Rubbet - Ãstersunds kommun

Ett magasin från Östersunds kommun 

östersund 

# 2/2007 

De är årets 

Guldstjärnor! 

AGENDA 21 

DU KAN VARA 

MED OCH RÄDDA 

VÅR JORD 

Utbildning för 

tonårsföräldrar 

Fest 

i vinterstaden

ledare 

Mellersta Norrland 

vore bra för Östersund! 

Nu börjar det bli skarpt läge för kommuner, landsting och de politiska partierna. Alla har nu 

yttrat sig över ansvarskommitténs förslag. Det finns skäl att berömma kommitténs arbete 

som så tydligt pekar på behovet av en modernare samhällsorganisation för vårt land. Hur 

regionerna ska se ut i framtiden blir den medialt mest intressanta frågan och där är varje 

kommuns vilja och remissvar viktigt. Östersunds kommunstyrelse har också yttrat sig och vi 

förordar en ny region i Mellersta Norrland. 

Det måste bli någon ordning på statens roll i regionerna. Det gamla systemet som Axel 

Oxenstierna skapade på 1600-talet har byggts ut i omgångar men har havererat och måste 

moderniseras. En ny lag ska enligt förslaget reglera de nya regionkommunernas 

utvecklingsuppdrag och innehålla bl.a. ansvar för regionalt utvecklingsprogram, 

EU:s strukturfonder, regionalt utvecklingsanslag, regionalt tillväxtprogram, 

regional och lokal kollektivtrafik, regionalisering av de nationella 

miljömålen, regional folkhälsa, naturvård, kulturmiljövård, jämställdhetsarbete, 

statsbidrag till de regionala kulturinstitutionerna och sjukvård. Regionerna 

ska styras genom direkta val till ett regionfullmäktige. 

Det är de naturliga arbetsmarknadsregionerna, det lokala näringslivet, 

den historia och kultur som finns och den naturliga rörligheten som är 

viktigt när de nya regionerna ska byggas. För oss i Östersund har alltid 

samarbetet med Tröndelag varit viktigt, framförallt med vår egen 

vänort Trondheim. Samarbetet med Sundsvallsregionen har alltid 

varit starkt och ökat under den senaste 10-årsperioden. Jämtland 

och Västernorrland har Mitt-Universitet gemensamt sedan 

mer än 10 år. Vi pendlar allt mer mellan våra arbetsmarknader 

och arbetet för att förbättra kommunikationerna i öst-västlig 

riktning är intensivt. 

Sambandet mellan den lokala utvecklingen i byar och kommuner 

och de beslut som tas i regionen är väsentligt. Detta samband 

skulle försvagas om vi hamnade i en stor norrlandsregion 

som till ytan är halva Sverige. Det skulle också skapa ett demokratiskt 

underskott pga avstånden. En ny region i mellersta norrland, 

med kommunerna i Jämtland, Härjedalen, de flesta kommuner i 

Medelpad och Ångermanland, och några kommuner i norra Hälsingland 

skulle däremot bli en stark region som ger kraft åt utvecklingen 

i våra bygder. 

En ny region i 

Mellersta Norrland 

vore det bästa för tillväxt 

och jobb i Östersund 

och Jämtlands 

län. 

En ny region 

Jens Nilsson (s) 

Kommunstyrelsens ordförande 

Varsågod 

Ett magasin till dig 

från din kommun 

www.ostersund.se 

Tidningen Östersund utges av 

Östersunds kommun. 

Ansvarig utgivare: 

Kommundirektör Bengt Marsh 

Grafisk form: 

Journalisthuset i Sundsvall 

Redaktionsansvarig: 

Infomationschef Eva Larsson 

Redaktion: 

Infobyrån, Östersunds kommun 

Tryck: Berndtssons Tryckeri AB. Tryckt på 

pefc miljöcertifierat enligt ISO14001. 

Omslagsbild: Tommy Andersson 

Innehållsförteckning 

Här är fotboll integration 4 

Så bra är Östersund! 5 

VM & Vinterfestival – 

5-sidig special om 

folkfesten 6 

Vem får Guldstjärnan 

2008? 11 

Ingen oro på 

Lärcentrum 14 

Webb-tv en succé 15 

Agenda 21 – det handlar 

om vår framtid 16 

Utbildning för 

tonårsföräldrar 20 

Abbas flydde 

till friheten 22 

Hon testar maten inom 

äldreomsorgen 26 

Klagomål önskas! 28 

Serviceinformation 31 

Ann-Margret har blivit show 32 

Redaktörens tips 

Redaktörens tips 

Nedräkningen har börjat - Om tre månader kommer 

Östersund att stå i blickfånget när skidskytte-VM drar igång. 

Arrangemanget förväntas locka 180 miljoner TV-tittare, 

70 000 åskådare och ge 60 miljoner kronor i ökad omsättning 

för näringslivet i Östersund. Läs mer om VM och om 

Vinterfestivalen – en folkfest som arrangeras av Storsjöyran i 

samband med VM. Se sidan 14 

SIDAN 6 

Vad tycker du oM... tidningen 

Östersund? Det här är andra numret 

av kommunens nya tidning, som 

distribueras till alla hushåll i kommunen. 

Det första numret utkom 

den 8 juni i år. 

Tyck till om tidningen Östersund på 

vår hemsida www.ostersund.se/de- 

– 2 östersund

Foto: Bengt Ola Mattsson 

Alkolås på både stadsbussar och skolskjutsar 

Alla som kör skolskjutsar, färdtjänstbilar eller något av kommunens 

fordon kommer i framtiden att få ”blåsa” innan de kan starta bilen. 

Redan i år har kommunen sett till att alkolås införts på stadsbussarna 

och de flesta fordon kommunen har i sin egen bilpark. Under 

nästa år kommer alkolås också att införas på samtliga skolskjutsar 

och färdtjänstbilar. Det här är resultatet av ett samarbete mellan 

kommunen och Vägverket Region Mitt. Östersunds kommun ligger 

därmed långt framme bland Sveriges kommuner när det gäller 

alkolås i sina fordon. 

”Nya” Storsjöbadet 

öppnar till midsommar 

Den andra december stänger Storsjöbadet portarna inför den omfattande renoveringen. 

Till midsommar räknar man med att öppna igen. Badet kan då ståta med 

bland annat tre nya vattenrutschkanor, en ny småbarnspool samt en ny gym- och 

spa-anläggning. Besökarna kommer dessutom att mötas av en ny entré med 

större foajé och cafeteria. 

Den som är badsugen under vintern och våren hänvisas till Östbergsbadet och 

Litsbadet. Båda dessa bad har fritt inträde. Några utökade öppettider kan man 

dock inte räkna med, säger Bertil Eriksson på Östersund Fritid. 

– Snarare kan det bli mer begränsade tider eftersom många skolor och simklubbar 

kommer att anlita dessa bad när Storsjöbadet håller stängt. 

Mer information om badens öppettider finner du på 

www.ostersund.se/kulturfritid/idrottsanlaggningar 

”Jag vill inte bo någon annanstans 

än i Östersund. Det är därför jag 

gör den här föreställningen. 

Eftersom jag inte vill vara någon 

annanstans får jag ordna så att 

sakerna händer här i stället!” 

Maud Stålhandske intervjuas inför 

musikalen Ann-Margret och Jag (se sista sidan) 

Foto: Peppe Högberg 

noterat 

Skidskytte 

på Frösö skidlek 

Samtidigt som eliten av skidskyttar 

tävlar om sina medaljer på skidstadion 

kan både barn och vuxna prova 

på en egen variant av skidskytte på 

Frösö skidlek. Det hela drar igång 

vecka 6 då skolorna får möjlighet 

att prova på skidåkning i kombination 

med ”prickskytte”. För de yngsta 

blir det i form av bollkastning. För de 

lite äldre är det blåsrör som gäller. 

Från och med årskurs sex och uppåt 

får man testa sin pricksäkerhet med 

lasergevär. Vecka 7 gäller ”tema 

skidskytte” också för vuxna grupper. 

Mot förbokning kan man få sin egen 

skidskyttetävling på ”Frösö skidstadion” 

och avsluta det hela med middag. 

Visste du föresten att Frösö skidlek 

är Europas största skidområde i 

sitt slag. I år beräknar man öppna 

i början av januari och hålla öppet 

till någon gång i mars så länge snön 

ligger kvar. Tack vare en snökanon 

kan säsongen förlängas i år. Numera 

finns också ett 70-tal skidor och 

pjäxor i storlekarna 32–46 att låna 

på skidleken. 

För mer information om skidskyttet 

och Frösö skidlek gå in på 

www.ostersund.se/skidlek 

Välkomna 

till Rådhuset! 

Rådhuset fyller 95 år och det firar vi 

genom att hålla öppet hus den 23 november 

mellan klockan 13.00 och 17.00. 

Då går det bland annat att träffa förtroendevalda, 

gå rundvandring eller följa med 

upp i klocktornet för att se utsikten över 

Östersund. Det kommer också att finnas 

förfriskningar och tilltugg. 

östersund 3 

Foto: Frösö skidlek

Att möta 

ett inlägg 

Ingen kan säga att fotboll är 

ointressant. Inte ens den som 

själv aldrig skulle komma 

på tanken att tillbringa en 

lördagseftermiddag framför 

Tipsextra. Om inte annat så 

är det ju rätt fascinerande att 

så många verkar bry sig. Förklaringen 

är nog att fotboll 

är mer än det förefaller vara, 

mycket mer. Det kan vara 

både lek och allvar, motion 

eller hälsofara, kultur, politik 

och psykologi. I Östersund är 

fotboll dessutom integration. 

Abdulahi ”Abbe” Feyte tar 

gärna emot fler passningar om 

idéer för lyckad integration. 

Text och bild: Mattias Eliasson 

Som ny i ett främmande land är ofta den 

egna livssituationen så central att den riskerar 

att uppsluka hela människan. Inte sällan 

har man också väldigt jobbiga upplevelser 

bakom sig. Det kan vara mycket påfrestande 

att leva under sådana förutsättningar. Därför 

är det värdefullt om det går att hitta något 

intresse som går att utveckla och kan ta 

fokus från stressen i vardagen. Helst ska det 

vara något lustfyllt, något som inte utgör ytterligare 

ett problem som måste övervinnas. 

Det är här fotbollen kommer in; livsviktig 

och betydelselös på en och samma gång. 

Spelarna OCH laget 

Abdulahi ”Abbe” Feyte arbetar som tolkassistent 

i Integrationsservices etableringsgrupp. 

Han berättar att man hela tiden 

håller ögonen öppna för att hitta saker som 

inte bara fungerar som distraktion från en 

stressig vardag, utan som också i sig kan vara 

utvecklande. Lagsporter är baserade på kommunikation 

och samarbete, vilket gör dem 

extra intressanta ur just integrationssynpunkt. 

För vad är egentligen integration, om 

inte just ett sätt att utveckla ”laget” genom att 

tillvarata ”spelarnas” resurser på bästa sätt? 

Så resonerade man, och det visade sig snart 

att det också gick att vända på resonemanget 

genom att ställa frågan ”hur ska vi utveckla 

vårt lag?” och komma fram till precis samma 

sak. 

– Vi blev jätteglada när det visade sig att 

Frösö IF i samma veva var på väg att dra 

igång ett projekt som passade precis ihop 

med våra idéer, säger Abbe, som menar att 

det nog ofta är så att det krävs något slags 

”aha-upplevelse” för att den här typen av 

fruktbara samarbeten ska komma till stånd. 

Nya vänner 

Tidigt i våras drog träningen igång. Från första 

stund stod det klart att här fanns ett antal 

mycket engagerade spelare, som verkligen 

tänkte satsa stenhårt, men även de med ett 

mer måttligt intresse har fått utrymme. I 

somras bestod gruppen av 30-35 personer, 

och från spelarnas sida har man hela tiden 

fått massor med positiv respons. 

– Vi är jättenöjda! Spelarna har lärt sig 

massor som de kommer att ha glädje av, och 

de har fått nya vänner. Jag hoppas att det kommer 

att fortsätta på samma sätt, men det är ju 

naturligtvis upp till dem själva. Det är ju deras 

engagemang allt bygger på, fortsätter Abbe. 

En resurs 

I ett senare skede kan det kanske bli aktuellt 

att bilda ett lag, men det är inte det som är 

syftet. Träningsgruppen fungerar som en 

resurs för hela föreningen, och den ska vara 

en väg in för så många som möjligt, inte 

någonting som man driver på sidan om. 

– Nej, det är det som är så bra. Det är ju 

inte bara invandrare och flyktingar som tränar 

här, utan även svenskar. Det är intresset 

för fotbollen som är det viktiga, säger Abbe. 

På Integrationsservice hoppas man nu 

kunna dra lärdom av fotbollssatsningen. 

Förhoppningsvis har man hittat en modell 

för hur man kan nå även andra grupper av 

människor, med andra intressen. 

– Vi får se, det kanske till och med finns 

någon som är intresserad av skidåkning, 

avslutar Abbe. n 

4 östersund

Fakta: 

På kommunens Integrationsservice 

jobbar ett 20-tal personer med att på 

bästa sätt erbjuda personligt mottagande 

för nyanlända flyktingar och 

invandrare. Man arbetar dels praktiskt 

med mottagning och introduktion, men 

också med utveckling av verksamheten, 

tillsammans med andra aktörer. I 

uppdraget ingår att hjälpa till med de 

grundläggande förutsättningarna för ett 

gott liv, med utgångspunkt i människors 

individuella behov. Kommunen har avtal 

med Integrationsverket om mottagning 

och introduktion av nyanlända flyktingar 

med uppehållstillstånd. Avtalet för 

2007 gäller 80–100 personer per år. 

Det är alltid en utmaning för en människa 

att komma in i ett nytt socialt 

sammanhang. Ett nytt språk och en 

främmande kultur kan naturligtvis ibland 

göra det hela ännu besvärligare. Men 

integration handlar inte i första hand 

om att hjälpa folk, utan om ömsesidig 

utveckling. Ett väldigt konkret sätt att få 

erfara detta är att bli kommunguide åt 

någon av våra nya medborgare. 

