HjÃ¤rtsvikt kvalitetsnorm - Landstinget i Uppsala lÃ¤n

Förvaltning: 

Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping 

Titel: 

Verksamhet/division: Alla ID.nr 

Hjärtsvikt kvalitetsnorm 

Godkänt av: Bengt Sandén, chefsläkare 

Torbjörn Söderström, chefsläkare 

Dokumenttyp 

Kvalitetsnorm 

Godkänt den: 2012-12-06 

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer, 

Skapat av: 

C. Kuno Halvarsson SSK, S. Åkerholm SSK, H. 

Thoréll SSK 

Skapat den: 2010-09-30 

Granskad av: 

Per Kvidal, Erik Diderholm, Christina Stafberg, 

Magadalena Berggren, Roland Söderberg, 

Helena Gustavsson 

Reviderat av: C. Kuno Halvarsson Reviderat den: 2012-11-05 

Innehållsförteckning 

Inledning............................................................................................................ 2 

Mål.................................................................................................................... 2 

Bakgrund ........................................................................................................... 2 

Definition ........................................................................................................ 2 

Orsaker........................................................................................................... 2 

Förekomst ....................................................................................................... 2 

Patofysiologi .................................................................................................... 3 

Preload och afterload ..................................................................................... 3 

Kompensationsmekanismer............................................................................. 3 

Höger och vänstersidig hjärtsvikt..................................................................... 3 

Symtom .......................................................................................................... 4 

Utredning och diagnos....................................................................................... 4 

Klassificering av hjärtsvikt ................................................................................. 5 

Behandling ...................................................................................................... 5 

Farmakologisk behandling............................................................................... 5 

Icke-farmakologisk behandling/ Livsstilsråd....................................................... 8 

Kirurgisk behandling ...................................................................................... 8 

Omvårdnad på vårdavdelning................................................................................ 9 

Speciell omvårdnad ....................................................................................... 9 

Hjärta/cirkulation ............................................................................................. 9 

Lungor/andning.............................................................................................. 10 

Kunskap/utveckling ........................................................................................ 10 

Nutrition ....................................................................................................... 12 

Elimination .................................................................................................... 13 

Aktivitet ........................................................................................................ 13 

Smärta ......................................................................................................... 14 

Psykosocialt................................................................................................... 14 

Hud .............................................................................................................. 14 

Sömn ........................................................................................................... 15 

Sexualitet...................................................................................................... 15 

Samordning................................................................................................... 16 

Uppföljning efter utskrivning ............................................................................ 16 

Referenser........................................................................................................ 17 

PM, patientinformationer, broschyrer.................................................................... 18 

Läkemedelsinformation till patient: ................................................................ 18 

Bilaga 1 Standardvårdplan Hjärtsvikt nyupptäckt ................................................... 19 

Bilaga 2 Standardvårdplan Hjärtsvikt kronisk......................................................... 25 

Bilaga 3 Internremiss till sviktsjuksköterska (kardiologen)....................................... 28 

Titel Hjärtsvikt kvalitetsnorm Sidan 1 av 28 

Dokumentet senast sparat 2013-02-11 12:10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 

Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

Inledning 

Standardvårdplanen och kvalitetsnormen ska användas till patienter som vårdas för 

hjärtsvikt. Vid behov kompletteras standardvårdplanen med individuella eller generella 

vårdplaner. 

Mål 

Målet är att alla patienter med hjärtsvikt ska få evidensbaserad vård. Standardvårdplanen 

med tillhörande kvalitetsnorm ska vara en hjälp att uppnå detta. 

Bakgrund 

Hjärtsvikt kan innebära en försämrad pumpkraft i hjärtat, en systolisk dysfunktion. 

Hjärtsvikt kan också orsakas av diastolisk dysfunktion, då återfyllnaden av hjärtat är 

påverkad, men utpumpningen normal. Ofta förekommer systolisk och diastolisk 

dysfunktion samtidigt (1). 

Definition 

Hjärtsvikt är ingen egen sjukdom i sig utan är en följdsjukdom efter att hjärtat sviktar 

av olika anledningar. Hjärtsvikt uppstår när hjärtat inte längre klarar att pumpa ut 

tillräckligt med blod för att täcka kroppens syrebehov. 

Hjärtsvikt kan definieras utifrån följande tre kriterier, varav åtminstone de två första 

kriterierna måste vara uppfyllda 

1. Symtom på hjärtsvikt (i vila eller i arbete) 

2. Objektiva tecken på hjärtdysfunktion, systolisk och/eller diastolisk 

3. Klinisk förbättring efter behandling av hjärtsvikt i de fall diagnostiken är osäker (1). 

Orsaker 

Alla hjärtsjukdomar kan på sikt orsaka hjärtsvikt. Det är viktigt att alltid försöka 

kartlägga orsaken till att hjärtat sviktar så at behandlingen riktas mot grundsjukdomen. 

Därför är en fullständig anamnes viktig. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är: 

80% ischemisk hjärtsjukdom eller hypertoni 

Klaffsjukdomar 

Hjärtmuskelsjukdomar (kardiomyopatier) 

Inlagringssjukdomar 

Takyarytmier 

Diabetes 

Thyroidearubbningar 

Medfödda hjärtfel 

 

En mängd andra faktorer kan utlösa eller förvärra en hjärtsvikt; bristande följsamhet till 

ordinerad behandling, anemi, infektion, alkohol, arytmier, lungsjukdomar, tex KOL eller 

lungembolier, behandling med NSAID eller vissa cytostatika (2). 

Förekomst 

Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med dålig prognos, hög dödlighet och nedsatt 

livskvalitet. Prognosen är sämre än för många cancersjukdomar och försämras med 

graden av hjärtsvikt. Vid lindrig hjärtsvikt är mortaliteten ca 5-10 % per år och ca 

40-50% vid svår hjärtsvikt. Prognosen kan förbättras vid tidig, korrekt diagnostik och av 

optimalt omhändertagande och medicinering (1). 




Patofysiologi 

Preload och afterload 

Preload är fyllnadstrycket i kammaren under diastole och afterload är det motstånd som 

hjärtat måste övervinna för att pumpa ut blodet i aorta under systoliska fasen. 

