Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 4 - 2 0 10 Gräsbytets okända risker Konstgräs har många praktiska fördelar men har länge varit omdebatterat. Det har visat sig att spel på tredje generationens konstgräs inte ökar risken för akuta skador i jämförelse med spel på naturgräs. Dock kvarstår frågan om bytet mellan underlagen kan öka skaderisken. Karolina Kristenson medicine studerande, doktorand, Football Research Group, Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet ■■■ I och med konstgräsplanernas intåg på arenorna i Sverige liksom övriga Europa har frågan huruvida risken för skada skiljer sig vid spel på konstgräs jämfört med naturgräs diskuterats. Konstgräs har många praktiska fördelar bland annat genom att ge möjlighet till fotbollsträning året om på ”gräslikt” underlag i klimat som inte annars tillåter detta. Utöver detta slits konstgräs mindre än vanligt gräs vilket gör att utnyttjandegraden på anlagda konstgräsplaner är större än på naturgräsplaner. Dessutom är driftskostnaden för underhåll lägre för en konstgräsplan än för naturgräs. Dock finns det nackdelar. En uppenbar sådan är att konstgräs alltid kommer att vara artificiellt och då förmodligen aldrig fullt ut kommer likna naturgräset i alla dimensioner. Vidare är det dock viktigt att utreda om konstgräs på något sätt kan vara farligt ur hälsosynpunkt. Konstgräs innehåller ofta fyllnadsmaterial i form av gummigranulat från uttjänta däck som i sin tur innehåller ett flertal ämnen som har potentiella miljö- och hälsofarliga egenskaper. Det pågår en diskussion om dessa ämnens eventuella risker för människa och miljö. En rapport från kemikalieinspektionen hävdar att hälsorisken för spelare sannolikt är låg men att det däremot finns en viss risk för lokal miljöpåverkan av gummigranulat från begagnade däck. De rekommenderar därför ökad användning av alternativa fyllnadsmaterial vid nyanläggning av konstgräsplaner (1). Utöver detta har det länge varit oklart om det också finns en risk för att det skulle kunna vara farligt ur skade- synpunkt att spela på konstgräs i jämförelse med naturgräs. Åsikter kring detta har vida debatterats men det vetenskapliga underlaget avseende skaderisk vid fotbollspel på olika underlag är till viss del begränsat. Den här artikeln är en sammanfattning av författarens föredrag vid Centrum för idrottsforsknings konferens Fotboll – forskningsrön och tillämpningar 2010 på Bosön och syftar till att kortfattat beskriva kunskapsläget kring skaderisk vid spel på konstgräs och vilka områden där kunskapsluckor fortfarande finns. Skaderisk nu och då De tidiga generationerna av konstgräs som introducerades under 1970-talet visade på en ökad skaderisk och en skillnad i skademönster, med en större andel brännskador och överbelastningsskador, i jämförelse med spel på naturgräs (2,3,4). Sedan dess har tekniken utvecklats till vad som kallas tredje generations konstgräs som innebär en konstgjord matta med längre och spretigare plastfibrer och mellan dessa gummigranulat som ger en känsla och utseende mer lik en vanlig fotbollsplan. FIFA (Internationella Fotbollsförbundet) tillåter numera även elitmatcher på konstgräs som når en standard som de efter laborativa och ”field-tester” benämner som ”Football turf”. Den hittills största studien som undersökt skaderisk vid spel på tredje generationens konstgräs pågick 2003-2008 och baserades på totalt 25 deltagande lag från europeiska klubbar inbjudna av UEFA (Europeiska Fotbollförbundet) att delta (5,6). Resultaten visade att det inte tycks finnas någon ökad risk för akuta skador vid spel på 8
