Verksamhetsplan - KungÃ¤lv

More documents

Recommendations

Info

12(18) Barn som far illa eller riskerar att fara illa – vad menas? Barn och unga som far illa Här avser vi barn som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen. • Barn och unga som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse. • Barn och unga som med ett socialt nedbrytande beteende, så som missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende. • Barn och unga som utsätts för mobbing, hot, våld och övergrepp av jämnåriga ingår i begreppet. • Barn och unga som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj och omgivning, samt elever där stora svårigheter har uppstått i skolsituationen. Ur Socialtjänstlagen; (SOU 1994:139) Strategier för samverkan – kring barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa 2007 Barn och unga som riskerar att fara illa Här talar vi om olika riskgrupper • Barn till missbrukande, psykiskt sjuka eller föräldrar med mer omfattande funktionsnedsättningar • Barn som har upplevt våld i nära relationer • Unga som tidigt debuterar i brott och/eller missbruk etc. • Det kan också vara barn som lever i konfliktfyllda vårdnads- och umgängessituationer. Det finns dock inga självklara samband, det är omständigheterna i det enskilda fallet som avgör om barnet/den unge riskerar att fara illa. En sådan omständighet kan vara huruvida föräldrarna med stöd av det privata och professionella (samhällets basverksamheter) kan tillgodose dessa barn och ungas särskilda behov. Ur Socialtjänstlagen; (SOU 1994:139) Strategier för samverkan – kring barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa 2007. Helhetssyn – Nätverksperspektiv Vi värnar om en helhetssyn kring barn/unga. Arbetet vilar på ett systemiskt och salutogent förhållningssätt. • Barn utvecklas i samspel med sin omgivning, omsorg och bekräftelse gynnar barnets utveckling. • Barn behöver nätverk med föräldrar, vuxna och andra barn som ger känslomässigt stöd, vägledning, information och praktisk hjälp. • Barn gynnas alltid av att de vuxna i barnets omgivning samverkar och samarbetar positivt utifrån barnets behov. Genom att noggrant utforska och lyfta fram barnets behov och egna förmågor, genom att inventera behov och resurser i det privata och det professionella nätverket; kan vi få vägledning kring vilket stöd barnet är bekänt av i sin fortsatta utveckling. Vi arbetar utifrån ett nätverksperspektiv. Nätverksperspektiv bygger på den generella systemteorin, att system är en helhet som fungerar genom det ömsesidiga beroende som finns mellan delarna Att välja ett nätverksperspektiv innebär att se individer och individers beteende i förhållande till den omgivning (helhet) hon/han befinner sig i. Vilka vi är, vår identitet, fortsätter livet igenom att skapas och omskapas i samspel med vår omgivning/helheten.
13(18) ”Nätverkperspektiv ” - Bronfenbrenners socialekologiska modell Makronivå – övergripande nivå, det omgivande samhället med kulturellt betingade värderingar som de uttrycks i religion, lagstiftning och den politiska och ekonomiska makten Exonivå – utanförliggande system som individen påverkas av men inte själv tillhör Familj, eller där ego bor Makronivå Exonivå Mezzonivå Släkt Mezzonivå – kontaktvägar mellan individens olika mikrosystem, en mellanliggande nivå i nätverket Övriga E g o Mikronivå – individen i utveckling som ingår i andra mikrosystem, en benämning på de system som individen själv ingår i. Mynd personer/ prof Skola/ arbete I Bronfenbrenners perspektiv ingår vi i ett pågående samspel mellan flera sammanhang, se ovan. I centrum av modellen finns individen i utveckling. Denne ingår i olika mikrosystem. I takt med att ett barn växer upp kommer det succesivt att ingå i allt fler sådana. Från att under det första levnadsåret ha haft familjen, släkten och eventuellt dagis som sina mikrosystem tillkommer, när barnet blir äldre, skolan, fritids, kamratgruppen, kanske något fotbollslag etc. Kontaktvägarna mellan individens olika mikrosystem kallas för Mezzonivån, en mellanliggande nivå i nätverket. I barnets fall är de samtal som förs mellan familjen och t ex skolan, fritids av största betydelse. Erfarenheter från forskning och kliniskt arbete bekräftar hur viktigt det är att det är bärande kontakter mellan ett barns olika närmiljöer. ”Barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt har fler konfliktladdade och/eller avbrutna kontaktlänkar mellan de viktiga vuxna i sina mezzosystem jämfört med andra barn” (Svedhem1991; Klefbeck & Ogden 1996) Ett Nätverksmötes möjligheter till nya samtal ligger bland annat i att många ”möten” samtidigt sker på mezzonivå i nätverket. Genom de kontakter som uppstår mellan mötesdeltagarna utvecklas dessutom nya mezzosystem. Det finns flera böcker skrivna i ämnet, en grundbok som rekommenderas är; ”Nätverksboken – om mötets möjligheter” Gunnar Forsberg & Johan Wallmark
Page 1 and 2: Verksamhetsplan Gällande från apr
Page 3 and 4: Samverkansidén Resurscentrum är t
Page 5 and 6: Uppdrag - Förfrågningar 5(18) Det
Page 7 and 8: 7(18) Kort beskrivning av mötesfor
Page 9 and 10: 9(18) Bilaga 1 Sammanfattning från
Page 11: 11(18) Bilaga 2 Våra teoretiska ut
Page 15 and 16: Dimension av Aspekter Väsentliga k
Page 17 and 18: 17(18) Beskrivning av Kungälvs Res

Verksamhetsplan - KungÃ¤lv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?