Kompensationsmekanismer 

För att kompensera den nedsatta pumpkraften hos hjärtat sätts en rad 

kompensationsmekanismer igång i kroppen med syfte att öka hjärtminutvolymen. Det 

sympatiska nervsystemet och renin-angiotensinsystemet aktiveras. Detta leder till 

utveckling och progress av hjärtsviktssymtomen genom salt- och vattenretention, 

hypertrofi av hjärtmuskelceller, dilatation av hjärtmuskeln, bindvävsomvandling, ökat 

perifert kärlmotstånd, nedsatt vävnandsmetabolism, påverkan på coronarblodflödet och 

celldöd som ytterligare försämrar hjärtsvikten. En ond cirkel har skapats. 

a) Ökad sympatikusaktivitet 

Den ökade sympatikusaktiviteten leder normalt till att pulsfrekvensen och hjärtats 

kontraktionsförmåga ökar. Vid allvarlig hjärtsvikt förmår inte hjärtat öka sin 

kontraktionsförmåga ytterligare, men metabolismen i hjärtat ökar. Om samtidig 

förträngning i kranskärlen föreligger, kan den ökade metabolismen leda till ischemi i 

vävanden. 

b) Renin-angiotensin-aldosteronsystemet aktiveras (RAAS) 

När hjärtat inte klarar att upprätthålla den normala minutvolymen minskar den 

cirkulerande blodvolymen. En kompensatorisk process inleds, genom att njurarna 

försöker öka blodvolymen genom att hålla kvar natrium och vätska i kroppen. Aktivering 

av renin-angiotensin-aldosteronsystemet leder till vätskeretention med ödem som följd 

samt kärlsammandragning. 

c) Dilatation av hjärtmuskeln 

För att öka kapaciteten att ta emot mer blod och att pumpa ut mer blod tänjs 

hjärtmuskeln ut. Detta fungerar till en viss gräns, ovanför vilken en ytterligare 

uttänjning leder till successivt minskat arbete. Hjärtats förmåga att dra ihop sig minskar. 

d) Hypertrofi av hjärtmuskeln 

Vid ökat arbete och ökad ansträngning reagerar hjärtmuskeln på samma sätt som 

skelettmuskler, nämligen att muskelcellerna blir större och kraftigare. Kranskärlen växer 

inte i samma takt, utan varje kranskärl får större mängd hjärtmuskelmassa att försörja 

vilket leder till syrebrist och bindvävsinlagring. Ett hypertrofierat hjärta kommer att på 

sikt få nedsatt kontraktionsförmåga genom strukturella förändringar som nekroshärdar 

och fibrosomvandling (2, 3). 

Höger och vänstersidig hjärtsvikt 

a) Vänstersidig hjärtsvikt: 

Vid vänstersidig hjärtsvikt orkar inte vänster kammare att pumpa ut blodet i kroppen 

ordentligt. Patienten blir andfådd, trött och kraftlös. Vid svår vänstersidig hjärtsvikt kan 

minutvolymen vara så låg att hjärnan inte längre får tillräckligt med syre vilket kan leda 

till symtom som förvirring och beteenderubbningar. 

Blodet stockas bakåt via vänster förmak till lungorna. Det ökade trycket fortplantar sig 

bakåt till lungkapillärerna som leder till att vätska läcker ut i alveolerna som i värsta fall 

orsakar ett lungödem. Vätskeansamlingen i alveolerna och luftvägarna minskar 

lungornas förmåga att syresätta blodet och kan orsaka andningsbesvär. Vätska 

ansamlas i den nedre delen av lungorna pga tyngdlagen. Vid planläge fördelas vätskan 

över en större lungyta vilket medför mindre yta som kan ta upp syre. Patienten blir 

därför mer andfådd vid planläge. Svikt i vänster kammare fortplantar sig successivt till 




höger kammare och generella ödem bildas i kroppen. Vätskeretention med ödem kan 

också uppstå p.g.a nedsatt njurgenomblödning, sekundärt till hjärtsvikten. 

Lungödem är ett livshotande tillstånd som ofta beror på allvarlig vänstersidig hjärtsvikt. 

Tillståndet kräver akuta medicinska insatser. Symtomen är svår andfåddhet, snabb puls, 

cyanotiska läppar, fuktig och kall hud, oro och ångest. När plasma och blodceller har 

trängt ut i alveolerna och blandats med luft hostar patienten upp skummande sekret, 

ofta rött sekret och lungödemet är ett faktum. Om syretillförseln till hjärnan är påverkad 

kan patienten vara orolig och förvirrad. 

Andra kliniska fynd kan vara rassel över lungorna, takykardi, tredje eller fjärdeton vid 

auskultation av hjärta, perifer kyla, cyanos, pleuravätska eller perikardvätska. 

b) Högersidig hjärtsvikt: 

Vid högersidig hjärtsvikt orkar inte höger kammare pumpa undan den mängd blod som 

kommer tillbaka från kroppen genom övre och nedre hålvenen. Blodet stockas bakåt i 

systemet och det blir ett ökat tryck i vensystemet, som orsakar ödem i vävnaderna, när 

vätskan pressas ut från blodbanan ut i vävanden. Orsaker till ödem kan också vara ökad 

ADH (antidiuretiskt hormon) som utsöndras från hypofysen, lågt albumin och en 

försämrad nedbrytning av aldosteron i levern. 

Ansamlingen av vätska i kroppen följer tyngdlagen och perifera ödem är därför tydligast 

i benen kring anklar, fotrygg och på smalbenen vid en uppegående patient. Hos 

sängliggande patienter kan vätskan ansamlas tex i sacrumområdet eller baksidan av 

låren. Vid allvarlig hjärtsvikt kan patienten dessutom få ascites och ödemansamling i 

inre organ, tex lever och tarmar, vilket kan ge känsla av utspänd buk. Halsvenstas är ett 

tecken på högersidig hjärtsvikt. Det vanligaste är att svikt i höger kammare är en följd 

av svikt i vänster kammare. En isolerad högersidig kammarsvikt beror som regel på 

sjukdom i lungorna (1, 3, 4). 

Symtom 

Det finns inget enskilt, karakteristiskt för hjärtsvikt utan ofta kännetecknas detta 

tillstånd av en mångfald olika symtom och fynd. Vanliga symtom vid hjärtsvikt är 

andfåddhet i vila eller i ansträngning, trötthet, benödem, nattlig hosta eller nattlig 

dyspné, nykturi, aptitlöshet och illamående, nedstämdhet, smärtor inklusive buksmärtor, 

psykiska besvär som tex koncentrationssvårigheter. Många av symtomen vid hjärtsvikt 

beror på kompensationsmekanismerna. En noggrann värdering krävs därför av både 

anamnes och kliniska fynd. (5, 6). 

