BOKA IN REDAn NU! - Landstinget SÃ¶rmland

More documents

Recommendations

Info

NR 4 2012 | SIDAN 12 Hur ser biverkningsrapporteringen i Sverige och Sörmland ut för 2011? Läkemedelsverket är den myndighet som tar emot och sammanställer rapporter om läkemedelsbiverkningar. Alla rapporter matas in i SWEDIS (den svenska biverkningsdatabasen). Alla biverkningar avseende läkemedel bör rapporteras framförallt om de är nya på marknaden. Via rapporteringen ökas vår kunskap om biverkningar och hur läkemedel kan användas på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Vilka ska rapportera biverkningar? Rapporskrivare kan vara läkare eller sjuksköterska. Men även allmänheten har möjlighet att rapportera in misstänkta biverkningar. Vilka läkemedel SKA rapporteras? • Alla misstänkta biverkningar på nya läkemedel som inte finns upptagna i produktinformationen. Kunskapen om ovanliga biverkningar är oftast mycket begränsad. Rapportering är därför mycket viktig för att klargöra ett nytt läkemedels riskprofil. • Allvarliga eller oförutsedda biverkningar eller biverkningar som tenderar att öka i frekvens hos läkemedel som inte räknas som nya. Läkemedelsverket har sammanställt statistik för biverkningsrapporter som kommit in under 2011. Totalt inkom 4919 rapporter varav 2825 bedömdes som ” ej allvarliga”. 101 st. utgjorde dödsfall och 1995 var allvarliga men orsakade inte något dödsfall. 597 rapporter hade inkommit från allmänheten. Liksom tidigare utgjorde vaccinerna de mest frekvent rapporterade läkemedlen. 16 % (808st) varav 184 st. Pandemrix och 101 st. narkolepsi. Inom gruppen vacciner i barnhälsovårdsprogrammet 2011 finns 45 allvarliga rapporter inlämnade. På läkemedelssidan dominerar Waran med 183 rapporter därefter Enalapril 133 rapporter och sedan tre TNF-hämmare (Remicade, Humira och Embrel). Biverkningsrapportering från Sörmland Totalt har det kommit in 45 rapporter från Sörmland under 2011 varav 14 klassades som allvarliga. 42 st. av dessa bedöms ha ett troligt samband mellan beskrivna biverkningar och läkemedelet. Ett dödsfall fanns inrapporterat men saknade troligt samband med läkemedel Pandemrix stod för 5 rapporter, Lucentis för 4. Waran , Gelofusine, Simvastatin, Vaxigrip, Infanrix polio och Lyrica hade vardera en rapport. För Victoza hade inkommit en rapport. Vilka professioner rapporterar? 86 % - läkare, varav 25 (56%) från sjukhusläkare 12 (26%) från allmänläkare 4 % Sjuksköterskor i kommun 4 %, sjuksköterskor i öppenvård (2 rapporter) 2 %, sjusköterskor i slutenvård (1) Tandläkare öppenvård 1 rapport. All biverkningsrapportering bidrar till att öka kunskapen om läkemedels säkerhet och kunskapen om hur tillgängliga läkemedel kan användas på mest ändamålsenligt sätt. Det är därför viktigt att vi rapporterar in misstänkta biverkningar! Nu kan man rapportera misstänkta biverkningar elektroniskt! www. lakemedelsverket.se/rapportera Marie Portström Informationsläkare Ny biverkningsrapportering inom EU från 1207 Sedan tidigare har det funnits en europeisk databas avseende biverkningar inom EU; (EudraVigilande). Den nya lagstiftningen inbegriper rapporter från professionen och numera även patienter. Vidare har begreppet ”biverkningar ”som ska rapporteras” utvidgats med följande; • Överdos • Felanvändning • Missbruk • Medicineringsfel • Bristande effekt av vacciner, antikonceptionsmedel, läkemedel vid livshotande tillstånd. Rapporteringen sker elektroniskt via Läkemedelsverkets länk www.lakemedelsverket.se/rapportera Marie Portström Informationsläkare
SIDAN 13 | NR 4 2012 Nutritionsbehandling med medicinska livsmedel (FSMP) - En viktig del i behandlingen vid kirurgi i kolon och rektum Symtom från mag-tarmkanalen leder inte sällan till svårigheter med fullvärdig nutrition för patienter med kolorektal cancer. Det bristande såväl energi- som näringsintaget leder till ett icke optimal utgångsläge inför den planerade kirurgin. Att kirurgpatienter ofta väger mindre vid utskrivning jämfört med inskrivning är ett resultat av den bakomliggande sjukdomen, det kirurgiska ingreppet samt ett bristande näringsintag. Postoperativa komplikationer är vanligare bland undernärda patienter, dock är situationen inte alltid så enkel då det ofta är de svårast sjuka som också är mest undernärda. För att motverka/minska denna problematik behöver dessa patienter identifieras så tidigt som möjligt. Målet är att alla patienter som kommer till kirurgmottagningen med misstänkt kolorektal cancer ska bedömas enligt Subjektive Global Assessment (SGA). Genom att titta på aktuell vikt och vikthistorik, nutritionsproblem, aktivitet senaste månaden samt fysisk påverkan som förlust av subkutant fett, muskelmassa samt eventuella ödem, kan patienternas nutritionsstatus bedömas och riskpatienter identifieras. Kortvarig intensiv nutrition preoperativt har visat sig kunna förbättra även svårt undernärda patienters funktioner, stora studier visar även på minskad förekomst