Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

More documents

Recommendations

Info

Guldregn över telemedicinprojekt Drygt 12 miljoner kronor kan nu fyra av de projekt som Västerbotten och Norrbotten driver gemensamt på telemedicinområdet använda för utveckling. Detta sedan styrkommittén för EU-programmet RPIA, ”Innovativa åtgärder – eHälsa”, beviljat projektbidrag. Sex projekt, varav fyra berör båda länen, fick pengar. De fyra där huvudsökanden är från Västerbotten fick sammanlagt 9,2 miljoner kronor. EU bidrar med 80 procent av programmets kostnader. Det innebärdrygt 12 miljoner kronor efter medfinansiering från länsstyrelse och landsting. Bedömning, övervakning och hjälp till patienter med neurodegenerativa sjukdomar i hemmet fick 2,9 miljoner kronor. Lika mycket gick till ett projekt kring utveckling av interaktiva videohjälpmedel och behandlingsmetodik inom logopedisk vård och rehabilitering. Teknisk plattform för distansmonitorering och systematisk utveckling av vård i hemmet fick 2,6 miljoner kronor. Dessa tre projekt presenteras i detta nummer av Spets. 2,9 miljoner kronor gick till Pokal, ett projekt vid Luleå tekniska högskola, där man bl a arbetar med en teknisk plattform för telemedicinsk kommunikation. Målet är en vidareutveckling från fasta behandlingsstationer mot mer mobila enheter, men också att utveckla undersökningstekniken. Med haptiklösningar ska man t ex via joystick på distans kunna avgöra det motstånd som en ultraljudsrobot utgör mot patientens kropp. Mobil kommunikation för samverkan och samordning fick 0,8 miljoner kronor. Avancerade undersökningar, riktade till patienter i Skellefteå, ska genom detta projekt kunna utföras på distans med hög kvalitet. Projektet ska minska antalet inläggningar för patienter på äldreboende och i eget boende till lasarett med 30 procent. Projektet är ett samarbete mellan kommun och landsting. FOTO: JOHAN GUNSÉUS En doft av kaffe – eller en dörr som lyser rött. Modern informationsteknologi kan både lukta och lysa som hjälp och stöd för den som är dement. Inte minst när det är på väg att gå galet. Målet är att den sjuke ska kunna bo hemma. Greti Ohlsson FOTO: JOHAN GUNSÉUS FOTO: JOHAN GUNSÉUS 16 Spets 1/05
I projektet ingår Gösta Bucht och Björn Sondell, båda läkare vid geriatriskt centrum, Marcus Maxhall, Kenneth Holmlund, Anders Backman och Thomas Pederson från VR-lab och institutionen för datavetenskap. Virtual reality skapar trygghet i framtidens äldrevård På väg åt fel håll? Dags att dricka? Ibland kan det räcka att säga till. Ibland behövs hjälp på traven – i form av en text, en doft, en färg – eller en dörr som låses. En diskret tillsyn, där individen får signaler när något är fel är fullt realistiskt i framtidens trygga och säkra äldrevård. Komplexiteten kan variera. Enkel teknisk övervakning eller fullt utbyggd ”augmented reality” med sensorer och VR-glasögon visar på möjliga skräddarsydda lösningar. – Personer med demens fastnar ofta i beteenden och distraheras lätt. Därför har de också problem att klara ett normalt liv hemma. Men att övervaka och instruera patienter med neurodegenerativ sjukdom med modern teknik är fullt möjligt. Det menar Gösta Bucht, professor i geriatrik vid Norrlands universitetssjukhus. Med tre miljoner kronor från Projekt innovativa åtgärder, RPIA, ska han och hans kollegor utveckla en virtual reality-teknik som på sikt kan användas i hemmet. Skjuta upp vårdbehovet – Personer med demenssjukdom kostar mer än 40 miljarder kronor per år. Kan vi förskjuta behovet av vård på institution är det en fördel för både den enskilde och samhället, säger Gösta Bucht. Bakgrunden till det nya projektet är det framgångsrika