Utredning och diagnos 

Basal utredning omfattar: 

Noggrann anamnes och status 

EKG 

Blodprover (blodstatus, elektrolyter, kreatinin, NTproBNP, CRP, TSH) 

Lungröntgen 

Ekokardiografi (EKO) 

 

Utökad utredning kan omfatta arbetsprov, coronarangiografi, bandspelar EKG, 

lungfunktionstest och hjärtkateterisering eller 6 minuters gångtest (2, 4). 

När hjärtmuskeln utsätts för tryck eller volymsbelastning medför detta en ökad 

belastning på hjärtmuskeln med ett förhöjt fyllnadstryck. Mätning av NTproBNP (en 

peptid som bildas främst i hjärtats kammarvägg men även i förmaken) ger en indirekt 

spegling av fyllnadstrycket hos patienten). NTproBNP är ofta förhöjt vid hjärtsvikt. Ett 

normalt värde utesluter obehandlad hjärtsvikt. (7) 




För att mäta hjärtmuskelfunktionen görs ett EKO där hjärtats systoliska funktion mäts i 

ejektionsfraktion – EF. EF är delen av den diastoliska blodvolymen som pumpas ut som 

slagvolym i nästa systole. Enklare uttryck för hur mycket av det blod som kommer in i 

hjärtat och pumpas ut. EF är inte enbart ett uttryck för myokardfunktion utan påverkas 

också av hjärtats fyllnad och tryck. (1) 

EF = Slagvolym/slutdiastolisk volym 

>50 % Normal vänsterkammarfunktion 

40- 49 % Lätt nedsatt vänsterkammarfunktion 

30-39 % Måttligt nedsatt vänsterkammarfunktion 

Angiotensin2 receptorblockerare (ARB) 

Candesartan (C09CA06), Losaratan (C09CA01) 

Kan vara ett alternativ när ACE-hämmare ger för stora biverkningar i form av allergi 

(angioneurotiskt ödem) eller besvärande rethosta. ARB kan också användas i 

kombination med ACE-hämmare då dubbel RAAS-blockad önskas. 

Biverkningar 

Njurpåverkan, hypotension. 

Betareceptorblockerare 

Ex. Metoprolol (C07AB02), Bisoprolol (C07AB07), Karvedilol (beta-och 

alfablockerare, CO7AGO2) 

Vid hjärtsvikt är det sympatiska nervsystemet onormalt aktiverat. 

Betareceptorblockerare skyddar hjärtat mot kroppens egna stresshormoner genom att 

blockera betareceptorerna som sitter på hjärtat och hindrar därmed stresshormonerna 

att utöva sin negativa effekt. Hjärtats rytm blir långsammare och hjärtat arbetar lugnare 

och mer effektivt som leder till minskat syrebehov. Detta minskar belastningen på 

hjärtmuskeln. 

Betablockad rekommenderas till alla patienter med kronisk systolisk hjärtsvikt 

tillsammans med ACE-hämmare. 

Biverkningar 

Biverkningarna är måttliga vid normal dosering. I början av behandlingen kan trötthet, 

utmattning, yrsel och huvudvärk förekomma. Andfåddhet, diarré, förstoppning, kalla 

händer och fötter och erektionsproblem förekommer. Vid för hög dosering och därmed 

alltför kraftig påverkan kan hjärtsvikten förvärras med nedsatt minutvolym, hypotoni 

och yrsel samt rytmrubbningar t.ex. AV-block och symtomgivande bradykardi. 

Vissa betablockerare är mer fettlösliga och passerar därmed blod-hjärnbarriären 

lättare än andra vilket kan ge en högre koncentration i det centrala nervsystemet, vilket 

kan ge biverkningar som mardrömmar, depressioner och hallucinationer. 

Diuretika 

Ex. Furosemid (C03CA01) 

Vätskedrivande läkemedel ökar vätskeutsöndringen i njurarna vilket leder till att 

fyllnadstrycket i hjärtat minskar därmed belastningen. Effekten av behandlingen måste 

följas noga för att inte någon komplikation ska uppstå. Samtidigt som vatten och 

natriumutsöndringen i njurarna ökar utsöndras även kalium och magnesium, vilket kan 

ge allvarliga hjärtkomplikationer och ökad risk för digitalisintoxikation. Vid akut 

hjärtsvikt ges ofta diuretika intravenöst för att få en effektiv behandling. Ibland kan 

upptaget av perorala mediciner vara nedsatt pga ödem i inre organ. 

Vid svårbehandlade ödem kan en intermittent dos av Zaroxylyn (Metazolan) ges, 1-2 

gånger i veckan. 

Biverkningar 

Den viktigaste biverkningen är kaliumförlust och därmed påverkan på hjärtats 

retledningssystem och arytmitendens. Vid längre tids användning bör kaliumsparande 

diuretika eller kaliumtillskott övervägas. 

Vid för höga doser kan minskad blodvolym med hypotoni utvecklas som kan leda till 

chock. 




Kaliumsparande diuretika (aldosteronhämmare) 

Spironolakton (C03DA01) 

Milt vätskedrivande, som också skyddar hjärtat mot fibrininlagring. Aldeosteronhämmare 

ökar utsöndringen av natrium och sparar kalium. Med blockering av 

aldosteronantagonister sker också goda långtidseffekter men saknar liksom ACEhämmare 

dokumentation vid akut hjärtsvikt. 

Biverkningar 

Största faran är hyperkalemi. Även impotens och gynekomasti (svullna bröstkörtlar) hos 

män och menstruationsstörningar hos kvinnor förekommer då påverkan på 

könshormonerna sker. Vid gynekomasti kan Eplerenone istället användas. 

Kalciumflödeshämmare 

Levosimendan (C01CX08) (Simdax®) 

Intravenös infusion som ges under 24 timmar. Simdax ökar kontraktionskraften utan att 

minska ventriklarnas relaxationstid. Det ger en bättre hjärtminutvolym och en 

vasodilatationen av systemiska och koronara resistenskärl samt systemiska venösa 

kapacitanskärl. Vilket leder till en reduktion av både preload (fyllnadstryck) och afterload 

(tömningsfas) utan negativ effekt på den diastoliska funktionen. Det sviktande hjärtat 

får därigenom ett lägre vaskulärt motstånd att pumpa mot. Målet med upprepade 

behandlingar är att förbättra patientens livskvalitet genom att minska symtom och 

funktionsnedsättning samt minska behovet av sjukhusinläggning. 

Digitalis 

Digoxin (C01AA05) 

Digitalisbehandling förbättrar pumpfunktionen genom att stärka kontraktionsförmågan. 

Det sänker också pulsfrekvensen genom att aktiviteten i sinusknutan sänks och 

överledningstiden i AV-knutan förlängs. Det terapeutiska intervallet är litet, alltså liten 

skillnad mellan verksam dos och giftig dos. 