Som kommunguide får man fungera 

som kontaktperson när det gäller alla 

möjliga vardagliga frågor. Uppdraget är 

ideellt, och bygger på ömsesidighet och 

respekt. Man umgås på fritiden, tränar 

svenska, lär av varandra och utvecklas 

som människor. Ambitionen är att den 

nye medborgaren ska känna sig välkommen 

och trivas i Östersund. 

Om du känner att det här kan vara 

något för dig, så tveka inte att ta kontakt 

med någon på Östersunds kommuns 

Integrationsservice! 

Gå in på www.ostersund.se/integration 

för kontaktuppgifter. 

Östersund är väl 

känt som ”Vinterstaden” 

”Vinterstaden Östersund” är ett välkänt begrepp. Det visar en nyligen genomförd 

imageundersökning där 600 kommunbor och 600 personer i övriga delar av riket fått 

svara på frågor om Östersund. Resultatet visar att Östersund får genomgående höga 

siffror både som bostadsort, turistmål och som en ort med framtidsanda och med en 

intressant miljö för utveckling av sport och friluftsutrustning. 

Text: Marianne waplan | bild: Per möller 

Så gott som alla Östersundbor (97 procent) 

och mer än var tredje person i Sverige (36 

procent) har hört talas om begreppet ”Vinterstaden 

Östersund”. Undersökningen visar 

också att drygt en av fyra svenskar känner till 

att Östersund ska ha VM i skidskytte nu i vinter. 

För östersundarna är siffran 86 procent. 

– Det här är höga värden speciellt med 

tanke på att de flesta tillfrågade utanför kommunen 

bor från Mälardalen och söderut! 

Det visar att profileringen av Östersund som 

vinterstad ligger helt rätt. 

Det säger Lars Häreblad på företaget 

Nordanalys, där man genomfört undersökningen 

på uppdrag av Östersunds kommun. Att 

många svenskar kopplar ihop Östersund med 

begreppet vinter bekräftas också av en undersökning 

som Nordanalys gjorde i somras 

bland besökare i Östersund. Både östersundsbor 

och övriga svenskar ger också högst poäng 

för Östersund som vinterresmål. 

Men profileringen av Östersund som 

Vinterstad handlar inte bara om att locka hit 

turister på vintern, förklarar informationschef 

Eva Larsson. 

– Att profilera kommunen innebär att hitta 

något som skiljer Östersund från de flesta 

andra och använda det för att skapa en positiv 

och tydlig association kring kommunen. 

En sådan association är gynnsam för att 

till exempel få människor att vilja flytta hit, 

företag att etablera sig och studenter att välja 

Östersund framför någon annan studentort. 

Kommunen har gjort imageundersökningen 

för att mäta sitt arbete med profilering, 

information och marknadsföring. 

Här är några exempel på hur östersundarna 

betygsätter sin stad från skalan 1–6 

där 6 är högsta betyg. 

Östersund är en attraktiv stad att bo i: 4,9 

Jag talar väl om Östersund och förmedlar 

gärna en positiv bild av Östersund: 5,1 

Östersund är ett attraktivt 

sommarresmål: 4,3 

Östersund är ett attraktivt vinterresmål: 5,0 

Östersund andas optimism och 

framtidsanda: 4,6 

Och så här tycker övriga Sverige: 

Östersund är ett attraktivt 

sommarresmål: 3,2 

Östersund är ett attraktivt vinterresmål: 4,4 

Östersund andas optimism och 

framtidsanda: 3,9 

När folk i min omgivning talar om 

Östersund är det oftast i positiva termer: 4,1 

östersund 5

VM 

I fokus 

Ett miljövänligt 

och ”nära” VM 

arrangörernas mål: 

Det bästa VM:et nå 

Skidskytte-VM på Östersunds Skidstadion kommer att vara speciellt, om man 

jämför med liknande arrangemang. Ingen annan skidanläggning av samma 

dignitet ligger så nära stadens centrum. Efter avslutad tävling är det bara 

tio minuters promenad till Badhusparken, där medaljutdelningen kommer att 

ske. Dessutom har miljön satts i fokus mer än någonsin tidigare. 

Text: Bengt Ola Mattsson | bild: Sverker Berggren 

Det är inte helt lätt att få grepp om hur stort 

VM-arrangemanget egentligen är. 70 000 

åskådare, 180 miljoner tv-tittare och 700 tillresta 

journalister säger en del, men siffrorna 

är i sin storlek så abstrakta. Det är inte så långt 

kvar innan vi blir varse och får ta del av realupplevelsen, 

men det kittlar nog i magen hos 

många östersundare redan nu. Skådeplatsen 

under tio februaridagar för världens skidskytteelit 

ligger ett stenkast från centrum och det 

blir nog omöjligt att undgå vad som pågår. 

Just närheten mellan centrala Östersund 

och skidskyttearenan är unik i sådana här 

sammanhang. Oftast ligger anläggningen en 

bra bit från centralorten. 

– Det finns inget som helst motstycke i 

övriga världen ifråga om närhet till stadscentrat, 

menar arenachefen Bo Jonsson. 

Noggrann kartläggning 

Det ”nära” ger en ypperlig möjlighet att göra 

något mer av VM-arrangemanget. Kommunen 

har därför tagit initiativet att skapa en folkfest i 

vinterskrud under de tio tävlingsdagarna. Mer 

om detta kan du läsa i separat artikel om vad 

vinterfestivalen kommer att bjuda på. 

I anpassningen av skidstadion har arrangören 

Biathlon Events AB i samarbete 

med kommunen, fokuserat på att minimera 

den miljöpåverkan som ett arrangemang av 

denna storlek för med sig. Det har gjorts en 

noggrann kartläggning som genererat en 

diger lista på åtgärder. 

– Vi följer miljöstandarden ISO 14001, 

berättar Bo Jonsson som berättar att alla 

funktionärer kommer att genomgå en miljöutbildning. 

Det handlar om det mesta från att använda 

det mest miljövänliga bränslet i den maskinpark 

som kommer att användas, till att 

använda fjärrvärme för uppvärmning av tält 

där media och åskådare vistas. Till och med 

tillverkning och lagring av snön sker på ett så 

miljöriktigt sätt som möjligt. Det är många 

små detaljer man tittat på. Alla blyskott vid 

6 östersund

Kommunens barn och 

ungdomar jobbar med VM 

Skidskytte-VM engagerar tusentals 

barn och ungdomar i Östersund, som 

i stort och smått kommer att jobba 

med olika projekt inom förskolan, 

grundskolan och gymnasiet. Som exempel 

kommer gymnasieelever från 

Palmcrantzskolan och Wargentinsskolan 

att vara informatörer/värdar 

under VM-dagarna. 

gonsin 

skjutbanan samlas upp och efter arrangemanget 

kommer marken vid skjutbanan att 

kalkas. Avfallshanteringen sker också på ett 

miljöriktigt sätt. 

Palmcrantz elever utvärderar 

Även transporterna till Östersund finns med 

på miljöagendan. Arrangören samarbetar 

med SJ och erbjuder dagsturer från Sundsvall, 

Stockholm och Trondheim. Busstrafiken 

till och från arenan sker med miljöanpassade 

fordon. Plus att man ställer miljökrav på vad 

anlitade entreprenörer levererar till VM:et. 

Miljöarbetet i sin helhet kommer under 

VM-dagarna att granskas av gymnasieelever 

från Palmcrantzskolan i Östersund i ett särskilt 

projekt. 

– Tillsammans med kommunen ligger vi i 

framkant i att beakta miljöpåverkan av ett arrangemang 

av den här kalibern. Jag vet att det 

kommer att värdesättas framöver och att det 

kommer att öka våra möjligheter att årligen 

arrangera World Cup-tävlingar på Östersunds 

Skidstadion, säger Bengt Eveby som är VD i 

Biathlon Events AB. n 

På Wargens ekonomiprogram MER 

(Marknadsföring, Eget företagande, 

Redovisning) har man redan provat på 

att vara publikvärd under alpina VM i 

Åre, där ett 50-tal elever jobbade som 

volontärer. När nu Östersund har ett eget 

VM är det självklart att man tar med sig 

erfarenheterna från i vintras och ställer 

upp på nytt. 

– Vi vill och ska 

vara med där det 

händer, berättar 

Inga-Märta 

Johansson som är 

lärare på ekonomiprogrammet. Vi måste 

naturligtvis ta vara på sådana här tillfällen! 

– Det är jätteskoj att både elever och 

lärare är på hugget nu när Östersund för en 

gångs skull agerar värd för ett megaevenemang 

som skidskytte-VM. Det säger Mattias 

Elg , till vardags anställd på Elevhälsan 

och just nu projektledare för skolprojektet 

inför VM 2008. 

Erica Rasteby och Martin Henriksson 

är två av eleverna som var med under 

VM-dagarna i Åre. Tillsammans med sju 

andra elever utgör man en resursgrupp som 

har ett nära samarbete med skidskyttearrangören. 

– Vi i referensgruppen har möjlighet att 

bli gruppledare för de övriga eleverna i 

årskurs 2 och 3 som kommer att jobba som 

värdar, berättar Erica som tycker att det 

är jättekul med ett världsmästerskap på 

hemmaplan. 

Inga-Märta Johansson med eleverna Martin 

Henriksson och Erica Rasteby ser fram mot ett 

VM på hemmaplan. 

bra samarbete 

VM-veckan är den praktikvecka som alla 

sistaårselever på ekonomiprogrammet ska 

göra under vårterminen och som värdar 

kommer man att jobba med olika ansvarsområden. 

– Vi har ett mycket mer nära samarbete 

med arrangören denna gång och får 

påverka mer hur och vad vi ska jobba med 

som värdar, menar Martin. 

Det är allt från att vara publikvärd till att 

ge information i största allmänhet. 

– En av anledningarna till att Elevhälsan 

”Vi vill och ska vara 

med där det händer.” 

i Östersunds 

kommun har 

valt att stödja 

det här projektet 

genom mitt 

projektledarskap är just att elever ska ges 

möjlighet att vara delaktiga i evenemanget, 

för att därigenom kunna vara med och forma 

framtida evenemang här i regionen, säger 

Mattias Elg. Om inte den kommande generationen 

upplever att VM 2008 riktar sig 

även mot dem, får vi svårt här i regionen att 

skapa liknande evenemang i framtiden. 

känna sig välkommen 

En djupdykning i förteckningen av alla övriga 

projekt som snurrar på där kommunens 

barn och ungdomar är med, berättar om en 

spännande flora av idéer. Vikten av att ge ett 

så bra värdskap som möjligt är påtagligt, och 

genomsyrar projektförteckningen. 

Något som vi själva kan fundera på är hur 

vi kan få människor att känna sig välkomna 

till Östersund under VM-dagarna. Vad 

kan du som kommunboende göra för att 

besökaren ska uppleva ett gott värdskap 

under VM? 

– Efter det att VM är slut vill vi att besökarna, 

de tävlande och media ska ha en så positiv 

bild av Östersund att det underlättar för oss 

att bli en permanent arrangör av världscuptävlingar 

och framledes kunna stå för andra 

stora evenemang, menar Mattias Elg. 

Text & foto: Bengt Ola Mattsson 

▲ 

östersund 7

VM 

Fakta: 

namn: Helena Jonsson 

Född: 6 september 1984 i Helgum. 

Bor: I Östersund 

Klubb: I21 IF 

Främsta meriter: WC-seger 

i masstart 2007, guld i mixstafett 

2007. 

Helena Jonsson, Östersunds eget guldhopp: 

– VM på hemmaplan känns jättespännande! 

Vid skidskytte-VM kommer östersundarna att ha ett extra öga på hemmahoppet 

Helena Jonsson. I våras slog hon igenom i mixstafettlaget som tog 

VM-guld och sist men inte minst tog hon sin första världscupseger. 

Text: Bengt Ola Mattsson | bild: Tommy Andersson, Kjell Bollnert 

Ett VM på hemmaplan – hur känns det? 

– Jättespännande och roligt! Det är nog den 

enda chansen jag får under min karriär att 

delta vid ett hemma-VM, och själva arenan 

ligger nära där jag bor. 

I våras slog du igenom på allvar med ett VMguld 

i mixstafetten och din första världscupseger. 

Kom de framgångarna som en överraskning, 

eller kände du inför fjolårssäsongen att något 

var på gång? 

– Om jag hade en bra dag, kände jag att 

jag hade kapaciteten att vara med i toppen. 

VM-guldet i mixstafetten var inte en lika stor 

överraskning som världscupsegern. Vi visste 

på förhand att vi hade ett bra lag och om 

allt stämde skulle vi vara med och slåss om 

guldet. 

Var var roligast – VM-guldet eller världscupsegern? 

– VM-guldet. En guldmedalj är en guldmedalj! 

Det är också roligare att vinna med ett 

lag – delad glädje är dubbel glädje… 

Hur har du förberett dig inför den kommande 

säsongen? Skillnader från fjolårssäsongen? 

– Efter världscupsegern blev jag peppad att 

öka träningsdosen. Jag tränar lika många 

dagar som året innan, men har ökat mängden 

och kvaliteten. Det blir i princip träning 

varje dag. Känslan i framgången har jag burit 

med mig under sommaren, den är en bra 

peppning när träningen är som tuffast. 

Målsättningen inför VM i Östersund? 

– Jag har inte tänkt så mycket på VM ännu. 

Det känns viktigast att få en bra start på 

säsongen först, men visst skulle en medalj 

vara kul, till exempel i damstafetten eller 

mixstafetten, där jag tror vi har störst chans. 

Kommer du att köra alla distanser? 

– Ja, förmodligen. Vi har ju fyra platser på 

alla distanser, och vi är fyra tjejer i laget. 

Favoritdistans? 

– Masstarten! Det var i den jag tog min 

världscupseger! 

Vad gör Helena Jonsson när hon inte tränar 

eller tävlar? 

– Pluggar. 

En kort kommentar om att vara östersundsbo 

och att ha en av världens bästa skidskytteanläggningar 

på hemmaplan. 

– Östersund är en underbar stad att bo i, och 

när jag nu håller på med skidskyttet, är det 

förstås ett stort plus att ha tillgång till skidstadion, 

som ligger nära hemmet. 

Om jag ger dig tre önskningar – vad skulle det 

vara? 

