MUSIKTERAPI - SMoK - Sveriges Musik

• Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. Här finns ingen musikterapi men personalen på
barnkliniken sjunger och spelar med barnen. Lekterapin har ingen musikterapi men
skulle gärna vilja ordna detta när ekonomin så tillåter.
• Uddevalla Sjukhus har Här finns lekterapi men ingen musikterapi. Barnen får låna
inspelad CD-musik på sjukhusbiblioteket.
• Östra sjukhuset Göteborg Drottning Silvias barnsjukhus har en avdelning för lekterapi,
där man har musikterapi sedan fem år tillbaka. Hösten 2009 är dock bara en musikterapeut
anställd inom lekterapin, tre timmar i veckan. Sjukhuset har även en musikstudio
där en musikpedagog är timanställd cirka två dagar i veckan. Musikstudion
är viktig för de barnpatienter som orkar och vill skapa musik. Musikterapeuterna och
pedagogerna finansieras via stiftelser och fonder som sjukhuset söker pengar från. Eftersom
man från sjukhusets sida tror att musik är en viktig del i barnens/ungdomarnas
tillfrisknande förekommer även andra musikaktiviteter, t.ex. besök från musikhögskolan.
(Linn Johnels och Anci Sandell berättar om sitt arbete på Drottning Silvias barnklinik
i nästa avsnitt på sidorna 55 och 56.)
Kreativa Sjukhus – ett EU-projekt på Norra Älvsborgs Länssjukhus
Ett mera utvecklat försök med musikterapi genomfördes under åren 2005-07 i form av ett EUprojekt
vid Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan. Utgångspunkten var intresset för olika
former av komplement till medicinsk behandling. Inom detta EU-projekt handlade det om
musikens möjligheter inom sjukvård i Sverige och Norge. Det utgjorde en fortsättning på pilotprojektet
”det kreative Sykehus” som 2002 hade genomförts vid sjukhuset Östfold i Norge.
NU-sjukvårdens (Norra Älvsborgs Länssjukhus och Uddevalla Sjukhus) devis ”Kultur
för alla” utgår från en helhetssyn där man ser till såväl medicinska och psykologiska som sociala
och kulturella aspekter inom vården. Mot bakgrund av denna helhetssyn skapades ett
EU-projekt, där Norge och Sverige (Västra Götaland) samarbetade för att musikterapi skulle
prövas inom vården under ett år. EU-stödet utgjordes av 2 250 000 SEK respektive 1 995 000
NOK, och verksamheterna bidrog med motsvarande egeninsatser. I mars 2006, blev Anci
Sandell anställd som musikterapeut på NÄL i Trollhättan, och Arijon Aronsson vid Uddevalla
sjukhus. Anställningen gällde halvtid under ett år. Motsvarande anställningar skapades i Norge.
(Anci Sandell berättar om sitt arbetssätt på sidan 56.)
I slutrapporten 18 beskrevs projektet som ett utvecklingsprojekt med inslag av forskning.
Huvudmålet var att ta tillvara på ”hela” människans förmåga i en behandlingssituation, genom
att förutom den medicinska behandlingen införa kulturella aktiviteter med musikterapi. Man
avsåg därmed att ge sjukhusmiljön en mjukare framtoning.
Fyrbodalsinstitutet i Sverige genomförde en utvärdering både i Sverige och Norge. De
fann att oron minskade med 2% hos dem som fått musikterapi, och att 25% av patienterna
uppgav att de mådde bättre efter musikterapi. Kvantitativa variabler, som medicinanvändning
och antal vårddagar mättes inte. Projektet ansågs vara för stort för att få ut ett maximalt resultat
på så kort tid. Det kom därför att betraktas som ett pilotprojekt (en förstudie) om musikterapi
och kulturella aktiviteter inom specialistsjukvård.
Musikterapeuterna själva genomförde en kompletterande, kvalitativt inriktad, utvärdering.
Anledningen var att de såg det som nödvändigt att ge en mera djupgående och heltäckande
beskrivning av det musikterapeutiska arbetet. I en intervjustudie tyckte de sig få belägg
för att musikterapi leder till ett ökat välbefinnande.
Kommunal nivå
18 Slutrapporten genomfördes av Interreg sekretariatet, Östfold Fylkeskommun och Interreg-sekretariatet vid
Västra Götalandsregionen.
30