SRAT-info 1-2012

More documents

Recommendations

Info

Allt fler ska kunna göra lönekarriär Det råder stor enighet inom Sacoförbunden om att lönespridning är bra för såväl individ som samhälle. Men vägen dit ser olika ut. Det står klart efter ett seminarium som hölls med anledning av Sacos antologi Livslön. ”Alla” är där. I den fullsatta lokalen på Sacos kansli trängs representanter från i princip samtliga förbund inom Sacofederationen. Det är förtroendevalda, kanslichefer och pressfolk. Orsaken till trängseln är Sacos seminarium om lönespridning, ett begrepp som seglat upp som en av vinterns hetaste. Strax innan jul släppte SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle, en rapport som visar att inkomstskillnaderna har ökat kraftigt i Sverige. Samtidigt är en av Sacos hjärtefrågor ökad lönespridning, det vill säga att ansvar, utbildning och prestation ska märkas mer i lönekuvertet. Det har av vissa tolkats som att Saco är för ökade klyftor. Men det är helt fel, enligt Sacos ordförande Göran Arrius som inleder seminariet. – Ingen vill ha ökade klyftor i samhället. Men det måste löna sig mer att ta ansvar och vara duktig på sitt jobb, säger han. Sacoekonomerna Lena Granqvist och Thomas Ljunglöf tar därefter plats vid podiet. Det är bland annat deras forskning som ligger till grund för antologin. Det finns ett tydligt samband mellan lönespridning och individens karriärmöjligheter, förklarar de. Yrken med låg lönespridning har också låg avkastning på utbildning och vice versa. Inom yrken som läkare och ekonomer med höga löner finns det även stor lönespridning. En arbetsterapeut kan när han eller hon går i pension se fram emot en lön som endast är 1,3 gånger så hög som den för en nyutexaminerad. Det trots all den kunskap och erfarenhet personen förvärvat under yrkeslivet. För ekonomer är motsvarande siffra 2,9. Dessutom har lönespridningen mellan högskoleutbildade och gymnasieutbildade minskat, förklarar Lena Granqvist. – Det är inte så att de högskoleutbildades löner har dragit ifrån även om det ibland framförs sådana argument. Det stämmer inte, säger hon. Och att en god lönespridning är något att sträva efter är de inbjudna talarna överens om, Ursula Berge från Akademikerförbundet SSR, Edel Karlsson Håål från Jusek/Saco-S, Jan Lindström från Civilekonomerna och Birgitta Rydell från Dik. För Ursula Berge är dock själva begreppet problematiskt. – Det finns ett pedagogiskt problem med ordet lönespridning. För många människor förknippas det med ökade klyftor, säger Ursula Berge som istället förordar ett annat begrepp: – Jag tycker ”lönekarriär” är bättre. Det signalerar något positivt och tydliggör vad det faktiskt handlar om. Allt fler ska kunna göra lönekarriär, säger hon och många i publiken nickar bekräftande. Av Civilekonomernas medlemmar är drygt en tredjedel chefer. Medlemmarna är dessutom ambitiösa karriärister och tre fjärdelar arbetar inom privat sektor. Det gör att det finns en konkurrens om talangerna vilket sätter ett tryck uppåt på lönerna, även inom offentlig sektor, förklarar Jan Lindström. – Våra medlemmar har dessutom många karriärsteg vilket bidrar till den höga lönespridningen. De kan börja som assistenter och sluta som ekonomidirektörer, säger han. Sacoekonomen Thomas Ljunglöf instämmer. Möjligheten att göra karriär inom ett yrke underlättar lönespridningen. Till exempel kan en läkare ha många befattningar inom ett yrkesliv, en arbetsterapeut få. Och det märks på lönen. Från publiken kommer ett exempel från vården där en grupp sjukhusfysiker på kort tid lyckats lyfta sina löner med tiotusentals kronor. Hemligheten var införandet av en karriärtrappa som möjliggjorde för cheferna att få mer pengar att fördela. Chefen kunde då visa på att personen uppnått en viss nivå och därför