– Först och främst att alla nära och kära ska 

vara friska och må bra! Beträffande skidskyttet 

vill jag förstås att jag når mina mål, ett 

OS-guld skulle sitta fint. Sedan finns det ett 

liv efter skidskyttet, och där hoppas jag att 

den karriären blir så som jag hoppas på! 

P.S. Helena skickar en passning till alla östersundare: 

Kom och heja på oss under VM! Det kommer 

att komma mängder med norrmän och tyskar… 

8 östersund

Folkfest under VM-dagarna med 

Vinterfestivalen 

Under skidskytte-VM kommer 

Östersund att bli en 

skådeplats för aktiviteter i 

mängder. Kommunen arrangerar 

en vinterfestival för att 

skapa en festlig inramning 

till idrottstävlingarna. Tanken 

är att helheten ska bli en 

oförglömlig folkfest, en manifestation 

av vintern. 

Text: Bengt Ola Mattsson 

bild & Skiss: Storsjöyran AB 

Idén till en Vinterfestival 

har det ruvats på i flera år. I 

staden som profilerar sig som 

Vinterstaden blir det hela en 

verklighet i samband med 

skidskytte-VM och det är Storsjöyran 

Evenemang AB som 

fått uppdraget av Östersunds 

kommun att utföra festivalen. 

– En festival mitt i vintern 

är suveränt bra för vår profil 

som Vinterstaden. Det blir en 

manifestation av vintern, säger 

informationschef Eva Larsson. 

Detaljprogrammet är ännu 

inte färdigt, men under tio dagar 

förvandlas Östersund till en kokande smältdegel 

av kultur-, sport- och ljusarrangemang. 

– Det här blir inte en Storsjöyra på vintern, 

utan en ny festivalform, anpassad för 

vintern. Vi satsar på att göra Sveriges största 

sammanhållna sport-, kultur- och ljusfest 

vintertid, säger Stefan Kauppi på Storsjöyran. 

Stortorget blir en festivalarena med mat 

och uppträdanden som ytterligare förstärker 

stadens breda restaurang- och nöjesutbud. 

Målet är att torget ska bli en självklar mötesplats 

för oss kommunboende och en härlig 

oas för VM-besökaren. En oas som behändigt 

nog ligger ”ett stenkast” från gevärsknallarna 

på skidstadion. 

Varje VM-kväll förvandlas Rådhusets 

fasad till ett unikt konstverk med hjälp av 

projicerade bilder, ljus och animationer, ett 

magiskt skådespel som tagits fram av internationella 

ljuskonstnärer. Även hus och gator 

i centrala Östersund kommer att bada i 

ljus som blir en briljant fond till den is- och 

ljuspark som byggs av erfarna isskulptörer 

och ljusdesigners. 

Fullt ös i februarinatten 

Vinterfestivalen kommer alla dagar att präglas 

av mängder med kulturaktiviteter. Staden 

öster om sundet kommer att explodera av 

dans, film, musik, poesi, eldshow och performance 

både från lokala och internationella 

artister. World Rhythm Fest bidrar med bekanta 

och exotiska tongångar, så att både östersundaren 

och besökare från världens alla hörn 

ska känna sig som hemma. Musikalen Ann 

Margreth & Jag har premiär på Folkets Hus 

under festivalen (se artikel på sista sidan!). 

Foto: Storsjöyran AB 

”Vi satsar på att 

göra Sveriges största 

sammanhållna sport-, 

kultur- och ljusfest 

vintertid”. 

Det mest unika arrangemanget under 

Vinterfestivalen blir nog ändå ”Den vita 

natten” som sker lördagsnatten den 8 februari. 

Aktiviteterna äger rum på flera arenor 

från åtta på kvällen till åtta på morgonen. På 

Stortorget byggs det upp ett stort hopp för 

big air och freestyle på skidor samt avancerade 

stunts med snöskoter och motorcykel. Det 

blir även uppvisningar i Gustavsbergsbacken 

och på Storsjöns is sker skärmflyg och fallskärmshopp. 

Det blir också livemusik, 

dj:s och utomhusbio. 

Som helhet blir det en natt som garanterat 

blir ett minne för livet, för såväl östersundaren 

som de besökare som kommer hit för att 

bevista VM-arrangemanget. 

Detaljprogrammet är ännu under utformning 

– i december öppnar festivalens egen hemsida 

www.vinterfestivalen.se där du kan läsa mer om 

innehållet. 

Läs mer om festen i Vinterstaden på www.ostersund.se. 

▲ 

östersund 9

VM 

Var ska alla få plats? Under VM-dagarna 

beräknas det dagligen komma ungefär 

15 000–20 000 besökare varav den största 

delen kommer över dagen eller är tillresta från 

omkringliggande orter. På hotellen i Östersund 

kommer tävlande, mediarepresentanter och 

andra som arbetar med evenemanget att bo, så 

publik och andra gäster får vara beredda på att 

ha en resväg till tävlingarna.Vid liknande arrangemang 

nere på kontinenten, är det inte alls 

ovanligt att den som vill bevista tävlingarna har 

en restid på ett par timmar till arenan så det 

ser inte arrangören som något oövervinnerligt 

problem. 

Turist- och kongressbyrån som 

förmedlar boende i privata hushåll, 

får dagligen stora mängder e-post och 

telefonsamtal från människor som 

vill ha husrum under tävlingarna. 

– Det är svårast att koordinera 

boende till dem som bara tänker 

stanna några dagar, säger Marianne 

Tharaldsson som är ansvarig för 

samordningen av boendet för VM. 

Marianne berättar att man inventerar boendet 

i alla anläggningar som ligger inom 1–1,5 

timme från Östersund och är fylld av förtröstan 

att man lyckas erbjuda de flesta som hör av sig 

en bra boendelösning. 

– Många vill bo kortare perioder, eller bara 

runt helgerna. Den sista helgen är utan tvekan 

de mest populära tävlingsdagarna så vi har fullt 

upp med att pussla ihop gäster och boende så 

bra som möjligt. Det som efterfrågas förutom 

hotellboende i Östersund är centralt boende 

till ”vettiga” priser som även kan bokas kortare 

perioder. Det är många som kommer 2–4 

personer så det är inte bara stora grupper, säger 

Marianne. 

Så om du som bor i Östersunds kommun 

ännu inte har bestämt dig om du vill hyra ut 

ett rum, lägenhet eller rent av ett hus, är du 

välkommen. Mer info finns på hemsidan, 

www.turist.ostersund.se. 

10 östersund 

Många vill vara VM-funktionär 

Det är många frivilliga som hört av sig till VM-arrangören för att få jobba som funktionär 

under tävlingsdagarna. Så många att det redan nu finns funktionärer nog! 

– Vi har i dag fyllt behovet på drygt 700 funktionärer, berättar Lisa Engman som är ansvarig 

för funktionärsrekryteringen. Då det dessutom finns hela 200 personer på reservlistan, 

är kvoten fylld med råge. 

– Det finns ett jätteintresse att jobba ideellt som funktionär, och nu när det är ett VM-arrangemang, 

är det förstås extra intressant. 

Merparten av funktionärsstaben är förstås svenskar, berättar Lisa. 

– Men vi har också några svensktalande från Norge, Tyskland och Schweiz som anmält 

sitt intresse. 

Vill du hyra ut? 

Marianne Tharaldsson 

samordnar boendet för 

besökare till VM. 


Oj! 

Biljettförsäljningen 

Biljettförsäljningen 

till VM är i full 

gång, berättar Gun 

Fahlander från arrangörsstaben. 

Runt 15 000 biljetter 

har redan sålts 

och det är främst 

researrangörer som varit tidigt ute, men 

även privatpersoner från när och fjärran 

har försäkrat sig om en biljett på plats. 

– Vi kommer att presentera vårt VMarrangemang 

för ledare och deltagare 

vid de världscuptävlingar som sker innan 

VM och den största anstormningen av 

biljettköpare kommer med all säkerhet 

därefter, tror Gun. 

Biljetterna finns att köpa via Ticnet (ÖPshop) 

och på Turistbyrån i Östersund. Det 

finns två biljettvarianter att välja på – dels 

på läktarplats (alla tävlingsdagar 760 kr, 

helgdag 200 kr, vardag 150 kr), dels ute 

vid skidspåren (alla tävlingsdagar 710 kr, 

helgdag 150 kr, vardag 100 kr). Barn/ungdomar 

6–15 år betalar halva priset och 

barn upp till 6 år går in gratis. 

– Alternativet att stå ute vid spåret nära 

skidstadion är lite speciellt, säger Gun 

Fahlander, som åsyftar hur nära man kan 

följa åkarnas färd från start till mål. 

– Den stora bildskärmen gör att den 

som står uppe i skogen lätt kan följa vad 

som sker nere vid skjutvallen. 

Vill du veta mer 

om vad som händer? 

Är du nyfiken på vad som händer i förberedelsearbetet 

fram till VM invigs? Kolla in dessa webbsidor! 

Kommunens VM-hemsida - www.ostersund.se 

Arrangörens hemsida - www.ostersund2008.se 

Skidskytte-VM är ett jättearrangemang 

– visste du det här...? 

• 10 dagars fest! 

• 70 000 åskådare 

• 350 tävlingsdeltagare från 40 nationer 

• 700 journalister 

• 180 miljoner TV-tittare 

• 60 miljoner kronor i ökad omsättning för näringslivet i Östersund 

• 18 000 kubikmeter tillverkad snö finns lagrat sedan förra vintern för att garantera 

snötillgången. 

• 7 000 elever i förskola, grund- och gymnasieskolan är på något sätt engagerade i VM 

• Cirka 10000 personer får plats på den nya läktaren på skidstadion 

• 7 700 intresseanmälningar för boende har kommit in 

Foto: Bengt Ola Mattsson

De är årets 

Guldstjärnor! 

HH 

H 

Guldstjärnan är ett pris som Östersunds kommun delar ut till 

företag och privatpersoner som utmärkt sig alldeles extra när 

det gäller bemötande och god service. 

Text: Gabriella Carlsson | Bild: Roger Strandberg 

Guldstjärnan delades ut första gången 

år 2003 i Östersunds kommun. 

Övriga kommuner i Jämtland gick 

med 2004, då blev det också en länsfinal. 

Varje år utses två vinnare: Ett 

företag och en privatperson. 

Allmänheten nominerar kandidaterna, 

en jury utser vinnarna. 

Tanken går till de utmärkelser som förr delades 

ut i skolböckerna i form av en guldstjärna 

i kanten. Men guldstjärnan som delas ut här, 

ska hellre ses som en ledstjärna för alla som 

bor, lever och verkar i kommunen. 

De som nomineras är alla goda representanter 

för ambitionen att Östersund ska vara 

en mycket positiv, vänlig och välkomnande 

kommun. Kommunen strävar efter att bli en 

attraktiv mötesplats där invånare, företag och 

besökare kan uppleva stimulerande möten 

och får ett gott bemötande. På de kommande 

sidorna presenteras de företag och personer 

som glänst lite extra under året. Den 27 

november avgörs vilka två som blir de slutliga 

vinnarna. 

Alla kandidater 

t 

östersund 11

Jämtlands 

bildemontering 

AB 

Internet har öppnat dörrarna 

för utveckling inom 

en rad branscher. Jämtlands 

bildemontering AB 

är ett av företagen som 

satsat stort på den nya 

tekniken. De samarbetar 

bland annat med 

bildemonteringar i andra 

länder för att snabbt 

kunna få fram delar som 

kunderna behöver. 

– Det är jätteroligt att 

en sådan här bransch blir 

uppmärksammad och 

att personalen får credit 

för sina insatser, säger 

Camilla Fridell som är 

VD i företaget. 

Varje bil som kommer 

till bildemonteringen 

registreras i en databas 

och görs tillgängliga för 

kunder och andra bildemonteringar. 

– Våra medarbetare 

är väldigt duktiga på att 

söka i databasen. Deras 

insatser är avgörande 

för att kunderna ska få 

tag i rätt grejer, menar 

Camilla Fridell. 

Företaget nomineras 

med motiveringen: 

”Att alltid få ett vänligt 

bemötande, även om man 

ska köpa ”det lilla.” 

Innefickans 

restaurang 

och bar 

På Innefickan restaurang 

och bar går det att få en 

tre rätters middag gjord 

enbart på råvaror från 

Jämtland. 

– Det är en fantastisk 

kvalitet på de jämtländska 

råvarorna, menar 

Torkel Lagert som är 

krögare, men det är 

också av hänsyn till miljön, 

säger han. 

Här vill de att varje 

besök ska upplevas som 

en fullträff – från maten 

som serveras till kombinationen 

av dryck. Men, 

det finns ingen standard 

att ta till för den optimala 

upplevelsen. 

– Vi försöker överraska 

och hitta det oväntade, 

menar han. Utgångsläget 

är att varje gäst är unik. 

En portion människokännedom 

hjälper när 

man ska rekommendera 

smakkombinationer men 

gästen vet aldrig i förväg 

vad den kommer att 

bjudas på. 

De nomineras bland 

annat för: 

”En fantastisk service 

och upplevelse varje 

gång. Alltid lika glad och 

trevlig” 

Frösö 

Golfshop 

Sommartid händer det 

att shopen vid Östersund- 

Frösö golfklubb öppnar 

redan klockan halv sju på 

morgonen. 

– ”Vad sena ni är” kan 

de säga, säger Susanne 

Eriksson och skrattar. 

Frösö Golfshop tillhandahåller 

allt som golfarna 

behöver; från förnödenheter 

som ”pegs” till rena 

livsavgöranden som tips 

på en bra swing. Det är 

nämligen Östersund-Frösö 

golvklubb egen golfpro 

sedan 20 år tillbaka, 

Göran Knutsson, som är 

innehavare av shopen. 

– ”Du Göran”, brukar 

de säga – ”du vet ju vad 

jag gör för fel, har du något 

tips till mig”, härmar 

Susanne Eriksson. 

Under juni månad kan 

butiken vara öppen till 

elva på kvällen. Östersund-Frösö 

golfklubb har 

1 500 medlemmar och 

Göran Knutsson, Susanne 

Eriksson och Lina Johansson 

känner dem alla. 

