MUSIKTERAPI - SMoK - Sveriges Musik

de Svenska Dagbladet att musikterapin för cancersjuka vid Radiumhemmet i Stockholm läggs
ned av besparingsskäl. Dagens Medicin rapporterade senare om samma sak.
Musikterapeuter i Sverige har egna facktidskrifter. Musikterapi i Sverige ges ut av Förbundet
för Musikterapi i Sverige (FMS). Den är ett forum för debatter, reflektioner, recensioner
och för informationsspridning.
I andra facktidskrifter handlar musikterapi vanligtvis om enstaka artiklar inom andra
professionella domäner. I tidskriften Revansch skrev Karin Lignell 2005 om ”Eurytmi”. Året
därefter skrev Peter Gumbel i Time om Mozarteffekten. Samma år skrev Agneta Milde i Sökaren
om ett ”Arv av toner och lek”. I Incitament skrev vårdforskaren Ulrika Nilsson att
”Vården tar sig ton”. 7 Ett reportage av Åsa Larsson med rubriken ”Att låta det ta tid- centralt
inom musikterapi” fanns samma år i Specialpedagogik, och i Fysioterapi skrev Åsa Fagerström
om att ”Rätt musik har terapeutisk effekt”. Kiani Kian skrev 2007 om musik och rytm
som goda redskap i Arbetsterapeuten 8 . Allt om hjälpmedel publicerade en artikel om ”Musik
som hjälpmedel – en svängig och glad terapi för barn med problem” av Dodo Paprikas. Året
därefter, 2008, skrev Ingrid Hammarlund i Tidningen Äldreomsorg om ”Livets rytm och den
mänskliga musiken”. Petra Sundquist slog samma år ”Ett slag för trumterapi på schemat” i
Aktiva, och 2009 publicerades en artikel av Janet Suslick om ”Musik mot rädsla” i Tandläkartidningen.
Svensk forskning om musikterapi
I Sverige finns flera empiriska studier med temat musikterapi. Flertalet av dem har emellertid
genomförts på akademisk grundnivå i form av kandidat- och magisteruppsatser. Därför är de
varken publicerade i vetenskapliga tidskrifter eller tillgängliga i forskningsdatabaser. 9 Dag
Körlins forskning är dock publicerad internationellt (se utförligt på sidan 59).
Några avhandlingsarbeten på svenska förekommer också. I licentiatuppsatsen Tre svenska
utbildningar i musikterapi beskriver Anita Granberg (2000) typiska karaktäristika för musikterapin
i Sverige. Vilka former av utbildningar och kurser erbjuds? Hur definieras "Musikterapi"
liksom andra centrala begrepp som "Människosyn", "Hälsa och Sjukdom", "Terapi" och
"Musik". Hur ser synen på arbetsfält och arbetsformer ut? Resultaten av undersökningen visar
på tre separata riktningar som skiljer sig åt i definitionen av några centrala begrepp liksom i
synen på arbetsfält och arbetsformer. Tre skilda inriktningar är belysta: den första med betoning
på specialpedagogik, den andra med psykodynamisk inriktning och den tredje med inriktning
mot funktionsutveckling. I doktorsavhandlingen Det måste få ta tid som lades fram
vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 2004 ger Granberg en bild av hur musikterapi kan
bidra med hjälp och stöd till elever liksom till utveckling av skolans och undervisningens bemötande
av olika behov i "en skola för alla".
I sin forskarutbildning studerar skriver Anci Sandell en avhandling med temat Musik för
kropp och själ - musikens betydelse för hälsa och livskvalitet vid Nordiska Hälsohögskolan i
Göteborg. Ann-Sofie Paulander genomför ett avhandlingsarbete på Kungliga Musikhögskolan
i Stockholm med titeln Varande och samhörighet - meningsskapande i musikterapi. I avhandlingen
genomför hon en undersökning av att ”vara” och ”vara tillsammans” under musikterapeutiska
sessioner. Hon utgår från flera olika musikterapeutiska metoder och söker en helhetsförståelse
av musikterapins innebörd/mening som går utöver respektive metod/teknik.
Musikterapeutens professionella arena
Musikterapeutens yrkeskunnande har således mer än en innebörd, och bristen på en samlad
bild är uppenbar. Idag präglas yrkesområdet musikterapi av diversifiering och diskussioner
7 Ulrika Nilssons forskning om musik i vården har tidigare nämnts på sidan 6.
8 Kiani Kians arbetssätt beskrivs på sidan 54.
9 Däremot finns många uppsatser tillgängliga på Google.
8