Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning

More documents

Recommendations

Info

m.m., s. 7). Motsvarande siffror år 2002 och 2003 var 14 respektive 15 % (SOU 2004:22, s. 82, Riksdagens utredningstjänst PM 2003-09-18) Man kan alltså konstatera en viss ökning av andelen grundstöd av det totala stödet i kommunerna mellan 1995 och 2003. Politiska sekreterare År 1983 trädde lagen (1983:565) om politiska sekreterare i kraft. Lagen är upphävd men bestämmelser om politiska sekreterare finns i 4 kap. 30 § KL. Uppgifterna om antalet partisekreterartjänster och antalet kommuner och landsting som inrättat sådana tjänster är relativt knapphändiga. (Ta in uppgifter från Ds 1988:15 här) Partistödsutredningens kartläggning från 1991 visade att det fanns 93 tjänster som politiska sekreterare i kommunerna och 87 i landstingen. 17 kommuner och 9 landsting hade anställt politiska sekreterare (SOU 1991:80, s. 38). År 2002 var det 11 av 259 kommuner som angav att de hade politiska sekreterare enligt Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22). Enligt ESO rapporten förekom år 1992 Politiska sekreterare i kommunerna nästan uteslutande i de större kommunerna (Ds 1994:31, s. 56). Utbildningsbidrag År 1983 anslog 57 % av kommunerna sammanlagt 10,6 miljoner kronor i ersättning till de förtroendevaldas utbildning i partiernas regi. (Ds C 1985:8, s. 41). Av Partistödsutredningens betänkande framgår att motsvarande andel kommuner var 52 % (148 stycken). Enligt utredningen betalade kommunerna ut 17,3 miljoner år 1989 och landstingen 5,1 miljoner år 1986 för detta ändamål.(SOU 1991:80, s. 38). Enligt ESO-rapporten betalades utbildningsbidrag av drygt 100 kommuner om totalt 16 miljoner kronor vilket motsvarade 5 % av det totala partistödet 1992. I landstingen uppgick stödet till 13 miljoner vilket motsvarade 7 % av det totala stödet. Enligt Riksdagens utredningstjänst kartläggning från 2003 var det 15 % (43 stycken) av de svarande kommunerna som angav att de betalade ut stöd för utbildningsinsatser till partierna. Kommunerna betalade ut ca 8,5 miljoner och dess andel av totala partistödet var cirka 3 % procent. Sammanfattningsvis förefaller kommunerna i allt mindre utsträckning betala ut utbildningsbidrag till partierna. Partierna och partistödet Partistödets betydelse för partiernas finansiering Harry Forsell visar att det kommunala partistödet snabbt kom att bli partiorganisationernas största inkomst. Överensstämmelsen mellan partistödet och verksamhetskostnaderna var mycket stor redan i början av 1970-talet, i synnerhet i de mindre kommunerna. Forsell visar även genom en jämförelse mellan år 1966 och 1970 att det skedde en betydande ökning av partiernas valrörelsekostnader mellan åren (SOU 1975:18, s. 47, SOU 1972:52, s. 55). Janerik och Gullan Gidlund undersökning från slutet av 1970-talet visade att för 60 % av partiernas lokalorganisationer så täcktes 90 % av deras kostnader av det kommunala partistödet. Andelen skiftar dock mellan 10
partierna, från 36 % av socialdemokraternas till 82 % av folkpartiets lokala organisationer (Ds Kn 1981:15, rapport 7, s. 51-52). I ESO rapporten från 1994 anges att partistödet utgjorde 75-90 % av flertalet regionala och lokala partiers totala intäkter. Dessa uppgifter bygger dock endast på fallstudier i 2 landsting och 3 kommuner. (Ds 1994:31, s. 81) Sammantaget visar genomgången att det kommunala partistödet varit en viktig inkomstkälla för partierna, det är dock svårt att avgöra om partistödets betydelse ökat eller minskat i betydelse sett över tid. Användning och transferering av partistöd Eftersom partistödets användning i förhållande till andra inkomstslag inte är öronmärkta är det inte möjligt att exakt bestämma vad partistödet används till, såvida inte partistödet står för 100 % av ett partis inkomster. Men eftersom en så stor del av de flesta partiernas inkomster utgörs av partistöd så kan man ändå hävda att partiernas utgiftsposter utgör en approximation av vad partistödet används till. Nedan följer en beskrivning av vad som framkommer i tidigare utredningar rapporter avseende partiernas utgiftsposter och i vilken utsträckning lokala och regionala partimedel transfereras inom partiorganisationerna. Harry Forsells ställde i en enkätundersökning frågan vad de lokala partiorganisationerna använder pengar till under mellanvalsår. Högst andel partiorganisationer anger fondering till valrörelsen, därefter följer skolning av de förtroendevalda, framställningar av trycksaker m.m., mötesverksamhet osv. i fallande ordning. I denna redogörelse finns inte transfereringar till distriktsorganisationen med (eventuellt berodde detta på att det inte fanns med som svarsalternativ i enkäten). I ett annat sammanhang skriver dock Forsell att 55 % av partiorganisationerna förmedlade mer än 25 % av sitt erhållna partistöd ”uppåt” i sina partier. Av dem var det en femtedel som förmedlade mer än hälften. I genomsnitt överfördes ca 15 % av stödet ”uppåt”. Partimässigt var det huvudsakligen moderata samlingspartiet, folkpartiet, KDS och Vpk som förmedlade någon större del uppåt (SOU 1975:18, s. 37 och 49). I Janerik och Gullan Gidlunds rapport framgår att överföringar till partidistrikten var den enskilt mest betydande kostnaden för partiorganisationerna på lokal nivå år 1978, därefter följde avsättningar för valfonder och kostnader för annons och trycksaker, aktivitetskostnader. Vilka kostnadsslag som dominerade varierade dock mycket, dels mellan olika partier, dels mellan partiorganisationer av olika storlek. I organisationer med egna kanslier stod t.ex. administrationskostnader för en större andel av kostnaderna. Överföringar till partidistrikten var störst i kommunala partiorganisationer med små resurser och som saknade eget kansli. Överföringar till partidistrikten var störst i VPK, KDS och Folkpartiet och minst i Socialdemokraterna. (Ds Kn 1981:15, s.61-68). I Gullan Gidlunds rapport från 1985 finns en ingående redogörelse för de regionala partiorganisationernas finansiering. Den regionala nivån 11
Page 1 and 2: KONSTITUTIONSUTSKOTTET Johan Lantto
Page 3 and 4: framgår dock inte av lagtexten ell
Page 5 and 6: 2. Tidigare utredningar och unders
Page 7 and 8: Riksdagens utredningstjänst har ä
Page 9: mycket små. Till skillnad från ti
Page 13 and 14: 3. Överväganden om metod Uppdrage
Page 15 and 16: Dokumentstudier Ett sätt att stude

Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?