Biverkningar 

Biverkningar är nedsatt aptit, illamående, kräkningar och diarréer och arytmier. Mindre 

vanliga biverkningar är synrubbning och förvirring vid höga doser. 

Koncentration av läkemedlet tas enligt ordination för att kunna påvisa eventuell toxisk 

effekt. 

Långtidsverkande nitroglycerin 

Isosorbidmononitrat (C01DA14) 

Avlastar hjärtat pga kärlvidgning. Volymbelastningen (preload) sjunker och trycket i 

både lungkretsloppet och systemkretsloppet reduceras. Kan användas som tillägg hos 

hjärtsviktspatienter med eller utan anginabesvär. Suscard kan användas i förebyggande 

syfte innan aktivitet 

Biverkningar 

Hypotoni, pulserande huvudvärk, flush och illamående kan förekomma. 




Waran 

Warfarin (B01AA03) 

Blodförtunnande läkemedel som ges för att minimera proppbildning. 

Läkemedel att undvika: 

Undvik NSAID-preparat, tex Ipren, Naprosyn, Voltaren. Dessa läkemedel kan öka 

vätskeansamlingen i kroppen (12). 

Icke-farmakologisk behandling/ Livsstilsråd 

Se nedan under omvårdnad på vårdavdelning 

Kirurgisk behandling 

Grunden för all medicinteknisk behandling är en pågående optimal 

läkemedelsbehandling. 

Klaffkirurgi och/eller CABG-operation 

Patienter med hjärtsvikt kan bli föremål för klaff och/eller CABG-operation eller PCIbehandling 

(4). 

Biventrikulär pacemaker, CRT (Cardiac Resyncronisation Therapy) 

CRT är en behandlingsmöjlighet för patienter med måttlig till uttalad hjärtsvikt trots 

optimal läkemedelsbehandling. Syftet med en CRT är att synkronisera pumpningen av 

hjärtats kamrar och kan minska symtom, morbiditet och mortalitet. Indikation är QRSbredd 

≥ 120 ms, ejektionsfraktion < 35 % med sinusrytm, NYHA-klass III-IV (1). 

ICD (Implanterbar defibrillator) 

Patienter med hjärtsvikt som haft kammartakykardi eller överlevt hjärtstopp bör 

erbjudas en ICD (Sekundärprevention). ICD kan även övervägas till patienter som har 

haft hjärtinfarkt för mer än 40 dagar sedan, har ejektionsfraktion < 35 % och är utan 

annan samtidig sjukdom som innebär en nedsatt överlevnad till under ett till två år 

(primärprevention) (1). 

Hjärtpumpar och hjärttransplantation 

Hjärtpumpar och hjärttransplantation kan vara aktuellt för patienter med mycket svår 

hjärtsvikt och med kort förväntad överlevnad där inga andra medicinska eller andra 

kirurgiska behandlingsalternativ återstår och där den biologiska åldern inte överstiger ca 

60 år (4). 




Omvårdnad på vårdavdelning 

Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar kroppen, både fysiskt och psykiskt på många 

sätt. För specifika åtgärder, se under varje område nedan. Förkortningen 

OVD=omvårdnadsdiagnos, r.t =relaterat till. 

Speciell omvårdnad 

Blodprover som tas första dygnet och sedan vid behov under vårdtiden; blodstatus, CRP, 

NTproBNP, natrium, kalium, kreatinin, Cystatin C (beräknat GFR). Natrium, kalium och 

kreatinin följs dagligen vid intravenös diuretikabehandling. 

Blodsocker tas vid ankomst på alla hjärtsviktspatienter. Om förhöjt värde tas 

fasteblodsocker. På diabetiker tas blodsockerkurva, därefter på ordination. Det finns risk 

för svängande blodsocker. Initiera ordination på extra insulin v.b, tex om näringsdrycker 

ges. Viktigt att blodsocker ligger på en normal nivå. 

Perifer venkateter behövs vid i.v diuretikabehandling/svårt sjuk patient. Följ lokala PM 

för hur PVK ska observeras, dokumenteras och bytas. 

EKG tas vid ankomst och vid akut försämring. 

Blodtryckskontroll 2 gånger/dag och oftare v.b. 

Hjärta/cirkulation 

OVD: Vätskeansamling och viktuppgång eller risk för. 

Mål: Uppnå viktreduktion alternativt minskad dyspné. 

Ödem 

Åtgärder (2, 13) 

 

 

 

 

 

 

Daglig vikt för kontroll av behandlingseffekt och vätskeansamling. Vägning före 

frukost och påklädning och efter toalettbesök. Läkaren anger ordinerad målvikt 

Urinmätning efter ordination 

Ev vätskelista/maxdryck efter ordination. Vid feber, hög värme, diarré eller 

kräkning bör vätskeintaget ökas. Ev. minskning av diuretika 

Inspektion av benödem och ev andra ödem vid ankomst och därefter dagligen. En 

del patienter kan själva efter några dagar ta ansvar för detta. Ev mätning av 

perifera extremiteter för att kunna observera förändringar. Ge råd om att vid 

sittande lägga upp benen i högläge och ej hänga med benen 

Vid kraftig bensvullnad lindas benen 

Stödstrumpor dagtid. För utprovning av rätt storlek: Mät på morgonen med 

måttband kring anklar och vad, välj lämplig storlek enligt tabell 

Vätskedrivande läkemedel enligt ordination (även vid andfåddhet). Vid förekomst av 

symtomgivande hypotoni ska i.v diuretika bekräftas av läkare före givandet. I svåra fall 

kan vätskedrivande läkemedel ges som infusion. 

Yrsel 

Yrsel kan vara orsakat av lågt blodtryck, hjärtsvikten i sig eller läkemedel. 

Åtgärder: 

 

 

 

 

Råd att resa sig långsamt och etappvis och trampa med fötterna innan 

uppstigning 

Stödstrumpor kan hjälpa upp blodet i kroppen 

Erbjuda rollator 

Ev. läkemedelsjustering 

Arytmier t.ex. förmaksflimmer är vanligt förekommande vid hjärtsvikt 




Åtgärder: 

Telemetri enligt ordination. 

Ascites, pleuravätska, perikardvätska 

Vid förekomst av ascites eller vätska i pleura eller perikard kan vätskan behöva tappas 

ut. 

Åtgärder: 

Kvarliggande dränage. 

Lungor/andning 

Andfåddhet kan uppkomma vid ansträngning, men även i vila i svårare fall. 

Andfåddheten kan ibland vara kombinerad med rethosta och ångest. Hosta kan även 

vara en biverkan av ACE-hämmare. 

