kan svara på dem i lugn och ro. 

För att få vara med i Arenapanelen ska 

man ha fyllt 12 år, bo i kommunen och 

inte vara aktiv i någon av kommunens 

politiska nämnder eller kommunfullmäktige. 

Arenapanelen har idag runt 

åttio medlemmar och fler är välkomna. 

Intresserad? 

Anmäl dig då över nätet på 

www.ostersund.se/nyaarenan 

Byggstart runt nyår 

Överklaganden har inneburit att tidpunkten 

för byggstart förändrats jämfört 

med den ursprungligen tänkta som 

var september 2011. 

– Det var arkitektupphandlingen 

som överklagades och det innebar 

att avtalet med arkitekten försenades 

cirka 3,5 månader och blev klart 

först den 24 mars. Nu är de upphandlingar 

som behövs gjorda för att byggprojektet 

ska kunna börja ta form, 

säger Bertil Åsén, projektledare. 

Tirsén och Aili Arkitekter i Luleå 

blir de som ritar nya arenan. Bertil 

Åsén tror att bygget påbörjas i mars 

2012 och att arenan står klar 

hösten 2013. 


– Det här var ju enkelt! 

Magnus Andersson visar Karima Khalili 

och Widad Esho hur webbkursen funkar. 

I 

kommunen är det LärCentrum som 

ansvarar för vuxenutbildning. 

LärCentrum i Österängsskolan består 

i sin tur av flera olika aktörer och utbildningsföretaget 

Hermods har hand om 

Svenska för invandrare, SFI. 

− SFI består av tre olika studievägar och varje 

studieväg har en nybörjarkurs och en fortsättningskurs. 

Studieväg 1 är för elever som inte har så stor 

erfarenhet av skola. Man träffas i mindre grupper 

och lär sig grunderna i en trygg miljö. Studieväg 

2 är för elever med en grundutbildning från sitt 

hemland. I studieväg 3 bedrivs undervisningen i ett 

snabbare tempo och där har eleverna ofta en akademisk 

utbildning från sitt hemland, säger Magnus 

Andersson, utbildningschef för Hermods. 

Widad Esho och Karima Khalili går båda i 

studieväg 3D. Kursen är den sista nivån man kan 

läsa inom SFI. 

– Att lära sig svenska är mycket viktigt tycker 

jag, språket är nyckeln in i samhället så det öppnar 

många dörrar. Jag tycker att det är ganska 

enkelt att läsa och skriva svenska men svårare 

att tala och höra, säger Widad som är utbildad 

geolog från Irak. 

– Anette som är vår lärare är helt fantastisk. 

Hon förstår vad varje elev behöver och ger alla 

tid, säger Karima som kommer från Afghanistan. 

Parkera med SMS 

Är du trött på att leta efter parkeringsautomater 

eller stressa tillbaka till bilen för 

att parkeringstiden håller på att ta slut? 

Skicka ett SMS istället. te x t r o g e r s t r a n d b e r g 

Vi var den andra kommunen i landet som kunde erbjuda 

SMS-parkering 2006 och antalet användare av 

tjänsten ökar för varje år, säger Jan Asplund som är trafikingenjör 

på Trafik och Park. 

Idag kan du välja mellan att betala med mynt, kontokort 

och SMS. Det finns även en tjänst där du faktureras för din 

parkeringstid men då måste du ha avtal med bolaget som har 

hand om den tjänsten (Tele-P). 

Att använda SMS som betalning är rätt enkelt. Östersund 

är indelat i tre parkeringszoner: 46 röd zon, 45 gul zon och 

44 grön zon. När du väl har koll på vilken zon du parkerat i 

skapar du ett SMS där du skriver zonnummer, mellanslag, din 

bils registreringsnummer och skickar det till 72395. Då har 

du betalat för en timme. Tio minuter innan parkeringstiden 

går ut får du ett SMS som påminner dig om det. Om du då vill 

förlänga din parkeringstid trycker du stjärna och då förlängs 

tiden med en timme till. 

− Fördelen med SMS-betalning är att du kan göra det var 

som helstmed ett registrerat mobilabonnemang. Allt du behöver 

är en bil och en mobiltelefon, säger Jan Asplund. 

− Du behöver inte leta upp parkeringsautomaten och lägga 

en lapp i rutan. Om du blir försenad behöver du inte stressa 

iväg utan skickar bara ett SMS, fortsätter Jan. 

Idag är antalet användare av SMS-tjänsten cirka 450 om dagen 

vilket motsvarar drygt 10 procent av alla parkeringsavgifter. Motsvarande 

siffra för mynt och betalkort är cirka 45 procent vardera. 

Men både användandet av betalkort och SMS ökar stadigt. 

Svenska – en viktig 

nyckel för invandrare 

Många invandrare som kommer till Sverige har en 

sak gemensamt: de behöver lära sig svenska. Däremot 

skiljer sig deras grundutbildning och studiebehov. 

