Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Avsändare: <strong>Medicinsk</strong>a <strong>fakultet</strong>ens kansli, Umeå <strong>universitet</strong>, S-901 87 Umeå.<br />
Neutralt<br />
och könlöst<br />
finns inte<br />
– Jag kan inte ändra samhällsstrukturen. Men genom att vara medveten<br />
om könets betydelse kan jag i mitt eget jobb låta bli att förstärka normer<br />
som leder till orättvisa, säger Gunilla Risberg.<br />
Annelie Hägglund<br />
Efter årtionden av studier, forskning,<br />
undervisning och jobb på vårdcentral<br />
kom i fjol hennes avhandling ”I am solely<br />
a professional – neutral and genderless”.<br />
On gender bias and gender awareness<br />
in the medical profession.<br />
Intresset för genusfrågor kom dels<br />
från 1960–70-talens våg av feminism<br />
och dels från jobbet som distriktsläkare.<br />
– Upproret mot den manliga normen<br />
fanns levande på den tiden – i alla fall i<br />
vissa kretsar, säger Gunilla Risberg.<br />
Valde fel<br />
Hon fick sin läkarlegitimation 1972,<br />
blev sedan specialist i anestesi/intensivvård<br />
men sadlade om. 1980 märkte hon<br />
som nyutbildad distriktsläkare att fler<br />
kvinnor än män sökte vård och började<br />
fundera på orsakssamband.<br />
– Med tiden kom frågeställningen att<br />
vidgas till kvinnors hälsa i stort och kön<br />
överhuvudtaget. Vad det innebär för<br />
hälsan om man är man eller kvinna.<br />
1986 läste hon en 20-poängskurs på<br />
kvinnovetenskapligt forum. Ett könsteoretiskt<br />
perspektiv gav henne verktyg<br />
att se på vardagen och arbetet i vården<br />
som en del i samhället i stort. Sen dess<br />
tar hon sig tid att reflektera och försöker<br />
följa med i genusforskningen.<br />
Genus är ett begrepp som står för<br />
socialt kön. Det skapas i samhället och är<br />
därför också föränderligt. I genusordningen<br />
finns en strävan att göra oss oli-<br />
ka. För att kunna värdera måste man<br />
särskilja och här interagerar makt och<br />
könskulturella normer.<br />
Skilja ut<br />
– Vi har alltid delat in människor i ras,<br />
klass, kön o s v. Att studera biologiska<br />
skillnader kan ge användbar kunskap t ex<br />
när det gäller sjukdomsförekomst, reaktion<br />
på läkemedel, normalvärden på<br />
blodprover o s v. Men att försöka förklara<br />
skillnader i beteende mellan könen<br />
med enbart biologi är tveksamt. Idag<br />
skulle det vara otänkbart att så beskriva<br />
skillnader mellan etniska grupper eller<br />
samhällsklasser, säger Gunilla Risberg.<br />
Tillsammans med bl a kvinnojourskvinnor<br />
var hon med och bildade en<br />
tvärvetenskaplig grupp i slutet av 1980-<br />
talet. Gruppen var aktionsinriktad och<br />
ville göra något åt det sexualiserade våldet.<br />
Kunskapen om våldet och dess effekter<br />
på kvinnors hälsa var liten, och det<br />
var där forskningen tog sin början.<br />
Med pengar från civildepartementet<br />
och professor Eva Lundgren som handledare<br />
började hon med ett projekt. De<br />
första åren bidrog forskningsrådsnämnden<br />
med pengar till en omfångsundersökning.<br />
250 enkäter med frågor om hur<br />
misshandel, våldtäkt och incest påverkat<br />
kvinnornas hälsa skickades ut. Men eftersom<br />
Gunilla Risberg ville veta mer<br />
om den inverkan upplevelsen hade på<br />
kvinnornas hälsa, självkänsla och upplevelse<br />
av den egna kroppen. följdes undersökningen<br />
av en intervjustudie.<br />
Sjukdom och dödsfall i familjen gjorde<br />
emellertid att forskningen fick läggas<br />
åt sidan. När några år gått var det inte<br />
aktuellt att ta upp studien igen. I stället<br />
erbjöds hon att bli koordinator för en<br />
kurs med fokus på kvinnohälsa i grundutbildningen<br />
för läkare. Det var de s k<br />
”Sahlinpengarna” som skulle tillföra ett<br />
genusperspektiv i läkarutbildningen.<br />
Uppdraget ledde till deltagande i ett<br />
projekt kring genusbias. Bias betecknar i<br />
vetenskapliga sammanhang felaktigheter<br />
i forskningsresultat som beror på<br />
systematiska fel i forskningsprocessen.<br />
Känner man inte till genus eller genusfrågor<br />
kan det leda till bias i medicinsk<br />
forskning liksom i vardaglig medicinsk<br />
praxis eller undervisning.<br />
– Det hade kommit rapporter om hur<br />
genus påverkade vilken behandling patienten<br />
fick. Oftast till kvinnornas nackdel.<br />
Vi ville veta hur det såg ut i Sverige<br />
och utifrån ett genusperspektiv undersöka<br />
hur läkaren reflekterade och resonerade<br />
i professionella sammanhang.<br />
Materialet kring hur läkaren möter<br />
patienten, handleder och läser forskningsansökningar<br />
blev sedan grunden<br />
för hennes avhandling.<br />
I år planerar hon tillsammans med<br />
Katarina Hamberg för en ny fristående<br />
kurs i genusbias. Kursen på medicinska<br />
<strong>fakultet</strong>en är för forskare och lärare.<br />
24 <strong>Spets</strong> 1/05<strong>Spets</strong><br />
Tidningen <strong>Spets</strong><br />
ges ut av medicinska<br />
<strong>fakultet</strong>en<br />
vid Umeå<br />
<strong>universitet</strong> och<br />
Västerbottens<br />
läns landsting.<br />
Produktion:<br />
Landstingets<br />
informationsfunktion<br />
Redaktör:<br />
Greti Ohlsson<br />
Layout:<br />
Elisabeth Sund<br />
I redaktionen:<br />
Anna Arnqvist,<br />
Thomas Sandström,<br />
Torgny<br />
Stigbrand, PO<br />
Söderström, Katrine<br />
Åhlström<br />
Riklund och<br />
Karl-Axel Ängquist.<br />
Foto där inget<br />
annat anges:<br />
Jan Lindmark.<br />
Postadress:<br />
<strong>Spets</strong><br />
Västerbottens<br />
läns landsting<br />
901 89 Umeå<br />
Telefon:<br />
090-785 18 52<br />
e-post-adress:<br />
greti.ohlsson<br />
@vll.se<br />
Tryck: Tryckeri<br />
City, Umeå <strong>2005</strong>
Change language