OVD: Andfåddhet eller risk för 

Mål: Saturation> 95% eller för patienten ordinerat mål 

Åtgärder (2). 

 

 

 

 

 

Saturation kontrolleras 2x/dag och vid behov första dygnet. Därefter så länge 

målvärdet ej uppnås eller enligt ordination. Ibland kan en artärgas vara nödvändig 

för att kontrollera att koldioxidretention inte föreligger 

Syrgas enligt ordination om saturation är

Åtgärder: 

 

 

 

 

Skriftlig information i form av broschyrer om sjukdomen och informationsblad om 

läkemedel (se PM, patientinformationer, broschyrer) 

Muntlig information om omvårdnadsåtgärder, behandling, utredning kontinuerligt 

under vårdtiden 

Muntlig information om hjärtsvikt under vårdtiden 

Datorprogram om hjärtsvikt visas (kardiologen) 

Den muntliga informationen om hjärtsvikt på vårdavdelning och/eller 

hjärtsviktsmottagning kan innehålla följande moment (1, 2, 12, 13): 

Definition och tecken på hjärtsvikt 

Hjärtmuskeln nedsatt funktion, hjärtat kan ej upprätthålla cirkulationen som kroppen 

kräver, kompensationsmekanismer, patofysiologi. 

Orsaker och förekomst 

Hjärtinfarkt, högt blodtryck, klaffel, hjärtmuskelsjukdom, rytmrubbningar, infektioner i 

hjärtat, andra orsaker. Vanlig sjukdom, främst hos äldre. 

Följa symtom och hantering av dessa 

Daglig vikt 

Inspektion av ben 

Observera andningen 

Lära sig känna igen tecken på försämrad hjärtsvikt (viktuppgång, ökad andfåddhet vid 

ansträngning, nytillkommen andfåddhet i vila, ökade benödem, ökad nykturi, hosta) 

Motivering av behandling 

Följsamhet, prognos 

Läkemedelsråd 

Biverkningar av läkemedel, läkemedelsadministration, flexibelt diuretikaintag, läkemedel 

som bör undvikas 

Motion och vila 

Vila, fysisk aktivitet, arbete, dagliga aktiviteter, sexuell aktivitet 

Livsstil 

Saltrestriktion 

Undvika stort alkoholintag. (Stora mängder kan utlösa eller förvärra hjärtsvikten. Genom 

att kontraktionsförmågan minskar. Måttligt intag (tex 1-2 glas vin/dag är sannolikt inte 

skadligt). Vid alkoholkardiomyopati ska alkohol inte användas alls. 

Rökstopp (minskar mortalitet och allvarliga hjärthändelser) 

Undvika malnutrition och övervikt 

Vaccinationer 

Vaccination mot svår lunginflammation (pneumokocker) och influensavaccin 

rekommenderas. 

Titel Hjärtsvikt kvalitetsnorm Sidan 11 av 



Resor 

Gärna använda stödstrumpor vid längre resa för att förhindra propprisken. Förändrad 

diet kan orsaka diarré. Dricka extra vid diarré, kräkning eller hög värme. Ta med 

tillräckligt med mediciner för resan (i handbagaget!) samt aktuell medicinlista. 

Nutrition 

Hjärtsviktspatienter har ofta ökad törst och muntorrhet, ofta pga munandning, 

vätskedrivande behandling, syrgas och stimulering av törstcentrum. 

OVD: Risk för muntorrhet och ökad törst r.t läkemedel och syrgasbehandling. 

Mål: Minskad muntorrhet och törst. 

Åtgärder: (2,12) 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Information om orsaker och åtgärder vid muntorrhet 

Fuktning av munslemhinnan. Skölja munnen ofta och borsta tänderna. 

Hjälp med munvård v.b 

Suga på isbitar, citron, små bitar av frusen frukt 

Salivstimulerande tabletter eller spray 

Gel Oral Balance® 

Drick små mängder åt gången 

Undvik saltrik kost (ökar törsten och binder vätska) 

Undvik söta drycker (ökar törsten) 

Vid hjärtsvikt kan patienten ha svårt att få i sig den näring som behövs p.g.a. illamående 

och nedsatt matlust, som kan bero på venstas i mag-tarmkanalen. Ödem försämrar 

upptaget av kroppens näringsämnen vilket kan leda till malnutrition. Upptaget av 

perorala mediciner kan också vara försämrat. Det är av största vikt att näringsbehovet 

tillgodoses. Om kroppen inte tillgodogör sig tillräckligt med näring kommer proteinerna i 

musklerna att brytas ned och användas som energi, vilket gör att muskelsvagheten 

ökar. 

OVD: Risk för illamående och nedsatt aptit r.t hjärtsvikt och behandling 

Mål: uppnå uträknat kaloribehov. Inget illamående. 

Åtgärder: (2) 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uträkning av kaloribehov (PM energibehov, uträkning av) och kaloriregistrering 

Energirik kost 

Använd inga light- eller lättprodukter 

Komplettera med näringsdrycker, glassdrinkar 

Små portioner kan vara lättare att få i sig 

Önskekost 

Servera mellanmål. Kan även ges på natten om patienten är vaken 

Initiera insättning av antiemetika 

Byt ut salt mot andra kryddor, t.ex. örtkryddor för ökad smak, undvik Seltinsalt 

Vila före maten vid behov 

Kontrollera mun- och tandhälsa. Svampinfektion behandlas. 

Vid övervikt med BMI>40kg/m² rekommenderas viktnedgång. Vid BMI 30-40 kg/m² 

råder osäkerhet om viktnedgång ska rekommenderas. Vid BMI

Elimination 

OVD: Risk för förstoppning r.t urvätskning 

Mål: regelbunden avföring 

Åtgärder: 

 

 

 

 

 

Registrera tarmfunktion 

Fiberrik kost, tex. grovt bröd, frukt och grönsaker 

Uppmuntra till att vara uppe och röra på sig 

Katrinplommon eller katrinplommondryck 

Ge laxantia enligt ordination/ generell ordination 

Diarré 

Somliga patienter kan få diarré som en läkemedelsbiverkan 

Åtgärder: 

Kontrollera med läkare om ändring i medicinering eller maxdryck behöver ändras 

och om ev. provtagning behövs. 

Miktion 

Ibland kan KAD behövas tex. då patienten är påverkad av sin hjärtsvikt och ej har 

möjlighet att komma upp till toaletten eller om den vätskedrivande behandlingen är 

kraftig. KAD sätts på ordination av läkare. Vid KAD-behandling används generell 

vårdplan ”KAD-behandling/miktionssvårigheter”. Urinmätning görs på alla patienter med 

KAD. I svåra fall kan mätning av timdiures behövas. 