Därför har Östersunds kommun beställt en 

flexibel språkutbildning som kan fungera för alla. 

te x t & fo t o r o g e r s t r a n d b e r g 

Varje måndag tar Hermods emot anmälningar 

från nya elever som sedan slussas in i studieväg 1, 2 

eller 3. Eleverna bestämmer själva om de vill studera 

på förmiddag, eftermiddag eller på kvällen. SFI 

kurserna i studieväg 3 finns även som webbkurs. 

– Webbkursen är ett fantastiskt verktyg 

eftersom du kan studera när du vill bara du har 

tillgång till en dator, vilket passar många elever 

som kombinerar sina studier med arbete. I SFIutbildningen 

kombineras klassrumsundervisning 

med andra studieformer som exempelvis språkstationer, 

studiebesök, egna arbeten och grupparbeten. 

Det viktigaste är att alla elever får exakt 

det stöd de behöver, säger Magnus Andersson. 

För att delta i SFI ska man vara vuxen, folkbokförd 

i kommunen och inte ha grundkunskaper i 

svenska. Idag finns 230 elever inskrivna på Hermods 

och de flesta av dem är elever som flyttat 

hit för jobb, studier eller för familjens skull. 

Parkeringszoner och avgifter 

14 kr/timme. Avgift 09-18 vardagar, 09-15 lördagar 

4-8 kr/timme. Avgift 09-18 vardagar, 09-15 lördagar 

2-4 kr/timme. Avgift 09-18 vardagar, 09-15 lördagar 

Större P-plats 

Turistbussar, husvagnar, husbilar 

Avgiftsfri parkering 

SMS parkering och zoner 

zon 46 

zon 45 

zon 44 

Bilfria zoner 

Gågata /gångfartsgata 

Endast buss och taxi 

Så här SMS-parkerar du: 

SMS:a zonnummer mellanslag registreringsnummer till 72395 

Exempel: 46 ABC123 till 72395 

Efter din beställning får du ett svars-sms som gör din parkering 

giltig i 1 timme (om inget annat anges) 

[ 

Då 10 minuter återstår av din parkeringstid får du en förfrågan 

om att förlänga. 


Ett jobb som ger så mycket 

– Hon börjar allt se bra gammal ut Kjerstin Dellert! 

Astrid Thulin 78 år, sitter och tittar i Svensk Damtidning 

tillsammans med sin kontaktman Ing-Marie Andersson. 

te x t m a r i a n n e w a p l a n fo t o r o g e r s t r a n d b e r g 

För drygt två år sedan flyttade Astrid 

till äldreboendet Bonden på Frösön. En 

sjukdom gjorde att hon behövde stöd 

dygnet runt. Att plötsligt behöva hjälp 

med det mesta, kan kännas svårt. 

– Det är viktigt att det är någon jag 

känner när jag ska duscha, förklarar 

Astrid bestämt. 

– Men mig känner du ju, inflikar Ing- 

Marie och Astrid nickar leende. 

I Östersunds kommun har alla en egen 

kontaktman – om man bor på äldreboende 

eller har hemtjänst. 

– Jag hjälper till med sånt som att 

handla och boka tider till läkaren och 

frissan. Som kontaktman lär jag känna 

både brukaren och de anhöriga bättre. 

Det ger en trygghet för alla, förklarar 

Ing-Marie. 

Den som flyttar till ett äldreboende 

har ett stort behov av hjälp och stöd 

dygnet runt. En viktig princip är dock att 

varje liten etta är ett eget hem med egna 

möbler. Här finns en köksdel där anhöriga 

kan göra mat och fika. Och det finns 

möjlighet för dem att sova över. 

Ing-Marie och kollegan Carina Östlund 

har jobbat som undersköterskor 

i ungefär 30 år – och trivs. De känner 

inte riktigt igen sig i den dystra bild av 

äldreomsorgen som ofta speglas i media. 

Båda talar om ett meningsfullt arbete, 

som de känner stolthet över. 

– Det här jobbet ger jättemycket när 

man tycker om att arbeta med människor, 

understryker Carina. 

Ing-Marie är kulturombud på Bonden, 

som har sammanlagt 18 boende. 

– Visst kan det vara stressigt ibland. 

Men vi försöker verkligen ta oss tid för 

dem som bor här, säger Ing-Marie. 

– Med jämna mellanrum har vi olika 

aktiviteter. Många brukar faktiskt fråga 

om det är ”något på gång”. Det kan 

vara underhållning, musik, ”sittdans”, 

fika med hembakta bröd eller surströmmingsfest. 

I förra veckan hade vi våffelfest. 

Då var anhöriga också inbjudna. 

Ing-Marie försöker uppmuntra dem 

som kan, att gå med på promenad. 

– Och nu väntar vi på sommaren då 

vi sätter upp ett partytält på gården. Då 

blir det mycket fika utomhus! 

Det handlar om att se 

hela människan och vad 

som är viktigt just 

för honom eller henne 

Sedan 1981 har Carina Östlund jobbat 

natt. Från och med i höstas är hon 

ensam på avdelningen. Det handlar om 

att prioritera resurser, som behövs mest 

på dagen. 

