Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 4 - 2 0 10 dominansen och göra den impotent. En strategi, som ovan, kan vara att retoriskt och med ironins hjälp, försöka fördumma eller infantilisera herrfotbollsspelare så att de framstår som oförmögna att klara något alls, om det inte direkt har med fotbollsspelande att göra. Denna ironiska hållning kan också praktiseras: ”Alltså, vi hade faktiskt en spelare, Nina, som gick fram till två killar i herrlaget när vi jobbade extra för klubben. Det var på Borgen [anonymiserad plats, förf. anm.] där dom har konserter. Hon jobbade och dom var där för att kolla på konserten. Hon gick fram och gav dom en kvast och sa: ”spelar inte ni också i allsvenskan”. Dom bara tittade på henne. Man tycker att det är orättvist, men samtidigt vet man, eller jag tror i all fall inte att dom har roligare än vad vi har. Jag tror nästan tvärtom, att vi har en högre sammanhållning.” (Greta) Damfotbollens vardag. Flera av de intervjuade damallsvenska spelarna har en ganska uppgiven inställning till sina idrottsliga förutsättningar. © Bildbyrån i Hässleholm. Symboliken i situationen ovan är närmast komisk, samtidigt som den på många sätt är tragisk. Nina plockar som kvinnlig fotbollsspelare undan glas, skräp och annat efter de båda allsvenska herrarna som genom sin ledighet kan sitta och njuta av en trevlig konsert. När Nina räckte sopkvasten till sina manliga ”fotbollskollegor” hoppades hon knappast att de båda herrarna skulle ta emot den för att hjälpa henne i arbetet. Hennes förfrågan var ironiskt ställd i syfte att tydliggöra hur skild kvinnornas värld är från männens. Ironin kan här ses som ett sätt för Nina att distansera sig och markera sin opposition. Hon försöker med ironins hjälp bryta upp och relativisera en tämligen fast gränsdragning mellan herr- och damfotboll. hållning som kvinnorna emellanåt ger uttryck för kompletteras alltså här med en hållning där det extra jobbet och utbildningen betraktas som viktigt. Nedan berättar Åse först om hur fotbollsvardagen ser ut i Solby IK för att sedan övergå till att ironiskt fundera över vilka konsekvenser herrfotbollens privilegierade position får för de fotbollsspelande männen och deras intellektuella förmågor. 14 ”Så nu, den första helgen här i månaden, eller, ja, på lördag, då har vi inventering på Maxi. Då börjar vi jobba klockan sju. Fast då är det bara B-truppen eftersom A-laget har match, annars är det ju alla. Så då går dom i B-laget upp klockan sju och inventerar fram till att A-lagsmatchen börjar och sen får dom gå och titta på oss. Så gör man ju knappast i ett herrlag. Nä, just det! Dom [herrfotbollsspelare, förf. anm.] kan inte ens ställa in rätt kabelkanal utan måste ringa för att få hjälp. ” Det råder ingen tvekan om att kvinnorna i Solby önskar att de hade samma idrottsliga förutsättningar som män i herrallsvenskan. Åses berättelse, ovan, är typisk för damkollektivet. Ett pressat schema och det ständiga farandet mellan olika åtaganden beskrivs som en del av damfotbollens vardag. Lika vanliga är emellertid de retoriska vändningarna, där kvinnorna försöker se sin tillvaro med en mer positiv blick. Kvinnorna kan sägas ha olika strategier för att försöka hantera den manliga Sammanfattande slutsatser Det är komplexa samband som bidragit till att damfotbollens möjligheter och villkor ser ut som de gör. Williams (5) studerar hur engelsk damfotboll har gestaltats under 1900-talet. I sina analyser, vilka bygger på ett empiriskt material bestående av officiella rapporter, fotografier och mediers innehåll, visar hon hur genusdifferentiering inom fotbollen ständigt återskapar en manlig dominans. Utifrån solbykvinnornas berättelser förefaller även svensk damfotboll formas och omformas utifrån en manlig norm eller hegemonisk maskulinitet. Connell (12) använder begreppet hegemonisk maskulinitet för att förklara hur olika uttryck för eller föreställningar om kön
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 4 - 2 0 10 (maskulinitet) struktureras i relation till varandra på ett sätt som gör att vissa uttryck bejakas och idealiseras, medan andra får en mer underordnad position. Den hegemoniska maskulinitet bör främst förstås som en kulturell ordning som gör att vissa aktörer, med vissa egenskaper och attribut på olika sätt kan vinna sociala, kulturella och ekonomiska fördelar. Att tala om en hegemonisk maskulinitet innefattar alltså inte bara de idrottsliga förmågor som eftersträvas inom, i det här fallet, fotbollen utan också de villkor som kvinnor respektive män kan åtnjuta för ”En strategi kan vara att retoriskt och med ironins hjälp, försöka fördumma eller infantilisera herrfotbollsspelare så att de framstår som oförmögna att klara något alls” sitt fotbollsspelande. Att