Vid behandling med vätskedrivande läkemedel måste man observera tecken på 

undervätskning; oelastisk hud, torra slemhinnor, mörk och koncentrerad urin, lågt 

blodtryck. 

Aktivitet 

Hjärtsviktspatienter är ofta trötta och har nedsatt ork. Tröttheten kan bero på nedsatt 

cirkulation till musklerna. Detta kan leda till inaktivitet som gör att musklerna försvagas 

ytterligare. En ond cirkel uppstår. Aktivitet ökar chansen till överlevnad drastiskt. 

Uppfattningen av trötthet kan vara både fysisk, att det inte finns några krafter kvar, och 

mental trötthet som kan göra att patienten ger upp innan den fysiska aktiviteten ens är 

prövad. Det är mycket individuellt hur mycket en patient orkar och ofta kan det variera 

från dag till dag. En del personer behöver hjälp med personlig hygien och påklädning, 

medan andra klarar detta själva. Var lyhörd för vad varje patient behöver. 

Vid fullständigt sängläge är det viktigt att förebygga sänglägeskomplikationer som 

trombos, pneumoni, kontraktioner och trycksår. 

Fysisk inaktivitet är en primär riskfaktor för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. 

Positiva effekter har visats på livskvalitet och arbetskapacitet vid fysisk träning vid 

kronisk hjärtsvikt (2, 7, 12, 16). 

Åtgärder: 

Observera hur mycket patienten orkar 

Hjälp med hygien, påklädning, förflyttning vid behov 

Uppmuntra att vara uppe och röra sig på avdelningen 

Vila 




Individuella råd om regelbunden fysisk aktivitet i det dagliga livet och anpassad 

träning 

Diskutera med sjukgymnast om ev träningsprogram, rörelser, mobilisering 

Vid behov av hjälp med hygien, påklädning och förflyttning används generell vårdplan 

”GVP ADL och förflyttning”. 

Smärta 

Smärta är ett vanligt symtom vid hjärtsvikt och kan förekomma t.ex. i bröstet, buken 

eller benen vid ödem (6). Smärtlindring kan vara nödvändig för att minska oro, ångest 

samt smärta. Morfin har god effekt på akut lungödem och bröstsmärta. Dessutom 

sänker Morfin blodtrycket något och det venösa återflödet till hjärtat. 

Vid smärtproblem upprättas en individuell vårdplan. 

Psykosocialt 

Ångest, oro, nedstämdhet, humörsvängningar är vanliga symtom vid hjärtsvikt. Det kan 

vara omvälvande att inte längre orka som förr, att acceptera sin nya livssituation, att 

behöva ta läkemedel livet ut och att oroa sig för framtiden. Existentiella funderingar kan 

komma upp. Kom ihåg att situationen även vara jobbig för den anhöriga. Det är därför 

viktigt att ta med den anhöriga vid information och vid vården av den sjuka om möjligt 

(2, 6). 

Åtgärder: 

 

 

 

Stödsamtal 

Ev insättning av lugnande eller antidepressiv medicin 

Ev kontakt med kurator, psykolog eller sjukhuspräst 

Ett sätt att mäta den nuvarande livskvaliteten (EQ5D) för den enskilde patienten är att 

patienten själv får beskriva sin totala livskvalitet den senaste månaden. Antingen kan 

patienten uppge en siffra mellan 0-100, där 0 är lägsta nivå av livskvalitet och 100 

högsta värdet eller så kan patienten med hjälp av förutbestämda mått på 

livskvalitetslinjalen beskriva sin livskvalitet. 

Vid psykosociala problem upprättas en individuell vårdplan. 

Hud 

Torr hud är vanligt vid hjärtsvikt. Det kan vara en biverkan av vätskedrivande 

behandling. En del patienter får eksem i huden om mycket vätska som läcker ut från 

vävanden. Det finns risk för utveckling av sår p.g.a. nedsatt cirkulation i ödematös 

vävnad. Cyanos kan bero på låg hjärtminutvolm med minskad perifer 

blodgenomströmning. 

Stor risk för trycksår vid sängliggande patient p.g.a. nedsatt cirkulation, ofta nedsatt 

aktivitet och rörlighet, lågt albumin, nedsatt energiintag. 

Vid risk för trycksår/trycksår används generell vårdplan ”GVP Trycksår/risk för trycksår”. 

Vid sår används generell vårdplan ”GVP Sår”. 

Åtgärder: 




Daglig inspektion av huden 

Observera temperaturen på huden på fötter och händer 

Smörja med mjukgörande kräm 

Tempurmadrass, lägesändringar vid trycksår eller trycksårsrisk 

Omläggning vid sår 

Sömn 

Sömnproblem är vanligt vid hjärtsvikt. Det kan bero på många orsaker, tex 

andningsbesvär eller oro. Många har dessutom andningsuppehåll nattetid, vilket hindrar 

en god sömn. CPAP-behandling kan vara aktuell (12, 17). 

Åtgärder: 

 

 

 

 

Försök komma åt orsaken till sömnproblemen, t.ex. minska andfåddhet, samtal 

mot oro 

Ev sömntablett enligt ordination/generell ordination 

Öronproppar 

Höjd huvudända, extra kuddar 

Vid sömnproblem används generell vårdplan ”GVP Sömnproblem”. 

Sexualitet 

Minskad sexuell aktivitet/impotens är en vanlig följd av sjukdomen. Medicineringen kan 

bidra. Det kan vara svårt för patienten att ta upp dessa frågor med personalen. 

Åtgärder: 

 

 

 

Individuell rådgivning, tex att använda långverkande nitroglycerin innan samlag 

för att undvika andnöd och bröstsmärta 

Diskutera med läkare om ev byte av medicinering vid impotens 

Diskutera med läkare om ev insättning av läkemedel kan var aktuellt, tex Viagra 

eller alternativ. (Observera att Viagra ej kan ges om patienten använder 

Nitroglycerinpreparat). 




Samordning 

Under vårdtiden får patienten och ev anhörig läkarsamtal om sjukdomen, dess följder, 

utredning, behandling och planering . 

Sjukgymnast informerar om behandling och moment som patienten själv kan utföra som 

egenvård eller för symtomlindring (Enköping). På kardiologen kontaktas sjukgymnasten 

vid behov. 

Uppföljning efter utskrivning 

Hjärtsviktsmottagning finns både på 30E (AIM), 50F (kardiologen) samt på Enköpings 

lasarett. 