Att vara ensam på natten kräver 

både erfarenhet och lugn, konstaterar 

Carina. 

– Visst är det mycket att göra. Men 

om jag behöver så kan jag snabbt kalla 

på förstärkning från Valla. Vi kan förstås 

inte garantera att någon inte kliver 

ur sängen och ramlar omkull. Men det 

kan man egentligen aldrig garantera. 

Däremot ska ingen behöva bli liggande 

ensam utan att få hjälp. 

En annan viktig regel är att ingen 

som ligger på sitt yttersta ska behöva 

vara ensam. Då kallar man alltid in en 

extraresurs, som vakar hos den personen. 

Gun-Marie Eriksson som är enhetschef 

på Bonden, konstaterar att äldreomsorgen 

i Östersunds kommun är noga 

reglerad av riktlinjer och kvalitetskrav, 

som också följs upp. 

– Häromveckan pratade jag med en 

kollega från Uppsala, berättar Gun- 

Marie. ”Ni är så duktiga i Östersund” 

menade kollegan. Och nog känns det som 

hon har rätt! 

Nyligen har Carina och Ing-Marie 

haft introduktion till ett webbaserat utbildningspaket, 

som alla undersköterskor 

inom kommunens äldreomsorg får ta del 

av. Båda konstaterar att utbildningen 

stärker dem i sättet de arbetar på. Det 

handlar om att se hela människan och 

vad som är viktigt just för honom eller 

henne. 

– Ett bra redskap som vi har är levnadsbeskrivningarna, 

som vi uppmanar 

de äldre och deras anhöriga att fylla i. 

Genom att veta mer om den äldre blir 

det lättare att förstå och prata lugnande 

med den som är orolig eller som reagerar 

starkt på något, säger Ing-Marie. 

– Det kan ofta dyka upp saker ur det 

förflutna, en händelse eller ett kärt gammalt 

husdjur. Det är viktigt att känna till 

vad som betyder mycket för en person. 

Det kan handla om att vara fin i håret 

eller att vara ”rätt” klädd och inte gå 

runt i mjukisbyxor, avslutar hon. 

Vad tycker då Astrid Thulin är det 

bästa med livet på Bonden? 

– Jag gillar att vi fikar tillsammans 

och att vi håller ihop. 

Astrid Thulin har bott på Bonden i drygt två år. Carina Östlund och Inga-Mari Andersson 

har jobbat där i många år. 

– Vårt jobb är att ge de äldre trygghet, värdighet och meningsfullhet i vardagen. 

Särskilt boende 

• Äldreboende eller Särskilt 

boende är till för den som har så stort 

behov av omvårdnad och trygghet att 

hemtjänsten inte längre räcker till. 

• Man ansöker om särskilt boende hos 

kommunens biståndsenhet. 

• Östersunds kommun har en långt gående 

parboendepolicy. Äldre par som 

har behov av särskilt boende ska få bo 

tillsammans om de önskar. Det gäller 

både gifta, sammanboende, hetero-, 

homosexuella och vänner. 

• Om det inte finns någon ledig lägenhet 

för två, så ordnar man lägenheter 

i samma boende så nära som möjligt. 

Läs mer på 

www.ostersund.se/aldreboenden 


– Emma får mig att ge 110 procent 

Just nu pågår uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige i Östersund. Veckan 

ska ge dig och mig inspiration till att äta bra och röra på oss. Magasinet startade 

upp veckan i gympahallen på Mica. Här finns inga hinder för att nå en bra hälsa. 


I över ett år, varje tisdag, har ett gäng 

friskisar med ledning av gympaledaren 

Emma Lööf svettats och slitit med fokus 

på att må bra. 

– Den här gruppen började egentligen 

efter att jag hade varit i kontakt med 

min hälsokonsult Greger Bringsaas på 

Mica. Jag kände att jag behövde göra 

något åt min vikt, men det är ensamt att 

träna själv. Så jag föreslog att jag kunde 

starta en grupp och samtidigt motivera 

andra att röra på sig, säger Emma. 

Sagt och gjort. Mica hjälpte Emma att 

köpa in träningsprogram och musik. 

Efter ett tag hade passen närmare tio deltagare 

och uppslutningen har fortsatt. 

– Emma är väldigt duktig och hon får 

mig att ge 110 procent varje gång. 

Sedan tycker jag att gemenskapen betyder 

mycket, säger Mats Bergström. 

För Mats blev gympapasset ett startskott 

för en hälsosammare livsstil. 

– Jag rökte tidigare och kände att det 

blev för tufft att träna. Men nu har jag 

slutat att röka och vill bli av med mina 

extrakilon, säger han. 

Emma har plockat fram gymbollar och 

mattor. Hon har gjort en bana med sex 

stationer. 

– När jag sätter ihop ett program ska 

alla kunna vara med. Alla får göra övningarna 

på sin nivå, men jag är ganska 

hård också. Ibland har man dåliga dagar, 

men man kan inte bara sätta sig på en 

bänk och säga att man är trött. Du kan 

alltid göra något, säger hon. 

