Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning

More documents

Recommendations

Info

På nationell nivå finns dock en överenskommelse mellan riksdagspartierna angående redovisningen av partiernas intäkter. Partiöverenskommelsen träffades första gången år 1980 och innebär att partierna på begäran skulle redovisa sina inkomster på nationell nivå. Rättspraxis Att skriva 4
2. Tidigare utredningar och undersökningar Frågan om partistödets omfattning, utformning, effekter m.m. har varit föremål för ett antal utredningar och uppföljningar sedan det infördes i slutet av 1960-talet. I alla utredningar och rapporter kan man finna uppgifter om partistödets omfattning och utvecklingen över tid. Nedan presenteras kort de delar av innehållet i utredningarna och rapporterna som har relevans för frågeställningarna i denna utvärdering samt de metoder som använts i respektive undersökning. De första uppföljningarna av partistödet genomfördes av Statsvetaren Harry Forsell på uppdrag av Utredningen om den kommunala demokratin (SOU 1972:52 och SOU 1975:18). I betänkandena återfinns uppgifter om partistödets storlek 1970 - 1974, beskrivningar och analys av stödets variation och fördelning mellan kommunerna. Dessutom återfinns en analys av partistödet i relation till de vid tiden aktuella kommunsammanläggningarna. Forsell beskriver också relativt ingående partiernas organisation och verksamhet på kommun- och regionnivån. Undersökningarna vilar på ett omfattande empiriskt material. Kartläggningen av partistödets storlek och förekomst bygger på två enkäter som skickats ut till alla dåvarande kommuner och landsting. För att studera partiverksamhetens omfång och inriktning har 16 kommuner valts ut. I dessa kommuner har 85 ordförande och 80 kassörer i partiernas kommunorganisationer intervjuats. För att studera partidistriktens verksamheter har 2/3 av partiernas verksamhetsberättelser på distriktsnivå för åren 1969-1972 har samlats in. Dessutom har ett stort antal intervjuer och telefonintervjuer genomförts med fullmäktigeordförande, och fullmäktigeledamöter för att studera partigruppsverksamhetens och arbetssituationen i kommuner och landsting (SOU 1972:52, s. 39 och SOU 1975:18, s. 15). I början av 1980-talet genomförde Statsvetarna Janerik och Gullan Gidlund en studie av bland annat partistödet inom ramen för den Kommunala forskningsgruppens arbete (Ds Kn 1981:15, rapport 7). I rapporten beskrivs och analyseras partistödets utveckling under 1970-talet samt dess variation och fördelning. Partistödets effekter för, bland annat, partiernas administrativa resurser och utåtriktade aktiviteter studeras relativt ingående. I rapporten har även partiernas inkomst och kostnadsstruktur studerats. Undersökningen har genomförts med hjälp av besöksintervjuer, brevenkäter och dokumentinsamling. Studien av partiorganisationerna i kommunerna bygger på ett urval av 50 kommuner som avsåg att vara riksrepresentativa. Inom detta kommunurval har totalt 364 kommunala partiorganisationer ingått. (Ds Kn 1981:15, s. 28-35). Inom ramen för 1983:års demokratiberedning genomförde Gullan Gidlund en studie av partistödet i kommunerna och landstingen (Ds C 1985:8). I den redovisas bland annat partistödets storlek och variation. Utredningen redovisar även förekomsten av andra stödformer som utbildningsbidrag, stöd till ungdomsorganisationer lokalbidrag och övrigt stöd som t ex administrativt stöd och bidrag till oppositionen. I studien finns även en relativt ingående beskrivning av partiernas regionala organisationer och 5
Page 1 and 2: KONSTITUTIONSUTSKOTTET Johan Lantto
Page 3: framgår dock inte av lagtexten ell
Page 7 and 8: Riksdagens utredningstjänst har ä
Page 9 and 10: mycket små. Till skillnad från ti
Page 11 and 12: partierna, från 36 % av socialdemo
Page 13 and 14: 3. Överväganden om metod Uppdrage
Page 15 and 16: Dokumentstudier Ett sätt att stude

Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?