Framtida kollektivtrafik Oxelösunds kommun - Regionförbundet ...
Framtida kollektivtrafik Oxelösunds kommun - Regionförbundet ...
Framtida kollektivtrafik Oxelösunds kommun - Regionförbundet ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Inledning<br />
Bakgrund<br />
Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort<br />
antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik,<br />
tillgänglig för många av Sörmlands 265 000 invånare samt för resenärer som reser in i länet.<br />
Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg<br />
turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja<br />
<strong>kollektivtrafik</strong> som ett alternativ till bilen.<br />
På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram<br />
en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån<br />
Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom<br />
länet ska ske med <strong>kollektivtrafik</strong>. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första etapp<br />
fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år 2020. I utredningen föreslås en ny<br />
fördelningsmodell i länet där <strong>kommun</strong>erna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik<br />
och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får<br />
Landstinget ökade kostnader medan vissa <strong>kommun</strong>er får ökade kostnader och vissa minskade<br />
kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22<br />
% av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen<br />
gällande finansiering av den framtida <strong>kollektivtrafik</strong>en i länet har Regionförbundet Sörmland<br />
begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra <strong>kommun</strong>visa översyner av<br />
<strong>kollektivtrafik</strong>en vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala<br />
<strong>kollektivtrafik</strong>en. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna<br />
stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter.<br />
Denna <strong>kommun</strong>översyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Oxelösunds<br />
<strong>kommun</strong> och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet.<br />
Namn Organisation Funktion<br />
Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef<br />
Anna Djärv Oxelösunds <strong>kommun</strong> Trafikingenjör<br />
Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare<br />
Marika Norrberg Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare<br />
Matthias Pfeil Länstrafiken Sörmland/Regionförbundet Statistik och underlag<br />
Mari Widegren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare<br />
Syfte<br />
Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera <strong>kollektivtrafik</strong>en i Oxelösunds<br />
<strong>kommun</strong>, i första hand den lokala <strong>kollektivtrafik</strong>en. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det<br />
föreslagna stomlinjenätet. Som en följd av Oxelösunds <strong>kommun</strong>s geografiska läge handlar<br />
utredningen i realiteten endast om stråket Oxelösund-Arnö-Nyköping-Skavsta. Ett särskilt syfte<br />
med denna <strong>kommun</strong>översyn är att öka det totala resandet i stråket ovan genom att bättre<br />
tillfredsställa de olika resbehoven som finns; arbetspendling, studiependling, nytto- och<br />
nöjesresor både lokalt och regionalt. Andelen arbetspendlare ska öka genom en effektivare<br />
produktion och samverkan med de stora arbetsgivarna (Nyköpings <strong>kommun</strong>, Nyköpings<br />
Lasarett, Oxelösunds <strong>kommun</strong>, SSAB, Oxelösunds Hamn, SAAB och Swenox mfl). Målet har<br />
varit att skapa förutsättningar att öka resandet i stråket genom enklare tidtabell, relevanta<br />
körvägar och mer konkurrenskraftiga restider.<br />
9