Och visst är det så. När passet drar igång 

är det ingen som sitter på bänken. Emma 

förklarar övningarna grundligt och hjälper 

till att visa vilka muskler som ska arbeta. 

– Det är viktigt att peppa, säger hon 

och hjälper Erica Jonsson att hitta 

balansen på en av gymbollarna. 

Från stereohögtalarna dunkar en gammal 

90-tals dänga och från ett hörn av 

hallen hörs Mats röst. 

– Kan du inte sätta på något med 

bättre takt, säger han och Emma trycker 

fram några spår. 

Musiken är också viktig för hälsan. 

Eller rättare sagt väldigt viktig. 

– Jag ser att gruppen blir både gladare 

och mer peppad att ta i det där lilla 

extra, säger Emma. 

Klockan har dragit iväg och en timme 

är redan slut. Gruppen samlas och det 

är trötta deltagare som letar upp sina 

vattenflaskor. 

– Nu känns det verkligen som man 

gjort något, säger Mats och pustar ut. 

Nästa vecka väntar ett nytt pass och 

Emma har ett meddelande till nyfikna: 

– Kom gärna och var med oss! 

Experter 

mot våld 

Våld är vardag. Fler än vi tror har 

blivit slagna och kränkta. Fler än 

vi vill veta utsätts regelbundet av 

någon som står dem nära. Våld är 

också ett samhällsproblem. 

Vad gör samhället? 

te x t m a t t i a s el i a s s on fo t o r o g e r s t r a n d b e r g 

Mitt i Östersund finns Centrum mot våld i nära relationer 

i Jämtlands län. Det finns till för alla i länet 

som utsatts för våld av någon närstående. Här finns 

experter som erbjuder råd och samtal. De lotsar 

också människor vidare till exempelvis polisen, 

Kvinnojouren eller Brottsofferjouren. 

– Att vi sitter tillsammans, i centrala lokaler, är 

en fördel även för dem som inte bor i Östersund. 

Det är lättare att ta sig hit, och det är nära om man 

behöver komma vidare, säger kommunens kvinnofridssamordnare 

Eva Sjöstrand. 

Med fokus på hälsa 

Ett friskare Sverige är en 

uppmärksamhetsvecka kring mat och 

rörelse som genomförs under vecka 

19, från den 9 till 15 maj. 

Statens folkhälsoinstitut har fått 

regeringens uppdrag samordna 

veckan. Du kan enkelt gå in på 

www.ettfriskaresverige.nu och se vad 

som händer i kommunen. 

Anna Gunnarsson, Veronica Johansson, Mats Bergström och Anna Josefsson har bänkat 

sig i Micas gympahall. Erica Jonsson och Emma Lööf visar en av dagens övningar. 

En annan fördel med centrumet är att Trappanverksamheten 

nu också finns under samma tak. 

Trappan är en modell för att stödja barn som själva 

utsatts, eller som upplevt hur någon annan närstående 

blivit slagen eller kränkt. 

– Barn som bevittnat våld sågs förr inte som 

brottsoffer. Men att se, eller veta, att ens mamma 

eller pappa blir slagen är också våld. Nu ser det 

bättre ut, både juridiskt och praktiskt. Att vi får 

träffa barnen samtidigt som den vuxne är bra på 

många sätt, säger familjebehandlaren Ann Björch. 

Centrumet är ett samverkansprojekt mellan länets 

kommuner, landstinget, polisen, kriminalvården, 

Kvinnojouren och Brottsofferjouren. Under projekttiden 

finansieras det av Länsstyrelsen. 

– Alla länsbor som är utsatta för våld av sin 

familj, släktingar eller någon de har, eller haft, ett 

förhållande med får komma hit. Om man vill får man 

vara anonym, och vi för inga journaler, säger Nalin 

Sener som är projektledare. 

Eva Sjöstrand, Ann Björch och Nalin Sener jobbar tillsammans för att hjälpa 

kvinnor, män och barn som har miss handlats eller kränkts av någon närstående. 

Centrum mot våld 

Centrum mot våld i nära relationer i Jämtlands län har sina 

lokaler på Hamngatan 7 i Östersund. 

Telefonnumret dit är 020-012 01 45 och det är gratis att ringa. Man 

kan boka en tid för samtal, men varje tisdagsförmiddag har centrumet 

öppen mottagning, då är det bara att titta förbi. I framtiden vill man 

att det även ska kunna ta emot våldsutövande kvinnor och män. 


Slipp kraven och 

få tillgängligheten 

Här får du tillgänglighet, trygghet, 

gemenskap och service. Östersundsbostäders 

Bonusboende är ett boende för 

dig som fyllt 60 år och har utflugna barn. 


För snart två år sedan fick Östersundsbostäder 

uppdraget av kommunens förtroendevalda att se 

över senior bostadsfrågan. Efterfrågan hade ökat 

på bostäder med till exempel hiss, ett rymligt badrum 

och möjlighet att köra fram till porten. Östersundsbostäder 

kallar sina seniorbostäder för Bonusboenden. 

