Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning

More documents

Recommendations

Info

föremål för tidigare studier. Undersökningen organiseras lämpligast i form av en enkätunderökning riktad till ett urval kommuner och landsting. Enkäten bör lämpligen besvaras av ansvarig tjänsteman, t ex kommunrespektive landstingsjurist eller kommunrespektive landtstingssekreterare. Frågeställning 4: Partistödets betydelse för partierna och partiernas användning av det. Den sista delen i uppdraget är sannolikt den som utifrån metodsynvinkel är svårast att besvara. Ett skäl är att uppgifter om partiernas inkomster och utgifter inte är föremål för offentlig kontroll och att partierna därmed inte är skyldiga att redovisa hur de använder partistödet (Se avsnitt 1). Tillgång till uppgifter om partiernas användning av det offentliga stödet fordrar därför att partierna frivilligt delger utvärderingen sådana uppgifter. Frågeställningen fordrar att partiernas inkomster och utgifter på lokal och regional nivå kartläggs. Med utgångspunkt i en sådan redovisning ingår det i uppdraget att analysera i vilken utsträckning det kommunala partistödet går till ändamål och verksamheter som knyter an till kommunen eller landstinget och som kan bidra till att stärka den lokala demokratin. Nedan presenteras en lista av inkomst- och kostnadsslag som förekommit i tidigare undersökningar. Partiernas inkomster • Kontant partistöd (grundstöd eller mandatstöd) • Lokalbidrag • Utbildningsbidrag • Bidrag till anställning som partisekreterare • Medlemsavgifter • Transfereringar från andra partinivåer • Insamlingar, gåvor • Försäljningar • Frivilliga bidrag från enskilda • Lån Partiernas utgifter: • Valkostnader - valfondering • Transfereringar till andra partinivåer • Löner för anställda • Lokalkostnader • Arvoden till partiaktiva • Resekostnader • Utbildning, kurser, konferenser för förtroendevalda och partiaktiva • Mötesverksamhet inom partiet • Utåtriktad mötesverksamhet • Annonsering, trycksaker • Administrationskostnader • Aktivitetskostnader • Lånekostnader 14
Dokumentstudier Ett sätt att studera partiernas inkomster och utgifter är att begära ut partiorganisationernas resultaträkningar. Detta gjordes inom ramen för ESOrapporten från 1994. Med undantag för ett par lokala partiorganisationer valde alla att lämna ut detta material till utredningen. Utredningen skriver dock att jämförelsen av partiernas finansiering på respektive nivå försvåras av att resultaträkningarna är upprättade enligt olika principer. Några partier redovisar kostnader och intäkter brutto, dvs. samma post förekommer som såväl intäkt som kostnad. Detta innebär att övriga posters andelar av omsättningen blir lägre än om ifrågavarande post endast redovisas som mellanskillnaden mellan intäkt och kostnad. (Ds 1994:31, s. 79) En liknande erfarenhet uttrycks i en utvärdering av överenskommelsen mellan riksdagspartierna angående redovisningen av partiernas intäkter som Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter lät genomföra. Utvärderingen genomfördes av Ulf Gometz, adjungerad professor vid Handelshögskolan i Göteborg. Gometz slutsats var att redovisningen av partiernas intäkter inte levde upp till de utfästelser som partierna gjort i överenskommelsen. Främst berodde det på att man inte utvecklat gemensamma redovisningsformer och därför inte gick att jämföra. Min bedömning är därför att partiernas inkomster och utgifter sannolikt inte kan kartläggas endast genom att studera resultaträkningar från partierna. Risken för att räkenskaperna är upprättade efter olika principer och därför svåra att jämföra är alltför stor. Resultaträkningar kan dock användas för att komplettera och bekräfta uppgifter som tagits fram på annat sätt. Intervjuer eller enkäter? I tidigare studier har som sagt både enkäter och intervjuer använts för att studera partiernas inkomst- och utgiftsstruktur och partiernas verksamhet. Båda metoderna har sina för och nackdelar. En intervjuundersökning ger sannolikt en mer grundlig och vederhäftig bild av den enskilda partiorganisationens verksamhet och ekonomiska förehavanden men mot bakgrund av den begränsade tiden som finns till förfogande för uppdraget leder ett sådant upplägg till att endast ett fåtal kommun- och regionorganisationer kan studeras. En intervjuundersökning kommer därför inte kunna ge en generell bild av hur det förhåller sig i partiorganisationer på lokal och regional nivå. Rätt utformad kan en enkätundersökning riktad till lokala och regionala partiorganisationer göra det möjligt att dra generella slutsatser. Den avgörande frågan är om det är möjligt att formulera enkätfrågor som ger tillräckligt entydiga svar eller om samma jämförbarhetsproblem som sannolikt är behäftad med en domumentstudie även kommer drabba en enkätundersökning. Ett tänkbart alternativ är att kombinera ett par fallstudier med en enkät riktad till ett urval partiorganisationer 15
Page 1 and 2: KONSTITUTIONSUTSKOTTET Johan Lantto
Page 3 and 4: framgår dock inte av lagtexten ell
Page 5 and 6: 2. Tidigare utredningar och unders
Page 7 and 8: Riksdagens utredningstjänst har ä
Page 9 and 10: mycket små. Till skillnad från ti
Page 11 and 12: partierna, från 36 % av socialdemo
Page 13: 3. Överväganden om metod Uppdrage

Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?