Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

More documents

Recommendations

Info

Uminovas avtal med KI stärker bioteknikföretagen Ensam är inte stark. På försommaren tecknade Uminova Innovation AB och dess motsvarighet i Stockholm, Karolinska Innovations AB, ett samarbetsavtal. Meningen är att stötta unga bioteknikbolag i Umeå. Trots att Sverige har flest bioteknikföretag per capita i världen behövs det fler. Till det behövs förstås idéer som kan bli produkter – men också pengar. Eftersom varje universitetsort för sig har en alltför liten kritisk massa för att lyckas få fram livskraftiga företag krävs dessutom samarbete. Avtalet handlar om att åstadkomma mer pengar och bättre utveckling av de bästa idéerna. Det kan handla om marknadskunskap, riskkapital och samarbete mellan enskilda företag. – Ett mycket viktigt avtal för bioteknikföretagandet i Umeå och Sverige, säger Jan Olsson, vd för Uminova Innovation. – Avtalet är långsiktigt och på lika villkor, förklarar Ola Flink, vd för Karolinska Innovations. Det handlar inte om att flytta verksamhet från Umeå till Stockholm utan om att vara professionell. I konkurrensen med övriga världen är det ett måste, menar han. Samarbete och erfarenhetsutbyte är viktigt om man vill komma sig fram. Men kunskaper om affärsvärlden och om förhandling är minst lika viktiga, understryker han. – Umeå har redan världsledande forskning inom ”life science”. Ett hinder för en affärsmässig utveckling av resultaten har varit bristande entreprenörskap. Det går att lösa genom att Uminova och Karolinska tillsammans tar det kommersiella ansvaret, säger Ola Flink. För det är exemplets makt som råder. Lyckade exempel ger större investeringsvilja. Särskilt spännande är det därför att två unga bioteknikföretag från Umeå, Umecrine och Bioresonator, fått plats i en av Karolinska Innovations portföljer för investerare. Brist på kapital När samarbetsavtalet presenterades i Uminova Science Park i Umeå medverkade också Sören Gyll. Efter sina år i bl a Volvo och Pharmacia är han numera delägare i ett investmentbolag som bl a satsar på bioteknikbranschen. Hans uppfattning är att utveckling kräver kapital från USA: – Svensk klinisk forskning är framgångsrik. Men vill man få fart på forskning och på biotekniksektorn rekommenderar jag att skapa nätverk i USA. Det är där två tredjedelar av all världens forskningspengar finns. Utdragen förlossning ger spår för livet Sex av tio mammor med s k förlångsammad förlossning anser att erfarenheten kommer att sätta spår för livet. Det skriver tre Umeå-forskare i tidskriften Journal of Clinical Nursing. Studien omfattar fler än 250 kvinnor och har letts av Astrid Nystedt, doktorand vid institutionen för omvårdnad och enheten för obstetrik och gynekologi vid Umeå universitet. Medförfattare är professor Berit Lundman vid samma institution samt professor Ulf Högberg, enheten för obstetrik och gynekologi samt enheten för epidemiologi. – Smärta var det huvudsakliga skälet hos dem som hade en negativ upplevelse av förlossningen, säger Astrid Nystedt. Dock var 94 procent av alla positiva till de stöd de fått från sin barnmorska och partner. 84 kvinnor som upplevt en långsam förlossning som krävt hjälpmedel eller kejsarsnitt och 171 kvinnor med normala förlossningar fick svara på frågor. Drygt en tredjedel av dem med långsam förlossning var negativa till upplevelsen totalt sett, och 60 procent ansåg att den påverkat dem för livet. Siffrorna bland dem med normala förlossningar var fyra procent respektive 12 procent. Trots besvären uppgav 84 procent i gruppen med förlängt värkarbete att det var en stor upplevelse att föda barn. I kontrollgruppen var siffran 90 procent. Smärta var en nyckelfråga i båda grupperna: 62 procent i gruppen med förlängt värkarbete trodde att de skulle dö under förlossningen. 