Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning
Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning
Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Dokumentstudier<br />
Ett sätt att studera partiernas inkomster och utgifter är att begära ut<br />
partiorganisationernas resultaträkningar. Detta gjordes inom ramen för ESOrapporten<br />
från 1994. Med undantag för ett par lokala partiorganisationer<br />
valde alla att lämna ut <strong>det</strong>ta material till utredningen. Utredningen skriver<br />
dock att jämförelsen <strong>av</strong> partiernas finansiering på respektive nivå försvåras<br />
<strong>av</strong> att resultaträkningarna är upprättade enligt olika principer. Några partier<br />
redovisar kostnader och intäkter brutto, dvs. samma post förekommer som<br />
såväl intäkt som kostnad. Detta innebär att övriga posters andelar <strong>av</strong><br />
omsättningen blir lägre än om ifråg<strong>av</strong>arande post endast redovisas som<br />
mellanskillnaden mellan intäkt och kostnad. (Ds 1994:31, s. 79)<br />
En liknande erfarenhet uttrycks i en utvärdering <strong>av</strong> överenskommelsen<br />
mellan riksdagspartierna angående redovisningen <strong>av</strong> partiernas intäkter som<br />
Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter lät<br />
genomföra. <strong>Utvärdering</strong>en genomfördes <strong>av</strong> Ulf Gometz, adjungerad<br />
professor vid Handelshögskolan i Göteborg. Gometz slutsats var att<br />
redovisningen <strong>av</strong> partiernas intäkter inte levde upp till de utfästelser som<br />
partierna gjort i överenskommelsen. Främst berodde <strong>det</strong> på att man inte<br />
utvecklat gemensamma redovisningsformer och därför inte gick att jämföra.<br />
Min bedömning är därför att partiernas inkomster och utgifter sannolikt inte<br />
kan kartläggas endast genom att studera resultaträkningar från partierna.<br />
Risken för att räkenskaperna är upprättade efter olika principer och därför<br />
svåra att jämföra är alltför stor. Resultaträkningar kan dock användas för att<br />
komplettera och bekräfta uppgifter som tagits fram på annat sätt.<br />
Intervjuer eller enkäter?<br />
I tidigare studier har som sagt både enkäter och intervjuer använts för att<br />
studera partiernas inkomst- och utgiftsstruktur och partiernas verksamhet.<br />
Båda metoderna har sina för och nackdelar. En intervjuundersökning ger<br />
sannolikt en mer grundlig och vederhäftig bild <strong>av</strong> den enskilda<br />
partiorganisationens verksamhet och ekonomiska föreh<strong>av</strong>anden men mot<br />
bakgrund <strong>av</strong> den begränsade tiden som finns till förfogande för uppdraget<br />
leder ett sådant upplägg till att endast ett fåtal kommun- och<br />
regionorganisationer kan studeras. En intervjuundersökning kommer därför<br />
inte kunna ge en generell bild <strong>av</strong> hur <strong>det</strong> förhåller sig i partiorganisationer<br />
på lokal och regional nivå.<br />
Rätt utformad kan en enkätundersökning riktad till lokala och regionala<br />
partiorganisationer göra <strong>det</strong> möjligt att dra generella slutsatser. Den<br />
<strong>av</strong>görande frågan är om <strong>det</strong> är möjligt att formulera enkätfrågor som ger<br />
tillräckligt entydiga svar eller om samma jämförbarhetsproblem som<br />
sannolikt är behäftad med en domumentstudie även kommer drabba en<br />
enkätundersökning.<br />
Ett tänkbart alternativ är att kombinera ett par fallstudier med en enkät<br />
riktad till ett urval partiorganisationer<br />
15
Change language