man, beroende på kön, får bättre ekonomiska förutsättningar, tillgång till träningsanläggningar, uppmärksamhet i media eller ges möjlighet att påverka idrottens beslutsinstanser kan med andra ord ses som konsekvenser av en hegemonisk maskulinitet. För solbykvinnornas del manifesteras den hegemoniska maskuliniteten i hur de upplever sig bli bemötta av omgivningen och hur deras idrottande värderas (i relation till herrfotbollen). Det handlar också om hur dessa, och andra, aspekter av den idrottsliga vardagen tillsammans skapar en känsla hos kvinnorna av att de som kvinnliga fotbollsspelare inte är riktigt önskade. I flera av intervjuerna uttrycker kvinnorna, som ett resultat av den hegemoniska maskuliniteten, en tämligen resignerad inställning till de idrottsliga förutsättningar som de har (13). De premisser som gäller för damfotbollen uppfattas inte sällan som självklara eller ofrånkomliga, som resultatet av en given idrottslig kultur och struktur. Med argument som att ”marknaden styr” eller att herrfotbollen ”har fler åskådare” och ”får TV-intäkterna” accepterar kvinnorna, om än indirekt, därmed damfotbollens underordning. Men solbykvinnorna ger också uttryck för ett mer oppositionellt förhållningssätt, där de kanaliserar sin irritation genom att till exempel rikta kritik mot kommunen för sitt sätt att fördela de idrottsliga bidragen, Svenska Fotbollförbundet för bristande jämställdhetsarbete eller herrfotbollen till exempel till följd av att det närliggande herrlaget tagit över deras träningsplan. Det är också vanligt förekommande i kvinnornas berättelser att de ironiserar över just herrfotbollsspelare. Genom att ifrågasätta herrfotbollens dominans och till exempel beskriva herrfotbollsspelare som passiva, korkade eller oförmögna att klara något annat än att just spela fotboll, kan kvinnorna tillmäta damfotbollen ett större värde. De kan med ironins hjälp utveckla olika argument för att profilera sig som damfotbollsspelare och också tusenkonstnärer snarare än att låta sig bli definierade av sina idrottsliga villkor och en hegemonisk maskulinitet. Ironin är i detta avseende ett sätt för kvinnorna att distansera sig och undkomma de idrottsliga premisserna genom att förvandla oro över en hård verklighet till en utgångspunkt för lekfullhet. Och i hopp om att uppnå en känsla av personlig värdighet, i en manligt dominerad lagidrottslig vardag, försöker kvinnorna framställa den egna gruppen som stark och önskvärd. I detta avseende förkroppsligar kvinnorna verkligen en idrottshistorisk förändringsprocess. Som atleter agerar de i en mansdominerad värld med en strävan efter erkännande, oavsett att de är kvinnor. Kontakt: jesper.andreasson@lnu.se Referenser 1. Andersson, T. 2002. Kung fotboll. Den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800- talets slut till 1950. Stockholm: Symposion. 2. Hjelm, J. 2004. Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965-1980. Umeå: Boréa Bokförlag. 3. Annerstedt, C. 1983. Kvinnoidrottens utveckling i Sverige. Malmö: Liber Förlag. 4. Wegerup, J. 2005. Damelvan. Pinjärerna, dramatiken, guldåren. Stockholm: Bokförlaget Forum. 5. Williams, J. 2003. A Game for Rough Girls? A History of Women’s Football in Britain. London: Routledge. 6. Olofsson, E. 1989. Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet. 7. Andreasson, J. 2007. Idrottens kön. Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Lund: Lunds universitet. 8. Sahlström, K. 2009. Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2009. Solna: Svenska Fotbollförbundet. 9. Marx, K. 1866/1981. Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Första boken: Kapitalets produktionsprocess. Lund: Arkiv Förlag. 10. Peterson, T. 2004. Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll. www.idrottsforum.org/artiklar. 11. Peterson, T. 2000. Idrotten som integrationsarena?. I Rystad, G & Lundberg, S (red.). Att möta främlingar. Lund: Arkiv Förlag. 12. Connell, Robert W (1996): Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos. 13. Lee, S. 1993. Sugar and Spice. Sexuality and Adolescent Girls. Harmondsworth: Penguin Books. Gymnastik- och idrottshögskolan söker: -lektor i idrott, inriktning ledarskap och coaching -lektor i idrott, inriktning ledarskap och organisation Läs mer på: www.gih.se/ledigatjanster Sista ansökningsdag 17 januari 2011 Gymnastik- och idrottshögskolan, vid Stockholms Stadion, 08-402 22 00, www.gih.se 15
Page 1 and 2: SVENSK IDROTTS FORSKNING ORGAN FÖR
Page 3 and 4: Ledare nr 4-2010 Ansvarig utgivare
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 13: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 65 and 66:
S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
show all

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?