69 procent ansåg att smärtlindringen hade räddat dem. I gruppen med normala förlossningar var andelen 49 procent för båda. 76 procent i gruppen med förlängt värkarbete ansåg att det var smärtsamt att föda barn – jämfört med 48 procent i kontrollgruppen. Stor studie om celiaki 10 000 sjätteklassare inbjuds nu att delta i ett forskningsprojekt kring glutenintolerans, celiaki. Studien som leds av Anneli Ivarsson, barnläkare och universitetslektor i Umeå, vill utröna hur vanlig sjukdomen är och om den kan förebyggas. Glutenintolerans är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn näst astma och allergi. Genom att symtomen är varierande och lätt kan misstolkas är många sjuka utan att veta om det. Obehandlad glutenintolerans ökar risken för t ex magbesvär, trötthet, depression, skelettskörhet och barnlöshet. Sjukdomen behandlas effektivt genom att mat som innehåller gluten, d v s vete, råg och korn, helt undviks. Vanligen leder detta till att de besvär som beror på sjukdomen försvinner. Studien, som görs i samarbete med forskare från Lund, Malmö, Norrköping, Norrtälje, Växjö och Umeå, innebär att barnen inbjuds att lämna ett blodprov hos skolsköterskan. De och deras föräldrar får också besvara ett frågeformulär. Barn som misstänks ha glutenintolerans utreds vidare vid närmaste barnoch ungdomsklinik. ©INGRAM 22 Spets 1/05
Dubbelt kikarsikte ger optimal skruvning Besvärligt för patienten och dyrt för sjukvården. Magnus Högströms innovation kan minska omoperationerna och spara hundratals miljoner. Principen är ganska enkel och konstruktionen inte så komplicerad. Men som med de flesta uppfinningar handlar det om att komma först. Så var det för ortopedöverläkaren Magnus Högström och industridesignern Peter Kvarnäs. På försommaren belönades deras innovation med Skapa-priset på 25 000 kronor i Örebro län. – Jag ville skapa en teknik för att säkerställa en optimal skruvplacering vid operation vid lårbenshalsbrott, berättar Magnus Högström, som till vardags arbetar vid idrottsmedicin i Umeå. Millimeterprecision Uppfinningen kan enkelt beskrivas som ett dubbelt kikarsikte med röntgenfunktion. Med det kan ortopeden klara ett oerhört viktigt moment: att med millimeterprecision rikta de fästande skruvarna i rätt i läge. Var fjärde operation leder till omoperation då den hopskruvade lårbenshalsen inte läker som den ska. Orsaken kan dels vara att blodkärlen till ledkulan skadas och blodtillförseln minskar, dels att det ibland är svårt att få fäste för skruvarna. I dag sätter man dem på fri hand och det kan vara svårt att få till det bästa läget. Spets 1/05 FOTO: JAN ALFREDSSON Skruvning vid lårbenshalsbrott är ingen dålig metod, menar ortopeden Magnus Högström vid idrottsmedicin i Umeå. Med hans och Peter Kvarnäs tekniska lösning kan skruvarna placeras optimalt. Nu hoppas Magnus Högström att innovationen – ”Operationsgajden, ett stereotaktiskt riktinstrument” – ska vara så intressant för vården och den medicintekniska industrin att de kan gå vidare med produktutveckling. Samtidigt är läget ett annat än för nio år sedan när Magnus Högström först började skissa på sin idé. De nedslående resultaten har gjort att skruvning hamnat i vanrykte. – Många har istället börjat sätta in höftledsproteser. Det kan vara svårt att övertyga ortopedklinikerna att gå tillbaka till skruvning även om det är mycket billigare. Väl skruvad höft läker bra En optimal skruvning kan ge ett