Hjärtsviktssjuksköterska utbildar patienten i sin sjukdom, titrerar mediciner, gör kliniska 

kontroller, observerar ev läkemedelsbiverkningar, samt är ett stöd för patienten och 

anhöriga. Patienten kommer på mottagningsbesök efter utskrivningen. 

Remiss till hjärtsviktssjuksköterska bör utfärdas för patienter som behöver klinisk 

kontroll efter utskrivningen, titrering av läkemedel eller utbildning om sin sjukdom. 




Referenser 

1. Läkemedelsverket (2006). Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt . 

Behandlingsrekommendation. 

2. Strömberg, A (red). Vård vid hjärtsvikt. (2005) 

3. Persson, J. Kardiologi. Hjärtsjukdomar hos vuxna. Studentlitteratur (2007) 

4. Cline, C. Hjärtsviktspraktikan (2005) 

5. Läkemedelsverket (2006). Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt. 

Bakgrundsdokumentation 

6. Nordgren, L. Sörensen, S (2003) Symptoms experienced in the last six months of 

life in patients wich en-stage heart failure. Art. European Journal of Cardiovascular 

Nursing. 2:213-217 

7. Dahlström, U. Natriuretiska peptider. Praktisk nytta vid handläggning av 

hjärtsviktspatienter 

8. Socialstyrelsen (2008) Hjärtsvikt. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer. 

9. Simonsen, T. Aarbakke, J. (2001) Illustrerad farmakologi 1. Natur och kultur. 

Stockholm 

10. Simonsen, T. Aarbakke, J. Hasselström, J (2002) Illustrerad farmakologi 2. Natur 

och kultur. Stockholm 

11. www.sjukvardsradgivningen.se 

12. Riegel,B., Moser,D., Anker,,S., Appel, L., Dunbar, S., Grady, K. et al. ”State of the 

science. Promoting self-care in persons with heart failure a scientific statement 

from the American heart Association. Cirkulation 2009; 120; 1141-1163 

13. Strömberg, A. Avhandling. Caring for patients with chronic heart failure with focus 

on patienteducation and nurse-led heart- failure clinics. 2001 Linköping. 

14. Welstand, J. Carson, A. Rutherford, P (2009) Living with heart failure: An 

intergrative review. Art. International Journal of Nursing Studies 46: 1374-1385 

15. Falk, K. Swedberg, K. Ekman, I (2008) Fatigue in patients with chronic heart failure 

– A burden associated with emotional and symtom distress. Art. European Journal 

of Cardiovascular Nursing 8:91-96 

16. Johansson.P, Årestedt.K, Alehagen.U, Svanborg.E, Dahlström.U, Broström.A. 

(2010). Sleep disorder breathing, insomnia, and health realted quality of life. A 

comparison between age and gender matched elderly with heart fialure or without 

cardiovascular disease. European Journal of cardiovascular Nursing. 2010. 9:108- 

117 




PM, patientinformationer, broschyrer 

Dessutom finns ett antal PM och patientinformationer i kvalitetshandboken på Navet. 

(Navet-sjukvård-kvalitetshandboken-OTM-divisionen-kardiologklinken-avd 50F) 

PM ”Albumin Furix infusion” 

PM ”Energibehov, bedömning av” 

PM ”Nutritionstips” 

PM ”Perifer venkateter” 

PM ”Perikardkateter” 

PM ”Simdaxbehandling” 

PM ”Vägning” 

Läkemedelsinformation till patient: 

” Betablockad vid hjärtsvikt patientinformation” 

”ACE-hämmare patientinformation” 

”Angiotensin2 receptorblockerare patientinformation” 

”Furix, Lasix patientinformation” 

”Nitrater patientinformation” 

”Spironolakton patientinformation” 

Broschyrer: 

”Hjärtsvikt. En temaskrift om försämrad pumpfunktion”. Hjärt-lungfonden 

”Information till dig som har hjärtsvikt”. Sanofi-Aventis 

Datorprogram: (finns på kardiologen) 

”Information till dig som har hjärtsvikt” (13) 




Bilaga 1 Standardvårdplan Hjärtsvikt nyupptäckt 

Division Klinik, sektion Profession 

LUL Sjuksköterska 

Mallnamn Avsedd för Anteckningstyp 

SVP Hjärtsvikt nyupptäckt LUL 

Godkänd av:121105 

50FG 

Per Kvidal 

Magdalena Berggren AC 

AC 30E 

Erik Diderholm ÖL 

Roland Söderberg AC 

Avd 1 LE 

I drift: 2012-11 

Christina Stafberg ÖL 

Helena Gustavsson AC 

Gjord av: 

Camilla Kuno Halvarsson 50FG, 

Helen Thorell Avd 1 LE, 

Lina Nilsson 30E. 

Reviderad 2012-11-05 

Vårdbehov 

Sökord 

Överenskomna 

omvårdnadsdiagnos 

Hjärta/cirkulation 

Vätskeansamling 

och viktuppgång 

eller risk för. 

Mål 

Överenskom 

na mål 

Uppnå 

viktreduktio 

n alternativt 

minskad 

dyspné. 

Åtgärder/Behandling 

Sökord 

Överenskomna 

åtgärder 

Resultat 

Kan 

anges 

som 

fasta val 

Utvärdering 

Fasta val 

Ange: 

Enval eller Flerval 

Målet uppfyllt 

Målet ej uppfyllt på grund av 




Observation/överva 

kning 

Daglig vikt. Eventuell 

urinmätning på 

ordination. 

Resultat 

Påbörjat 

Daglig vikt 

Urinmätning 

Lungor / Andning 

Andfåddhet eller 

risk för. 

