Ladda hem - SLU

funnits ett fjärde odlingssystem (D), som var konventionellt odlat med
tomatplantor planterade i sand och bevattnade med näringslösning.
Preliminära resultat från det omfattande försök som genomfördes 1998
finns även redovisade på en poster i den aktuella posterutställningen,
varför jag ber att få hänvisa till posterredovisningen i denna skrift över
projektet ”Kartläggning av näringsförsörjning till växthustomater i ekologiska
odlingssystem, baserade på lokalt producerad näring från grönmassa
och stallgödselkompost” av L. Gäredal och B. Lundegårdh.
Kartläggningen bygger på ett omfattande program med provtagning
av substrat, tillförd näring, plantor och dräneringsvatten vid
tre ”kritiska” tidpunkter (17 juni, 17 augusti och 13 oktober) under
odlingssäsongens förlopp. Successivt under odlingssäsongen har även
allt bortputsat plantmaterial insamlats och prover av allt dräneringsvatten
sparats för senare analys. Totalt har kemisk analys av 16 ämnen
genomförts i c:a 500 prover av substrat, vatten , plantsaft och vävnader.
Materialet håller nu på att bearbetas och sammanställas nu och det kommer
att ge en god bild av förhållandena i de testade odlingssystemen.
Men resultatet kommer också att vara en värdefull bas vid test och utveckling
andra gödselmedel för ekologiska odlingssystem.
Innevarande år 1999 kunde vi i Bengt Lundegårdhs forskningsprojekt
studera en fråga som många konsumenter ställer, nämligen odlingssystemets
inverkan på tomaternas smak. Samma fyra odlingssystem
som 1998 ingick i undersökningarna. Tyvärr måste dock hela tomatodlingen
röjas i slutet av juli på grund av angrepp av tomatgallkvalster,
som kommit till oss med hemvändande utställningsplantor. Vissa smaktester
hann ändå göras och de redovisas på en separat poster i utställningen.
Redan 1993 hade beskrivande smaktester, gjorda av utbildad
testpanel, genomförts på tomater från olika led i detta års forskningsprojekt.
På grund av att testerna var komplicerade att genomföra och
dyra kunde de emellertid bara genomföras vid två tillfällen. Resultaten
visade att näringsfattiga led gav sötare, fastare och mindre saftiga tomater
än näringsrika (Haglund m.fl. 1997).
Avslutningsvis måste jag påpeka att marktäckning med grönmassa även
kan ha sina nackdelar, om nu någon till äventyrs kan få för sig att så
inte är fallet. Det kräver en frilandsareal för odling av grönmasse-grödor
som är 5-10 gånger större än den bäddareal som skall marktäckas i
växthuset. Utrustning och system för att kunna sköta, skörda, och hantera
vall och grönmassa behövs också. Vidare bör de tomatodlare som
har problem med t.ex. sniglar på friland gå in för något annat system
för näringstillförsel än marktäckning med grönmassa, så att inte växthuset
också drabbas av de små odjuren. Vi har också kunnat konstatera
att marktäckning med ett tjockt lager klöverrik grönmassa kan ge
ammoniakskador på tomatplantornas nedre blad.
Finansieringen av denna tioåriga forskningsverksamhet har godhets-
44 Ekologiskt lantbruk • Konferens • Alnarp • November 1999