mycket bra resultat. En protes slits ut och kan lossna medan en väl skruvad höft läker bra. Men en lyckad operation beror på kirurgens skicklighet och intresse, förklarar Magnus Högström. I oktober äger riksfinalen för Skapa-priset rum vid Tekniska mässan i Stockholm. En vinst där skulle ge ytterligare 400 000 kronor. Pengar som skulle komma väl till pass vid fortsatt utveckling av Operationsgajden. Magnus Högström har också på gång en uppfinning som har att göra med trokantära höftfrakturer vid yttre delen av lårbenet. För en tid sedan vann han 10 000 kronor i innovationstävlingen Venture Cup. Han vill ännu inte prata så mycket om produkten. Utom att den är effektiv vid höftledsoperationer och om möjligt ännu enklare än Operationsgajden. Jan Alfredsson Politik ger bättre hälsa Samernas hälsoläge skiljer sig inte mycket från övriga svenskars. Särbehandling av renskötande samer kan ha lett till att risken för att drabbas av cancer eller hjärt- och kärlsjukdom minskat. Olycksrisken är dock större, konstaterar Sven Hassler, forskningsenheten i Vilhelmina, i en avhandling vid Umeå universitet. Han har studerat de svenska samernas hälsa mellan 1961 och 2002. Integration och assimilation av samer med det övriga samhället kan vara förklaringen till att skillnaderna är så små. De som ändå finns kan ha sin grund i samepolitiken som segregerat renskötande samer och gett dem andra rättigheter än övriga samer. Hälsosituationen för ursprungsbefolkningar har ofta påverkats negativt av västerländsk kultur. Några exempel är den mentala hälsan och frekvensen av självmord. Livsstilsrelaterade sjukdomar har på många håll ökat dramatiskt. Samerna verkar dock, enligt avhandlingen, inte ha drabbats på motsvarande sätt. Studier av dödsorsak och livslängd samt förekomst av cancer och hjärt- och kärlsjukdom hos svenska samer visar små skillnader mot ickesamer. Dock noteras en allmänt lägre risk för cancer, speciellt prostatacancer och malignt lymfom, bland renskötare. Att magcancer är vanligare kan troligen förklaras av traditionell samisk kost med rökt kött och fisk i kombination med lite grönsaker och frukt. Att t ex skoter och motorcykel används i stor utsträckning i renskötseln har troligen starkt bidragit till den höga olycksfrekvensen. Skillnader i hjärt- och kärlsjukdom har också observerats. Risken för stroke tycks vara högre hos samiska kvinnor jämfört med icke samiska, även om dödligheten är densamma. För hjärtinfarkt är bilden en annan med högre dödlighet för samiska kvinnor trots liknande incidens. Den något högre risken för hjärtoch kärlsjukdom hos samiska kvinnor kan bero på psykosociala faktorer, t ex att samernas förändrade villkor påverkat kvinnorna mer negativt. Samepolitiken har gett renskötande samer större möjlighet att utöva en traditionell livsstil med renskötsel, jakt och fiske. Särbehandlingen kan ha bidragit positivt till deras hälsosituation, men samtidigt ha gett negativa hälsoeffekter på övriga samer, som missat viktiga delar av samisk livsstil och identitet. 23
Page 1 and 2: Spets 1/05 Om forskning och utveckl
Page 3 and 4: Sun Nyunt Wai har särskilt intress
Page 5 and 6: Ökad konkurrens välkommen nyhet D
Page 7 and 8: Nya spjutspetsprojekten håller hö
Page 9 and 10: Bananflugan är högst central för
Page 11 and 12: Pär Stattin och Pernilla Wikström
Page 13 and 14: - Med radioimmunoterapi kan vi få
Page 15 and 16: Inkubatorn har allt som krävs Ume
Page 17 and 18: I projektet ingår Gösta Bucht och
Page 19 and 20: Färre vårdplatser, kortare vårdt
Page 21: Tekniskt innebär projektet dels en

Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?