– De som skulle kunna vara intresserade av vårt 

Bonus boende är till exempel 40-talister som känner att 

det börjar bli jobbigt att ta hand om villan med trädgård. 

Eller andra som kanske vill slippa att bo högt upp i ett 

hus utan hiss, säger Ulf Magnusson, hyreschef på Östersundsbostäder. 

Övergången till Bonusboende kommer att ske successivt 

i valda fastigheter. I takt med att det flyttar ut 

hyresgäster reserveras lägenheterna. 

– Bonuslägenheterna kan ha olika anpassningsbehov 

beroende på hyresgästen, men det viktiga är att bostaden 

kan för ändras när behoven ökar. Vårt Bonusboende är 

alltså inte detsamma som ett äldreboende där personer 

behöver om vårdnad och betydligt mer service, berättar 

Ulf Magnusson. 

Idag finns det Bonusboende på adresserna: Prästgatan 

3, Rådhusgatan 26, Prästgatan 61, Sollidenvägen 

40, Timmervägen 25, Falkfångarvägen 1-5 och Stubbvägen 

1-5. 

Bo Henriksson har länge haft ögonen på 

Östersundsbostäders Bonusboende. Nu 

bor han med frun Barbro i Rosmarinen. 

Hitta ditt boende 

Lediga lägenheter hittar du på 

www.ostersundsbostader.se under knappen 

Bonusboende. Du kan anmäla ditt intresse 

direkt på hemsidan, via telefon 063-14 04 00 

eller på Östersundsbostäders kontor. 

”För oss är det 

viktigt med ett 

bekvämt boende” 

Idag finns Bonusboenden i flera 

fastigheter. Barbro och Bo Henriksson 

bor i en nybyggd tvåa 

i området Rosmarinen i Torvalla. 


I över 30 år har paret bott i en bostadsrätt 

på Litsvägen, men nu bor de i en av 13 bonuslägenheter 

på Falkfångarvägen. 

– Vi tyckte verkligen om vår gamla lägenhet, 

men när man blir äldre kommer också 

behovet av trygghet, säger Bo. 

Frun Barbro behöver stöd av en rullator 

när hon går och trapporna i lägenheten på 

Litsvägen blev för jobbiga. 

– Jag behövde en hiss. Att vi sedan kunde 

få en tvättmaskin installerad i lägenheten var 

också avgörande, säger hon. 

Paret flyttade in på Falkfångarvägen i september 

och har knappt hunnit bo in sig. 

– Men vi har redan upplevt att Östersundsbostäder 

har ett bra servicesinne. De har 

hjälpt till att anpassa lägenheten så att den 

passar våra krav. För oss är det viktigt med 

ett bekvämt boende, säger Bo. 

Henrikssons är glada över att slippa ta 

ansvar över framtida renoveringar. Nu vill de 

kunna njuta av ålderns höst och kanske ägna 

mer tid till kolonilotten i Odensala. 

– Framför allt så tror jag att det blir kul 

när fler flyttar till vårt hus. Då kommer vi 

att få igång verksamheter i gemensamhetslokalen, 

säger Barbro. 


Jonny Rindberg, Sarah Jensen och 

Janis Vretanidis är stolta över att 

kunna visa upp skurmaskinen som 

gör skinande rent med vanligt vatten. 

Rena golv 

med bara vatten 

Ibland är lösningen på ett problem så enkel att den 

verkar för bra för att vara sann. När Östersunds städoch 

hemservice tvingades hitta ett alternativ till kemikalier 

blev resultatet osannolikt bra. 

te x t m a t t i a s el i a s s on fo t o r o g e r s t r a n d b e r g 

Östersund städ- och hemservice 

är en del av kommunens serviceförvaltning. 

Enheten har utvecklats 

från att ha jobbat enbart med 

städtjänster till att idag kunna erbjuda 

ett brett spektrum av tjänster. Sedan i 

mars ingår exempelvis även hantverkstjänster 

i utbudet. 

Men att utvecklas och växa innebär 

också utmaningar. Genom åren har de 

fått lära sig hur viktigt det är att vara 

kreativ när man ställs inför ändrade 

förutsättningar. Ett bra exempel på 

det är Sollidens städteam, som inför en 

ombyggnad av lokalerna, fick ett tufft 

besked. 

– Vi fick veta att vår tvättstuga skulle 

försvinna. När du jobbar med städning 

är det nästan det värsta som kan hända, 

eftersom mopparna måste tvättas ofta, 

berättar Janis Vretanidis, som är teamchef 

inom Östersunds städ. 

Teamet fick ompröva hela verksamheten. 

En tröst i bedrövelsen var att det 

öppnade sig en möjlighet att få byta lokaler 

från källare till markplan. Kanske 

bidrog dagsljuset med inspiration när de 

bestämde sig för att prova en metod för 

golvrengöring med skurmaskin. Rengöringsmedlet 

var vatten. 

– Det lät nästan för bra för att vara 

sant, men när vi nu har prövat metoden 

så ser jag bara fördelar. Inte minst 

är det skönt att slippa huvudvärk och 

sjukskrivningarna har minskat, säger 

lokalvårdaren Jonny Rindberg. Han 

har jobbat med metoden i nästan ett 

halvår nu. 

