Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

More documents

Recommendations

Info

Ostabila proteiner ger kort överlevnad Mikroskopbilden visar en angripen nervcell. Kärnan är blå, och det brunaktiga fältet är en s k Brännström-kropp, som upptäcktes av Thomas Brännström, docent i Umeå. Brännström-kroppen ansamlas i ett sent stadium av sjukdomen. Forskarna tror att det är förstadiet till Brännströmkroppen, d v s de ihopklumpade proteinerna som orsakar sjukdomen. SOD1 och ALS omoget SOD1 felveckning nervskador! normal veckning hopklumpning moget SOD1-protein Brännström-kroppar ansamlas i nervcellerna Aggressivt sjukdomsförlopp och instabilitet hos de inblandade proteinerna hör samman vid ALS. Är proteinerna mycket ostabila är överlevnadstiden inte mer än fem år. Det visar en studie vid Umeå universitet. Karin Wikman Forskare har länge misstänkt att ALS, amyotrofisk lateralskleros, beror på att proteinet SOD1 felveckas och klumpar ihop sig. För första gången har nu forskarna i Umeå kunnat visa att felveckade proteiner verkligen är orsaken. – Resultaten från vår studie ger trovärdighet åt att det behövs en strategi för att stabilisera proteinet om sjukdomen ska kunna behandlas. Det säger Mikael Oliveberg, professor i biokemi och huvudförfattare till artikeln som är publicerad i den amerikanska tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences. ALS är en sjukdom med starkt varierande överlevnad. Vissa patienter lever i över 20 år efter diagnos, andra inte ens ett år. För ungefär var tionde är ALS en ärftlig sjukdom som orsakas av SOD1-mutationer. Umeå-forskarna har nu kunnat mäta exakt hur mutationerna påverkar veckningen och sedan jämfört det med sjukdomsförloppet. De bäst beskrivna mutationerna för ALS har undersökts. Studien visar på väldigt ostabila proteiner i de fall där överlevnadstiden inte är mer än fem år och betydligt mer stabila när överlevnaden är över 10 år. Ett ostabilt protein växlar mellan olika mognadsfaser och kan återfalla till sin ursprungliga och sladdriga form. Vid sådana omogna tillstånd klibbar proteinet lätt ihop, veckas fel och skadar nervcellerna. Ett stabilt protein stannar med större sannolikhet kvar i en sammanhållen, ”säkrare” form. Sjukdoms- alstrande mutationer påverkar veckningen på olika sätt, men konsekvenserna är de samma; mängden omogna och sladdriga proteiner ökar. ALS har visat sig vara ett oväntat bra modellsystem. Alzheimers sjukdom och prionsjukdomar orsakas oftast av proteiner som är svåra att studera. SOD1 är däremot förhållandevis lätt att arbeta med och Umeå-forskarna har skaffat sig djupgående kunskaper. Dessutom finns över 100 olika SOD1-mutationer som alla påverkar patienterna på olika sätt. – Det finns inte ett så brett spektrum av mutationer hos andra neurodegenerativa sjukdomar. Alzheimers kan t ex bara kopplas till ett fåtal. Den stora informationsmängden gör att ALS kan bli en viktig referenssjukdom i studier av de över 30 andra svåra proteinsjukdomar som vi tror orsakas av liknande mekanismer. Våra resultat kan hjälpa oss att förstå även andra sjukdomar där proteinerna inte låter sig studeras lika lätt, berättar Mikael Oliveberg. Umeåprofessor leder internationellt sällskap Lars Hjalmar Lindholm, professor i allmänmedicin och känd för sin forskning om behandling av högt blodtryck, har valts till näste ordförande i det ledande vetenskapliga sällskapet på området, International Society of Hypertension (ISH). Lindholm tillträder som ordförande vid kongressen i Japan oktober 2006. Huvuduppdraget blir att förbereda och arrangera en stor kongress i Berlin 2008. ISH har ca 800 högt meriterade forskare över hela världen som medlemmar, bland dem ca 30 svenskar. En uppgift är att i samarbete med WHO ta fram internationella riktlinjer för blodtrycksbehandling. Idag beräknas mer än en fjärdedel av världens befolkning lida av högt blodtryck, och antalet ökar. Lindholm, som bl a uppmärksammats