MUSIKTERAPI - SMoK - Sveriges Musik

Analys
Det samlade materialet undersöktes med avseende på likheter och skillnader gällande målgrupper
och det sammanhang där musikterapi genomförs. Med den utgångspunkten kunde
materialet delas in i de fyra kategorier som svarade an mot fyra kunskapsområden; pedagogik,
rehabilitering, psykoterapi och vårdvetenskap. Därpå identifierades de metod/der som praktiserades
inom respektive kunskapsområde, samt de effekter som dokumenterats. Resultatet
delas in i fyra delar. I varje del beskrivs först musikterapeutiska arbetssätt och metoder samt
dess effekter. Därefter preciseras det kunskapsområde som metoderna inom respektive område
bygger på.
Pedagogisk musikterapi
Det finns relativt mycket forskning om kulturell aktivitet i samband med lärande. Enligt Trimis
och Savva (2009) kan t.ex. kulturellt inriktade aktiviteter inom områden som dans, musik
och bild stimulera rumsuppfattning och spatial utveckling hos barn. Den pedagogiskt inriktade
forskningen om musik kan också handla om hur barn lär sig musik eller hur annan inlärning
underlättas av musik. Som exempel kan nämnas att lärandet av att ett musikinstrument
även stimulerar lärande i generell mening (Cheng & Durrant 2007).
När musikterapi används i pedagogiska sammanhang handlar det emellertid sällan om allmän
pedagogik. Betydligt vanligare är att musikterapi sker i anslutning till det specialpedagogiska
kunskapsområdet. Målgrupper är barn med olika former av medfödda eller tidigt förvärvade
funktionshinder.
Metoder för musikterapi inom specialpedagogik
Särskolan utgör således ett angeläget arbetsområde för många musikterapeuter. Med olika
metoder och tekniker kan musik användas för att stödja och hjälpa elever med särskilda behov.
En förutsättning för ett positivt utfall är dock, enligt Granberg (2000), en välfungerande
samsyn och ett nära samarbete vid planering och genomförande av arbetet. Under sådana förutsättningar
kan musikterapi bidra med hjälp och stöd till elever, liksom till utveckling av
skolans och undervisningens bemötande av olika behov i "en skola för alla".
Som redan nämnts är Funktionsinriktad musikterapi (FMT) vanlig inom det specialpedagogiska
området i Sverige. Metoden syftar till att skapa strukturella minnesspår i hjärnan med
hjälp av musik. Den förväntas åstadkomma en organisation av reaktioner och omedvetna
handlingar, utan att gå vägen via ord. Terapin är individuell och byggs upp utan verbala instruktioner.
Terapeuten spelar istället enkla melodislingor (koder) på piano och observerar
barnets spontana beteende i trumspel. Med hjälp av instrumentens utplacering kan olika rörelsekombinationer
stimuleras och ligga till grund för en funktionsanalys. Terapin utformas utifrån
varje individs utvecklingsnivå och behov. FMT vänder sig till barn med CP-skador,
muskelsjukdomar, hjärninfarkter, olycksskador, begåvningshandikapp, autism, läs- och skrivsvårigheter,
dyslexi, koncentrationsproblem, DAMP, ADHD och Aspergers syndrom etc.
Inom internationell forskning har Chester, Holmberg, Lawrence och Thurmond (1999) lagt
upp ett större musikterapeutiskt program med specialpedagogisk verksamhet för barn med
olika former av handikapp. Målgrupperna är t.ex. elever som ”inte fungerar” i en vanlig skolklass,
elever med svåra handikapp och elever med inlärningsproblem. Stor vikt läggs vid den
individuella elevens svårigheter och behov så som dessa inventerats vid klassrumsobservationer
och under intervjuer med lärare. Programmen designas individuellt för varje elev, inför
varje nytt läsår, tillsammans med barnets lärare. Musikterapin genomförs i små grupper varje
vecka under cirka 30-45 minuter. Filosofin bakom programbaserad musikterapi är att använda
musik för att ge individanpassad hjälp till elever med handikapp. Musikterapin syftar även till
12