Inte heller blev själva resultatet sämre 

av att byta ut kemikalierna. Golven 

glänser som aldrig förr, och fina lokaler 

är den bästa marknadsföring man kan 

ha i städbranschen. Det gör dels att 

lokalerna blir attraktiva och att fler vill 

flytta hit, vilket kan öka kundunderlaget. 

Dels är det ett kvitto på att man gör ett 

bra jobb. 

– Vi får mycket uppskattning för 

de fina golven. Barnen på förskolan 

och skolan här säger att det är mycket 

roligare att komma hit nu, när det är så 

fint. Det är kanske det allra bästa, säger 

lokalvårdaren Sarah Jensen. 

Köar för Östersunds 

mathantverk 

I år är Östersund landets Matlandethuvudstad. 

Men vad betyder det egentligen för kommunen? 

Och hur märker du och jag av det? 

te x t f r e j a e r d m a n n h e l l g r e n fo t o r o g e r s t r a n d b e r g 

Nina Andersson från Östersunds Turist & Kongress är processledare 

för arbetet med Matlandethuvudstaden. 

– Nu är siktet inställt på att knyta ihop kontakterna mellan 

mathantverkare och restauranger. Du ska alltid kunna få unika, 

lokalproducerade produkter när du går ut och äter. Och turister 

ska kunna ta med sig smaken av Jämtland hem. 

Självklart ska också Östersunds kommun vara en del av det 

med bland annat jämtländska temadagar på skolorna. 

Kenneth Rehnsbo och Ingmo D`Amario är mathantverkare 

med ett djupt engagemang i arbetet med mathuvudstaden. De 

ser fram emot ett hektiskt år med mycket nytt. 

Under våren har de fått chansen att tillsammans med andra 

mathantverkare se till att jämtländska delikatesser är det sista 

som turisterna ser när de lämnar Åre Östersund Airport. 

– Vi har fått sprida våra produkter över hela världen och får 

många bra kontakter, berättar Ingmo. 

Kenneth nickar och fyller i: 

– Som småskalig producent måste man nästan ha en grossist 

eller ett nätverk bakom sig som kan hjälpa till med restaurangkontakter 

och återförsäljare. 

Kaféägaren Kjell Strömberg håller med om vikten av bättre 

kontakter mellan lokala producenter och krögare. 

Kaféägaren Kjell 

Strömberg och mathantverkarna 

Kenneth 

Rehnsbo och Ingmo 

D`Amario delar med 

sig av Matlandethuvudstadens 

smaker 

på Åre Östersund 

Airport. 

– Det ska vara enkelt att hitta spännande leverantörer och 

det ska synas på menyn. Det ska stå varifrån all mat kommer 

och alla ska veta var det går att äta jämtländskt, tycker han. 

Under året finns en uppsjö aktiviteter och mathändelser 

inplanerade. Runt om i landet står arrangörer i kö för att Matlandethuvudstaden 

ska komma och visa upp sig vid olika jippon. 

Nästa år är det dessutom dags för SM i mathantverk och 

arbetet under året blir en uppladdning inför det. Men mest 

handlar det om att ta vara på chansen att göra något som verkligen 

ger avtryck långt fram. 

– Vi ska jobba för att det här verkligen leder någon vart, att 

det inte bara blir en tillfällig satsning under året. I Matlandethuvudstaden 

ska vi kunna leva på vår mat, säger Nina Andersson. 

Årets Matlandethuvudstad 

Förra året bestämde regeringen att Sverige ska bli 

Europas nya matland. Förhoppningen är att det ska ge fler 

turister, jobbtillfällen och topprestauranger. 

Östersunds kommun röstades fram till Matlandethuvudstad 

den 12 september 2010. 


Intensivsimskolan 

Pågår under vecka 24 och 26, 

måndag till fredag. Den vänder sig 

till barn från fem år och uppåt. 

Lektionstiden är 45 minuter per pass. 

För att se vilken grupp ditt barn 

tillhör kan du gå in på Storsjöbadets 

hemsida, www.storsjobadet.se. 

Där kan du också enkelt anmäla 

barnet. Glöm inte att ange barnets 

namn och personnummer. 

Storsjöbadets simskola satsar på säkerhet 

I juni och juli startar Storsjöbadets intensivsimskola. 

En skola där barnen får lära sig badvett. te x t m i k a e l a t r a p p fo t o s v e r k e r b e r g g r e n 

F 

röken, fröken! Titta på mig! 

En simlektion har precis startat i 

undervisningsbassängen. 

– Nu vill jag att ni blir långa som 

spaghetti! säger Ann-Sofie Boman som 

är ansvarig för simskoleverksamheten på 

Storsjöbadet. 

En bit bort står hennes kollega Mikael 

Jonsson. Han har precis kommit in till 

bassängen för att berätta om sommarens 

simskola. 

– Det är andra året som vi har intensivsimskolan. 

Den har till viss del kommit 

till när föräldrar frågat efter en mer koncentrerad 

undervisning. Vanligtvis går 

eleverna åtta gånger under en termin. 