var förtjänt av högre lön, ett system som tilltalar Ursula Berge. – Jag tror att det är helt rätt. Lönetrappor med tydliga tjänstebeskrivningar som ett sätt att öka lönespridningen, att kodifiera kompetensen, säger hon. Birgitta Rydell från Dik är inte lika förtjust. – Jag tror mer på att det är individens kompetens som ska vara avgörande, inte tjänstebeskrivningen. Situationen i dag beror till stor del på att arbetsgivarna är dåliga på att sätta lön, säger hon och får medhåll från stora delar av församlingen. FRÅGA: Jag och mina kollegor har diskuterat det här med rast och paus, men vi får ingen klarhet i detta. Jag hoppas du kan hjälpa oss med att få rätsida på vissa saker som vi undrar över. Vad är det för skillnad på rast och paus? När har vi rätt att ta våra raster och pauser? Hur långa ska dessa vara? SVAR: Det ni ska göra är att först och främst undersöka om det finns eller om ni följer något kollektivavtal på er arbetsplats. I kollektivavtalet kan det framgå vad som gäller för just er angående rast och paus. Saknar arbetsplatsen kollektivavtal, om det inte är reglerat i kollektivavtalet eller det inte finns en överenskommelse med er arbetsgivare om vad som ska gälla, får man titta i arbetstidslagen. En rast har ni rätt till senast efter fem timmars arbete och enligt Arbetsmiljöverket riktlinjer bör den, om det bara finns en rast under dagen, vara minst 30 minuter. Rasten räknas inte som arbetstid utan ni förfogar fritt över den tiden, ni kan exempelvis lämna arbetsplatsen eller stänga av telefonen. Utöver rast ska ni kunna ta paus i ert arbete. Det innebär att ni tar ett kortare avbrott från ert arbete som räknas in i arbetstiden. Under pausen får ni, i jämförelse med rasten, inte utan överenskommelse lämna arbetsplatsen. Lagen säger inget om hur ofta eller hur långa dessa pauser ska vara, de regleras enbart som kortare avbrott arbetet i mån det är möjligt. Det är dock viktigt att ur ett arbetsmiljöperspektiv kunna ta paus. SRAT 08-442 44 60 kansli@srat.se www.srat.se Fråga & Svar Det är också ett resonemang som präglar slutskedet av seminariet. Att fackförbunden måste skapa förutsättningar för cheferna att sätta rätt lön, att hjälpa dem att göra ett bättre jobb med lönesättningen helt enkelt. Och då gäller det för de fackliga organisationerna att vara tydliga i sin kommunikation, enligt Göran Arrius. – Vi måste vara tydliga med att den som är bättre på sitt jobb också ska tjäna mer. Lönespridning leder till att det blir en större kaka för alla att dela på. Thomas Jartsell, Saco 24 SRAT-informationen nr 1 • 2012
Föreningarna Äldrepedagoger – en ny yrkesgrupp inom SRAT och HälsoAkademikerna Det ligger i tiden att fokusera på äldres hälsa. I år är det Europaåret för ett aktivt åldrande, vilket inleddes i samband med mässan ”Seniorliv i världsklass” i Stockholm. Och äldres hälsa är ett område där det behövs större ansträngningar för att motarbeta ohälsa. I Nationella folkhälsoenkäten uppger endast femtio procent av kvinnorna och sextio procent av männen i åldern 65-84 år att de har ett bra hälsotillstånd. Det finns alltså stora möjligheter att förbättra livskvalitet och minska samhällets kostnader för vård och omsorg genom fler hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. För att möta behoven från den växande gruppen äldre krävs fler yrkesroller som jobbar med äldre inom såväl offentlig och privat sektor som inom frivilligorganisationer. Därför startade Malmö Högskola redan 2003 Äldrepedagogprogrammet – Hälsa och Samhälle, som den första i sitt slag. Utbildningen är tvåårig, och möjlighet finns att läsa en ettårig påbyggnadskurs i äldrepedagogisk fördjupning. En äldrepedagog arbetar hälsofrämjande och fokuserar på det sociala innehållet. Tanken är inte att lära ut något utan att vara ett