Nomineringen lyder: 

”Göran tar hand om sina 

golfspelare när man bäst 

behöver honom. Inget 

köptvång existerar hos 

honom, däremot lär han 

oss spela golf med befintlig 

utrustning.” 

ICA Kvantum 

Om man har roligt på jobbet 

så smittar det av sig 

hur man är mot kunderna. 

Så resonerar Johan 

Svensson, innehavaren av 

ICA Kvantum. 

– Mitt mål är att alla ska 

bli sedda. Bemötande mot 

både kund och personal är 

A och O, menar han. 

ICA Kvantum är ett av företagen 

som ofta kommer 

högt på listan över bästa 

Yamaha Center 

service. Här får kunderna 

ett personligt bemötande. 

– Det är ett av våra 

främsta konkurrensfördelar, 

säger Johan Svensson. 

När de ställer upp sig 

för fotografering hörs 

skämt och kommentarer. 

Gärna om hur chefen ser 

ut i profil… 

– Det är ett glatt och 

bra gäng, vi har roligt 

ihop, ler Johan Svensson. 

Motiveringen lyder: 

”Alltid ett vänligt bemötande och en hög servicenivå.” 

Som auktoriserad Yamahaåterförsäljare 

kan Nisse 

Höglund nära nog allt om 

hästkrafter, kubik och motorer. 

Men själv kör innehavaren 

till Yamaha Center i 

Odenskog varken snöskoter, 

motorcykel eller fyrhjuling. 

Däremot pratar han gärna 

om det som säljs här. 

– Vi har intresserad 

personal som tycker om 

motorer. Det är roliga fritidsprodukter 

helt enkelt, 

säger Nisse Höglund och 

skrattar. 

Nyckeln till god service 

ligger i att bemöta alla 

kunder lika, menar han. 

Oavsett om det kommer 

någon för att köpa en 

skoter eller bara nya 

tändstift. 

– Vi behandlar alla 

kunder så som vi själva 

vill bli behandlade. ” 


”Ett företag som sätter service och kunden högst. 

Behandlar alla kunder lika och får alla att känna sig 

viktiga.” 

12 östersund

Harald 

Olsson 

Harald Olsson från 

Lockne såg på Vetenskapsmagasinet 

på TV, 

programmet handlade 

om kratrar och de hade 

filmat från Lockne. Det 

han såg gjorde honom 

överväldigad. 

– Locknekratern räknas 

som en av de mest intressanta 

kratrarna i världen, 

berättar han. 

Tre år senare, 5 000 

ideella arbetstimmar 

och till en kostnad av 

3,1 miljoner kronor 

stod utställningen om 

Locknekratern, Geocenter 

klar. 

Utställningen har 

skapats av professionella 

krafter och har snabbt 

blivit ett av de främsta 

besöksmålen i Östersundsregionen. 

Visionerna 

och drivkraften har 

Harald Olsson bidragit 

med. Nu håller han på att 

utveckla ett samarbete 

mellan kratrar i Europa. 

Linn 

Bäckman 

Alla som fått brev från en 

myndighet vet att det lätt 

kan bli stelt och opersonligt. 

Det brukar Linn 

Bäckman, handläggare 

hos Försäkringskassan 

tänka på när hon skriver 

brev till försäkringstagare. 

– Jag vill att det ska 

upplevas som vänligt och 

snällt, även om det inte 

är ett positivt besked 

jag har att komma med, 

säger hon. 

Hennes arbetsplats är i 

utkanten av ett vidsträckt 

kontorslandskap på tredje 

våningen i Försäkringskassans 

komplex på 

Fyrvallaområdet. Här 

är hon en i raden av alla 

handläggare. 

– Men det känns superkul 

att någon har tänkt 

på just mig, säger hon. 

Hon visar att den 

enskilde personen är 

betydelsefull när vi har 

kontakt med myndigheten. 

Ingrid 

Hansson 

På Sjöängsskolan i Lugnvik 

har de inga problem 

med att få barnen att äta 

skolmaten. Här har eleverna 

döpt bespisningen 

till ”Matvraket”. 

– De tycker att det går 

så många matvrak här, 

säger Ingrid Hansson 

med ett leende. 

I 31 år har Ingrid Hansson 

varit ”mattant” här. 

Hon känner fortfarande 

en stor arbetsglädje när 

hon går till jobbet. 

– Vi får så mycket 

tillbaka, det märks att 

barnen tycker att vi är 

viktiga, menar hon. 

Barnen söker sig ofta 

hit för att berätta små roligheter 

eller för att få en 

kram. Genom att bemöta 

barnen på ett bra sätt 

kan barnen få med sig en 

bra matkultur, tror hon. 

– Det är viktigt för att 

de ska orka med skolan 

och hålla humöret uppe. 

Anders 

Nilsson 

Anders Nilsson är personen 

bakom Östersunds 

mest kända bild just 

nu. Han är Art Director 

hos reklambyrån Syre 

som har sitt kontor vid 

Stortorget i Östersund. 

Rakt över torget hänger 

affischen för Skidskytte 

VM. Det är Anders Nilsson 

som har skapat den 

spektakulära bilden med 

de häftiga skidskyttarna. 

Han har också tillsammans 

med några kollegor 

formgivit iskristallhjärtat 

som är den officiella VMsymbolen. 

– Som illustratör 

försöker jag skapa bilder 

som gör att kunden syns, 

säger han. 

Själv är Anders Nilsson 

däremot van vid att vara 

en doldis för gemene 

man. 

Att kunden ska bli nöjd 

är viktigast av allt, menar 

han. 

– Jag försöker ge 

kunden alternativ och 

presenterar olika förslag. 

Margareta 

Johansson 

Den gamla tidens skolsköterska 

som gjorde 

hälsoundersökningar och 

plåstrade om har förutom 

skolläkare fått sällskap 

av socionomer, skolpsykologer 

och specialpedagoger. 

Alla ingår de numer 

i enheten Elevhälsan i 

ett nära samarbete för 

att eleverna ska må bra. 

Margareta Johanssons 

uppgift är att samordna 

och dokumentera 

rutinerna inom verksamheten 

för att på så sätt 

säkerställa kvaliteten på 

det som görs. Krångligt? 

– Nej, inte alls, skrattar 

Margareta. Det är jätteviktigt 

att vi upprättar 

rutiner och följer de lagar 

och regler som finns. 

Hon visar två fulltecknade 

pärmar med allt 

från hur de ska hantera 

riskavfall till frågor om 

remisser och rutiner för 

vaccinationer. Margareta 

Johansson har varit skolsköterska 

i mer än 30 år 

i kommunen, ordning och 

reda är hennes motto. 

Harald Olsson nomineras 

bland annat för: 

”En drivande och entusiastisk 

entreprenör som 

fixar allt och lite till. Storsjöbygdens 

golfbana, Geohuset 

och mycket mera. 

En inspiratör i länet.” 

I nomineringen står: 

”Ett helt underbart 

bemötande. Linn tog sig 

verkligen tid för mig. 

Förklarade allt utan 

stress”. 


”En ”mattant” som alltid 

är glad och vänlig. Som 

alltid säger att: Det ordnar 

sig! Hon räknar inte 

ens hur många köttbullar 

man tar som de gör i 

Stockholm.” 


”Service framför allt, 

kunden ska vara mer än 

nöjd är hans motto.” 


“Samordnar för 20 skolsköterskor, 

duktig i sitt 

yrke, god medarbetare 

med varmt hjärta”. 

östersund 13

Utmaning = 

utveckling på Lärcentrum 

Minskade statsbidrag och 

andra förändringar har 

resulterat i mycket oro för 

vuxenutbildningen i Östersund. 

Men på plats i Österängsskolan 

märks inget 

av detta. Att utbildaren 

Komvux försvinner, innebär 

inte att vuxenutbildningen 

hotas. Vi får fler som delar 

på uppdragen istället, förklarar 

Lärcentrums rektor, 

Kurt Johansson. 

Text och bild: Mattias Eliasson 

– Vår uppgift är att vara en servicefunktion 

för eleverna, och i det ingår givetvis att se 

till att undervisningen finns tillgänglig. Det 

löser vi genom att upphandla tjänsterna, och 

det har faktiskt resulterat i ett bredare utbud 

efter årsskiftet, säger Kurt. 

Men Lärcentrums uppdrag gäller inte 

bara själva undervisningen. Här kan man få 

hjälp med allt som anknyter till studier, och 

det är inte lite. Det finns ett välfyllt bibliotek, 

liksom videokonferensutrustning och 

annan teknik för distansstudier. Utöver rena 

hjälpmedel tillhandahåller man även studievägledning 

och information. Andra tjänster 

är tentamensservice, i samverkan över hela 

Sverige, och validering av betyg och utbildningar 

från andra länder. Det är inte mycket 

man går bet på. 

– Nej, vi är väldigt flexibla, men det är 

egentligen inte så konstigt eftersom vi är 

vana att utgå från de behov som finns. Själva 

sitter vi inne med massor av erfarenhet och 

kunskap, men framför allt är vi engagerade 

och bryr oss om våra elever, förklarar Kurt. 

Nya trender 

Kurt tar mig med på en rundtur, och det visar 

sig att han inte är ensam om sin entusiasm. 

Här är man vana vid ändrade villkor och nya 

inriktningar. Det verkar som att de ser nya 

Marika Nilsson och Kurt Johansson ser fram 

emot att kunna erbjuda eleverna ett ännu 

bredare kursutbud efter nyår. 

möjligheter till utveckling överallt. Vilka är då 

trenderna inom vuxenutbildningen just nu, 

och vad erbjuder ni för att möta behoven? 

– En tydlig trend är att distansutbildningarna, 

självstudierna och deltidsstudierna ökar. 

Ofta är det ju bara en speciell pusselbit som 

saknas. Det finns även ett stort sug efter mer 

praktiska utbildningar. Här erbjuder vi en 

förstärkt grundutbildning, Aspiranten, som 

både ger grundläggande yrkeskompetens och 

behörighet för fortsatta studier. Annars är ju 

vården ett, nästan, säkert kort för den som vill 

ha jobb i framtiden, berättar Marika Nilsson, 

som är informatör på Lärcentrum. 

Det finns även andra förändringar som 

Lärcentrum måste anpassa sig till. Nyligen 

beslutades om minskade statsbidrag, och 

därmed färre studietimmar, men inte ens det 

är nödvändigtvis dåliga nyheter för studenterna. 

När arbetslösheten sjunker brukar det 

nämligen också minska utbildningsbehovet. 

Sedan är det kanske inte alltid det totala 

antalet timmar som är mest väsentligt, utan 

antalet individer som får chansen att utvecklas 

genom utbildningen. Långt ifrån alla är 

ju heltidsstuderande. 

– Nej, verkligen inte. Varje år registreras 

ungefär 3 000 elever hos oss, och det motsvarar 

mer än tre gånger så många individer 

som heltidsplatser, säger Kurt. 

Behöver inte styra 

Arbetsmarknadens behov diskuteras ständigt. 

Ibland får man en känsla av att elevernas 

önskningar inte riktigt överensstämmer 

med samhällets behov. Är det ett problem att 

styra eleverna ”rätt”? 

– Njae, för det första stämmer ju aldrig 

prognoserna, eftersom vi lever i ett så föränderligt 

samhälle. Sedan utgår vi ju ifrån 

elevens behov, och de flesta som vänder sig 

till oss gör det just för att få ett jobb. Eleverna 

vet vad som efterfrågas på marknaden, och 

söker sig dit ändå. De är otroligt insatta, och 

vi behöver egentligen bara finnas till hands, 

avslutar Kurt. n 

14 östersund

Fullmäktige på webb-tv 

- en succé 

Den 28 juni var det premiär för Östersunds kommunfullmäktige 

på webb-tv. Det blev en succé direkt, faktum är att det var så 

stort intresse att alla tittare inte fick plats. Ingen kunde väl ana 

att Östersundarnas intresse för demokrati var så stort. 

Text och bild: Roger Strandberg 

I webb-tv projektet ingår tre testsändningar 

som alla har genomförts när du läser den här 

tidningen. Målet har varit att öka medborgarnas 

intresse för kommunfullmäktige genom 

att göra mötena mer tillgängliga. Och intresset 

har varit stort, drygt 70 % av dem som 

fyllt i webbenkäten tycker att det är intressant 

att se fullmäktige på webben. Dessutom 

tror drygt hälften av alla som svarat att deras 

intresse för politik och demokrati kommer att 

öka nu när man kan följa mötena via webben. 

– För oss politiker är det stora intresset ett 

kvitto på det vi anat, nämligen att Östersundarna 

är intresserade av vad som händer i vår 

kommun, säger Kjell Svantesson som är ordförande 

i kommunfullmäktige. Detta är ett 

sätt att skapa intresse, men det räcker inte, 

utan vi måste också ta medborgardialogen 

ute på gator och torg, lyssna och ta till oss de 

synpunkter som finns i vårt samhälle. 

Förutom intresset mäts även vad tittarna 

tycker om bildkvalitet, ljud och upplägg. Det 

har visat sig att kvaliteten på bild och ljud 

många gånger påverkats av den datorutrustning 

man ser sändningen på. Saker som 

dåliga högtalare och upplösning på skärm kan 

påverka. Men även om en del varit positiva till 

sändningskvaliteten och andra mer kritiska så 

har de en sak gemensamt: de flesta tycker att 

kommunen ska fortsätta sändningarna. Hela 

96 procent av dem som svarat på webbenkäten 

efter två sändningar har den åsikten. 

– För min del är en fortsättning självklar. 

Vi kan inte sluta nu, utan nu gäller det att 

bygga vidare för att öka intresset ytterligare. 

Med det gensvar vi fått så är det lätt för oss 

att arbeta vidare med demokratifrågorna i vår 

kommun, avslutar Kjell. 

Så vare sig kommunen köper webb-tv 

produktionen av ett företag eller sköter sändningen 

själv så blir det inte tomt i webb-tv 

rutan i framtiden. n 

Nominera årets kvalitetspristagare! 

Känner du till något arbetslag, någon 

skolklass, grupp – eller enskild – som du 

tycker gjort något speciellt för att förbättra 

verksamheten inom skolan eller 

förskolan? Då har du chansen att föreslå 

din kandidat till Barn- och utbildningsnämndens 

Kvalitetspris 2007. 