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 4 - 2 0 10 konstgräs jämfört med naturgräs, detta varken för herr- eller damspelare. Däremot finns det för herrar en skillnad i skadepanoramat då risken för muskelbristningar tycks vara lägre medan risken för fotledsdistorsioner (att vricka fötterna) är högre vid spel på konstgräs. rare än om det gäller spel på konstgräs eller naturgräs, kan medföra en ökad skadebenägenhet. Byte av underlag är en tänkbar riskfaktor för framför allt överbelastningsskador och akuta icke-kontaktskador, men inga studier har tidigare utförligt kunnat undersöka detta samband. För att nå en statistisk Studie 2010 i Sverige och Norge I januari 2010 startades en nu pågående prospektiv kohortstudie inkluderandes elitfotbollslag från Sverige och Norge. Studien följer det konsensus som skapats för design av epidemiologiska fotbollsstudier vilket gör att resultaten kan jämföras med tidigare och framtida studier (8). Samtliga spelare med A-lagskontrakt i Allsvenskan (16 lag) och Tippelligaen (16 lag) har inbjudits att delta i studien och 14 lag i bägge ligorna har valt att delta. Respektive lags Bytet i sig en riskfaktor? I studien nämnd ovan studerades spelare som spelade i lag med konstgräs på hemmaplan men som spelade matcher borta på både konstgräs och naturgräs. För att ytterligare problematisera frågan kring risker på konstgräs bör frågan ställas om dessa spelare skulle kunna vara ”adapterade” till konstgräs och då bemästra spelet på konstgräs på ett annat sätt än lag som inte har samma vana. Hur påverkas spelare som normalt spelare på naturgräs av att spela borta på konstgräs? En följd av att både konstgräs och naturgräs finns på arenor till elitklubbar i Norden är ju att spelare, vare sig klubben har natur eller konstgräs som underlag på hemmaplan, spelar på båda underlagen vid bortamatcher. 2005 utfördes en studie av Allsvenskan och Damallsvenskan i Sverige (7). Opublicerade analyser från denna säsong visade på tendenser mot att inte bara konstgräslag utan även gräslag hade en ökad skaderisk vid matchspel på ovant underlag. En hypotes var därför att bristande adaptation till ett nytt underlag i sig, sna- ”...konstgräslag tycks ha en trend mot ökad risk för skada på naturgräs, medan naturgräslag istället har en trend mot minskad risk vid matchspel på konstgräs” säkerhet behövs registrering under flera säsonger och detta görs mest tidseffektivt genom en samtidig undersökning av flera ligor under samma säsong. För att kunna sammanföra dessa data bör nivån på ligorna vara likvärdig, och för att uttala sig om byte av underlag bör klimatet vara sådant att konstgräs är vanligt förekommande. Svenska och norska förstaligorna är lämpliga studiemiljöer då de uppfyller samtliga av dessa kriterier. medicinska team fungerar som kontaktpersoner och har genom hela året registrerat närvaro på samtliga träningar och matcher och individuell exponeringstid (tränings- och matchtid) liksom samtliga fotbollsrelaterade frånvaroskador som uppkommit under studieperioden. Vant underlag definierades som det underlag laget spelar på vid hemmamatcher. Under försäsongen, som i Norden innefattar månaderna januari till mitten av mars, spelar alla lag av uppenbara klimatorsaker på konstgräs (förutom korta perioder på läger på varmare breddgrader). Vid denna analys inkluderades därför data från och med Allsvenskans säsongsstart i mitten av mars för att undersöka Konstgräset växer sig allt starkare i svensk elitfotboll. Elfsborg, Örebro, och Gefle i herrallsvenskan och Umeå, Hammarby och Ldb Malmö i damallsvenskan är exempel på lag som spelar sina hemmamatcher på ständigt gröna planer. © Bildbyrån i Hässleholm. 9
Page 1 and 2: SVENSK IDROTTS FORSKNING ORGAN FÖR
Page 3 and 4: Ledare nr 4-2010 Ansvarig utgivare
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 7: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 59 and 60:
S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
show all

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?