för sin medverkan i en Lancet-artikel om betablockeraren atenolol, valdes på ett programförslag som bl a handlade om att kontrollera ökningen. Förebyggande insatser, diagnos, behandling och kontroll – inte minst i utvecklingsländerna – står som första punkt. En stor utmaning för ISH är också det faktum att det är väl känt hur högt blodtryck ska behandlas men att det inte genomförs i praktiken. Därför ska också samarbete med öppenvårdens läkare ökas och förbättras. Äldrevårdspris till Norberg Astrid Norberg, professor vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, och pionjär inom den svenska omvårdnadsforskningen, har fått äldrevårdspriset ”The 2005 Award for Distinguished Service to the Field of Psychogeriatrics in the Congress Host Country” av den amerikanska organisationen IPA, International Psychogeriatric Association. Motiveringen lyder: ”IPA honors you as a world leader in caring research in psychogeriatrics”. Astrid Norberg delar utmärkelsen med Drottning Silvia, som belönas bl a för sitt stöd till utbildning inom demensvården. Priserna delades ut i samband med invigningen av IPAs kongress i Stockholm. Då anordnades också ett speciellt symposium till Astrid Norbergs och Bengt Winblads ära: ”Research in Dementia Care Makes Difference – How to implement Nursing Research in Clinical Work”. 4 Spets 1/05
Ökad konkurrens välkommen nyhet Dålig kontroll och för lite konkurrens. Modellen för hur alf-medlen fördelats har varit förlegad, menar Torbjörn Egelrud. Som ny FoUU-chef i landstinget får han nu se vad nya regler – och ett närmande till regiongrannarna – kan innebära för forskningen. Torbjörn Egelrud, landstingets nye FoUU-chef. 10,5 miljoner kronor blir nu möjliga att söka av forskare i norra regionen. Potten består till två tredjedelar av alf-medel från Västerbottens landsting. Det av de fyra landsting som berörs bidrar med den resterande tredjedelen. – Ett av målen är att höja kvaliteten, ett annat att få en bättre koppling till pågående projekt. Själv tror jag stenhårt på att det är bra att lyfta bort ansvaret för en del av alf-medlen för forskning från verksamheten. Torbjörn Egelrud, professor i dermatologi och venereologi i Umeå, är sedan augusti landstingets nya FoUU-chef. I juni lämnade han uppdraget som dekanus vid medicinska fakulteten. Nu ska han på halvtid leda den stab som samordnar landstingets engagemang i FoUU-frågor. – Jobbet känns intressant och utmanande. Jag har ju erfarenhet av både universitets- och landstingsvärlden och vet att samverkan är helt avgörande, säger han. Utvecklande Via FoUU-staben hanterar landstinget bl a sina alf- och tua-avtal, planerar AT- och STtjänstgöringar och administrerar forsknings- Spets 1/05 FOTO: JAN ALFREDSSON ansökningar och -anslag. Att åstadkomma en hälsoorientering av hälso- och sjukvården, följa hälsoutvecklingen hos befolkningen och arbeta med förebyggande och hälsofrämjande utvecklingsprojekt hör också till stabens uppgifter. I uppdraget som dekanus har samverkan med landstinget varit en viktig del. Torbjörn Egelrud har haft mycket att göra med flera av sina nya medarbetare. Att han inte riktigt vet vad han själv ska göra och vad alla arbetar med är ett övergående problem. – Vad gör en hälsoutvecklare? Vilka problem attackerar de – och hur? Jag har mycket att lära och det känns spännande, säger han. En av FoUU-stabens nya uppgifter blir att hantera fördelningen av de 10,5 miljoner kronor som nu blir sökbara. En positiv utveckling, tycker Torbjörn Egelrud. – Merparten av alf-medlen fördelas fortfarande på klinikerna enligt de klassiska principerna om hur mycket verksamhet som upplåtits för universitetet och efter grova mått på forskningsaktiviteten de senaste åren. Även om det på vissa kliniker fungerat bra har konflikten mellan sjukvårdens och forskningens behov varit tydlig. Med nytt redovisningssystem kommer det förhoppningsvis att bli mycket, hoppas han. Numera får kliniken