Fram till den första december kan du skicka 

ditt förslag tillsammans med en motivering 

varför du tycker just din kandidat förtjänar 

priset. Kvalitetspriset har inrättats för att 

uppmuntra alla de utvecklingsarbeten som 

pågår runt om i kommunens förskolor, 

skolor och andra verksamheter som ingår i 

barn- och utbildningsförvaltningens område 

– exempelvis Elevhälsan och Musikskolan. 

De nominerade kandidaterna bedöms 

sedan av en jury som avgör vem eller vilka 

som ska få dela på prissumman på 25000 

kronor. I juryn ingår barn- och utbildningsnämndens 

ordförande, vice ordförande, 

förvaltningschef, skolområdeschef och verksamhetsplanerare. 

Varje år utses dessutom 

en skola som får ingå i juryn. Därifrån deltar 

skolans rektor, två elevrepresentanter och en 

föräldrarepresentant. I år är det Kastalskolan 

som utsetts. Det innebär att Kastalskolan 

inte bör nomineras till årets pris. 

För att en kandidat ska tas med kräver 

juryn att arbetet ska vara dokumenterat och 

att minst en av ”kvalitetsdimensionerna” i 

kommunens skolplan* finns med. 

Förslag på kandidater skickas till: Östersunds 

kommun, Barn- och utbildningsförvaltningens 

stab, 831 82 Östersund. Ange 

”Kvalitetspriset för år 2007” på försändelsen. 

Prisutdelningen går av stapeln i Rådhussalen 

i början av år 2008. 

* FOTNOT: Kommunens skolplan ”Plan för lärande” 

hittar du på www.ostersund.se/kommunalservice/barnomsorgochskola 

En av kvalitetspristagarna år 2006 var fritidspedagogerna 

på Mimergården som utvecklat en 

mer varierad och genomtänkt rastverksamhet. 

Den är numera ett viktigt pedagogiskt inslag i 

elevernas skoldag. 


östersund 15

”Framtiden är inte något 

man förutsäger, utan 

något man skapar” 

Lennart Koskinen 

Det handlar om biffen, 

bilen och bostaden… 

Aldrig har väl citatet här ovan varit mer aktuellt. Medeltemperaturen ökar. Glaciärerna 

minskar liksom istäcket i Arktis samtidigt som havsnivåerna stiger. Det blir allt 

vanligare med rapporter om översvämningar, torka, stormar och onormalt kalla eller 

varma förhållanden. Den stora boven i dramat är förbränningen av olja och kol som 

ger stora utsläpp av koldioxid. 

Det är trafiken och energianvändningen som står för största delen av koldioxid– 

utsläppen. Ska människan minska utsläppen måste vi alltså se över vilka varor vi handlar 

och hur vi gör oss av med dem, hur vi reser, hur vi bor och värmer upp våra hus. 

16 östersund

Var med och bygg din framtid – Östersunds Agenda 21 

Det har gått femton år sedan FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 

som utmynnade i Agenda 21 – handlingsplanen över vad som 

behöver göras för att rädda vår jord från miljöförstörelse. Redan 

året efter bestämde sig Östersunds kommun för att upprätta sin 

lokala agenda, som beskriver hur vi vill och tror att det ska se ut i 

Östersund år 2025. Både företag, föreningar, organisationer och 

kommuninvånare bjöds in för att diskutera, och dela med sig av 

idéer och goda exempel. 

Sedan dess har agendan använts som ledstjärna när det gäller 

kommunens mål inom miljöområdet. Nu är det dags att se över 

och uppdatera agendans vision. Inför det arbetet behöver kommunen 

åter igen få in synpunkter och goda idéer. 

På kommunens hemsida www.ostersund.se hittar du knappen 

”Din framtid – kommunens Agenda”. Gå in där och maila dina 

synpunkter och goda idéer eller exempel. Eller skriv till Östersunds 

kommun Agenda 21, 831 82 Östersund. 

”Utflykt på skotern, charter till 

Medelhavet – är det okej att släppa 

ut koldioxid för nöjes skull?” 

”Kan du tänka dig att köpa 

varor, även om de innehåller 

farliga ämnen?” 

”Kan män 

åka buss?” 

”Hur ska vi få folk att 

cykla och åka mer 

kollektivt?” 

”Är det viktigt att skolan 

finns inom gång/cykelavstånd 

där du bor?” 

”Hur ska vi värma våra hus 

i framtiden?” 

”Spelar det någon roll 

för dig hur den mat du äter 

har producerats?” 

”Är det viktigt att det 

finns grönområden i 

närheten?” 

”Riskerar vi barnens 

hälsa med att skjutsa dem 

till skolan?” 

”Kan du minska 

din avfallsmängd?” 

”Ska Östersund ha som 

vision att all användning 

av bensin och olja ska 

upphöra?” 

”Köpcentrum 

– eller små, nära 

butiker?” 

”Spelar det någon roll 

för dig hur dina kläder 

har producerats?” 

 

östersund 17

Den blå agendan 

År 2025 skulle det 

se ut så här: 

Det här är några exempel på hur vi tänkte för tio år 

sedan då vi tillsammans med kommunens invånare 

formulerade visionerna i dagens Agenda 21. 

n Antalet bilar och lastbilar på vägarna har minskat 

kraftigt på senare år och bilarna drivs med förnyelsebara 

bränslen. 

n Järnvägen blomstrar! 

n Flygplanen som lyfter från Frösön är tystare och bränslesnålare 

än för 25 år sedan. 

n Kortare transporter i tätorterna sker till fots, med cykel 

eller med bussar som drivs med förnyelsebara bränslen. 

n Den bilfria innerstaden är sommartid en grönskande oas 

med många träd, uteserveringar och lekplatser. 

n Alla vardagsprylar både i hemmet och på jobbet är miljöanpassade, 

av bra kvalitet, har en lång livslängd och går att 

återanvända eller återvinna när de tjänat ut. 

n De livsmedel som vi har förutsättningar att producera 

kommer uteslutande från lokala lantbrukare och förädlingsföretag. 

n Jordbruksarealen har utökats genom nyodling. Lantbrukarna 

brukar jorden på ett uthålligt sätt och använder inte 

längre kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. 

n Begreppet ”avfall” används nästan inte längre. Det 

mesta av hushållens och industrins restprodukter kommer 

till användning i nya produkter – kretsloppstänkandet har 

slagit rot! 

n Planering av nya bostäder och annan markanvändning 

har sedan länge kretsloppstänkandet som ledstjärna. 

n Bostäder, arbetsplatser och service är samordnade på ett 

bra sätt och resebehovet totalt och framför allt med egen 

bil har minskat avsevärt sedan sekelskiftet. 

n Uppvärmning och elförsörjning sker till största delen 

med förnyelsebara energikällor. 

n Slam från reningsverk och enskilda avlopp är fritt från 

miljöförstörande ämnen och används som jordförbättringsmedel 

i jord- och skogsbruket eller nyttjas på annat sätt. 

Du hittar visionerna i Agenda 21 på 

www.ostersund.se/agenda21. Du kan också 

hämta ett exemplar av visionerna i receptionen 

på Rådhuset. 

Är visionen fortfarande aktuell? 

18 östersund

den svarta agendan 

Så här kan det bli: 

Så här ser det ut i dag: 

J De uppmätta luftföroreningarna i Östersund har 

minskat. 

L Trafik och transporter har ökat. 

J Fler bilar drivs med förnyelsebara bränslen. 

J Östersunds kommun har miljöcertifierats och 

EMAS registrerats. 

J Kommunen har byggt en biogasanläggning för 

framställning av fordonsgas i Östersund, som räcker 

till 340 bilar och sex sopbilar. 

J Snabbare tågförbindelser med Stockholmoch fler 

åker tåg. 

L Flygtrafiken bullrar inte mindre nu är än för 10 år 

sedan. 

J Stadsbussarna kommer att drivas med förnyelsebara 

bränslen och de första bussarna kommer 2008. 

L Vi konsumerar mer och den totala mängden avfall 

ökar. 

J Kommunen har beslutat att 20 procent 

av skolmaten ska vara ekologisk. 

L Andelen KRAV-bönder har minskat. 

J Cykelvägarna har byggts ut. 

J Slam från reningsverk har numera godkänd kvalité 

och används som anläggningsjord. 

L Farliga ämnen i varor förekommer fortfarande. 

J Vi har blivit bättre på att sortera och återvinna 

avfall. 

L Resandet med egen bil ökar. 

J Fjärrvärmen i Östersund, som är baserad på 

biobränsle har byggts ut och utbyggnaden fortsätter. 

J Över 600 miljöbilar parkerar gratis i Östersund. 

J Kommunen har 170 miljöbilar och det finns en 

privat bilpool. 

n Det är många som inte har råd att värma upp sina stora 

energislukande bostäder som byggdes runt år 2000. 

n Jordbruket har nästan försvunnnit och åkrar och ängarna 

har växt igen… 

n Det öppna landskapet har ersatts av buskar och sly. Man 

ser sällan betande kor och rennäringen har försvunnit från 

länet. 

n Ökningen av resandet med egen bil fick ett tvärt slut vid 

bränslekrisen 2015 och nu har vi problem med att klara av 

ens de nödvändiga transporterna. 

n En stor del av våra gemensamma resurser går åt till 

ett laga och reparera byggnader, vägar och järnvägar 

som rasat eller blåst sönder i någon av de stormar och 

översvämningar som numera blivit vanliga. Försäkringar 

kostar mycket. 

n Det varmare klimatet har inneburit att sjukdomar som 

vi inte haft på våra breddgrader har spridit sig hit. Redan i 

början av 2000- talet upptäcktes att fästingar förekommer 

i Jämtland och de följdes av andra sjukdomar som smittar 

via insekter och smågnagare. 

n De varma och fuktiga somrarna gör att vi har flera 

”rötmånader” med matförgiftningar och sämre vattenkvalitet. 

n Torsken i Östersjön är numera utrotad och rödingen är 

mycket sällsynt. 

Vad händer hos oss när 

temperaturen stiger? 

Varmare och mer nederbörd, kraftigare stormar och 

mer oväder, kortare vintrar och vinterturistsäsong. 

Mer växtlighet på våra 

fjäll och trädgränser 

som kryper 

uppåt. Förändringar 

när det 

gäller 

både 

växter 

och 

djurliv. 

Hur ska det se ut 

år 2040? 

Var med 

och skapa 

framtiden! 

östersund 19

– Jag tror att många tonårsföräldrar 

skulle ha glädje av att 

delta i en föräldrautbildning. 

Även om man inte tycker sig ha 

problem så kan man ju alltid 

få viktiga tips och förebygga 

mycket! 

Det säger Mari Jonsson, en av 

de tonårsföräldrar som deltagit 

i ”Fältis” föräldrautbildning 

för tonårsföräldrar. 

Text: Marianne Waplan bild: Roger Strandberg 

– Föräldrautbildningen 

gav mig styrka! 

Många igenkännande skratt, värdefull 

information och ett viktigt nätverk som finns 

kvar även efter utbildningen. Så kan man 

sammanfatta Maris syn på den föräldrautbildning 

för tonåringar, som hon deltog i 

under våren och som arrangeras av Fältarbetsgruppen 

i Östersund. Mari får medhåll 

av Anna-Karin Holm. Båda är mammor till 

tonårspojkar. Vid sammanlagt sju tillfällen 

träffades Mari, Anna-Karin och ytterligare 

fyra föräldrar. 

– Det var en aha-upplevelse att prata med 

andra tonårsföräldrar och inse att det jag 

upplever inte är något onormalt, konstaterar 

Anna-Karin. På många sätt gav det mig en 

bekräftelse på saker jag egentligen redan vet, 

som när det gäller att sätta tydliga gränser. 

– Men det är viktigt att hitta en balans 

mellan att bry sig och sätta rimliga gränser 

utan att det bara blir tjat! Och att samtidigt 

kunna ge förtroende. 

många frågor 

Att både prata om svårigheter man upplever 

– men också kunna ta del av varandras goda 

exempel – var värdefulla delar i utbildningen, 

menar Mari och Anna-Karin. 

Hur länge ska en 14-åring få vara ute? När 

bör mobilen vara avstängd? Vilken summa 

pengar är rimligt att tonåringen får? Hur 

länge ska han få sitta vid datorn? Det är 

några typiska exempel på frågor som dyker 

upp hos de flesta tonårsföräldrar och som 

20 östersund 

är skönt att kunna diskutera 

med andra föräldrar. Men frågorna kan 

också beröra betydligt allvarligare problem. 

En viktig bit i föräldrautbildningen var informationen 

kring droger. 

– Det finns mycket som kan vara svårt för 

oss föräldrar att upptäcka. Det förekommer 

en hel del tabletter och ”boffning” då man 

sniffar ur tankar och tändare eller sprayflaskor! 

Det är ett tufft klimat att vara både ungdom 

och tonårsförälder konstaterar Mari. 

– Det är ett stressat samhälle där vi jobbar 

och jobbar och den rätta orken att vara en 

närvarande, förstående och schyst förälder 

finns inte alltid när vi kommer hem. Samtidigt 

är det så mycket vi vet så lite om kring 

dagens ungdomskultur. Ungarna har sitt 

eget språk ute på nätet och det förekommer 

mobbing via telefon och sms. Det gäller hela 

tiden att vara alert. Och då är det kanon att 

kunna ventilera med andra föräldrar! 

Själv har hon varit sjukskriven en längre 

tid efter en nackskada och påföljande utmattningsdepression. 

– Det krävs mycket energi att vara 

tonårsförälder och det är lätt att känna sig 

otillräcklig. Är man sjukskriven är det dessutom 

omöjligt att få pengarna att räcka till 

allt som ”ska vara” i dag. 

– Det här var sånt som var bra att kunna 

prata om med andra tonårsföräldrar och 

få bekräftelse på att man inte är ensam. 

Jag fick verkligen större självförtroende 

och kraft i min föräldraroll av att delta i 

utbildningen! 

önskelista 

Både Anna-Karin och Mari lovordar Fältarbetsgruppen 

(se faktarutan) som leder 

utbildningarna för tonårsföräldrar och som 

finns till hands när man som förälder har 

funderingar kring sin tonåring. 