samarbetet mellan geriatriskt centrum och VR-laboratoriet i Umeå. Det började med strokesimulatorn. I dess virtuella värld får användaren uppleva hur det är att leva med de svårigheter en stroke kan ge. I det här projektet använder man tekniken för att träna patienterna i stället. Spets 1/05 En av utgångspunkterna är plattformen VECME, virtual environment for cognitive, motor and emotional studies, som nu utvecklas för hemmiljö. Tillsammans med bedömningsinstrumentet AMPS kan systemet användas för att diagnostisera handikapp, bedöma olika slag av interaktion och för träning. Ett delmål är att använda VR-tekniken för att skapa en designstudio. Där ska hjälpmedel och olika former för instruktion ta form och testas. Ett annat delmål är kommersialisering och ”produktifiering” av både designstudio och enskilda applikationer. Slutmålet – som kanske ligger tio år bort – är en helt individuellt anpassad hjälpande miljö. Designstudio – Vi måste veta vilka stimuli individen svarar på. Idag får vi gissa. I designstudion ska vi kunna skapa, ändra och testa både miljöer och stimuli som har med syn, hörsel och känsel att göra, förklarar Gösta Bucht. Projektet sker i flera steg. Först ska alltså de problem som den demente har – och de stimuli som han eller hon reagerar på – definieras. Sedan ska metoder och teknik testas i den lägenhet med kök, vardagsrum och toalett som byggs i VR-miljö. Det unika är att miljön beter sig naturligt. Alla skapade objekt beter sig som fysiska objekt. Det man vill studera är hur patienten klarar att utföra strukturerade aktiviteter och hur han eller hon påverkas emotionellt och kognitivt. Och förstås vilket stöd olika hjälpmedel kan ge. – Målgruppen är de som är medvetna nog att ha glädje av att vara hemma. Men vi vet t ex inte vilken typ av demens och hur svårt sjuk man kan vara för att förstå systemet. ”Robotics” I steg tre förflyttas modellen till ett riktigt träningskök. Här kommer information och interaktivitet att styras via ”augmented reality” – där den verkliga miljön förstärks och styrs med VR-teknik. Det kan handla om optiska sensorer på patientens egna glasögon, eller om ett litet band runt pannan där små kameror lyser rakt in på näthinnan. – Det låter kanske som ”robotics”, men det stadiet där avancerad teknik knappt märks är inte långt borta, menar Gösta Bucht. Implementering i hemmiljön beror på delvis på teknikutvecklingen. Men eftersom de flesta hus i tätorter har bredband och utvecklingen går mot trådlösa lösningar är Gösta Bucht hoppfull. – Vi tror definitivt att det kan bli kostnadseffektivt. Tekniken blir allt billigare, säger han. Samma gäller utvecklingen av positionerings- och rörelsesensorer, som äntligen tagit fart. Med den utgångspunkten bör, bedömer han, en modell för hemmiljö kunna byggas inom tre år. Etiska riktlinjer Övervakning kräver förstås etiska riktlinjer. Tvångsåtgärder i form av begränsningar för den demente måste förtydligas. – Reglerna är luddiga idag, men socialdepartementet utreder frågan och vi ser fram emot klarare riktlinjer, förklarar Gösta Bucht. 17
Page 1 and 2: Spets 1/05 Om forskning och utveckl
Page 3 and 4: Sun Nyunt Wai har särskilt intress
Page 5 and 6: Ökad konkurrens välkommen nyhet D
Page 7 and 8: Nya spjutspetsprojekten håller hö
Page 9 and 10: Bananflugan är högst central för
Page 11 and 12: Pär Stattin och Pernilla Wikström
Page 13 and 14: - Med radioimmunoterapi kan vi få
Page 15: Inkubatorn har allt som krävs Ume
Page 19 and 20: Färre vårdplatser, kortare vårdt
Page 21 and 22: Tekniskt innebär projektet dels en
Page 23 and 24: Dubbelt kikarsikte ger optimal skru

Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?