Nu blir det som sagt en vardagsvecka. 

Undervisningstiden är också lite längre, 

berättar Mikael. 

Storsjöbadet jobbar efter Svenska 

Livräddningssällskapets kunskapsstege 

när de undervisar. Eleverna får lära sig 

att känna trygghet i vattnet, utveckla en 

bra simteknik och prova på livräddning. 

– Vår simverksamhet handlar om 

säkerhet. Lite kort skulle man kunna säga 

att barnen får lära sig att simma och hur 

man kan rädda sig själv och andra när problem 

uppstår vid vatten, förklarar Mikael. 

Simskolan riktar in sig på att lära ut 

bröstsim och ryggsim. 

– Det är två simsätt som är viktiga 

att lära sig om du skulle behöva livrädda, 

säger Mikael. 

I bassängen har gruppen som kallar sig 

Delfinen börjat med några flytövningar. 

För att vara med i Delfinen ska barnen ha 

fyllt fem år och kunna ta ett par simtag. 

– Vi har olika förkunskapskrav för 

våra grupper. En grupp startar alltid med 

en kontroll av kunskapsnivå. Kan de doppa 

huvudet? Kan de simma fem meter? 

På Storsjöbadets simskola är säkerheten 

i fokus under simlektionerna. Här är en 

grupp delfiner som precis avslutat ett pass. 

Har någon elev hamnat i fel grupp byter 

vi. Ingen ska känna att det är obehagligt 

att lära sig simma, förklarar Mikael. 

På Storsjöbadet har man som regel att 

alla ska kunna vara med och gör allt 

samtidigt under en lektion. Grupperna är 

små och har två simlärare. Då behöver 

ingen sitta på poolkanten och vänta. 

Mikael passar också på att marknadsföra 

intensivskolan lite extra: 

– En fördel med den typen av undervisning 

är att du ser barnens utveckling 

mycket tydligare under en vecka än åtta. 

Delfinerna har samlats i mitten av bassängen. 

Det är slut för idag. 

– Men vi ses nästa vecka igen, säger 

Ann-Sofie Boman till två femåringar 

som med ivriga simtag tar sikte mot 

poolkanten. 

Sommartider på Rådhuset 

Receptionens öppettider är från september till maj: måndag till fredag 8-17. 

Från juni till augusti: måndag till fredag 8-16. 

Dag före röd dag samt dag före midsommar-, jul- och nyårsafton är det öppet från 

8 till 15. Under midsommarafton, julafton samt nyårsafton är receptionen stängd. 

Kommunens övriga expeditioner har öppet från september till maj: 

måndag till fredag 9-12 och 13-16. 

Från juni till augusti: 9-12 och 13-15. 

Dag före röd dag samt dag före midsommar-, jul- och nyårsafton stänger 

expeditionerna 15. Klämdagar håller de öppet mellan 10 och 12. 

Låna böcker i sommar! 

Under perioden 13 juni-27 augusti gäller följande 

öppettider för huvudbiblioteket på Rådhusgatan: 

Måndag-torsdag 10-19 

Fredag 10-18 

Lördag 11-15 

Inom kort kommer Länsbiblioteket 

lansera en helt 

ny bibliotekswebbplats som är 

gemensam för alla kommunbibliotek 

i Jämtlands län. 

Den heter BibliotekMitt och du 

kommer att kunna hitta den på 

www.bibliotekmitt.se 

Nu får du personligare service 

Det ska vara enkelt att kontakta en kommunal lantmätare. 

Har du ett nytt ärende ringer du 063-14 33 35. Där svarar 

en lantmätare som har jour. Det finns med andra ord alltid 

en person redo att hjälpa dig. 

Telefontider: 

Måndagar 13-15 

Tisdag-fredag 09-12 och 13-15. 

När du fått kontakt med en lantmätare kontaktar du denne direkt 

i fortsättningen när du vill ha ytterligare hjälp med ditt ärende. 

Kanske möter du Lars-Åke som är en av kommunens lantmätare. 

Bada på Storsjöbadet 

Äventyrsbadet har nya öppettider från 11 juni-28 augusti: 

Vardagar 10-20 Helger 10-18 

Och relaxavdelningen är öppen: Måndag stängt 

Tisdag-torsdag 13-20 Fredag 10-20 Helger 10-18 

Receptionen stänger 1 timme innan och bassängerna stänger 

1/2 timme innan anläggningen. 