– De gör verkligen ett jättebra jobb. Nu om 

någonsin behövs det att vi vuxna är ute bland 

ungdomarna! 

Högt upp på önskelistan står också ett 

”Ungdomens Hus” så att ungdomarna ska 

ha någonstans att samlas inne i stan.

Att få träffas och byta erfarenheter 

är en viktig del i föräldrautbildningen 

för tonårsföräldrar, förklarar 

Peter Wrangel och Thomas Spångberg 

på Fältarbetsgruppen. 

Mari Jonsson (till vänster) och Anna-Karin Holm, två tonårsmammor som deltagit i 

Fältarbetsgruppens föräldrautbildning för tonårsföräldrar. 

– Det här skulle många föräldrar ha glädje av, konstaterar de. 

De båda tonårsmammorna 

håller fortfarande kontakt efter föräldrautbildningen 

– Det blir något samtal eller sms för det mesta 

varje vecka. Våra söner går på samma skola 

och de vet att vi har kontakt. De sex föräldrar 

som deltog i föräldrautbildningen kommer 

från olika delar av kommunen. 

– Det blir en styrka eftersom ungdomarna 

rör sig så mycket mellan olika områden, 

konstaterar Anna-Karin. Nu bildar vi som ett 

utspritt ”nätverk”. 

Det är viktigt att vuxna bryr sig om varandras 

barn, understryker Mari och Anna-Karin. 

Och att man heller inte är rädd för att ta 

kontakt och be om råd. 

– Vissa föräldrar kanske ser det som ett 

kvitto på att de misslyckats om de tar kontakt 

med Fältarbetsgruppen eller deltar i en 

föräldrautbildning. Men man blir aldrig en 

fullfjädrad förälder. Det kan vara oerhört 

värdefullt att få stöd utifrån och att få träffa 

andra som är i samma sits! n 

Fakta: 

Fältarbetsgruppen i Östersund startade 

1981. Man finns på busstorgets 

övre plan och håller öppet för både 

ungdomar och deras föräldrar. I dag 

består gruppen av fem personer och 

är en del inom socialförvaltningen. 

Grundidén är att skapa kontakt 

med ungdomar i deras miljöer, att 

agera som stöd och förebild och 

vara språkrör för ungdomarna till 

politiker och media. En stor del av 

arbetet består av ”fältning” vilket 

innebär att vara ute på stan och på 

ungdomsarrangemang under kvällar 

och helger. 

Fältarbetsgruppen besöker också 

skolor och fritidsgårdar och tar även 

på sig uppdrag för skolor med exempelvis 

”teambuilding” av klasser. 

– Vi anpassar oss efter 

föräldrarnas behov 

När Fältarbetsgruppen i Östersund drog 

igång den första föräldrautbildningen 

2003 var man bland de första i landet. 

Nu börjar det komma utbildningar för 

tonårsföräldrar i allt fler kommuner. 

Om föräldrarna mår bättre mår också ungdomarna 

bättre. Det var utgångspunkten 

när Fältarbetsgruppen drog igång sin föräldrautbildning, 

som riktar sig till föräldrar 

med barn i de yngre tonåren. I dag har man 

utbildat föräldrar till cirka 100 ungdomar i 

Östersund. Men behovet är större än så, tror 

Thomas Spångberg och Peter Wrangel som 

håller i föräldrautbildningarna. Ofta får de 

ta emot samtal från oroliga föräldrar som 

ringer för att få råd kring sin tonåring. 

– När vi ska börja köra bil får vi ta körkort. 

Och när vi får barn får vi stöd och råd 

genom BVC. Men när våra barn blir tonåringar 

och börjar bete sig som de aldrig gjort 

tidigare, står vi ofta utan stöd, konstaterar 

Thomas. 

Grundtanken med Fältarbetsgruppens 

föräldrautbildning är dels att gå igenom 

vad som är ”typiskt” i en tonårings utveckling, 

dels att föräldrar får träffas och utbyta 

erfarenheter. En föräldragrupp består av 6–8 

personer så att alla ska kunna vara delaktiga. 

Många föräldrautbildningar som bedrivs i 

dag utgår från helt färdiga modeller, konstaterar 

Peter Wrangel. 

– Men i Östersundsmodellen är vi inte så 

låsta vid ett koncept utan försöker sätta ihop 

föräldrar med liknande situation och anpassa 

oss efter olika föräldragruppers behov. 

Är du intresserad av Föräldrautbildningen 

eller vill få kontakt med Fältarbetsgruppen 

ring; 063-14 30 96 eller 

063-14 40 24. 

Nästa föräldrautbildning för tonårsföräldrar 

drar igång i mitten av januari. 

östersund 21

– Min enda tanke var att få komma till 

trygghet 

Det har gått knappt nio månader sedan Abbas tillsammans med två kamrater 

ålade sig över gränsen från krigets Irak. I dag bor han på Frösöns 

asylhem för ungdomar. Det har blivit allt glesare mellan mardrömmarna 

om krig och dödande. 

– Jag tackar gud för att han hjälpt mig komma till ett land som respekterar 

de mänskliga rättigheterna! 

text: marianne waplan | Bild: roger strandberg 

Lågmält och trevande börjar Abbas Helmi 

Mostafa att berätta. Med tolkens hjälp rullar 

en historia upp som känns svår att greppa 

för någon som lever i trygga, ombonade 

Sverige. Tyst konstaterar jag att 17-åringen 

tog sig över gränsen från krigets Irak, med 

livet som insats, exakt samma dag som jag 

återvände från en avkopplande chartersemester. 

Det var den 27 februari i år som Abbas 

lämnade sin familj och sitt hemland. 

– Vi ålade oss fram i tre, fyra timmar i 

skydd av mörkret. Över en flod kunde vi ta 

oss med små båtar. Bitvis fick vi simma. 

Mamman och morbrodern hade varit med 

och arrangerat flykten. 

– Min pappa hade blivit dödad. Riktigt hur 

det gick till vet vi inte. Och när min bror, 

som varit tolk för amerikanerna, blev kidnappad 

och försvann bestämde vi att jag skulle 

försöka lämna landet. 

Abbas och hans två kamrater tog sig till 

Istanbul. Därifrån började en färd på lastbilsflak. 

Den första resan varade i sex dygn. 

Maten som fanns med räckte i tre dygn. 

Sedan blev det nya lastbilar och fler ändlösa 

dygn genom Europa. Ju längre norrut färden 

gick desto mer märktes kylan för de tunnklädda 

killarna. 

kom till stockholm 

En tanke upprepade sig ständigt i Abbas 

huvud under dygnen på flykt. 

– Jag tänkte att jag bara måste 

klara det här för att få komma till 

trygghet någonstans! 

Sent på kvällen 

den 12 mars anlände 

de tre kamraterna 

till migrationsverket 

i Stockholm. 

– Det var inte förrän 

då jag fick klart för mig 

att vi var i Sverige! 

Abbas skildes från sina 

två reskamrater och skickades 

till ett tillfälligt boende i 

Stockholm. 

– Det var svårt. Jag 

 

22 östersund

östersund 23

”Jag grät för vi hade gått 

igenom så mycket tillsammans. 

Nu kände jag 

mig så ensam. 

Jag hade förlorat mitt 

land, mina föräldrar 

och nu mina kompisar.” 

grät för vi hade gått igenom så mycket tillsammans. 

Nu kände jag mig så ensam. Jag 

hade förlorat mitt land, mina föräldrar och 

nu mina kompisar. 

Så småningom fick han tips om att en av 

kamraterna hamnat i Göteborg. 

– Jag tog kontakt och han blev väldigt glad! 

När Abbas så smått börjat lära känna sina 

nya omgivningar, kom beskedet att han 

skulle vidare till Östersund. 

– Jag ville egentligen inte flytta igen men 

jag hade inget val. Men nu är jag nöjd. Det är 

trevligt här. 

går i skolan 

Abbas tillhör den första gruppen med 13 

ensamkommande asylsökande barn som 

anlände till Östersund i början av juni. Sedan 

dess har de haft ett gemensamt hem på 

Fornborgsvägen på Frösön. 

– Jag saknar min familj och ringer ofta 

hem till min mamma och syster. Men jag 

saknar inte mitt hemland, förklarar Abbas 

bestämt. 

I augusti började han skolan. 

– Jag känner att jag är på rätt väg nu. Den 

svenska skolan är verkligen bra. Här blir 

man respekterad av lärarna. Hemma kunde 

det hända att man blev straffad och fick stryk 

om man inte gjorde läxorna! 

– Allting är så annorlunda här – naturen, 

folket och det är ett avancerat land. Men 

jag gillar det verkligen. De säger att vintern 

är kall här uppe. Men jag bryr mig inte om 

det. Jag tycker om det här med att ha fyra 

årstider. 

På frågan hur han vill att tillvaron ska se 

ut om tio år svarar Abbas; 

– Då hoppas jag att jag fått en egen 

familj. Och så önskar jag att jag kunnat 

hjälpa min mamma och syster att komma 

till Sverige. 

24 östersund 

Abbas tillhör den första gruppen ensamkommande 

asylsökande ungdomar som kom till Frösön i 

början av juni. 

– Jag önskar att de svenska ungdomarna ger oss 

chansen och lär känna oss, säger han. 

Svårt få svenska vänner 

Abbas ler när han fortsätter. 

– Jag skulle vilja bli polis eller militär, 

gärna något befäl. Fast kompisarna skrattar 

åt mina planer. 

Men så blir han allvarlig. 

– Jag vill verkligen ge tillbaka något! Sverige 

är ett fantastiskt land med stor gästfrihet 

som hjälper oss som flytt med bostad, 

sjukvård och annat. 

Att få svenska vänner är däremot svårare. 

– Jag skulle verkligen vilja umgås med 

svenska ungdomar i samma ålder men det 

är svårt. Det är lite konstigt egentligen. Om 

någon kom från ett annat land hemma i Irak 

brukade vi gå fram och hälsa och fråga om 

han behövde hjälp med något. Men här är vi 

så skilda åt. 

Abbas som själv är muslim hade mest 

kristna kompisar i hemlandet. 

– Vilken religion man har spelar inte någon 

stor roll, förklarar han bestämt. n 

Fakta: 

Kompassen Fornborgen på Frösön tar emot 

alla ensamkommande asylsökande barn som 

anländer till Östersund. På Fornborgen finns 

plats för 13 ungdomar som bor i egna rum och 

har gemensamt kök och gemensamhetsutrymmen. 

Här finns personal tillgänglig dygnet runt. 

Minderåriga som ensamma söker asyl i 

Sverige får vanligtvis permanent uppehållstillstånd 

inom sex månader. Därefter får de 

flytta till ett permanent (PUT) boende där 

de bor kvar tills de fyllt 18 år. I början av 

september öppnades Kompassen Reveljen, 

det är ett PUT-boende på Körfältet dit ungdomarna 

på Frösön nu flyttar allt eftersom 

de får uppehållstillstånd. 

Östersund är en av 14 ”nya” kommuner 

som förra vintern sa ja till att ta emot 

ensamkommande asylsökande barn. Staten 

ersätter kommunerna för alla kostnader 

kring mottagandet.

Östersund – en bra idrottskommun 

Enligt en undersökning från tidningen Dagens 

Industri kommer Östersund på nionde 

plats bland landets främsta idrottskommuner. 

Skidgymnasiet, utbyggnaden av skidstadion 

och forskningen vid Vintersportcentrum 

är några exempel som lyfts fram. 

I Östersund finns ett tydligt fokus på att 

bli en av de främsta arrangörerna inom 

skidskyttetävlingar på både nationell och 

internationell nivå. Här finns också drömmen 

och ambitionen om att få arrangera ett 

vinter OS vilket ökar intresset för Östersund 

som vinterstad, menar de. 

Bättre trafikmiljö 

för handikappade 

Nu ska det bli lättare för människor 

med handikapp att ta 

sig fram i Östersund. Genom 

att satsa en miljon kronor per 

år under de närmaste tre åren 

vill kommunen ta itu med 

många av de hinder som i 

dag finns i trafikmiljön. Efter 

en noggrann inventering där 

kommunen gått igenom gång 

och cykelvägarna i stan har 

man funnit total 927 ”objekt” 

som kan ställa till besvär för 

människor med handikapp. 

Det handlar bland annat om 

för höga trottoarkanter, trappor 

som saknar räcken eller 

tydliga kanter, för få sittplatser 

längs gångvägarna och bänkar 

som saknar armstöd. Det är 

hindren i centrala stan samt 

gång- och cykelvägarna som 

kommer att prioriteras. 

I sin granskning har 

kommunen använt sig av 

en metod som utarbetats av 

kommunförbundet. Hänsyn 

tas där till en mängd olika 

handikapp alltifrån att vara 

rullstolsburen, ha synnedsättning 

eller andra rörelsehinder 

till allergi- eller förståndshandikapp. 

Satsningen är ett resultat 

av ett samarbetsprojekt 

mellan Östersunds kommun 

och Vägverket Region Mitt. 


Foto: Roger Strandberg 

Montage: Bengt Ola Mattsson 

noterat 

Utlandsdatabas 

kan ge nya vägar in 

Är du förälder eller elev i en skolklass som 

ska ut och resa? Eller är du företagare som 

söker dig till nya utlandsmarknader? Då 

kan du snart få nytta av kommunens nya 

databas för utlandskontakter. 

I dag pågar ett 60-tal internationella 

samarbeten inom Östersunds 

kommun. Tanken 

är nu att samla 

alla dessa kontakter 

i en databas, så att 

andra också ska 

kunna dra nytta 

av redan etablerade 

kontakter i 

utlandet. 

– Ska vi hålla 

på med internationella 

arbeten så 

är det viktigt att det vi 

håller på med är mätbart, 

säger Karin G Grahnlöf, på kommunledningsförvaltningen. 

Hon har haft uppdraget att skapa kommunens 

nya utvecklingsplan för internationella 

samarbeten. Databasen blir alltså 

både ett ”mätinstrument” och en kontaktförmedlare. 

– För städer och regioner som vill vara 

framgångsrika i den globala konkurrensen 

är internationella kontakter ett allt 

viktigare redskap, avslutar hon. 

Den internationella databasen beräknas 

bli klar under våren 2008. Håll utkik på 

kommunens hemsida www.ostersund.se 

Vinn en exklusiv 

VM-ryggsäck! 

