MUSIKTERAPI - SMoK - Sveriges Musik

More documents

Recommendations

Info

FMT används inte bara vid medfödda funktionshinder, poängterar Thomas. Den kan även användas om en person har en svag sida t.ex. efter stroke. Här gäller det också att arbeta med koncentrationsförmågan, för med en person med förvärvad hjärnskada kan det svårt att sitta still i tjugo minuter eller att försöka använda hela kroppen i en koordinationsövning. FMT är den vanligaste metoden i Västsverige, berättar Thomas, och vi har regionsträffar där 15-20 FMT-terapeuter brukar träffas. Det flesta verkar inom den vanliga skolan, men kulturskolor blir allt vanligare och vissa arbetar även privat, som egna företagare. Thomas tror att musikterapin har goda framtidsutsikter eftersom det forskas mer och mer på sambandet mellan musik och hälsa. Men musikterapi är fortfarande något av ett okänt begrepp för många presumtiva arbetsgivare. Avslutningsvis tror Thomas att det är tätt mellan olika musikterapeutiska metoder i Västsverige. Det finns ju eldsjälar som ordnar orienteringskurser i musikterapi, som har fått många att vilja utbilda sig. Exempel på terapisessioner I det följande presenteras fyra individuella musikterapisessioner där Thomas arbetar med funktionshindrade barn. I den första använder han piano, gitarr och sång som redskap. Adepten, som är rullstolsbunden, spelar på en cymbal till vänster, och en till höger. Mitt emellan cymbalerna finns en virveltrumma. Thomas inleder med att spela ett ackord som utgör det första slaget (ettan) i takten. Samtidigt spelar adepten också på ”ettan” med virveltrumman. Därefter spelar Thomas och adepten samtidigt det tredje slaget i takten (trean) på bägge cymbalerna. Nu växer en enkel melodi fram som bildar puls (time). Vid nästa musikuppgift ökar svårighetsgraden genom att Thomas introducerar en koordinationsuppgift. Nu flyttas virveltrumman till vänster och cymbalerna flyttas fram. Thomas spelar en enkel melodi och adepten spelar med en trumstock i vänster hand från vänster sida. Sedan flyttas trumstocken till höger hand och samma procedur upprepas. Avslutningsvis spelar adepten med trumstocken i en fattning som gör att den liknar ett styre. ”Styret” greppas med båda händerna och spelar från vänster sida till höger sida. Nu skrattar adepten högt. Thomas fortsätter med att utveckla melodin och fler instrument ställs till adeptens förfogande. Thomas spelar en ton på pianot, adepten får tillgång till åtta preparerade blockflöjtar, där varje flöjt bara ger en ton. I nästa session möter Thomas ett barn som går själv med hjälp av stödskenor. Adepten räknar in tempot själv one-two-three-four, vilket är en upprepning från den här adeptens förra session. Thomas ökar tempot på pianot, och adepten följer med på virveltrumma, men spelar denna gång med lite längre stockar än vid förra sessionen. Syftet med detta är att adepten ska träna förmågan att nå lite längre. I nästa övning placeras fyra cymbaler runt om i rummet, Thomas spelar en enkel melodi och adepten går runt i rummet och spelar på cymbalerna, Detta för att förstärka adeptens rumsuppfattning, eftersom den är nedsatt. Sedan spelar Thomas trummor och adepten piano (Santa Lucia). Därefter spelas samma poplåt, och hårdrockslåt (Iron Maiden) som vid tidigare sessioner. Adepten sjunger på ”svengelska” i mikrofon. Nu följer ännu ett byte av instrument, Thomas spelar gitarr och adepten sjunger i mikrofon och spelar trummor. Sista övningen består av en låt av ”Mora träsk”. Thomas och adepten lyfter om vart annat vänster arm, höger arm, vänster ben och höger ben. Adepten ropar melodifestivalen ”tjo hej”, vräker allt han kan på trummorna, och verkar mycket glad. Den tredje sessionen var med en förstagångsadept. Thomas spelade en enkel melodi på pianot, först svagt sedan starkt, för att undersöka om och hur adepten responderade. Först gav adepten gensvar genom att spela med händerna på en trumma, sedan med en trumstock. Antalet instrument utökades efter hand, övningen följde en plan, från vänster till höger. När varje övning var slut spelade Thomas ett glissando (drog över hela tangentbordet) på pianot, som en signal för att adepten skulle förstå att just den övningen var slut. Sedan övergick Thomas till 38
en enstaka ton på pianot och gav adepten de åtta flöjterna med en förpreparerad ton i varje. Avslutningsvis spelade Thomas gitarr och sjöng en sång riktad till adepten. Session fyra var med en pojke med mycket stora funktionshinder. Denna adept behövde både stöd för kroppen och fäste för fötterna i sin rullstol. Thomas genomförde dock FMT på samma sätt som tidigare, bortsett från att han nu tog bort stödet för adeptens fötter på rullstolen, och ställde dit en bastrumma istället. I avslutningsfasen fick adepten ett blåsinstrument som lät som en fågel (anka). Adepten blåste i sitt instrument och visade glädje genom att skratta. Lisbeth Holmström Göteborg Lisbeth Holmström är anställd som musiklärare av kulturskolan Kulmus. I det arbetet ingår även musikterapi, bl.a. på Backa Bällskärs specialförskola i Göteborg. Hon arbetar