stöd i en pedagogisk process där den äldres egna förmågor, önskemål och idéer tas tillvara. Exempel på arbetsuppgifter för en äldrepedagog är att organisera aktiviteter för äldre på öppna verksamheter och boenden, samordna anhörigstöd, skapa nätverk för Missa inte medlemsutskick! Anmäl din e-postadress på MIN SIDA på www.srat.se eller skicka till kansli@srat.se äldre, samordna samarbetet mellan kommuner, frivilligorganisationer och exempelvis bostadsbolag, uppsökande verksamhet, handleda och utbilda omsorgspersonal. Äldrepedagogerna är, med sitt fokus på hälsofrämjande arbete med inriktning mot äldre, en given yrkesgrupp inom HälsoAkademikerna. HälsoAkademikerna har kontaktat Malmö Högskola och föreningen Äldrepedagogerna för att nå ut till deras studenter respektive medlemmar, och framöver kan SRAT berikas med ännu en yrkesgrupp inom hälsovetarområdet. Postadress Box 3536 103 69 Stockholm Telefon 08-412 33 00 tfn tid mån-tor 9 – 16, fre 13-16 Fax 08-24 78 79 E-post medlemsfrågor Medlemsfrågor: medlem@aea.se Försäkringsfrågor: post@aea.se www.aea.se Daniel Ainestrand, HälsoAkademikerna Foto: Colourbox HälsoAkademikerna i samarbete med Föreningen Svensk Företagshälsovård Svensk Företagshälsovård (FSF) är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell, obunden organisation som på ett samlat sätt tillvaratar företagshälsovårdens (fhv) intressen. Inom FSF finns cirka 170 medlemsföretag. Tillsammans driver de ungefär 450 företagshälsovårdscentraler runt om i landet, med sammantaget cirka 4.000 anställda HälsoAkademikerna blev för 12 år sedan inbjudna att delta i Företagshälsovårdens program- och utvecklingsråd. Det är en sammanslutning av branschens olika yrkesföreningar: Företagsläkarföreningen, Riksföreningen för Företagssköterskor, Företagssjukgymnasterna Ergonomisektionen, Beteendevetarföreningen, FTF Arbetsmiljö (Arbetsmiljöingenjörer). Rådets syfte var att tillsammans med FSF driva frågor om utbildning, yrkesroller, tvärvetenskapligt samarbete, med mera. För HälsoAkademikerna var detta bästa tänkbara sammanhang att verka i för att lyfta fram den kompetens en hälsovetare har och hur den kan komplettera den befintliga kompetensen. Några exempel på aktiviteter/resultat: • Deltagande på samtliga branschträffar sedan 2000 där kontakter knutits. • Deltagande med monter i Hälsokonventets utställning – FSF arrangör. • Deltagande på remissbasis av samtliga nationella utredningar av företagshälsovården sedan år 2000. • Hälsopedagog (den vanligaste yrkestiteln som används inom FHV) nämns i flera styrande dokument där företagshälsovård definieras, det vill säga är numera en av de sex huvudsakliga kompetenserna en företagshälsovård bör bestå av. • Antalet anställda Hälsopedagoger är över 200 vid senaste mätningen av FSF. • Prognosen för nyanställningar inom företagshälsovården inom en treårsperiod pekar på att behovet av Hälsopedagoger är procentuellt högst av alla de sex yrkesgrupperna. Ungefär 50-60 nya hälsovetartjänster de kommande tre åren. Andreas Lövdahl, HälsoAkademikerna SRAT-informationen nr 1 • 2012 25
Page 1 and 2: l l l Nr 1 - mars 2012 MSB: Allt fr
Page 3 and 4: Ledare Vårt gemensamma ansvar för
Page 5 and 6: På Myndigheten för samhällsbered
Page 7 and 8: Aktuellt i avtalsrörelsen Den för
Page 9 and 10: Allt fortsätter som vanligt! Det d
Page 11 and 12: De numera årliga medarbetarunders
Page 13 and 14: Därför är hälsoombudets viktiga
Page 15 and 16: Stående från vänster: Marie Nore
Page 17 and 18: Saco LöneSök uppdaterad Ta hjälp
Page 19 and 20: i samarbete med Förutom engagemang
Page 21 and 22: Framtidsanalys från SRATs ekonomis
Page 23: Så här kom staten till... I börj
Page 27 and 28: Föreningarna Kontakter AEAs person

SRAT-info 1-2012

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?