Saturation > 

95% eller för 

patienten 

ordinerat 

mål. 


kning 

Eventuell 

vätskelista/maxdryck 

på ordination 


kning 

Daglig ödemkontroll 

av ben 

Skötsel 

Vid behov linda 

benen/ stödstrumpor 

Information 

Information om 

försiktig uppstigning 

och trampa med 

fötterna vid 

ortostatism 

Påbörjat 

Avslutat 

Tar själv ansvar 

Påbörjat 

Ej aktuellt 


Påbörjat 

Avslutat 


Ej aktuellt 

Utfört 




Kunskap/Utveckli 

ng 

Otillräcklig kunskap 

om sjukdom, 

symtom och 

egenvård 

Välinformer 

ad 


kning 

Saturationsmätning 

första dygnet, därefter 

så länge målvärde 

inte uppnås eller 

enligt ordination. 


kning 

Daglig observation av 

andfåddhet 

Läkemedelshanterin 

g 

Syrgas vid behov 

enligt ordination 

Miljöanpassning 

Hjärtsängläge/höjd 

huvudända 

Information 

Påbörjat 

Avslutat 

Påbörjat 

Avslutat 

Ej aktuellt 

Påbörjat 

Avslutat 

Ej aktuellt 

Påbörjat 

Avslutat 







Nutrition 

Risk för muntorrhet 

och ökad törst r.t 

läkemedel och 

syrgasbehandling 

Nutrition 

Minskad 

muntorrhet 

och törst 

Hjärtsviktsbroschyr 

Eventuell information 

om aktuella 

läkemedel 

Muntlig information 

Information 


saltintag, vila och 

mobilisering 

Information 50FG 

CD-skiva om 

hjärtsvikt 

Information 


orsaker och åtgärder 

vid muntorrhet och 

törst 

Skötsel 

Hjälp med fuktning 

av munslemhinnan 

(ex salivintabletter, 

suga på isbitar, 

oralbalance, 

salivinspray) 

LUL lista 

Utfört 

Fått muntlig information 

Fått skriftlig information 

Behov av upprepad information 

Oförmögen att tillgodogöra sig information 

Utfört 

Utfört 

Ej aktuellt 



Utfört 

Påbörjat 

Avslutat 


Ej aktuellt 




Risk för illamående 

och nedsatt aptit r.t 

hjärtsvikt och 

behandling 

Elimination 

Risk för 

förstoppning r.t 

urvätskning 

Uppnå 

uträknat 

kaloribehov. 

Inget 

illamående 

Regelbunden 

avföring 



Observation 

Kcal-registrering Påbörjat 

Avslutad 


Skötsel 

Energirik kost 

Näringsdryck 


g 

Initiera insättning av 

antiemetika 

Observation 

Registrera 

tarmfunktion 


g 

Laxantia enligt 

generell ordination 

Påbörjat 

Avslutat 


Utfört 

Ej aktuellt 



Påbörjat 

Avslutat 


Påbörjat 

Avslutat 

Ej aktuellt 







Bilaga 2 Standardvårdplan Hjärtsvikt kronisk 

Division Klinik, sektion Profession 

LUL Sjuksköterska 

Mallnamn Avsedd för Anteckningstyp 

SVP Hjärtsvikt kronisk LUL LUL 

Godkänd av: 

20121105 

50FG 

Per Kvidal 

Magdalena Berggren AC 

AC 30E 

Erik Diderholm ÖL 

Roland Söderberg AC 

Avd 1 LE 

Christina Stafberg ÖL 

Helena Gustavsson AC 

Länk till kvalitetsnorm 

Reviderad: 121105 

I drift: 2012-12 

Gjord av: 

Camilla Kuno Halvarsson 50FG, 

Helen Thorell Avd 1 LE, 

Lina Nilsson 30E. 

Vårdbehov 

Sökord 

Mål 

Åtgärder/Behandling 

Sökord 

Resultat 

Utvärdering 

Fasta val 

Ange: 

Överenskomna 

omvårdnadsdiagnos 

Överenskomna 

mål 

Överenskomna åtgärder 

Kan anges som 

fasta val 

Enval eller Flerval 

Standardiserad 

vårdplan 

Kronisk hjärtsvikt 




Omhändertaga 

nde och 

övervakning 

enligt gällande 

kvalitetsnorm 



Observation/övervaknin 

g 

Saturationsmätning första 

dygnet, därefter så länge 

målvärde inte uppnås eller enligt 

ordination. 

Påbörjat 

Avslutat 

Läkemedelshantering 

Diuretika vid behov enligt 

ordination 

Läkemedelshantering 

Syrgas vid behov enligt 

ordination 

Pågår 

Avslutat 

Ej aktuellt 

Påbörjat 

Avslutat 

Ej aktuellt 

Miljöanpassning 

Hjärtsängläge/höjd huvudända Påbörjat 

Avslutat 


Ej aktuellt 


g 




Daglig vikt. 

Eventuellt urinmätning på 

ordination. 

Påbörjat 

Daglig vikt 

Urinmätning 

Ej aktuellt 


g 

Eventuellt 

vätskelista/maxdryck på 

ordination 

Påbörjat 

Vätskelista 

Maxdryck 

Avslutat 

Ej aktuellt 



g 

Daglig ödemkontroll av ben Påbörjat 

Ej aktuellt 


Skötsel 

Vid behov linda benen/ 

stödstrumpor 

Information 

Hjärtsviktsbroschyr 

Eventuell information om 

aktuella läkemedel 

Muntlig information 

LUL lista 

Påbörjat 

Avslutat 


Ej aktuellt 

Utfört 

Fått muntlig information 

Fått skriftlig information 

Behov av upprepad information 

Oförmögen att tillgodogöra sig 

information 




Bilaga 3 Internremiss till sviktsjuksköterska (kardiologen) 

Sviktsköterskemottagning 

GUCH/VOC-sköterskemott 

Kardiologkliniken 

Akademiska Sjukhuset 

Namn/personnummer/ev mobilnummer 

Remissdatum: 

Remittent och ansvarig överläkare* (textat) 

Tolkbehov/språk: 

Kort anamnes: 

Önskemål: 

hjärtsviktsinformation – patienten/anhörig 

infomation vid vätskeretentionsproblem 

läkemedelstitrering (se nedan) 

klinisk mellankontroll inför 

läkaråterbesök 

Läkemedelstitrering (OBS! E-recept skall 

finnas): 

Betablockare- namn: 

................................................. 

Måldos ....................... 

Ev motivering till lägre måldos/ annan 

titreringstakt 

.......................................................................... 

............ 

PS om fler än en titrering ange i vilken 

ordning de skall introduceras DS 

Vad ingår rutinmässigt i besöket? 

BT, puls, el-status, NTproBNP, lungauskult, 

vikt och ödemkontroll, samtal, kontroll av 

patientstatus 

Ev övriga önskemål: 

Önskemål om tid: 

............................... veckor 

Läkemedelstitrering (OBS! E-recept skall 

finnas): 

ACEi/ARB – namn: 

.............................................. 

Måldos....................... 

Ev motivering till lägre måldos/ annan 

titreringstakt 

.......................................................................... 

............ 

PS om fler än en titrering ange i vilken 

ordning de skall introduceras DS 

Ev övriga önskemål: 

EKG 

Prover: 

ansvarig ÖL viktig uppgift om remittenten inte finns 

tillgänglig vid besöket eller har slutat på kliniken

HjÃ¤rtsvikt kvalitetsnorm - Landstinget i Uppsala lÃ¤n

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?