Hur är det med kunskaperna om skidskyttets 

historia? Vi delar ut fem exklusiva 

VM-ryggsäckar till de fem först rätta 

svaren på denna lilla tipstävling! 

Skicka din tipsrad till adress Östersunds 

kommun, Infobyrån, 83182 

Östersund eller med e-post 

till infobyran@ostersund.se 

senast den 21 december! 

Märk kuvertet/mailet 

med ”Tävling Hushållstidning”. 

Strax intill den magnifika Arctura i hjärtat av Östersunds skidstadion ligger 

1 ÖSK-stugan, med anor från den tid då skidorna var av trä och vallan mestadels 

bestod av tjära. Vilket år stod ÖSK-stugan klar? 

1. 1932 X. 1922 2. 1942 

Numera åker skidskytteåkarna s k skate, men det är inte så länge sedan 

2 som det var den gamla klassiska stilen som gällde. Från och med vilket år 

övergick man till skatestilen? 

1. 1996 X. 1986 2. 1999 

Under många år var skidskyttet en uppvisningsgren vid de olympiska vinterspelen. 

Grenen hade dock ett annat namn – vilket? 

3 

1. Militärpatrull X. Skidgevär 2. Skidprickskytte 

Ordföranden i Svenska Skidskytteförbundets styrelse heter 

41. Evert Eriksson X. Ann-Soft Eriksson 2. Björn Eriksson 

Vid världscuptävlingarna i Östersund den 2 december 2006 fick Björn Ferry 

5 placeringen 

1. Etta X. Tvåa 2. Trea 

östersund 25

– Det finns många gamla, framför allt bland de som bor kvar hemma, som 

äter mycket mindre än vad de egentligen har behov av! 

Birgitta Nilzon vet vad hon talar om. Sedan i höstas har hon tittat närmare 

på maten och miljön inom äldreomsorgen i Östersunds kommun. 

Text: Marianne Waplan | bild: Roger Strandberg 

Många gamla behöver 

äta betydligt mer 

Med en dietistutbildning i bakfickan och ett 

förflutet inom restaurangbranschen är Birgitta 

utan tvekan rätt person för uppdraget att se 

över hur man kan förbättra måltiderna för 

äldre. Under hösten har hon gjort besök på 

äldreboenden och dagcentraler där hon pratat 

med både personal och boende och dessutom 

tittat på rutiner och miljön kring måltiderna. 

– För att förbättra måltiderna är det också 

mycket runt omkring som måste fungera 

och som behöver ses över, till exempel 

policies, dokument, ansvar och inte minsta 

måltidsordningen, förklarar Birgitta. 

Under de närmaste månaderna kommer 

hon att äta sig igenom kommunens matportioner 

som går ut via hemtjänsten. Det blir 

en matlåda per dag under 21 veckor! På så 

sätt hinner hon grundligt gå igenom både 

den mat som kommunen och de privata 

utförarna erbjuder. Det hela ska kompletteras 

med enkäter och intervjuer av de äldre som 

äter maten och av hemtjänstpersonalen som 

hanterar den. För det handlar inte bara om 

att testa hur matportionerna smakar utan 

också se över rutinerna kring hur de gamla, 

som bor hemma, får sina matportioner. 

Problem i hela västvärlden 

Att många sjuka äldre inte får i sig den 

näring de behöver framgår av många utredningar 

och rapporter. Det här är definitivt 

inte ett problem som bara gäller i Östersunds 

kommun - utan hela västvärlden! Det kan 

leda till undernäring och att sjukdomar förvärras. 

För att se över hur man kan förbättra 

måltiderna för de äldre har Östersunds kommun 

därför ansökt om statliga stimulansmedel 

(se faktarutan). Det är med hjälp av 

de pengarna som kommunen kan finansiera 

Birgittas uppdrag. 

Exakt vad som kommer att stå i slutrapporten 

som hon ska överlämna i mars är ännu 

för tidigt att säga. Men på äldreboende och 

dagcentraler kommer mycket att handla om 

förslag på bättre och fler mellanmål dessutom 

om förbättringar av belysning och mera 

färger i måltidsmiljön. 

”Inga mediciner i världen hjälper om 

man inte äter den mat man behöver!” 

Eller för att sammanfatta Birgitta Nilzons 

budskap: 

– Mat är så mycket mer än att bara få i sig 

näring. Det handlar om upplevelser med alla 

våra sinnen; doft, miljö, tidigare matvanor, kultur 

och traditioner och vad ögat ser framför sig! 

Att många gamla äter alldeles för dåligt är 

ett skrämmande faktum som Birgitta redan 

sett tydliga exempel på. Inom äldreboenden 

finns ändå en viss kontroll, konstaterar hon. 

Men hos gamla som bor kvar hemma kan 

bristen på mat bli riktigt allvarlig. 

– Allra sorgligast är att det här kan leda till 

fallolyckor. Äldre som får för lite mat kan lätt 

få yrsel, falla omkull och skada sig. Risken 

är stor att de bryter något ben vilket i sin tur 

kan leda till att de kanske förlorar många fina 

år med livskvalitet! 

Det är vanligt att gamla tappar aptiten, 

konstaterar Birgitta. Det kan bero på mycket 

som ensamhet och sjukdom, kanske en 

okunskap om vad kroppen behöver eller att 

man helt enkelt tycker maten är för dyr. Att 

man äter för lite leder till en ond spiral och 

man tappar aptiten ännu mer. 

– Ibland består måltiden bara av piller! 

Men inga mediciner i världen hjälper om 

man inte äter den mat man behöver! 

Många gamla och 

även anhöriga tror 

kanske inte att äldre 

behöver så mycket 

mat. Men med för lite näring blir man lätt 

deprimerad, poängterar Birgitta. Både den 

yttre och inre muskelmassan påverkas. Det 

innebär att man inte bara tappar muskelmassa 

i armar och ben utan även i inre organ 

som hjärta, lungor och tarmar. 

– Gamla behöver faktiskt mer fett och 

proteiner än vi medelålders. Och de kräver 

fler måltider eftersom de inte kan tillgodogöra 

sig så mycket åt gången. Frukost, lunch, 

middag och tre eller kanske fyra mellanmål 

behövs för att äldre ska få i sig tillräcklig 

energi och näring. n 

Goda råd som frestar aptiten 

De matportioner som delas ut via hemtjänsten täcker 

energibehovet för en måltid, förklarar Birgitta. 

Men många gamla delar upp matlådan för att den ska 

räcka en måltid till och kompletterar inte med något! 

Finns det då några goda råd som anhöriga kan tänka 

på? 

■ ✓ Se till att det alltid finns något gott aptitretande hemma 

i kylskåpet. Även om man inte är hungrig kan aptiten lockas 

fram genom att smaka på något. 

■ ✓ Prata med hemtjänstpersonalen om du misstänker att din 

anhörige får i sig för lite mat. Tänk på att man kan beställa 

specialkost som innehåller extra mycket fett och proteiner. 

26 östersund

Birgitta Nilzon kommer att äta en matlåda 

per dag under 21 veckor! På så sätt 

hinner hon grundligt gå igenom den mat 

som de äldre får hem via hemtjänsten. 

Denna matportion innehåller 492 kalorier. 

Det täcker energibehovet för en måltid. Problemet 

är dock att många äldre bara äter en 

halv matportion åt gången, utan att komplettera 

med bröd frukt och energirik dryck. 

Om matlådor 

Att kunna få hem färdiga matportioner 

- eller matlådor som de kallas i 

dagligt tal – är en service som beviljas 

av kommunen efter biståndsprövning. 

Ungefär en tredjedel av de cirka 1 600 

pensionärer som har hemtjänst får mat 

levererad till bostaden. I genomsnitt beställer 

de 0,68 matlådor per dag. Äldre 

som behöver mera hjälp kan också få 

maten värmd och serverad och personal 

kan också finns med under måltiden. 

Matportionerna delas ut av hemtjänsten. 

Dessa matportioner lagas av Östersunds 

kommun (Matproduktion). Inom vissa 

områden anlitar kommunen privata 

vårdbolag. Där lagas också maten av 

privata företag. 

Fakta: 

Östersunds kommun har beviljats sammanlagt 

nio miljoner i statliga stimulansmedel 

för att förbättra vård och omsorg om äldre. 

”Äldres kost och måltidsmiljö” är ett 

område som kommunen valt att titta 

närmare på. 

Andra projekt som har startat/kommer 

att starta är: 

- läkemedelsgenomgångar- förbättrade 

rutiner vid förskrivning av läkemedel 

- mobil läkarverksamhet - ökad möjlighet till 

hembesök av läkare 

- uppsökande hembesök för 75 åringar 

- förebyggande av fallskador 

- utveckla det sociala innehållet i samverkan 

med frivilligorganisationer och föreningar 

- översyn av nuvarande korttidsomsorg 

- vårdprogram för personer med dement 

beteende/demenssjukdom 

Flera av projekten sker i samverkan med 

landstinget. 

östersund 27

Klagomålet 

är en gåva! 

Du vet väl om att du har möjlighet att lämna in synpunkter 

på vad du tycker fungerar bra och mindre bra i kommunens 

verksamhet. Hos kommunens reception, enheter och avdelningar 

finns en broschyr som heter ”Tala om vad du tycker” 

där du kan lämna klagomål, förslag eller ge beröm. Du kan 

även lämna synpunkter via kommunens webbsida 

www.ostersund.se. 

Text och Foto: Roger Strandberg 

– Det kommer in alldeles för få synpunkter, 

säger Olliann Lundberg verksamhetscontroller 

och ansvarig för kommunens kvalitetsforum. 

Från den första januari till den sista augusti 

har vi bara fått in drygt 100 synpunkter. Vi vet 

att det finns många fler som har synpunkter 

på kommunens verksamhet men som inget 

säger och många löser hellre frågan direkt 

utan att lämna det skriftligt. Anledningen till 

att vi vill ha skriftliga synpunkter är att man då 

kan mäta omfattningen av exempelvis klagomål 

men även vad man har synpunkter på. 

De flesta brukar vara rädda för att kunderna 

ska klaga eller komma med synpunkter, varför 

tycker då kommunen annorlunda? 

– För det första är det till hjälp i arbetet 

med att förbättra våra verksamheter om vi 

får reda på vad som fungerar bra eller mindre 

bra. För det andra så är det i kommunens 

fall medborgarna/kunderna själva som betalar 

för verksamheten i form av skatt, och vår 

uppgift är att ge bästa möjliga service tillbaka 

till dem som betalar. 

Hur går det till att lämna synpunkter rent 

praktiskt? 

– Hos varje enhet finns broschyren ”Tala 

om för oss vad du tycker” som innehåller 

28 östersund 

information om hur du gör för att lämna 

synpunkter samt en talong där man skriver 

sina synpunkter. Broschyren lämnas sedan 

direkt till stället som klagomålet berör eller 

så skickar du den via posten. När det sedan 

kommer till enheten knappas det in i ett 

system för synpunktshantering. Inom tio 

arbetsdagar hör någon av sig till den som 

lämnat synpunkterna (såvida man inte lämnat 

in synpunkten anonymt) och berättar hur 

det upplevda problemet kommer att tas om 

hand. Många frågor går att lösa direkt. 

Vad händer om jag inte är nöjd med hur min 

synpunkt hanterats? 

– Om du exempelvis tycker att mellanmålet 

på dagis inte är näringsrikt så lämnar du 

din synpunkt till berörd förskola. Om du inte 

är nöjd med deras hantering kan synpunkterna 

föras vidare till barn- och utbildningsförvaltningen. 

Om du fortfarande inte är nöjd 

så tas frågan upp, som i detta exempel, hos 

barn- och utbildningsnämnden. 

Vad tror du det beror på att så få synpunkter 

kommer in? 

– Många är nog oroliga för att de ska 

påverkas negativt om de lämnar in ett klagomål. 

Hur påverkar det mitt barn i skolan, 

mitt bygglov, min hemtjänst? Tvärtom borde 

alla som lämnar in synpunkter känna att 

man bidragit till att höja kvaliteten på just 

den verksamheten. Vill man så går det också 

att lämna in synpunkter anonymt. 

– Det kan även vara så att man som medborgare/kund 

inte har kunskap av vad som ingår i 

en tjänst. Därför håller vi på att ta fram servicedeklarationer 

där det står vad du kan förvänta 

dig av till exempel de som hanterar bygglov, 

men även vad de vill att du ska göra. Med en 

servicedeklaration blir det med andra ord tydligare 

vad kunderna/medborgarna kan förvänta 

sig av oss och då blir det enklare att tycka till 

om verksamheten. Den första servicedeklarationen 

kommer ut under senhösten 2007. 

– Vi är mycket måna om att utveckla kvaliteten 

på kommunens tjänster och bemötande. 

Det är något alla kan hjälpa till med 

genom att lämna synpunkter, vi ser det som 

en möjlighet att rätta till något som inte blivit 

som det var tänkt avslutar Olliann. n

Eleverna vet att 

det lönar sig att 

säga ifrån! 

Ett system för klagomålshantering är 

nog bra, men fungerar det verkligen i 

praktiken? 

På Vallaskolan protesterade eleverna 

mot den nya schemaläggningen och fick 

gehör. 

Men vi tar det från början. Vallaskolan 

tillhör skolområde Frösön där även 

Östbergsskolan ingår. Båda skolorna har 

elever som inte bor i närområdet och man 

har därför valt att samordna skolskjutsen. 

Detta är viktig information för historiens 

fortsättning. 

På Östbergsskolan ville lärarna korta 

ner tisdagens skoldag så att de kunde ha 

möte på eftermiddagen. Det innebar att 

eleverna fick gå hem tidigare på tisdagar 

men för att kompensera det fick skolbarnen 

gå längre på fredagarna. Eftersom det 

blev nytt schema på Östbergsskolan blev 

Vallaskolan tvungen att göra likadant då 

skolskjutsen som tidigare nämnt samkördes. 

