Hjärtsvikt kvalitetsnorm - Landstinget i Uppsala län

höger kammare och generella ödem bildas i kroppen. Vätskeretention med ödem kan
också uppstå p.g.a nedsatt njurgenomblödning, sekundärt till hjärtsvikten.
Lungödem är ett livshotande tillstånd som ofta beror på allvarlig vänstersidig hjärtsvikt.
Tillståndet kräver akuta medicinska insatser. Symtomen är svår andfåddhet, snabb puls,
cyanotiska läppar, fuktig och kall hud, oro och ångest. När plasma och blodceller har
trängt ut i alveolerna och blandats med luft hostar patienten upp skummande sekret,
ofta rött sekret och lungödemet är ett faktum. Om syretillförseln till hjärnan är påverkad
kan patienten vara orolig och förvirrad.
Andra kliniska fynd kan vara rassel över lungorna, takykardi, tredje eller fjärdeton vid
auskultation av hjärta, perifer kyla, cyanos, pleuravätska eller perikardvätska.
b) Högersidig hjärtsvikt:
Vid högersidig hjärtsvikt orkar inte höger kammare pumpa undan den mängd blod som
kommer tillbaka från kroppen genom övre och nedre hålvenen. Blodet stockas bakåt i
systemet och det blir ett ökat tryck i vensystemet, som orsakar ödem i vävnaderna, när
vätskan pressas ut från blodbanan ut i vävanden. Orsaker till ödem kan också vara ökad
ADH (antidiuretiskt hormon) som utsöndras från hypofysen, lågt albumin och en
försämrad nedbrytning av aldosteron i levern.
Ansamlingen av vätska i kroppen följer tyngdlagen och perifera ödem är därför tydligast
i benen kring anklar, fotrygg och på smalbenen vid en uppegående patient. Hos
sängliggande patienter kan vätskan ansamlas tex i sacrumområdet eller baksidan av
låren. Vid allvarlig hjärtsvikt kan patienten dessutom få ascites och ödemansamling i
inre organ, tex lever och tarmar, vilket kan ge känsla av utspänd buk. Halsvenstas är ett
tecken på högersidig hjärtsvikt. Det vanligaste är att svikt i höger kammare är en följd
av svikt i vänster kammare. En isolerad högersidig kammarsvikt beror som regel på
sjukdom i lungorna (1, 3, 4).
Symtom
Det finns inget enskilt, karakteristiskt för hjärtsvikt utan ofta kännetecknas detta
tillstånd av en mångfald olika symtom och fynd. Vanliga symtom vid hjärtsvikt är
andfåddhet i vila eller i ansträngning, trötthet, benödem, nattlig hosta eller nattlig
dyspné, nykturi, aptitlöshet och illamående, nedstämdhet, smärtor inklusive buksmärtor,
psykiska besvär som tex koncentrationssvårigheter. Många av symtomen vid hjärtsvikt
beror på kompensationsmekanismerna. En noggrann värdering krävs därför av både
anamnes och kliniska fynd. (5, 6).
Utredning och diagnos
Basal utredning omfattar:
Noggrann anamnes och status
EKG
Blodprover (blodstatus, elektrolyter, kreatinin, NTproBNP, CRP, TSH)
Lungröntgen
Ekokardiografi (EKO)
Utökad utredning kan omfatta arbetsprov, coronarangiografi, bandspelar EKG,
lungfunktionstest och hjärtkateterisering eller 6 minuters gångtest (2, 4).
När hjärtmuskeln utsätts för tryck eller volymsbelastning medför detta en ökad
belastning på hjärtmuskeln med ett förhöjt fyllnadstryck. Mätning av NTproBNP (en
peptid som bildas främst i hjärtats kammarvägg men även i förmaken) ger en indirekt
spegling av fyllnadstrycket hos patienten). NTproBNP är ofta förhöjt vid hjärtsvikt. Ett
normalt värde utesluter obehandlad hjärtsvikt. (7)
Titel Hjärtsvikt kvalitetsnorm Sidan 4 av 28
Dokumentet senast sparat 2013-02-11 12:10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet