SRAT-info 1-2012

More documents

Recommendations

Info

Anneli Jansson sitter på kontoret i Stockholm och är projektledare för de övningar som MSB genomför. på Kungsgatan i centrala Stockholm. Hon är projektledare för de övningar som myndigheten genomför. Ibland är det gigantiska sammankomster som innebär stora krav på organisation och samordning – och som dessutom har inslag av stor dramatik. Hon var en av två som hade huvudansvaret för den stora och uppmärksammade övning som hölls i Norrbotten förra året, och som gick under namnet Barents Rescue 2011. Då deltog drygt 80 aktörer och sammanlagt uppemot 4.000 personer från lokal, regional och nationell nivå från de nordliga delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Och det var sannerligen inte något vanligt litet rollspel. I en av delövningarna var det till exempel en stor tågolycka som iscensattes, i en annan ett allvarligt kemikalieutsläpp. – I sådana här sammanhang samövar vi med olika statliga myndigheter som omfattas av krisberedskapsförordningen, säger Annelie Jansson, men målet är att också andra organisationer som berörs av scenariot ska vara med och öva – kommunerna, till exempel och privata aktörer som Vattenfall, elbolag och banker. Dessutom deltar olika internationella organisationer, som Röda korset, och frivilliga försvarsorganisationer. – Sverige har aldrig tagit emot internationell hjälp i någon större omfattning. Med det inte sagt att vi aldrig kommer att behöva det – om vi skulle drabbas av stormar, översvämningar eller isstormar i sådan omfattning att de nationella resurserna inte räcker till – för att säkra tillgången till el, bygga vattendammar eller nya elledningar, till exempel. nära samarbete med andra organisationer. Det har bland annat resulterat i att man har identifierat sex olika typer av nödlägesscenarier, som ska täcka alla tänkbara olyckor. – Det gäller framför allt att analysera hur framtiden kan se ut, säger han. Att identifiera vår beredskap och våra förbättringsområden – om det skulle inträffa en olycka vid ett kärnkraftverk, i samband med en transport eller kanske på ett sjukhus där det finns radioaktiva ämnen. Mats Ardbreck pratar om sitt arbete som ”fantastiskt spännande, inspirerande och stimulerande”. Men tillägger att ”det kan också vara väldigt tråkigt”. – Byråkratin kan ibland kännas väl omständlig – även om den till viss del innebär en kvalitetssäkring. Men med många myndigheter inblandade blir det ofta långa processer och alldeles för många omtag. Vikten av kommunikation Men här pågår ett intressant utvecklingsarbete. Nyligen har Mats Ardbreck och några av hans arbetskamrater dragit igång ett projekt som handlar om hur man kommunicerar, både internt och externt – och det har blivit en riktigt aha-upplevelse, säger han. – Vi kommer från olika världar, och vi använder olika ord. Det som betyder en sak här på MSB har en helt annan innebörd hos polisen och en tredje inom sjukvården. Den insikten har satt igång en lång rad olika kreativa tankar om hur samarbetet kan förenklas och förbättras. Det han beskriver skulle också kunna stämma in på de problem som det kan innebära att föra samman olika kulturer från flera myndigheter, som skedde när MSB bildades och olika uppgifter och arbetssätt skulle smältas samman. Det har inte varit en alltigenom enkel process, det visar den utredning som Stadskontoret överlämnade till regeringen strax före jul. Claes-Håkan Carlsson och Annelie Jansson instämmer i den kritiken och berättar om stora problem med samordning, ineffektivitet och en hel del frustration bland de anställda. De menar att sammanslagningen har gått lite väl fort, och att det har saknats kontrollpunkter på vägen. Men också i det avseendet pågår ett förbättringsarbete. Det berättar Bo Andersson, som är ordförande i Saco-S-föreningen och därmed representerar ungefär 450 anställda akademiker. – Vi valde, i motsats till övriga fackförbund, att förlänga försöksperioden med samverkansavtalet med arbetsgivaren, säger han. Och efter långa och bra samtal med ledningen känner vi att vi har påbörjat ett positivt samarbete för att fullt ut ta tillvara den kompetens som finns. Därmed är det Saco-S-ordförandens övertygelse att det nu finns en bra grund för att fortsätta att utveckla MSB som organisation och arbetsplats, och därmed uppfylla den målsättning som ryms i myndighetens namn – samhällsskydd och beredskap. Eller som Annelie Jansson beskriver det: – Jag är här för att medborgarna ska få den säkerhet och den trygghet som de betalar för via skattsedeln. n n n Framtidsanalys och kommunikation Hur gör man när det som inte får hända ändå händer – när det inträffat nödsituationer, där kärnkraft, radiologiska och nukleära ämnen är inblandade? Det är framför allt sådana frågor som Mats Ardbreck arbetar med på Karlstadskontoret. Också för hans del blir det en hel del SRATs allmänna sektion - SRAT-A Ordförande Ronny Andersson 070-620 41 45 ronny.pia.andersson@telia.com Ansvarig ombudsman SRAT Ingvar Eriksson 08-442 44 64 ingvar.eriksson@srat.se www.srat.se 6 SRAT-informationen nr 1 • 2012
