Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

I projektet ingår Gösta Bucht och Björn
Sondell, båda läkare vid geriatriskt centrum,
Marcus Maxhall, Kenneth Holmlund, Anders
Backman och Thomas Pederson från VR-lab
och institutionen för datavetenskap.
Virtual reality
skapar trygghet
i framtidens äldrevård
På väg åt fel håll? Dags att dricka?
Ibland kan det räcka att säga till. Ibland
behövs hjälp på traven – i form av en text, en
doft, en färg – eller en dörr som låses. En diskret
tillsyn, där individen får signaler när något är fel
är fullt realistiskt i framtidens trygga och säkra
äldrevård. Komplexiteten kan variera. Enkel
teknisk övervakning eller fullt utbyggd ”augmented
reality” med sensorer och VR-glasögon
visar på möjliga skräddarsydda lösningar.
– Personer med demens fastnar ofta i beteenden
och distraheras lätt. Därför har de också
problem att klara ett normalt liv hemma. Men
att övervaka och instruera patienter med neurodegenerativ
sjukdom med modern teknik är
fullt möjligt.
Det menar Gösta Bucht, professor i geriatrik
vid Norrlands universitetssjukhus. Med tre
miljoner kronor från Projekt innovativa åtgärder,
RPIA, ska han och hans kollegor utveckla
en virtual reality-teknik som på sikt kan användas
i hemmet.
Skjuta upp vårdbehovet
– Personer med demenssjukdom kostar mer än
40 miljarder kronor per år. Kan vi förskjuta
behovet av vård på institution är det en fördel
för både den enskilde och samhället, säger Gösta
Bucht.
Bakgrunden till det nya projektet är det
framgångsrika samarbetet mellan geriatriskt
centrum och VR-laboratoriet i Umeå.
Det började med strokesimulatorn. I dess
virtuella värld får användaren uppleva hur det
är att leva med de svårigheter en stroke kan ge.
I det här projektet använder man tekniken för
att träna patienterna i stället.
Spets 1/05
En av utgångspunkterna är plattformen
VECME, virtual environment for cognitive,
motor and emotional studies, som nu utvecklas
för hemmiljö. Tillsammans med bedömningsinstrumentet
AMPS kan systemet användas för
att diagnostisera handikapp, bedöma olika slag
av interaktion och för träning.
Ett delmål är att använda VR-tekniken för
att skapa en designstudio. Där ska hjälpmedel
och olika former för instruktion ta form och
testas.
Ett annat delmål är kommersialisering och
”produktifiering” av både designstudio och enskilda
applikationer. Slutmålet – som kanske
ligger tio år bort – är en helt individuellt anpassad
hjälpande miljö.
Designstudio
– Vi måste veta vilka stimuli individen svarar på.
Idag får vi gissa. I designstudion ska vi kunna
skapa, ändra och testa både miljöer och stimuli
som har med syn, hörsel och känsel att göra,
förklarar Gösta Bucht.
Projektet sker i flera steg. Först ska alltså de
problem som den demente har – och de stimuli
som han eller hon reagerar på – definieras.
Sedan ska metoder och teknik testas i den lägenhet
med kök, vardagsrum och toalett som
byggs i VR-miljö.
Det unika är att miljön beter sig naturligt.
Alla skapade objekt beter sig som fysiska objekt.
Det man vill studera är hur patienten klarar att
utföra strukturerade aktiviteter och hur han
eller hon påverkas emotionellt och kognitivt.
Och förstås vilket stöd olika hjälpmedel kan ge.
– Målgruppen är de som är medvetna nog att
ha glädje av att vara hemma. Men vi vet t ex inte
vilken typ av demens och hur svårt sjuk man kan
vara för att förstå systemet.
”Robotics”
I steg tre förflyttas modellen till ett riktigt
träningskök. Här kommer information och interaktivitet
att styras via ”augmented reality” –
där den verkliga miljön förstärks och styrs med
VR-teknik. Det kan handla om optiska sensorer
på patientens egna glasögon, eller om ett
litet band runt pannan där små kameror lyser
rakt in på näthinnan.
– Det låter kanske som ”robotics”, men det
stadiet där avancerad teknik knappt märks är
inte långt borta, menar Gösta Bucht.
Implementering i hemmiljön beror på delvis
på teknikutvecklingen. Men eftersom de flesta
hus i tätorter har bredband och utvecklingen
går mot trådlösa lösningar är Gösta Bucht
hoppfull.
– Vi tror definitivt att det kan bli kostnadseffektivt.
Tekniken blir allt billigare, säger han.
Samma gäller utvecklingen av positionerings-
och rörelsesensorer, som äntligen tagit
fart. Med den utgångspunkten bör, bedömer
han, en modell för hemmiljö kunna byggas
inom tre år.
Etiska riktlinjer
Övervakning kräver förstås etiska riktlinjer.
Tvångsåtgärder i form av begränsningar för
den demente måste förtydligas.
– Reglerna är luddiga idag, men socialdepartementet
utreder frågan och vi ser fram emot
klarare riktlinjer, förklarar Gösta Bucht.
17