av postoperativa komplikationer. Den intensiva preoperativa nutirionsbehandlingen kan ske antingen oralt, enteralt eller intravenöst och medför förbättring av många funktioner. Redan efter tre till fyra dagars nutrition ses förbättring av muskelfunktion vilket förbättrar forcerad exspiratorisk volym, även om det dröjer länge innan förlorad muskelmassa kan återställas. Nutrition i upp till sju dagar ökar förmågan till sårläkning samt har visat sig förbättra patientens mentala tillstånd. När möjlighet finns att sträcka perioden med preoperativ nutrition till 14 dagar ses också förbättring av immunförsvar med ökning av T-lymfocyter. Vanlig mat utgör alltid den självklara grunden för all nutritionsbehandling och individuell kostrådgivning bör alltid ske utifrån den aktuella patientens förutsättningar. Att genomföra och vidmakthålla kostförändringar tar dock ofta tid. I det brådskande preoperativa skedet, med mer eller mindre svåra nutritionsproblem, är patienterna därför oftast i behov av medicinska livsmedel, så kallade näringsdrycker/kosttillägg. Hos de patienter som enligt SGA bedöms vara något/misstänkt till allvarligt malnutritierade initieras dietistkontakt. Efter bedömning av patientens aktuella kost och nutritionsproblem görs en individuell bedömning av behovet av kosttillägg. Energirika eller energioch proteinrika näringsdrycker ska komplettera en i övrigt energioch proteinrik kost, målet är att uppnå minst energibalans för att motverka fortsatt ofrivillig viktförlust inför den planerade kirurgin. När det är möjligt att tillföra extra energi och näring oralt är det alltid förstahandsalternativet. Vid fortsatt bristande energiintag trots ovan beskrivna åtgärder, bör i nämnd ordning enteral och möjligen senare även parenteral nutrition övervägas till dessa patienter. Utöver de nutritionsproblem som tillhör cancersjukdomen så som förlust av fett- och muskelvävnad, aptitlöshet samt ökad energiförbrukning, kan problematiken försvåras ytterligare för vissa av kolorektal cancerpatienterna. I ändtarmen ger tumörer ofta tydligare symtom samt trängningar till att tömma tarmen. Så gott som alltid när tumören förtränger tarmen så att passage av avföring försvåras, blir behovet av nutritionsbehandling ytterligare ökat. I dessa fall gör ansvarig läkare en bedömning av möjlig passage i lumen och därefter tas beslut om patienten fram till operationsdagen ska inta slagglåg eller helt slaggfri kost. Kosterna syftar till att minska/ minimera avföringsvolymen i tarmen och därmed minska risken för stopp i tarmen och vidare behovet av akut omhändertagande. Den helt slaggfria kosten består till 100 % av slaggfria näringsdrycker. En individuell bedömning utav energioch proteinbehovet behöver göras och utifrån det ordineras patienten energirika och/eller energioch protienrika näringsdrycker. Ofta brukar det röra sig om att patienten dagligen ska dricka mellan fem och tio stycken näringsdrycker beroende på energibehov. Genom god stöttning och motivering till behandlingen ses ofta god compliance. I den slagglåga kosten ingår endast så gott som fiberfria livsmedel, all frukt, grönsaker och fiberinnehållande spannmål utgår. För att såväl energi- men framför allt näringsintaget ska bli adekvat behöver även denna kost innehålla näringsdrycker. Målet är att utgå ifrån att 50 % av energibehovet ska komma från kompletta näringsdrycker för att säkerställa adekvat nutrition preoperativt. De medicinska livsmedlen fortsätter ofta att vara en viktig del av energioch näringsintag även de första dagarna efter kirurgin. Redan den första postoperativa dagen är absorptionen från tunntarmen sannolikt fullt tillfredsställande. Tömningshastigheten i ventrikeln är dock reducerad de första 24 timmarna men normaliseras därefter, förutsatt att morfin inte ges. Funktionen i kolon normaliseras allra sist, något som kan ta mellan 48-72h efter ingreppet i buken. En viktig poäng att minnas är dock att såväl gasavgång som avföring kommer igång snabbare då kolon stimuleras av tidigt postoperativt energioch näringsintag. Aptitlöshet och illamående hindrar ofta patienterna att första dagarna efter operationen kunna täcka sitt energibehov med vanlig mat, även då extra energiberikad mat serveras, så kallad E-kost. Läkningsprocessen är även i sig något som skapar ett ökat energibehov, något som försvårar problematiken ytterligare. Risken för ofrivillig viktnedgång och undernäring är fortsatt stor även postoperativt även om tumören i sig nu är avlägsnad. Detta skapar behov
Page 1 and 2: TerapiTips NR 4 2012 | U T G I V E
Page 3 and 4: SIDAN 3 | NR 4 2012 Nyheter från L
Page 5 and 6: ehandling av AD/HD hos vuxna i mlan
Page 7 and 8: Tittar man närmare på hur förskr
Page 9 and 10: SIDAN 9 | NR 4 2012 Landstinget Sö
Page 11: SIDAN 11 | NR 4 2012 de hinner komm
Page 15: SIDAN 15 | NR 4 2012

BOKA IN REDAn NU! - Landstinget SÃ¶rmland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?