Aktuellt i avtalsrörelsen Den första uppgörelsen i 2012 års avtalsrörelse gjordes på industrins område mellan Teknikarbetsgivarna och de fackliga organisationerna. Detta avtal gäller under perioden 1 februari 2012 – 31 mars 2013, det vill säga under 14 månader. Avtalet beräknas ge minst tre procent löneökningar under perioden. Omräknat till 12 månader innebär det 2,6 procent. Det anses att det är detta utrymme, det så kallade ”märket”, som bestämts för den konkurrensutsatta industrin, som ska vara vägledande för de centrala avtalen på den övriga delen av arbetsmarknaden. Vid lönerevisionen på företagen inom teknikarbetsgivarnas område ska parterna gemensamt förhandla om individuella löneökningar för att bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur och att stimulera till goda arbetsinsatser. Det ger möjlighet till högre löneökningar lokalt än vad det centrala avtalet anger. I början av februari träffades ytterligare ett avtal. Det var på försäkringsbranschens område där FTF – Facket för försäkring och finans varslade om konflikt och där sedan parterna efter medling träffade ett avtal för 2012. Avtalet ger en garanterad lönehöjning på 2,6 procent det vill säga enligt ”märket”. Avtalet bygger dock på att man träffar lokala avtal om lönebildningen på företagen och 2,6 procent gäller om man inte kommer överens om annat i lokala avtal. En mycket stor del av SRATs medlemmar arbetar på områden där vi har så kallat processavtal som inte anger något specificerat utrymme för löneökningar utan där lönen bestäms lokalt för varje individ. Det som huvudsakligen avgör vilken lönehöjning man får hos arbetsgivare på dessa områden är hur man som individ bidrar till att målen för verksamheten uppfylls, hur företagets/ myndighetens ekonomiska situation är och hur marknadslöneläget är. Sådana processavtal gäller exempelvis för våra medlemmar på det statliga området och på kommun- och landstingsområdet. På dessa områden kommer inte ”märket” att finnas med i våra avtal. Även våra medlemmar inom Postenkoncernen omfattas av ett sådant avtal som gäller till och med maj 2012. Ingvar Eriksson bitr. förbundsdirektör Arbets Rätt § Föräldralön i kollektivavtal I medlemsavgiften till SRAT ingår två försäkringar, SRAT Hälsoskydd och SRAT Inkomstförsäkring. Hälsoskyddet ger möjlighet att få hjälp av ett hälsoombud vid frågor gällande rehabilitering eller i kontakt med Försäkringskassan (se artikel på sidan 12). Man kan även få utfyllnad av sjukpenningen genom försäkringen. Inkomstförsäkringen fyller ut ersättningen från a-kassan. SRAT har ingen försäkring som fyller ut föräldrapenningen från Försäkringskassan utan vi har istället valt att sätta in detta i kollektivavtal. Det innebär att de allra flesta av SRATs medlemmar får utfyllnad av föräldrapenningen, så kallad föräldralön, från sin arbetsgivare. Detta har vi förhandlat fram på statlig sektor, landstingskommunal sektor och i de flesta privata kollektivavtal. På de flesta arbetsplatser fungerar det i praktiken så att när man får det gröna beskedet från Försäkringskassan om utbetalning av Kampanjen fortsätter föräldrapenning så skickar man in den till lönekontoret som då betalar ut skillnaden mellan föräldrapenningen och 90 procent av den egna lönen. Det finns skillnader mellan olika arbetsgivare och olika kollektivavtal. Kontrollera med oss på SRAT vilka kollektivavtalsregler som gäller för dig och kontrollera med ditt lönekontor vilka rutiner de arbetar efter. Sophie Silverryd, förbundsjurist Anställd i landsting, kommun och region Nya uppsägningstider Från och med 1 januari 2012 gäller nya uppsägningstider för de som varit anställda längre tid och har ett års uppsägningstid. Personer som fyllt 57 år och har varit anställda minst 10 år har ett års uppsägningstid. Tidigare regler gav ett års uppsägning efter minst 15 års anställning eller om man fyllt 40 år och hade minst 10 års anställning. Anledningen till uppsägning ska vara arbetsbrist. Ändringarna har tillkommit på grund av det nya omställningsavtalet som också började gälla 1 januari 2012. Värva en kollega Läs mer på www.srat.se/varva_kollega Ann Garö, ombudsman Nya lagar från 1 januari 2012 • Momsen på restaurang- och cateringtjänster sänktes från 25 till 12 procent. • Beloppsgränsen för avdrag för resor mellan bostaden och arbetsplatsen höjdes från 9.000 kronor till 10.000 kronor. • Det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar, som har varit tidsbegränsat, förlängdes till 2013. • Det blev möjligt för båda föräldrarna att samtidigt ta ut föräldrapenning i 30 dagar innan barnet blir 12 månader. • Jämställdhetsbonusen i föräldrapenningen förenklades genom att den nu kopplas till utbetalningen av föräldrapenning. GRATTIS! Sophie Silverryd, förbundsjurist Till fem korsordslösare som har chans till ännu större vinster. Ni har vunnit varsin penninglott. Stefan Bellström, Vingåker Georg Larsson, Sköndal Kerstin Persson, Gävle Richard Söderström, Stockholm Stefan Wuolikainen, Härnösand Korsordslösningen finns på srat.se/ sratinformationen SRAT-informationen nr 1 • 2012 7
Page 1 and 2: l l l Nr 1 - mars 2012 MSB: Allt fr
Page 3 and 4: Ledare Vårt gemensamma ansvar för
Page 5: På Myndigheten för samhällsbered
Page 9 and 10: Allt fortsätter som vanligt! Det d
Page 11 and 12: De numera årliga medarbetarunders
Page 13 and 14: Därför är hälsoombudets viktiga
Page 15 and 16: Stående från vänster: Marie Nore
Page 17 and 18: Saco LöneSök uppdaterad Ta hjälp
Page 19 and 20: i samarbete med Förutom engagemang
Page 21 and 22: Framtidsanalys från SRATs ekonomis
Page 23 and 24: Så här kom staten till... I börj
Page 25 and 26: Föreningarna Äldrepedagoger - en
Page 27 and 28: Föreningarna Kontakter AEAs person

SRAT-info 1-2012

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?