med individuell musikterapi cirka 20 minuter vid varje tillfälle. <strong>Musik</strong>aktiviteten sker i ett samspel med adepten, och hon observerar och kartlägger förmågor samtidigt som hon arbetar med att försöka stimulera och befrämja barnets utvecklingsprocess. De musikinstrument som hon arbetar med är piano, gitarr, slagverk, samt sträng-, rytm- och blåsinstrument. För att nå det terapeutiska målet är det viktigt att locka fram en respons hos adepten, menar Lisbeth. Denna respons, som kan vara en rörelse, ett ljud etc., kan sedan medvetandegöras och organiseras i ett musikaliskt förlopp där den blir till en utgångspunkt för det terapeutiska arbetet. En av fördelarna med FMT är att metoden har en tydlig struktur, förklarar Lisbeth. Med hjälp av enkla melodier på pianot skapas minnesspår som hjälper adepten att automatisera olika grundläggande rörelsemönster utifrån sin aktuella utvecklingsnivå. Eftersom musikterapeuten själv spelar ett instrument är det lätt att vara följsam med adepten. En FMT-terapeut måste alltså utveckla skicklighet i att iakttaga adeptens respons, och låta den styra och vägleda terapin. Därför fungerar inte FMT i grupp, man måste ju ”läsa av” varje enskilt barn, säger Lisbeth. Detta innebär i sin tur ett visst mått av improvisation, något som är ganska enkelt om terapeuten är musiker. Lisbeth ser sitt sätt att arbeta med musikterapi som ett komplement till övriga stödåtgärder med musiken som medel i utvecklingsprocessen. Själv arbetar hon i huvudsak med förskolebarn med grava funktionsnedsättningar på tidig utvecklingsnivå samt skolbarn med olika funktionsnedsättningar inom särskola/grundskola. Vanligtvis rör det sig om begåvningshandikapp, autism, Aspergers syndrom eller läs-och skrivsvårigheter. Hon är utbildad FMTterapeut men kompletterar sina sessioner med rytmikpedagogik, en kunskap som hon förskaffat sig i en musikpedagogisk utbildning. Rytmikpedagogik beskriver hon som en gehörs- och improvisationslära som syftar till att utveckla eleven musikaliskt, rörelsemässigt, språkligt och personlighetsmässigt. Undervisningsprocessen är utformad så att musik och rörelse inte enbart är ett mål i sig utan även ett medel i personlighetsutvecklingen. Arbetsprincipen bygger på en växelverkan mellan att ta emot intryck (genom syn och hörsel) och att reagera på det mottagna intrycket med en enkel handling (musikaliskt och/eller rörelsemässigt). FMT kompletteras på olika sätt med rytmikpedagogik beroende på vilket barn Lisbeth möter. Liksom Tomas betonar Lisbeth att känslomässig utveckling stimuleras av en trygg terapisession med igenkännande och glädje i en strukturerad aktivitet. Barnet lär känna musikens grundläggande element; klang, puls, melodi, dynamik och harmoni i en samspelssituation. <strong>Musik</strong>en blir ett känslomässigt uttrycksmedel för kommunikation och rörelseutveckling. Den kommunikativa förmågan gynnas av att terapeuten skapar ett gemensamt rum som stimulerar uppmärksamhet, respons, imitation och turtagning. Grovmotoriken stimuleras med medvetna responsrörelser och ökar kroppsmedvetenheten. Finmotoriken stimuleras av att greppoch finmotoriken samt öga-handmotoriken ingår i terapisessionen. Perceptionen stimuleras av att adepten får ta emot, tolka och bearbeta sinnesimpulser auditivt, visuellt och taktilt. Den 39
Page 1 and 2: MUSIKTERAPI Internationell forsknin
Page 3 and 4: Sammanfattning Föreliggande rappor
Page 5 and 6: Avsnitt 1 Musikterapi Ett brett kun
Page 7 and 8: www.kau.se), Örebro Universitet (w
Page 9 and 10: om vad musikterapi är, vilka metod
Page 11 and 12: Tillvägagångssätt - en litteratu
Page 13 and 14: att utveckla en icke musikalisk kun
Page 15 and 16: vänts vid gångträning där musik
Page 17 and 18: aggressivitet. Enligt Choi och Lee
Page 19 and 20: Skar (2002) refererar till några a
Page 21 and 22: Omvårdnad som kunskapsområde När
Page 23 and 24: Kompetens Kvalifikationer Figur 1.
Page 25 and 26: och inom den psykoterapeutiskt inri
Page 27 and 28: Avsnitt fyra Musikterapi och musika
Page 29 and 30: • Mariestads sjukhus. Här är av
Page 31 and 32: Musikanvändning och musikterapi in
Page 33 and 34: • Strömstad kommun rapporterar i
Page 35 and 36: • Orust kommun rapporterar ingen
Page 37: Metoden avser att skapa rum och utr
Page 41 and 42: en cymbal. Lisbeth sjöng en rytmis
Page 43 and 44: ska gå ekonomiskt att driva firman
Page 45 and 46: Teckensång Musikerna och musikpeda
Page 47 and 48: Ronnie Gardiners Rythm and Music Me
Page 49 and 50: års yrkesverksamhet som profession
Page 51 and 52: första delkurserna i musikterapi v
Page 53 and 54: Individuella musikterapeutiska arbe
Page 55 and 56: Sedan våren 2009 arbetar hon bl.a.
Page 57 and 58: fungerande teatermusik. Samspelet m
Page 59 and 60: ative Arts Groups studerar han bl.a
Page 61 and 62: identifiera mätbara effekter. Där
Page 63 and 64: le kunna innebära en lösning. Då
Page 65 and 66: Eriksson, H. (2001). Neuropsykologi
Page 67: Rychener Hobson, M. (2006). The Col

MUSIKTERAPI - SMoK - Sveriges Musik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?