Ladda hem - SLU

MÅNGFUNKTIONELLA
LANDSKAPSSTRUKTURER,
Christina Axelsson Lindgren,
SLU, Inst. för landskapsplanering,
Box 58, 230 53 Alnarp.
Nya produktionsformer ger nya förutsättningar för utnyttjandet av landskapet.
Möjligheter till förändring av den struktur som bildats i det
sydsvenska jordbrukslandskapet genom 80- och 90-talens jordbrukspolitik
är intressant både ur rekreationssynpunkt och ur allmänbiologisk
synpunkt. Globalt sett ligger större städer ofta i storskaliga, intensivodlade
slättlandskap. Vid övergång till mer miljövänliga produktionsformer
i intensivodlade jordbrukslandskap, kan samspel land-stad därför
diskuteras utifrån utformningsalternativ för tätortsnära jordbruksmark.
Vi arbetar med en scenarieteknik för att kartlägga möjligheter
och problem, som samverkan mellan stad och land i tätortsnära,
intensivodlat slättlandskap kan ge vid övergång till ekologisk odling.
Landskapet kan förmår förmedla såväl olika former av produktion, som
ekologiska funktioner och livskvalitet. Livskvalitet kan innebära t ex
rekreativa, pedagogiska och sociala kvaliteter.
Landskapets struktur är grunden för dess funktion. Strukturen
kan beskrivas på lika många sätt som det finns skilda funktioner.
Beskrivningsmodellen måste m a o anpassas till syftet, vilket dock inte
utesluter att man kommer fram till samma modell trots olika utgångspunkt.
Omväxlingen i landskapet är av stor betydelse för de som söker
rekreativa upplevelser. Sådan omväxling kan utformas så, att den är
till gagn för de växter och djur som fått sina biotoper reducerade under
den senaste 50-års perioden. Övergången till ekologisk, långsiktigt hållbar
produktion borde kunna bidra till denna utveckling.
Växtföljden har stor betydelse för utveckling av ett
mångfunktionellt landskap. Dels är mönstrets växling år från år över
ett större område intressant, dels har det betydelse vilka ytor en åker
direkt gränsar till. ”Mönstret” styr flöden i landskapet, genom att såväl
olika typer av åkrar, som landskapets linjära element, kan fungera som
habitat, spridningskorridorer eller barriärer, beroende på hur de är utformade
och vilken art vi studerar.
Utformning av avgränsningar mellan åkrar har stor betydelse
för landskapets mångfunktionalitet. Hur stor andel av gränserna kan
vara permanenta, m a o ges en speciell form med ett visst syfte?
Slättlandskapet kännetecknas i dag av stora fält vars gränser, i den mån
de inte är fastighetsgränser, flyttas år från år. Behovet av predatorer för
de skadeinsekter, som följer med odlingen, är en av de faktorer som
bör dirigera utformningen av mellanfältsytor. Skapande av ett gynnsamt
mikroklimat är ett annat. I vad mån kan detta kombineras med
rekreativa önskemål? I högutnyttjade områden fokuserar förbudet att
beträda växande gröda intresset till mellanfältsytorna.
Rekreativa värden
Lämpliga urval ur stadsbefolkning och ur stadsnära lantbruksbefolkning
får i ‘kartform’ och verbalt dokumentera sina föreställningar
30 Ekologiskt lantbruk • Konferens • Alnarp • November 1999