– Eleverna på Vallaskolan var inte helt 

nöjda med det nya schemat, de ville ha 

kortare fredag eftersom man var trött efter 

en lång skolvecka och för att exempelvis ta 

sig upp till fjällen tidigare, säger Mats Bark 

som är rektor på Vallaskolan. Det började 

som ett allmänt missnöje och personalen 

gjorde sitt bästa att förklara varför det var 

som det var. 

lyfte frågan 

Men eleverna var missnöjda och till slut 

togs frågan upp i elevrådet som i sin tur 

lyfte den vidare till Vallarådet. Representanter 

i elevrådet sitter även i Vallarådet, som 

är ett föräldraråd, och här bestämde man 

sig för att agera. 

Föräldrarna ansåg inte att det fanns 

tillräckligt goda argument till varför barnen 

Filip Palmqvist ordförande i elevrådet vet att det 

lönar sig att säga ifrån. 

skulle ha längre skoldag på fredagarna. 

Man beslutade sig för att lämna ett klagomål 

till skolområde Frösön för att uppmärksamma 

dem på problemet. 

ordningen återställd 

Där hamnade ärendet hos områdeschef 

Tomas Jonsson som tog upp det i områdesledningen. 

När problemet kom till dager 

backade Östbergsskolan direkt då de inte 

förstått vilken effekt deras beslut om längre 

fredagar fått på Vallaskolan. Schemat ändrades 

tillbaka till kort fredag och ordningen 

var återställd. 

– Barnen och personalen här på Vallaskolan 

blev naturligtvis jätteglada, säger Mats. 

Det var många som var inblandade i frågan 

och en elev drev frågan särskilt hårt fastän 

han inte ens åkte skolskjuts. Han tyckte 

helt enkelt synd om de som drabbades. 

Det var roligt att se att ett förslag som kom 

från barnen kunde påverka. Det visar att 

systemet fungerar ända från klassrummet 

till dem som bestämmer, avslutar Mats. 

Fakta: 

● Broschyren ”Tala om vad du tycker” finns hos kommunens reception, 

enheter eller avdelningar. 

● Det går även att lämna synpunkter via kommunens webbsida 

www.ostersund.se. 

● 10 arbetsdagar efter du lämnat in synpunkten kommer vi att 

kontakta dig om hur ditt ärende kommer att hanteras. 

● Du kan även lämna synpunkter anonymt. 

Kontaktpersoner inom förvaltningarna: 

Kerstin Eklund 

Vård och omsorgsförvaltningen 

Eva Lindvall 

barn och utbildningsförvaltningen 

Eva-Britt Jacobsson Socialförvaltningen 

Ingalill Edin 

Serviceförvaltningen 

Elisabeth Lundgren Samhällsbyggnadsförvaltningen 

Ola Skarin 

Teknisk förvaltning 

Olliann Lundberg Kommunledningsförvaltningen 

östersund 29

noterat 

Succé för Frösösommar! 

I somras var vi många som sökte oss till den något ovana adressen Östbergsskolan för att få vårt 

lystmäte av underhållning i musikens tecken. Bakom de proffsiga arrangemangen står ett tiotal 

sommarjobbande ungdomar på fritidsgården Östman. På dagarna har man drivit café, på fredagkvällarna 

har man lockat med partykvällar, utomhusbio och disco, men den stora publikmagneten 

har varit allsången. På onsdagkvällarna har hundratals besökare infunnit sig, i ur och skur. 

– Som mest var det uppemot trehundra, men det mest 

fantastiska var att när det ösregnade så kom det ändå en 

åtti-nitti stycken. Efter några veckor började man känna 

igen stammisarna, berättar Magnus Stålbring, som är 

fritidsledare på Östman. 

Nu i höst har man utvärderat verksamheten, och ett 

verkar säkert; Frösösommar är en succé som återkommer 

2008. 

– Det är klart att vi kommer att satsa! Även om allting har gått väldigt bra, så finns saker som 

går att utveckla. Vi vill gärna komma närmare föreningslivet, hitta fler samarbetspartners och 

sponsorer. Det finns massor av möjligheter, och vi blir jätteglada om folk hör av sig till oss med 

idéer, hälsar Magnus. 

Rädda mannen! 

Miljögiftet nonylfenol har visat sig ha en negativ inverkan 

på fertiliteten. Det är ett hormonliknande ämne som 

bland annat gör så att manliga individer utvecklar kvinnliga 

egenskaper. Till exempel har hanfiskar fått honegenskaper. 

Länge har höga halter av det farliga ämnet 

nonylfenol kunnat mätas i avloppsslam i 

Sverige, vilket har förbryllat, eftersom 

användningen har begränsats och reglerna 

skärpts. I Östersund har halterna 

stadigt minskat sedan år 1990, men 

mätningar visar att det fortfarande 

finns i vår miljö. 

Nu kan Svenska Naturskyddsföreningen 

ha hittat orsaken. Under 

hösten genomförde de en stor 

undersökning av textilier som 

finns i butikerna i Stockholm. 

Vanliga handdukar visade sig 

innehålla höga halter av det 

giftiga ämnet. En del innehöll 

ända upp till en hel procent av 

handdukens vikt! Låt oss nu 

hoppas att de farliga handdukarna 

tas tillbaka – om inte 

annat för mannens skull! 

Källa: Vatten Östersund och Svenska 

Naturskyddsföreningen 

Trygghetsvandrare 

granskar cykelstråken 

Kanske borde man satsa mer på belysning 

vid gång- och cykelvägar och 

minska på ljuset vid bilvägarna där 

den starka belysningen kan skapa en 

överdriven trygghetskänsla? Det var 

en av de tankar som dök upp när politiker 

och tjänstemän avverkade sin 

första ”Energi- och trygghetsvandring” 

på Frösön. Med på vandringen 

fanns också representanter från 

bland annat BRÅ (Brottsförebyggande 

Rådet) och Vägverket. 

Att politiker, tjänstemän och andra 

berörda testar av miljön vid gång 

och cykelvägar i kommunen är en 

del i projektet ”Jämställt transportsystem”. 

Projektet som kommunen 

driver i samarbete med Vägverket 

har som mål att skapa en trygg trafikmiljö 

för både kvinnor och män. 

Bland annat kommer kommunen att 

göra en stor enkät om befolkningens 

resvanor och titta på statistik i 

olika former. Ett mål är att granska 

om mäns och kvinnors synpunkter 

väger lika tungt i de beslutsfattande 

grupperna. 

Trygghetsvandringarna som startade 

på Frösön i höstas kommer att 

fortsätta. Inom loppet av fyra år ska 

samtliga huvudcykelstråk granskas. 

Det hela görs efter en modell 

från Göteborgs kommun där man 

testat liknande vandringar med gott 

resultat. 

– De synpunkter som framkommer 

vid vandringarna kommer att sammanställas 

och skickas till berörda, 

förklarar Erika Stenberg, som är 

projektledare. 

– Vissa delar kan åtgärdas av kommunförvaltningen 

annat måste upp 

på politisk nivå. Det handlar också 

om att hitta bra exempel att ta med 

sig när man bygger och planerar för 

framtiden. 

30 östersund

På den här sidan hittar du 

service 

matnyttig information och 

tips om var du hittar mer 

information på kommunens 

hemsida www.ostersund.se 

eller någon annanstans. 

Känner du dig vilsen i 

strukturen? Kommunens 

hemsida är under omarbetning 

med målet att det 

ska blir lättare för dig att 

hitta. Under de närmaste 

månaderna gäller dock de 

länkadresser som vi anger på 

denna sidan. 

Lämna möbler 

eller fynda 

på Z -rondellen 

Du vet väl att du som bor i 

Östersunds kommun kan få dina 

gamla möbler hämtade vid dörren? 

På Z-rondellen i Odenskog 

tar man hand om cirka 15 till 20 

ton möbler varje månad. Många 

besöker också Z-rondellen för att 

fynda bland både möbler, cyklar 

och kontorsutrustningar. Läs mer 

om kommunens återvinningsmarknad 

på www.ostersund. 

se/miljohalsa/zrondellenmobler 

Kärlek i vintermörkret 

Mellan den 10 november och 25 

november visas Fredrik Vestergårds 

utställning Måleri och 

installation på Ahlbergshallen, 

Rådhusgatan 42. Läs mer om 

Ahlbergshallens utställningar och 

stadsmuseet med sina samlingar 

om stadens historia på 

www.ostersund.se/kulturfritid/ 

kulturverksamheter 

När går bussen? 

Se under 

www.stadsbussarna.se 

utanför stan: 

www.lanstrafiken.se 

Den första december uppträder 

Rikard Wolff – på Storsjöteatern 

med den nyskrivna föreställningen 

RIKARD WOLFF – FÖR KÄRLE- 

KENS SKULL, en romantisk afton 

för alla som vill tro på kärleken. 

Läs mer om Storsjöteaterns 

program och andra evenemang som 

är på gång i vintermörket på 

www.ostersund.se/vinterportalen 

Byggplaner? 

Har du redan hittat ditt drömboende 

eller vill du bygga nytt? 

Är villan för liten, behöver du ett 

nytt garage eller saknar du en 

kamin? 

Bygglov behövs när du vill bygga 

nytt, bygga till eller i vissa fall 

ändra eller ändra användningssätt 

av en byggnad eller anläggning 

– till exempel inreda ytterligare 

en bostad eller lokal i ditt hus 

– eller för att sätta upp en skylt. 

När du vill installera en öppen 

spis, kakelugn, braskamin eller 

panna krävs en bygganmälan. 

För information om allt som 

rör byggande är 

du välkommen 

att kontakta 

Plan och 

bygg på 063- 

14 30 00 eller 

via mail på samhallsbyggnad@ 

ostersund.se 

eller via 

internet på adressen 

www.ostersund. 

se under kommunal 

service och bygga bo. 

Ny avfallsguide på gång 

Behöver du goda råd i sopsorteringsdjungeln? Inom kort finns en 

rykande färsk avfallsguide att hämta på våra återvinningscentraler. 

Visste du föresten att: 

➥ Mängden pappersförpackningar som återvinns i Sverige motsvarar 

ungefär 1 miljon träd. 

➥ Var tredje pappersförpackning i din butik är tillverkad av återvunna 

pappersförpackningar 

➥ Återvinning av aluminium sparar 95% av energin som behövs för att 

göra ny aluminium. 

➥ De plastförpackningar som återvinns i Sverige under ett år sparar 

energi motsvarande mer än 100 000 fat olja! 

Läs mer om öppettider på återvinningscentraler mm på 

www.ostersund.se/sopor. 

Du kan också ringa Gröna telefonen för frågor om avfall 063 – 14 43 17. 

Budget i 

kortversion 

Nu finns möjligheten att snabbt 

och enkelt få en bild av hur det 

står till med kommunens ekonomi. 

Sedan 2006 har Östersunds kommun 

tryckt upp både budget och 

årsredovisning i fyrsidiga kortversioner 

i A4-format. Foldrarna finns 

att hämta i kommunens reception. 

Du hittar dem också på hemsidan 

www.ostersund.se/politikorganisation/ekonomi 

östersund 31

sist… 

Ann-Margret och Jag 

– En föreställning full av stjärnglans 

Som en del av festligheterna kring Skidskytte 

VM har musikalen ”Ann-Margret 

och Jag” världspremiär. En glittrande 

föreställning gjord i Östersund, innehållande 

sång- och dansnummer av högsta 

klass som taget direkt från Broadway. 

Berättelsen handlar om Klara som 

växer upp i en småstad, sökande efter sin 

egen identitet. Handlingen är uppbyggd 

som en hyllning till den jämtlandsfödda 

Ann-Margret Olsson. ”Flickan från Valsjöbyn 

som röstades fram till nummer 

10 på listan över filmhistoriens sexigaste 

skådespelerskor”. 

Här berättar Maud Stålhandske, skapare 

till föreställningen och huvudrollsinnehavaren, 

om bakgrunden till musikalen: 

Var fick du idén ifrån? 

– Jag har tänkt i flera år att göra en jämtländsk 

föreställning som skapar mervärde 

åt vår besöksnäring. Vi behöver ha något mer att erbjuda för 

folk som kommer hit. En professionell föreställning som spelas 

under en längre tid. 

Varför just Ann-Margret? 

– Hon är den största internationella stjärnan vi har! Varför vänta 

tills personerna inte finns mer, när vi kan celebrera våra stjärnor 

medan de lever? 

Vad betyder Ann-Margret för dig? 

– Hon är en förebild som visar att allt är möjligt bara man vågar 

satsa. Ann-Margret föddes här och kände säkert av mentaliteten 

att inte sticka ut eller avvika för mycket. Men hon vågade fullfölja 

sina drömmar, mål och ambitioner i sin karriär. 

Hur blev reaktionen? 

– Jag skrev brev till hennes ”management” – de som sköter 

hennes kontakter med omvärlden. De applåderade idén och 

blev stolta över att vara inspiratörer till ett sådant här projekt. Då 

gjorde vi om profilen för musikalen och plockade fram hennes 

ansikte mer. Från början var det bara diffusa bilder, men de sa 

att vi gärna fick använda hennes porträtt. 

Hur långt har ni kommit med föreställningen? 

– Manuset och musiken är klar. Nästa vecka åker jag till Stockholm 

för att spela in en skiva med elva låtar härifrån. Vi jobbar 

med koreografin. 

Namn: Maud Stålhandske 

Bakgrund: Musikalartist, producent, konferencier, 

underhållare och känd radioröst. 

Aktuell: Är drivkraften och skaparen bakom 

musikalen Ann-Margret och Jag som har premiär 

i Östersund den 12 februari 2008. 

Hur många är med i föreställningen? 

– Det är elva stycken professionella dansare och sångare. Vi 

söker högklassiga dansare som också är duktiga sångare. Det är 

inte så vanligt, därför letar vi fortfarande efter några. 

Berätta om innehållet! 

– Det handlar om Klara som upptäcker Ann-Margret och blir 

hänförd. Det driver Klara att försöka komma till Hollywood. På 

vägen blir Hollywood en symbol för allas längtan att få vara oss 

själva. 

Hollywood eller Östersund – vad väljer du? 

– Östersund! Jag vill inte bo någon annanstans. Det är därför 

jag gör den här föreställningen. Eftersom jag inte vill vara någon 

annanstans får jag ordna så att sakerna händer här i stället! 

Text: Gabriella Carlsson Foto: Lasse Thoresson

Rubbet - Ãstersunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Rubbet - Ãstersunds kommun