SRAT-info 1-2012

På Myndigheten för samhällsberedskap arbetar närmare tusen anställda med sådant
som vanligt folk slipper tänka på till vardags. Det handlar om allt från kärnkraftsolyckor,
naturkatastrofer och terroristangrepp till små olyckor på hemmaplan.
– Det är allt från en spik i foten till stora katastrofer, sammanfattar Claes-Håkan
Carlsson, SRAT-medlem och suppleant i styrelsen för föreningen SRAT-A, arbetet på
myndigheten.
Text: Birgitta Jakobsson Foto: MSB bildbank, Lasse Forsberg, Marie Norell
SRAT-medlemmar på MSB:
Allt från spik i foten
till stora katastrofer
Det har gått tre år sedan Krisberedskapsmyndigheten,
Statens räddningsverk och
Styrelsen för psykologiskt försvar slogs
samman och bildade Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, MSB. Det är
ingen liten uppgift som åligger de anställda
på den här myndigheten, ansvarsområdet rör
allt från vardagsolyckor till naturkatastrofer
och krig. Uppdraget är att utveckla och stödja
samhällets förmåga att förebygga och hantera
de olyckor och kriser som kan inträffa, men
också att dra lärdom av det som faktiskt har
inträffat, både här hemma och på andra
platser runt om i världen.
Omfattande samarbete
Det är också så organisationen är uppbyggd,
med avdelningar för förebyggande, förberedande,
hanterande och utvärderande av
olyckor och kriser samt en femte för
stödverksamhet. Det innebär att olika typer
av händelser handläggs på flera avdelningar,
men ur olika aspekter. Och det ställer stora
krav på samverkan mellan de anställda, som
finns på flera olika platser i landet – i
Karlstad, Stockholm, Rosersberg, Revinge
(utanför Lund) och Sandö i Västernorrland.
Claes-Håkan Carlsson konstaterar att ”det
blir en hel del resdagar för många av oss”.
Varje del av verksamheten har dessutom
ett omfattande samarbete med externa
grupper, som på olika sätt kan bli inblandade
i olyckshändelser. Det är myndigheter, som
polis, kommuner och landsting, men också
frivilligorganisationer och företag, till
exempel inom bank-, it- och elförsörjningsområdena.
– Vi har också ett omfattande samarbete
med andra länder, berättar Claes-Håkan
Carlsson – för att vissa olyckor faktiskt berör
oss i Sverige, även om de inträffar på andra
sidan klotet men också för att ett internationellt
kunskapsutbyte bidrar till vårt eget
lärande. Som när den italienska kryssaren
gick på grund, till exempel. Eller i samband
med kärnkraftsolyckan i Japan förra året. Det
fanns svenskar i området och svenska
intressen att skydda, och MSBs uppgift var i
första hand att stötta Utrikesdepartementet
med kunskaper om risker med och skydd
mot strålningen.
Olyckors miljöpåverkan var ett av
Claes-Håkan Carlsson specialområden på den
tid han arbetade på Räddningsverket. Från
början är han, i likhet med många av sina
arbetskamrater, yrkesmilitär.
– Vi är 49 SRAT-medlemmar på MSB.
Majoriteten är män och flera av oss är före
detta militärer, konstaterar han.
Idag arbetar Claes-Håkan Carlsson på
kontoret i Karlstad, framför allt med
utbildning och utveckling av räddningstjänst
och krishantering.
– Det handlar mycket om attityder, säger
han. Men att ändra beteenden är svårt och
det kan ta generationer att förändra sådant
som sitter i ryggmärgen. Som att man till
varje pris ska släcka elden och rädda den
byggnad som brinner – även om man skulle
kunna undvika andra och större skador, på
miljö och människor, genom att låta det
brinna ned till grunden.
Många inblandade i tågolycka
Annelie Jansson, som kom till MSB från
Krisberedskapsmyndigheten, arbetar också
med att sprida kunskap, men från kontoret
Mats Ardbreck och Claes-Håkan Carlsson arbetar båda på MSB i Karlstad
t
SRAT-informationen nr 1 • 2012 5