alf-medel bara om man kan redovisa kostnader. Bättre kvalitet Ändå har användningen ofta, menar Torbjörn Egelrud, varit suboptimal, och någon klar koppling mellan alf-finansierad forskning och kvalitet finns inte. Därför ser han konkurrensutsättning som en välkommen förändring. Att vidga möjligheterna till att omfatta hela regionen är viktigt av flera skäl, menar han. – Högspecialiserad vård kräver att samarbetet fungerar. För forskningen och behovet av patientmaterial är kravet det samma. Torbjörn Egelrud vill gärna se fler utvärderingar av landstingets satsningar på forskning. Av den nya fördelningsmodellen hoppas han på så goda resultat att de sökbara medlen efter hand kan öka. Treåriga alf-forskartjänster på deltid är en möjlig utveckling, menar han. Hans egen forskning har däremot kommit i kläm under de sex åren som dekanus. En rad halvfärdiga manuskript vittnar om att uppdraget krävt sin tribut. Jobbet var roligt, men slitsamt och långt från en halvtidssyssla. Nu vill han göra annat. Mer än halva sin tid tänker han därför inte vara FoUU-chef. Alf-medel sökbara I mitten av september gick ansökningstiden ut för de 10,5 miljoner kronor i forskningsmedel som nu kan sökas i norra regionen. Intresset var överraskande stort. Västerbottens läns landsting och medicinska fakulteten vid Umeå universitet har enats om att avsätta ca sju miljoner kronor av alf-medlen till en central, sökbar pott för forskning. Norrlandstingens regionförbund har rekommenderat medfinansiering på 3,5 miljoner kronor från berörda landsting. I mitten av september gick alltså ansökningstiden ut. Då hade 102 ansökningar motsvarande en summa på 83,5 miljoner kronor kommit in. De allra flesta projekt hade anknytning till Västerbotten, men man kunde notera tre huvudsökanden från Norrbotten och två från Jämtland. Könsfördelningen med 28 kvinnor som huvudsökande och resten män noteras som ett bättre resultat än spjutspetsansökningarna. Det nya sättet att fördela alf-medel för forskning ska tills vidare ses som ett komplement med projektanslag i storleksordningen 150 000–750 000 kronor. Faller försöket väl ut blir det efter hand allt större avsättningar. Målet är bl a att möjliggöra satsningar på strategiskt viktiga forskningsområden och att stimulera till nya konstellationer och samarbeten mellan forskare. Man hoppas också att konkurrensutsättning ska höja kvaliteten i den patientnära kliniska forskningen. Huvudsökande och ansvarig för projektet ska vara läkare med doktorsexamen inom norra sjukvårdsregionen, verksam i forskning med anknytning till medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Miljoner mot malaria Molekylärbiologen Cathrine Persson vid Umeå universitet har från National Institutes of Health (NIH) i USA fått ca 2,5 miljoner kronor för forskning om ett vaccin mot malaria. Konkurrensen om NIH-anslagen är stenhård och det är inte ofta forskare i Sverige beviljas medel. Malaria är ett stort världshälsoproblem och för närvarande finns inget vaccin. Det femåriga projektet handlar om att studera det skydd som olika syntetiska vacciner ger. Cathrine Persson samarbetar med professor Elizabeth Nardin, NYU School of Medicine, New York, USA. – Vi hoppas kunna ta fram ett verksamt vaccin, vilket skulle vara ett stort genombrott i försöken att utveckla skydd mot malaria, säger Cathrine Persson. 5
Page 1 and 2: Spets 1/05 Om forskning och utveckl
Page 3: Sun Nyunt Wai har särskilt intress
Page 7 and 8: Nya spjutspetsprojekten håller hö
Page 9 and 10: Bananflugan är högst central för
Page 11 and 12: Pär Stattin och Pernilla Wikström
Page 13 and 14: - Med radioimmunoterapi kan vi få
Page 15 and 16: Inkubatorn har allt som krävs Ume
Page 17 and 18: I projektet ingår Gösta Bucht och
Page 19 and 20: Färre vårdplatser, kortare vårdt
Page 21 and 22: Tekniskt innebär projektet dels en
Page 23 and 24: Dubbelt kikarsikte ger optimal skru

Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?