Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning
Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning
Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
stöd skall beräknas. I vilken utsträckning kommuner och landsting räknar in<br />
tjänster som politiska sekreterare i stö<strong>det</strong> när de rapporterar till SCB är<br />
också oklart.<br />
Som framgår <strong>av</strong> tabell 1 överensstämmer inte den totala partistödsnivån för<br />
år 2002 med den som Utredningen om offentlighet för partiers och<br />
valkandidaters intäkter (SOU 2004:22) redovisar utifrån sin<br />
enkätundersökning för samma år. Skillnaderna mellan undersökningarna<br />
kan möjligtvis bero på hur frågorna i räkenskapssammandraget respektive<br />
enkätundersökningen är formulerade. (bör kollas)<br />
Den stora ökningen mellan år 2005 och 2006 beror till mycket stor del på att<br />
rapporterade stö<strong>det</strong> i Stockholms kommun ökat från cirka 20 till 70 miljoner<br />
kronor mellan åren. (Bör kontrolleras)<br />
Tabell 1: Total summa partistöd i kommunerna, tusentals kronor år 2000-<br />
2006. Källa SCB<br />
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006<br />
327 000 334 829 338 526 353 709 356 922 352 758 421 065<br />
För Landstingens del finns inte motsvarande uppgifter i<br />
räkenskapssammandraget, där finns istället redovisningsposten ”politisk<br />
verksamhet” som förutom partistöd inkluderar alla kostnader för den<br />
politiska verksamheten t.ex. löner och arvoden för politiskt förtroendevalda.<br />
(Uppgift från SKL).<br />
Partistö<strong>det</strong>s variation<br />
I flera <strong>av</strong> utredningarna och rapporterna finns relativt ingående analyser <strong>av</strong><br />
kontantstö<strong>det</strong>s variation mellan kommuner och landsting samt analyser <strong>av</strong><br />
tänkbara förklaringar till dessa variationer. För att analysera variationerna<br />
jämförs nivån på kontantstö<strong>det</strong> med t.ex. antalet invånare, antalet<br />
röstberättigade invånare eller antalet mandat. Analyser visar genomgående<br />
att stö<strong>det</strong> räknat per mandat är störst i storstäder och större städer och minst<br />
i små kommuner i glesbygdsområden. Analyserar man stö<strong>det</strong> i förhållande<br />
till antalet invånare eller röstberättigade framkommer ett annat mönster.<br />
Enligt Gullan Gidlunds studie <strong>av</strong>seende förhållanden år 1983 så varierade<br />
partistö<strong>det</strong> per röstberättigad mellan 4:10 i den kommunen med <strong>det</strong> lägsta<br />
stö<strong>det</strong> och 58:40 i den kommunen med <strong>det</strong> högsta. I landstingen var<br />
variationsvidden betydligt mindre (Från 7:30 till 18:40 kr per<br />
röstberättigad). Undersökningen visar dock att <strong>det</strong> totala stö<strong>det</strong>, länsvis, från<br />
kommuner och landsting inte varierade lika mycket (Från 27:00 till 43:20 kr<br />
per röstberättigad). Bland kommunerna med högst stöd dominerade sådana<br />
med socialistisk majoritet. Styrkan i samban<strong>det</strong> <strong>av</strong>tog dock med<br />
kommunstorleken. Kommunstorleken och tätortsgraden verkade även<br />
positivt på stö<strong>det</strong>s storlek (Ds C 1985:8, s. 33-61).<br />
År 1992 var, enligt ESO-rapporten, partistö<strong>det</strong> störst i stora kommuner och<br />
minst i de små. Skillnaderna mellan landsting <strong>av</strong> olika storleksklass var<br />
8
Change language