Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning

More documents

Recommendations

Info

(partidistrikt och länsförbund) finansierades i genomsnitt mellan 40-70% av medel från kommuner och landsting. I vilken utsträckning den regionala nivån finansieras av kommunorganisationernas medel varierade kraftigt mellan partierna. Socialdemokraterna finansierade endast en mycket liten del av verksamheten med transfererade medel medan KDS finansierade större delen av verksamheten med sådana medel. Övriga partiers regionnivå finansierades till 15 eller 30 % av medel från lokala partiorganisationer. Gidlunds redogörelse innehåller även en beskrivning av regionnivåns övriga inkomstslag och hur medlemsavgifterna i partierna fördelades mellan partinivåerna (Ds C 1985:8, s. 64-86). I de fallstudier som genomfördes inom ramen för ESO-rapporten från år 1994 varierade de lokala partiorganisationernas kostnader mycket, främst beroende på om de hade anställd personal eller inte Någon mer ingående beskrivning av hur partistödet användes presenteras dock inte (Ds 1994:31, s. 83). I rapporten visas dock att alla partier med regional partiorganisation, med undantag för socialdemokraterna, transfererade lokala medel till den regionala nivån. I utbyte erhöll de lokala organisationerna motprestationer i form av utbildning, material och olika slags tjänster. I vissa fall kunde transfereringarna uppgå till 50 % av det kommunala partistödet. Medel transfererades även från distriktsnivån till riksorganisationen, främst inom folkpartiet, moderaterna och kds. Inom moderaterna och folkpartiet hade dock riksorganisationerna arbetsgivaransvar för personal vid länsexpeditionerna till vilkas löner medlen helt eller delvis användes. Vänsterpartiet och miljöpartiet transfererade medel endast i begränsad omfattning. I Vänsterpartiet gick medlen till en utjämningsfond som omfördelades och återbetalades till distrikten. Socialdemokraterna och centerpartiet transfererade inga medel till riksorganisationen. I ESOrapporten finns inga exakta uppgifter om hur stora transfereringar mellan nivåerna var men på riksnivå finns uppgifter om hur stor andel av riksorganisationens intäkter som bestod av transfereringar (Ds 1994:31, s. 78-80). Sammantaget visar de gjorda undersökningarna att partiernas användning av partistödet varierar mellan partierna och mellan partiorganisationer av olika storlek. Transfereringar och valfonderingar har under mellanvalsår, historiskt sett, utgjort de enskilt största utgiftsposterna i flertal partier. Det framgår även att det skett betydande transfereringar av partimedel i alla partier utom socialdemokraterna. Det är dock svårt att fullt ut beskriva dess omfattning och i fall transfereringar ökat eller minskat i betydelse över tid eftersom de olika rapporterna använder sig av olika metodiker för att mäta dem. Partistödets effekter Att skriva 12
3. Överväganden om metod Uppdragets olika frågeställningar skiljer sig åt och fordrar sannolikt att flera olika metoder används för att besvara dem. Grovt sett handlar de tre första om kommunernas och landstingens handhavande av partistödet medan den sista handlar om partiernas användning av stödet. Uppdraget fordrar därför minst två kartläggningar, en av kommuner och landsting, och ett av partierna. Nedan följer en beskrivning och diskussion av hur de olika frågeställningarna kan undersökas och vilka andra ställningstaganden som krävs för att genomföra studien. Frågeställning 1: Partistödets omfattning och former Partistödets ekonomiska omfattning har tidigare främst undersökts med hjälp av enkätundersökningar. Ett tänkbart (tidsbesparande) alternativ är att utgå från den årliga räkenskapssammandraget som sammanställs av Statistiska centralbyrån (SCB). Som framgått av den tidigare undersökningen avviker uppgifterna i räkenskapssammandraget med dem som tagits fram i enkätundersökningar. Det finns därför anledning att närmare studera varför dessa uppgifter skiljer sig åt. En möjlig förklaring till att olika undersökningar kommer fram till olika resultat är att de utgått från olika definitioner av vad som är att betrakta som partistöd. Som framgår av redogörelsen av lagstiftning och tidigare undersökningar är det inte heller självklart vad som är att betrakta som partistöd. Man kan dels anta en mer lagteknisk definition, dels en vidare definition där alla offentliga medel som på något sätt kommer de politiska partierna eller dess representanter till del är en del av stödet. Vilken definition av partistöd som bör användas i denna utvärdering kan därför diskuteras. Hur kommuner och landsting reglerar partistödet och vilka former de har kan eventuellt studeras med hjälp av det material som insamlats inom ramen för återkommande uppföljning av de förtroendevaldas villkor som SCB gör i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I den senaste undersökningen som avser år 2007 har kommuner och landsting ombetts sända in protokoll eller annat dokument med uppgifter om hur partistödet fördelas. Insamlingsfasen är inte helt avslutad. Det tidigare materialet från år 2003 har ännu inte analyserats. Jag har ännu inte hunnit ta del av materialet och kan inte ta ställning till dess kvalitet. Om inte uppgifterna i räkenskapssammandraget och materialet från uppföljningen av de förtroendevaldas villkor är möjligt att använda framstår en enkätundersökning riktad till kommuner och landsting som den mest rimliga formen för att samla in uppgifter på området. Det kan diskuteras om en sådan skall riktas till alla kommuner eller landsting eller endast ett representativt urval av dem. Frågeställning 2 och 3: Kommunernas och landstingens praktiska hantering av partistödet Frågeställning 2 och 3 berör relativt tekniska aspekter på hur kommuner hanterar partistödet. Denna typ av frågor har, mig veterligen, inte varit 13
Page 1 and 2: KONSTITUTIONSUTSKOTTET Johan Lantto
Page 3 and 4: framgår dock inte av lagtexten ell
Page 5 and 6: 2. Tidigare utredningar och unders
Page 7 and 8: Riksdagens utredningstjänst har ä
Page 9 and 10: mycket små. Till skillnad från ti
Page 11: partierna, från 36 % av socialdemo
Page 15 and 16: Dokumentstudier Ett sätt att stude

Utvärdering av det kommunala partistödet Inledning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?