Priser hittar du på 

www.ostersund.se/storsjobadet 


Detta händer 

i Östersund 

noterat 

Maj 

21-22 maj Jamtli Vårmarknad 

27-28 maj Hälsomässa 

OSD, Folkets Hus 

28-29 maj Motormässa 

Frösö Park 

Juni 

6 juni Jämthjulingen 

Cykellopp, Östersund 

10-11 juni Jämtlands Stora Pris & 

V75. Travhelg, Östersundstravet 

11 juni Storsjörallyt 

Veteranbilsrally i Storsjöbygden, 

Teknikland, Optand 

29 juni-2 juli St Olavsloppet 2011 

Målgång på Stortorget 

29 juni-3 juli Expo Norr 

Frösö Park 

Juli 

1-23 juli Livet är en camp 

Fars med Garvsyra, Jamtli 

2-10 juli Arnljotspelen 

Arnljotlägden, Frösön 

4-9 juli Storsjöcupen 40 år 

Odensala Sportfält 

22-31 juli Krogstråket 

Båthamnen 

23 juli Jämtlandpåfötter.se 

Löptävling, Brunflo-Östersund 

28-31 juli Storsjöyran 

Stadsfestival, Östersund 

30 juli Storsjön runt 


Augusti 

3-6 augusti Tour of Jamtland 


19-21 augusti Sommarbiathlon 

IBU International 

Rollerski Biathlon Cup, Skidstadion 

September 

3 september Great Lake Run 

Veteranbilsrally, Östersund 

29 september-1 oktober 

Septembermarknad 

Stortorget 

Läs mer om vad som händer 

på www.turist.ostersund.se 


sist... 

För många blir det bara en 

hobby. Men Robert Edfeldt 

Henriksson har lyckats att slå 

sig in i den tuffa fotobranschen. 

Idag är han en prisad 

fotograf som får resa runt 

i hela världen. 

te x t m i k a e l a t r a p p 

fo t o r o b e r t e d f e l d t henr iks s on 

Under våren fick Robert ta emot två priser 

när den årliga galan Årets bild ägde 

rum i Norrköping. Ett andrapris i klassen 

porträtt och ett tredjepris i klassen nöje. 

Men det är inte första gången han prisas 

för sina bilder. För tre år sedan fick 

han till exempel pris i den internationella 

tävlingen Picture of the year. 

– Då blev jag uppmärksammad för 

mitt projektjobb om Jämtland Basket. 

Jag följde dem under sju veckor, på och 

utanför planen. Jag uppskattar verkligen 

att göra jobb om saker som jag kan väldigt 

lite om. I det här fallet bollsporter. 

Du är uppvuxen på Körfältet och upplärd 

på en av våra lokaltidningar. 

Hur är det att jobba i fotobranschen? 

– Det är ett spännande yrke. Jag får 

träffa så många människor och uppleva 

deras historier ur livet. 

Du brukar åka utomlands på uppdrag. 

Vad gjorde du senast? 

– Jag har varit på tre resor hittills 2011, 

en av dem var till Paris där vi följde modehuset 

Rykiel. Men jag åker helst inte på 

uppdrag till oroliga platser. När jag fick 

en förfrågan om att åka till Egypten och 

bevaka demonstrationerna så tackade jag 

nej. Jag är nog för rädd. 

Ditt resande, har det förändrat din bild 

av Sverige och Östersund? 

– Varenda gång jag reser så saknar jag 

– Jag längtar alltid 

hem till Östersund 

Östersund. Visst är det kul att se världen, 

men jag längtar alltid hem till Östersund. 

Du möter många människor i ditt jobb. 

Vilket har påverkat dig mest? 

– Det finns många, men reportaget som 

jag gjorde under hösten om treåriga Ellen 

var känslomässigt starkt. Hon är en liten 

tjej som fick cancer i båda ögonen. När 

man gör den här typen av reportage blir 

man känslomässigt involverad och det är 

viktigt för att kunna ge en rättvis bild. 

Har du någon plats i Östersund som 

bjudit dig på ett speciellt fotominne? 

– Det är en lokal på Frösön där man hade 

dagverksamhet för äldre. Jag var där på 

jobb och det var trubadurer som underhöll. 

De fick de äldre att göra eskimåpussar, 

när man gnider näsorna mot varandra, 

och den bilden vann klassen Svenskt 

vardagsliv i Årets bild. Det var första 

gången mina bilder uppmärksammades 

och det är ett stark fotominne. 

Och så en obligatorisk fråga, när flyttar 

du hem till Östersund igen? 

– Östersund är min och min frus hemstad. 

Så snart som möjligt, men det beror på 

jobbet också. 

Robert Edfeldt Henriksson Ålder: 30. Bor: Stockholm. Familj: Fru. Yrke: Fotograf på Dagens Nyheter, 

anställd av bemanningsföretaget Marieberg Media. Äter gärna: Tapas. Lyssnar gärna på: Metallica. Läser gärna: 

Självbiografier om rockikoner. Axplock av fotoutmärkelser: 2007: 1:a pris Svenskt Vardagsliv, Årets Bild. 2008: 2:a pris, 

Sports Picture Story, Picture Of The Year International. 2009: 1:a pris, Öppen klass, Årets Bild. Årets Rookie, Årets Bild. 

2011: 3:e pris, Nöje, Årets Bild. 2:a pris Porträtt, Årets Bild. Förebild inom foto: Annie Leibovitz. 

Du kan följa Roberts fotograferande på somenfotograf.blogspot.com

magasinetostersund12011rÃ¤ttad - Ãstersunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

magasinetostersund12011rÃ¤ttad - Ãstersunds kommun